Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Föreläsningar från Lars Thomasson-symposiet 2017 under titeln Förmödrar och förebilder - kvinnor som går före. Fokus ligger på kvinnors erfarenheter och liv, historiskt och i nutid. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2017 : Gudinnor och kvinnorDela
  1. Om vi gör så att sätter kvinnorna in
    i ett vidare historiskt perspektiv-

  2. -och till de händelserna
    så kanske det lär oss något nytt.

  3. "Gudinnor och kvinnor" har jag kallat
    den föreläsning jag kommer att hålla.

  4. Jag håller på med en fördjupad studie
    av kvinnohistorien i Västerbotten.

  5. Ja...

  6. Historien kan berättas utifrån
    flera synsätt och utgångspunkter.

  7. Detta är berikande och positivt...

  8. Jag vill berätta vår, samernas, historia
    utifrån våra kvinnor.

  9. Det är väldigt passande
    och ligger väl i tiden-

  10. -för under treårsperioden 2017-2019-

  11. -firas hundraårsjubiléet av
    den politiska organisationen i Sápmi.

  12. I detta saknas inte kvinnorna.
    Det var de som trampade upp stigarna-

  13. -var ledarna och de som drev frågorna.

  14. Våra samiska kvinnor har handlat.

  15. Varit aktiva och kraftfulla människor.

  16. Kvinnorna får i föreläsningen plats
    i den vidgade historiska berättelsen,

  17. För Sápmi har inte varit isolerat,
    det har varit i centrum av det hela.

  18. Det har inte varit avsides.
    Inte isolerat-

  19. -men däremot mitt i det,
    i händelsernas centrum.

  20. Vår filosofiska grund,
    vårt tänkande och vår förståelse-

  21. -har sitt ursprung i uppfattningen
    att kvinnorna är viktiga och betydande.

  22. De bär på livet, det är de som föder-

  23. -och av den anledningen
    anses kvinnan vara helig.

  24. Detta säger oss
    benämningen "áhkká".

  25. Våra forskare, som bl.a.
    framlidne May-Lisbeth Myrhaug-

  26. -menar att ordet "áhkku"
    har sitt ursprung i ordet "áhkká".

  27. Godtar vi det så förstår vi också-

  28. -att den samiska kvinnans roll,
    plats och värde är en gärningsmans-

  29. -även i ett större sammanhang.

  30. På den här bilden har jag
    sammanställt en del fakta-

  31. -som talar om hur kvinnans makt,
    värde och roll har varit i Sápmi.

  32. Jag vill att ni ska lägga märke
    till andra punkten.

  33. Jag hämtat fakta
    från boken "Lappiske Rettsstudier"-

  34. -av Erik Solem, från 1933.

  35. Det är också värt att notera
    att Tomas von Westen-

  36. -en gång skrev en speciell paragraf
    om kvinnor, nämligen § 12.

  37. "Kvinnans herradöme och tyranni
    över sina män."

  38. Det var enligt honom en väldigt stor...

  39. Den samiska kvinnan
    Snøfrid Svåsedatter-

  40. -torde vara den första
    man träffar på i historien.

  41. Tanken förbryllar när man inser-

  42. -att hon är anmoder
    till Norges kungahus...

  43. Hon var från Gudbrandsdalen
    och gift med kung Harald Hårfagre.

  44. Den kung
    som enade Norge i ett rike.

  45. Till Norge hörde då även Sápmi.

  46. Vad vet vi då om kvinnorna i
    Västerbotten och i den delen av Sápmi?

  47. Jag tror att det finns
    en hel del kunskap-

  48. -men om vi sätter in våra kvinnor
    i ett större historiskt perspektiv-

  49. -så kanske vi lär oss något nytt.

  50. Jag har inte hittat
    någon bild av Margareta.

  51. Jag har satt in
    en annan bild som illustration.

  52. Margareta träffade sin namne-

  53. -drottningen i Kalmarunionen.

  54. Hon var också hennes namne,
    drottning Margareta.

  55. Margareta vandrade söderut, från vårt
    område, till Uppsala och Vadstena.

  56. Där hon bad om hjälp för att
    omvända samerna till kristendomen.

  57. I Lycksele kallas hon för
    samernas Jeanne d´Arc.

  58. Prästen, Bo Lundmark,
    kallar henne för Den Heliga.

  59. Drottning Margareta lovade hjälp
    med missionsarbetet.

  60. Men när det inte kom igång
    tog hon sig åter söderut till fots-

  61. -för att på nytt träffa
    rikets styrande och rådgivare.

  62. Vi vet inte så mycket om Margareta,
    men hon förstod vart man skulle fara-

  63. -och vad man skulle dra för nytta
    av landets kraftcentrum.

  64. Här kunde man finna lösningar,
    sluta avtal och få saker gjorda.

  65. Vid den här tiden dominerade den
    katolska kyrkan i Europa och i Norden.

  66. Det fanns kloster, munkar och präster.

  67. De religiösa och kulturella centrumen
    var Trondheim och Vadstena.

  68. Denna epok i Norden
    kallas för senare medeltid.

  69. Pesten, digerdöden,
    utplånade hela samhällen.

  70. Kalmarunionen med drottningen
    styrde och bestämde.

  71. Renässansen nalkades,
    med sin vetenskap och konst-

  72. -och även reformationen.

  73. Epoken kallades för lilla istiden.

  74. Här har jag samlat
    en del årtal och händelser-

  75. -från denna del av Sápmi
    under Margaretas tid-

  76. -ända fram till tiden när nästa kvinna
    framträder i de historiska källorna.

  77. När Lars Levi Laestadius mötte
    Milla Andersson Clementsdotter-

  78. -frälstes han i den kristna tron
    och anammade den djupare andligheten.

  79. Detta har Laestadius själv berättat.

  80. I senare tid kallas hon
    för Lappmarkens Maria.

  81. Márjá är ett mer gångbart
    kristet namn än Milla.

  82. Vi vet att hon var med
    i renskötsel arbetet-

  83. -gifte sig, födde en dotter, och
    man tror att hon flyttade till Norge...

  84. ...eller till norska sidan av Sápmi.

  85. Laestadius berättar att det
    var Milla som introducerade honom-

  86. -för begreppet "den himmelske
    föräldern" om vår Gud.

  87. Att kalla vår Gud för
    den himmelske föräldern.

  88. En könlös andlig ledare.

  89. Laestadius startade den andliga
    väckelsen - laestadianismen-

  90. -med begreppet "den andliga föräldern".

  91. Denna kvinna avbildas oftast
    som väldigt lång.

  92. Hon jämförs alltid med andra,
    kortväxta, samer.

  93. Det var en kvinna
    som väckte uppmärksamhet-

  94. -så hon erbjöds att bli uppvisad
    som kuriositet i Sverige och i Europa.

  95. Hon studerades av rasbiologer.
    Rasbiologi var då en vanlig vetenskap-

  96. -och även
    ett allmänt diskussionsområde.

  97. Hon kallades för "Långa Lappflickan"
    eller "Stor-Stina".

  98. Hon sålde sitt skelett
    till rasbiologisk forskning-

  99. -för att få råd
    att resa hem från Europa-

  100. -eftersom hon har rest omkring där
    och visats upp.

  101. Under den epoken kretsar tankarna i
    Europa kring den franska revolutionen:

  102. Frihet, broderskap och jämlikhet.

  103. Detta väcker liv i
    politiska och sociala rörelser.

  104. Kungriken försvinner,
    nationalstaterna blir mer betydande.

  105. Romantikens tidevarv börjar.

  106. Till detta behövs pengar och resurser
    och så inleds koloniseringen.

  107. Bland annat i Afrika och i Sápmi.

  108. Norden påverkas av Napoleon-krigen.

  109. Sverige och Norge bildar union.

  110. Det svenska bondesamhället
    breder ut sig-

  111. -vilket resulterar i
    utvandring till USA.

  112. Här ser vi vissa årtal och händelser
    från den del av Sápmi-

  113. -där Milla och Christina levde-

  114. -och från det tidevarv de var i livet.

  115. Ända fram till när nästa kvinna
    omnämns i de historiska källorna.

  116. Hon begärde skolgång
    för de flyttande barnen.

  117. Sådana skolor som missionsförbundet
    var huvudmän för-

  118. -inte sådana som flyttsamernas barn
    gick i, som var i tält- och torvkåtor.

  119. Hon ville även ha utbildning
    och upplysning i den kristna tron.

  120. En skola byggdes i Bäsksele
    som ligger inom Vilhelmina kommun.

  121. Hon besökte kungen i Stockholm
    och har även intervjuats i media.

  122. Hon gifte sig aldrig
    och fick inte heller några barn.

  123. När skolan väl var på plats
    hörde man inte något av henne.

  124. Under denna tid hade industrialismen
    i Norden sin blomstringsperiod.

  125. Skandinavismen
    blir en politisk väckelserörelse.

  126. Man börjar prata om
    nationalromantiken-

  127. -de rasbiologiska teorierna stärks-

  128. -och många utvandrar USA.
    Koloniseringen av Sápmi ökar.

  129. Små gruvor öppnas, skogsbruk
    breder ut sig och vattendragen regleras.

  130. I Europa pågår mindre krig som
    resulterar i allianser som senare bryts.

  131. Industrin utvecklas.
    Dess inkomster ökar-

  132. -och konfronteras motvilligt
    med de socialpolitiska rörelserna.

  133. Här ser vi en del årtal och händelser
    från denna del av Sápmi-

  134. -från Maria Magdalenas tid till nästa
    kvinna som nämns i källorna.

  135. Jag vill också berätta att 1872-

  136. -ges det ut en samisk tidning-

  137. -så det samiska motståndet
    har också stärkts.

  138. Vi hyllar denna kvinna varje år,
    den sjätte februari.

  139. Det är samiska folkets dag.

  140. Den dagen 1917
    samlade hon vårt folk i Trondheim.

  141. Hon initierade den samiska
    parlamentarismen-

  142. -dess tankar och dess syften.

  143. Hon framhävde jämlikhet
    innan det ens diskuterades i Sverige.

  144. Långt innan kvinnorna
    fick rätten att rösta.

  145. Vid den tiden hade inte samerna
    heller någon rösträtt.

  146. Laula hade högskoleutbildning.

  147. Hon kommunicerade
    med riksdagens ledamöter-

  148. -föreningar och med journalister.

  149. Hon skrev en bok,
    grundade ett samepolitiskt förbund-

  150. -gav ut en tidning-

  151. -och skrev resolutioner och uttalanden
    till Riksdagen.

  152. Vid Dearna/Tärna sameförenings
    grundande 1905 sa hon:

  153. Samerna måste själva
    arbeta för sin framtid.

  154. Under hennes levnad
    bröt den ryska revolutionen ut-

  155. -och nazismen och fascismen rådde.

  156. För de nordiska länderna
    blir det viktigt-

  157. -att befästa
    en romantisk bild av nationen.

  158. Den var rik, man var sund och ägnade
    sig åt friluftsliv och fjällvandring.

  159. Frågan var rastillhörighet viktig och
    Rasbiologiska insitutet grundades.

  160. Samerna ses som renrasiga-

  161. -men även som skrämmande
    förebilder för den svenska kulturen.

  162. All samisk undervisning i skolorna
    avbryts.

  163. Samerna är inte mer medborgare
    än de var på 1700-talet-

  164. -när de vid tingen slöt avtal
    med kungens befattningshavare.

  165. Utveckling och överflöd.

  166. Arbetstillfällen
    och nyttjande av naturrikedomar.

  167. Människan förgör naturen.

  168. Vad lär vi oss av dessa kvinnor
    och av deras ansträngningar?

  169. Jag har gjort en sammanställning
    frågorna jag ställt under föreläsningen-

  170. -och av det jag framfört.

  171. Vad gör kristendomen
    med Sápmi och samerna?

  172. Vad har detta paradigm resulterat i
    för samerna och för Sápmi?

  173. Vad har den gjort för kvinnorna?

  174. Det kristna paradigmet
    möter ett samiskt paradigm.

  175. Och då måste vi ställa frågan:
    Vad är ett samiskt paradigm?

  176. Men kanske den viktigaste frågan är:

  177. Hur skulle den samiska historien se ut
    om jag hade berättat den-

  178. -med utgångspunkt
    i vår filosofi och vår religion-

  179. -och hur den beskriver naturen
    och det kvinnan är?

  180. Ibland är det frågan om att vi anpassar
    den till den plats där den skall vara.

  181. Och med detta så tackar jag för mig.

  182. Tack, Anne, för din presentation.

  183. Vad fint, tycker jag det sätt med
    vilket du binder ihop saker.

  184. Ett samiskt paradigm
    och samisk historia-

  185. -går in i var man placerar sig
    i den historiska kontexten.

  186. Det glöms ofta bort.

  187. När du tar upp historiska skeenden
    från majoritetens syn på historien-

  188. -men går in utifrån en samisk
    synvinkel och placerar in det...

  189. Det var väldigt begripligt, trots
    begränsade nordsamiskakunskaper.

  190. Tack för det.

  191. Frågor från publiken?
    Det har vi här och där.

  192. Nu ska vi se.
    Vår mickspringare Moa...

  193. Jag tackar dig för din trevliga
    föreläsning. En fråga till dig:

  194. Det är inte lätt att få lära sig om
    sin egen historia i skolan.

  195. Men du har sådan gedigen kunskap
    inom detta område-

  196. -om samernas historia.

  197. Min fråga är
    var har du lärt dig allt detta?

  198. Vad kan vi tala om
    för våra samiska ungdomar-

  199. -om de vill få ta del av den kunskapen?

  200. Bra.

  201. Han frågar mig var jag har lärt mig
    den samiska historien.

  202. Är det skolan som varit så vänlig
    och tagit fram alla dessa historier?

  203. Har skolan lärt mig
    sätta in detta i ett system?

  204. Att förstå att en revolution där
    leder till nåt annat här.

  205. Eller som vi hört Carmen Blanco Valer
    har berättat på ett fantastiskt sätt.

  206. Om hur saker och ting hänger ihop.

  207. Jag växte upp och fick lära mig
    att samer levde i ett vakuum.

  208. De var väldigt isolerade
    från världen.

  209. De bor i en rökfylld kåta, kommer ut,
    ser sig omkring och förstår inget.

  210. Det var så de levde.

  211. Jag visste inte att de hade startat
    tidningar och protesterat.

  212. Jag visste inte att de hade skrivit
    jojker på 1600-talet-

  213. -som omtalades i Europa.

  214. Jojk, som när jag växte upp
    ansågs vara skrål-

  215. -har varit konst med högt värde
    ute i Europa.

  216. Jag måste säga samma sak som du:
    Var lär man sig det här?

  217. Det måste bli ett fritidsintresse.

  218. Och det tycker jag är -
    visst, det är bra för mig-

  219. -men jag måste använda ett förfärligt
    fult ord och säga förkastligt.

  220. Att Norden...

  221. ...systematiskt döljer
    såna historiska fakta för oss.

  222. Samer måste vara privatdetektiver...

  223. ...jättenördiga...

  224. ...för att över huvud taget
    få förståelse för-

  225. -vad vår historia är
    och varifrån vi kommer.

  226. Det är det långa svaret på det här.

  227. Min morfar reste till Skottland och
    var med på en världsutställning där.

  228. Han var född och uppvuxen i Karasjok.

  229. I Nordnorge, ute på fjällplatån.

  230. Världsutställningen var i Skottland.

  231. Mot bakgrund av teorin att samer
    inget vet och aldrig läser tidningen-

  232. -aldrig hör på radio och inget vet:

  233. Vad fick honom
    att åka till Skottland?

  234. Vet han ens
    hur han ska åka till Skottland?

  235. Han åker från fjällplatån
    till kusten.

  236. Han tar med renar och allt han
    behöver... Vad är det som bråkar här?

  237. Han sätter sig i en båt i Alta...

  238. ...sätter sig i en båt i Alta och
    reser till Bergen. Var är Bergen?

  239. Hur ska han veta det
    om han inte vet nåt om världen?

  240. Om det nu är så att samer inget vet.

  241. Han kommer till Bergen, en stor stad,
    och måste kunna språk.

  242. Eller "Fanas Skotlandi?"

  243. Hur många förstår det?
    Om jag säger "Fanas Skotlandi?"

  244. Men om jag säger "båt till Skottland"
    så förstår du.

  245. Det kunde han göra. Han reste med båt
    från Bergen till Skottland.

  246. Väl där hittade han fram
    till världsutställningen.

  247. Han sätter upp sin lav, har familjen
    och renar där på världsutställningen.

  248. Hur är det ens möjligt om samer
    aldrig var med i världsskeendet-

  249. -de senaste två tusen åren.

  250. Han kom tillbaka och kunde berätta
    om allt han hade sett i Skottland.

  251. Jag är färdig.

  252. Jag skulle säga "bra talat".

  253. Vi har en till fråga,
    visst var det så?

  254. Jag vill nästan inte
    komma med nåt mer.

  255. Men tack...

  256. Jag antar att du har läst Dee Brown,
    "Bury my heart at wounded knee".

  257. För varje kapitel,
    inte riktigt som du har gjort-

  258. -så räknar han upp
    vad som händer i USA-

  259. -och då fattar man
    att de indianer som det handlar om-

  260. -att de från början är chanslösa.

  261. Det var bara en kommentar.
    Du har gjort det här riktigt bra.

  262. Men när du nu går igenom
    alla de här kvinnorna-

  263. -så är det inte alls så konstigt-

  264. -att Elsa Laula och Karin Stenberg
    har funnits.

  265. Det talades
    om de vilda kaitumlapparna-

  266. -som inte ville bli kristna-

  267. -och där det var det särskilt var
    kvinnorna som var de starka.

  268. I Theréns dagböcker nämns hela tiden
    att kvinnorna är de starka.

  269. Den bilden tycker jag...
    Du visar här på...

  270. Jag förstår att det har funnits.

  271. Men...

  272. Men finns den kvar eller har den
    försvunnit? Kvinnornas roll.

  273. Lagstiftningen och så har inte direkt
    varit pro kvinnor.

  274. Men om vi ser framtiden.

  275. I...

  276. Samisk religion utövas hemma.
    De viktigaste gudinnorna finns där.

  277. Vi har Sáráhkká, Juoksáhkká
    och Uksáhkká.

  278. Hemma, där du bor, det är där
    du har kontakt med dem.

  279. Du åker inte till en kyrka,
    utan de är där.

  280. Det är intressant att en jaktgudinna
    är pojkars beskyddare.

  281. Tydligen behöver de det.

  282. För att få mat och bli beskyddade.

  283. Med tanke på att det är
    gudinnor vi har i huset-

  284. -så tror jag att det lägger grunden
    till vad man tänker om kvinnor.

  285. Vad kvinnans ställning, styrka
    och värde är.

  286. Jag har sett lite på det här, och
    min åsikt om samisk jämlikhet är-

  287. -att den är mer kompletterande
    till sin karaktär-

  288. -av vad jag upplever att feminismen
    diskuterar i manligt/kvinnligt.

  289. Min mamma visste inte vad karlgöra
    var, till exempel.

  290. "Vad gör de då?" sa hon.
    Hon hade tydligen hört talas om det.

  291. "Vet du vad kvinnogöra är, då?
    "Nej, det vet jag inte heller."

  292. Det är intressant, hur man tänkt
    att kvinnan och mannen ska vara.

  293. Jag tror att när man bor här uppe
    där vi bor-

  294. -är det viktigt att vara överens
    och arbeta ihop.

  295. Det är kallt och mörkt
    och vi behöver varandra.

  296. Jag tror att den kompletterande
    rollen har fungerat så.

  297. Jag tror inte att vi kommer bort från
    det, att det håller på att försvinna.

  298. Jag tror att våra áhkká
    visar oss var skåpet ska stå.

  299. Om vi säger så.

  300. Tusen tack, Anne.

  301. Tusen tack till publiken,
    som varit här.

  302. En jättestor applåd till dig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gudinnor och kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Samer, Samhällsvetenskap, Samiska gudinnor, Samiska kvinnor, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kvinnor och læstadianismen

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Starka kvinnor i svåra situationer

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Samelands fria universitet

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om Karin Stenberg

Karin Stenberg beskrivs som en förebild och föregångare för det samiska samhället. Hon utbildade sig till lärare och var hela sitt liv engagerad för samerna. Här berättar forskaren Krister Stoor om hennes liv och gärning. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.