Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Föreläsningar från Lars Thomasson-symposiet 2017 under titeln Förmödrar och förebilder - kvinnor som går före. Fokus ligger på kvinnors erfarenheter och liv, historiskt och i nutid. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2017 : Samelands fria universitetDela
  1. Vad händer om vi samer tar över-

  2. -om vi har blicken, tittar tillbaka,
    bestämmer vad forskning ska vara-

  3. -vad som är bra forskning,
    vilken forskning som ska finansieras-

  4. -om vi skriver läroböckerna och
    undervisar själva på universiteten?

  5. Jag ska börja med att förklara.

  6. Mitt formella namn, svenska statens
    namn, är Maj-Britt Öhman.

  7. På Facebook har jag lagt till Tuohea
    från min tornedalska mormors sida-

  8. -och Rim
    från min skogssamiska bakgrund.

  9. Så heter jag på Facebook.

  10. Jag identifierar mig
    som lule/skogssame från Lule älvdal.

  11. Som alla är jag blandad
    med olika härkomster-

  12. -men jag känner mig mest hemma
    i Jokkmokk och Luleå.

  13. Titeln är lite spännande,
    "Samelands fria universitet"-

  14. -"följa i förmödrars spår och kräva
    utrymme för hållbar framtid i Sábme."

  15. Eller: "Vad
    skulle Elsa och Karin säga?"

  16. Det är förstås Elsa Laula Renberg
    och hennes skrift-

  17. -"Inför lif eller död? Sanningsord
    i de lappska förhållanden" från 1904.

  18. I den avslutar hon med en uppmaning
    till unga män och kvinnor.

  19. "Till Eder, I unga män och kvinnor,
    vill jag säga ett ord."

  20. "Vårt folks framtid ligger
    i Edra händer."

  21. Jag hoppar till slutet.
    Längst ner står det:

  22. "Tillägnen Eder all den bildning
    som I kunnen få."

  23. "Stöd de svaga i kampen för tillvaron
    och tänk på vårt framtidsmål."

  24. Hon uppmanar ungdomen att skaffa sig
    utbildning och ta plats-

  25. -för att bidra till förändring.

  26. Karin Stenberg har också
    en kampskrift från 1920.

  27. Vi får höra mer i eftermiddag
    om Karin Stenberg av Krister Stoor.

  28. Jag fastnade för en del som talar om
    att samiska barn ska ha utbildning-

  29. -och att samer ska bli utbildade
    till lärare, präster och ämbetsmän-

  30. -helt enkelt utbildas och ta plats
    för att åstadkomma förändring.

  31. 1917, som vi firar
    100-årsjubileum av i år-

  32. -är ett annat tillfälle
    när man diskuterade hur samer-

  33. -skulle skaffa
    sig utbildning för att ta plats.

  34. Samma sak året efter i Östersund.

  35. Den bilden träffade jag på när jag
    lärde känna min samiska tillhörighet-

  36. -vilket jag gjorde sent eftersom
    in familj var tvångsassimilerad.

  37. Min mamma förnekade
    all samisk tillhörighet.

  38. Lite senare fick jag veta av min
    morbror att vi är en samisk släkt.

  39. När jag började leta på vårt
    familjenamn Rim, dök de här upp.

  40. Det är min morfars farmors syster
    och hennes namn-

  41. -som är upplagda på Nordiska museets
    hemsida med en klapp på huvudet-

  42. -om att de är stackars samer
    som blev utsatta för rasbiologerna.

  43. Jag tycker själv att det är spännande
    att träffa dem så långt senare.

  44. Jag blev besviken på hur museet
    beskrev dem. De känns stolta.

  45. Bilden är tagen vid Ligga
    där det nu finns en kraftstation.

  46. Jag tänker att de levde där.

  47. Vid Jokkmokks marknad för
    några år sen var det minus 42 grader.

  48. Vi lever ju gott
    med el och infrastruktur-

  49. -men mina förfäder har tagit sig fram
    utan alla de här bekvämligheterna.

  50. Det är tuffa människor
    som hade en otrolig kunskap.

  51. Vad händer om vi samer tar över-

  52. -om vi har blicken, tittar tillbaka,
    bestämmer vad forskning ska vara-

  53. -vad som är bra forskning,
    vilken forskning som ska finansieras-

  54. -om vi skriver läroböckerna och
    undervisar själva på universiteten-

  55. -som öppet samer, för det finns många
    samer som är tvångsassimilerade-

  56. -och inte vågar, vill eller kan
    visa sin samiska tillhörighet.

  57. Det är inte en självklarhet
    att göra den resan öppet.

  58. Det har ett pris.

  59. Jag vill bara nämna lite om mig
    själv. Det här är från Jokkmokk.

  60. Det är ölkåtan där det var jojkslam.

  61. Förutom att upptäcka mitt
    skogssamiska och lulesamiska arv-

  62. -har jag också engagerat mig
    i det samiska samhället.

  63. Jag är styrelseledamot
    i Silbonah Samesijdda-

  64. -och i Svenska samernas riksförbund.
    Jag är ersättare i Sametinget.

  65. Jag grundade Uppsam, föreningen
    för samisk forskning i Uppsala.

  66. Jag hade aldrig tänkt
    hålla på med det här.

  67. Min tanke när jag började doktorera
    var att jag skulle nån annanstans.

  68. Jag skulle aldrig hålla på
    med Sverige. Jag ville bara bort.

  69. Jag visste inte varför-

  70. -men jag ville inte studera Sverige,
    och än mindre Norrbotten.

  71. Min avhandling handlar om Tanzania
    och vattenkraftsexploatering där.

  72. Den finns på internet.

  73. Att studera vad som händer i min älv,
    Luleälven, hade jag inga planer på.

  74. Med det föll sig så
    att jag kom tillbaka-

  75. -och började studera Luleälven
    när jag fick ett postdoc-projekt-

  76. -för att studera
    vattenkraftsexploateringen i Sápmi.

  77. Jag intervjuade främst äldre,
    samiska kvinnor längs Luleälven.

  78. Det här är Suorvamagasinet. Kristina
    Walkeapää visar var deras hus låg-

  79. -innan den fjärde regleringen
    på 70-talet.

  80. Jag har fortsatt med olika projekt
    med samiska perspektiv på hållbarhet.

  81. Jag har varit väldigt framgångsrik.

  82. Att titta på hållbarhet och energi-
    produktion har visat sig lyckosamt.

  83. Jag har fått hjälp av medforskare
    att formulera forskningsansökningar-

  84. -och jag har fått starkt stöd
    från det samiska samhället.

  85. Vi har samarbetat och utvecklat
    olika forskningsprojekt.

  86. Jag ska inte prata mycket om det,
    men det finns i mina olika rapporter.

  87. Det här brukar jag visa
    när jag undervisar.

  88. Samer har levt i det området. Finland
    och mer av Sverige ska nog med.

  89. Här har samer funnits
    sen den senaste istiden.

  90. Svenska staten kom på 1500-talet.

  91. Det som vi kallar den moderna
    svenska staten med Gustav Vasa.

  92. Samiska perspektiv
    borde rimligtvis vara med här.

  93. Så...

  94. Vad skulle forskningsfrågeställningar
    vara utifrån samiska perspektiv?

  95. Jag låter er fundera!
    Det finns förstås en massa olika.

  96. En av de som jag har funderat kring-

  97. -är hur samer kan leva ett gott liv
    under ockupation.

  98. Jag talar om ockupation, för det
    är det som har pågått sen 1500-talet-

  99. -och förvärrats från 1800-talet med
    industrialisering och modernisering.

  100. Jag talar om att samer lever
    under ockupation, fysiskt och mental.

  101. Det är en kamp varje dag
    på alla nivåer.

  102. Strategier för att ha ett gott liv
    är livsnödvändigt för vem som helst.

  103. Om jag ställer frågor till samer
    om att leva så, får jag olika svar.

  104. En sak återkommer, bristen på
    förståelse från majoritetssamhället.

  105. Eller kanske inte
    brist på förståelse-

  106. -mer en brist på vilja att förstå
    och göra nåt åt det som pågår.

  107. Många samer ser ett pågående
    övergrepp som bara förvärras.

  108. Det gör livet svårare för många
    och skapar mer ohälsa.

  109. Jag finner många exempel på det här,
    både i intervjuer och konversationer-

  110. -och även när jag följer samer
    i sociala medier.

  111. Nu ger vi ut...
    Den är precis klar från pressarna.

  112. "Uppsala mitt i
    Sápmi - Sábme - Saepmie II".

  113. Den andra utgåvan av en Uppsamskrift
    från ett vårsymposium.

  114. I den är Henrik Andersson, renskötare
    i Gällivare skogssameby med-

  115. -med sina Facebook-uppdateringar
    under ett drygt år.

  116. Jag har valt ut det som visar hela
    spektrumet på hans liv under ett år.

  117. Det är olika kamper
    som han för hela tiden.

  118. Jag lägger in även glada tillfällen-

  119. -för att bara problematisera samiska
    liv utifrån kampen blir för tungt.

  120. Det är nästan "eländesforskning".
    Det blir utifrånblicken.

  121. Just att hitta tillbaka,
    hitta sig själv...

  122. Här är ett exempel på det tunga
    som Jörgen Stenberg skriver om.

  123. "I dag var renskötarens psykiska
    hälsa fokus i mötet med Landstinget."

  124. "Att förmedla svåra och tunga saker
    utåt bygger på en process"-

  125. -"där man först måste tänka igenom
    alla utmaningar själv."

  126. "Nu har jag vaknat, helt dränerad
    på energi. Att prata om det sliter."

  127. "Vetskapen om att det som tynger
    ett helt kollektiv"-

  128. -"enkelt kan åtgärdas genom politiska
    beslut, gör mig förbannad."

  129. "Rovdjursförvaltningen är bara ett
    av många exempel på detta."

  130. Han pratar om ekonomiska kalkyler
    om exploateringar.

  131. Att man inte mäter den psykosociala
    situationen hos de utsatta.

  132. Hur kan vi vända perspektiven?

  133. Vad finns det för visioner för det
    samiska samhället av samer?

  134. Vad har vi för visioner för marker
    och vatten? För våra relationer?

  135. Samelands fria universitet-

  136. -var nåt som jag och Gunilla Larsson
    funderade på-

  137. -när vi gjorde
    arkeologiska inventeringar.

  138. Jag gjorde inte dem.
    Jag följde med och tittade på.

  139. Jag lärde mig jättemycket av Gunilla.

  140. Vi försökte hitta
    våra lämningar som förstörs-

  141. -av olika exploateringar, skogsbruk
    och gruvexploateringar.

  142. Vi var där som Uppsala universitet,
    och det var som en kolonial koloss.

  143. Det var betungande.

  144. Kan vi inte skapa nåt
    som är vårt eget perspektiv?

  145. Vi sa att det gör vi och kallade det
    Samelands fria universitet.

  146. Det var hösten 2015, och sen dess
    har vi pratat om hur vi ska göra.

  147. Det finns förstås inte medel.

  148. Att starta ett nytt universitet
    är ju ganska förmätet.

  149. Dessutom finns ju Sámi allaskuvla
    i Kautokeino.

  150. Men vi kan ha det som plattform, för
    på svensk sida har vi inte det här.

  151. Vi behöver nåt, en annan vision.

  152. "I dag bygger människors
    identiteter..." Jag har översatt.

  153. "...teknologiska, moderna identiteter
    inom Skandinavien"-

  154. -"på att samer har tvingats bort
    från sina områden."

  155. Vi förstör de identiteter
    som är knutna till land och vatten.

  156. I stället är det stora maskiner,
    exploaterande industrier, lönearbete-

  157. -att tjäna mycket pengar
    och köpa saker och konsumera-

  158. -som räknas som modernitet.

  159. Att förstöra marker och vatten, utan
    hänsyn till kommande generationer-

  160. -är det som är "modernt".

  161. Att vårda relationer, marker och
    vatten, att producera sin egen mat-

  162. -att visa kärlek och omsorg-

  163. -ses inte som modernt, konstigt nog.

  164. Vi vet ju hur det står till
    med miljön, så det är lite konstigt.

  165. Det här fortsätter, även om vi
    uppmärksammar miljöfrågorna.

  166. Det är fortsatt teknovetenskapligt
    språk som framhålls.

  167. Utbildningssystemet, till och med
    leksaker återger maktrelationer-

  168. -som ger företräde till den koloniala
    nationsstatens förhållningssätt.

  169. Det här bygger på fortsatt
    underminering av samiska rättigheter.

  170. Det saknas samiska undervisnings-
    plattformar på svensk sida av Sápmi.

  171. Det ges oerhört lite undervisning
    av samisk kultur, historia och nutid.

  172. Det är möjligt att gå från förskola
    och genom hela utbildningssystemet-

  173. -och till och med bli professor...

  174. En professor behöver inte kunna nåt
    om samisk kultur och historia.

  175. De behöver inte kunna nåt. Och många
    kan inget heller, kan jag berätta.

  176. De kan inget om svensk kolonisation
    och svensk-samiska relationer.

  177. Dessutom är majoriteten som beforskar
    samer inte själva samer.

  178. Det gäller såväl samiska studier
    och det som inte är det.

  179. Den största andelen som rör samiskt
    territorium är inte samiska studier-

  180. -trots att det rör
    samers liv och framtid.

  181. Den största delen handlar om
    olika naturresursexploateringar.

  182. Den här forskningssituationen
    är väldigt problematisk.

  183. Den bidrar till
    en kunskapsteoretisk kontext-

  184. -som stödjer fortsatt kolonial
    exploatering av samiska territorier.

  185. Det medför ökade svåra störningar för
    psykisk och fysisk hälsa för samer-

  186. -och andra lokalinvånare
    som inte identifierar sig som samer.

  187. Så vad skulle Elsa och Karin ha sagt
    om det här?

  188. Det är ganska självklart.

  189. Vad skulle de ha sagt om hur det är
    att vara same i den svenska akademin?

  190. Den här bilden är bra.
    Det är så det känns.

  191. Man är i magen på monstret
    och försöker åstadkomma nånting-

  192. -samtidigt som man förtärs
    av magsyrorna.

  193. Man får arbeta hårt för att ta sig ut
    och skapa de egna visionerna.

  194. Ett exempel är Uppsala universitet
    där jag är anställd sen 2008.

  195. De har ett stort antal
    samiska mänskliga kvarlevor i lådor.

  196. Tusentals foton av samer
    som har tagits i rasbiologiskt syfte-

  197. -av Institutet för rasbiologiska
    studier 1922 till 1958.

  198. Jag passerar den delen av biblioteket
    när jag går till min arbetsplats.

  199. Här finns fotografierna.

  200. Kvarlevorna får inte vem som helst
    tillgång till.

  201. Nu har Uppsala universitet antagit
    etiska regler.

  202. Det var 2014.

  203. Fast man antog det utan
    att konsultera samiska företrädare.

  204. Här är en bild på kvarlevorna.

  205. De har fotograferats
    av Michiel Brouwer-

  206. -och finns med i "Maadtoe" som han
    har tillsammans med Anders Sunna.

  207. Den här bilden togs
    när den fanns i Jokkmokk.

  208. Den togs av Frances Wyld
    som är Martu-kvinna från Australien.

  209. Vi hade en Samelands
    fria universitets workshop där.

  210. Det passar bra med kvinnan...

  211. En kvinna, en lapp, från 1886.

  212. Kanske är det nån i min släkt
    som de har grävt upp.

  213. Jag vill visa
    hur det ser ut med exploateringen.

  214. Här produceras 10 procent
    av hela Sveriges elproduktion.

  215. Vi har elnätet som tar upp utrymme.

  216. Vattenreglering
    med eroderade vattendrag.

  217. Här är från Suorvamagasinet.

  218. Det är också Suorvamagasinet,
    vid Änonjalme.

  219. När turistbåten kommer-

  220. -måste man ha en hiss som kan
    ta båten till vattennivån, 30 meter.

  221. Renskötseln på älven försvåras
    på grund av vattenregleringen.

  222. Torrfåror har vi gott om.

  223. Bara i Jokkmokks kommun
    med omkring 5 000 invånare-

  224. -dör 1-2 människor varje år på
    magasinen, enligt Räddningstjänsten.

  225. Omsatt till Stockholm skulle det vara
    omkring 200 personer per år-

  226. -som dog på grund av elproduktion.

  227. Kalhyggen har vi.

  228. Vindkraftsparker. Ordet "park" är
    intressant för vindkraftsetablering.

  229. Henrik Andersson samarbetar jag med.
    Vi har ett filmprojekt på gång.

  230. Här har Gällivare skogssameby möte-

  231. -där de använde flera timmar till att
    diskutera vindkraftsetableringar-

  232. -och hur de skulle ifrågasätta det
    utan att ha juridisk expertis.

  233. Militarisering. Stora områden med
    giftiga utsläpp och stora störningar.

  234. Gruvexploateringar
    med giftiga utsläpp.

  235. Här är undersökningstillstånd
    för gruvor i Sápmi.

  236. De miljövänliga tågen som alla
    vill åka dödar tusentals renar-

  237. -på grund av bristande underhåll
    av stängsel eller ekodukter.

  238. Den koloniala retoriken stöds
    av ett kolonialt akademiskt system-

  239. -där samiska perspektiv på människor,
    djur och natur saknar inflytande.

  240. Vi har 50 svenska universitet och
    högskolor inklusive satellitcampus.

  241. Finansieringen sker genom skattemedel
    som tas från samiskt territorium.

  242. De allra flesta ligger
    i södra Sverige-

  243. -och vid kusten med Umeå och Luleå.

  244. Det finns inget
    med samiskt perspektiv.

  245. Därför behöver vi
    Samelands fria universitet

  246. Sámi allaskuvla i Kautokeino-

  247. -kom ju till för samisk kamp för
    Altaälven på 1970- och 1980-talet-

  248. -som även bidrog
    till etablerandet av Sametinget.

  249. Vi har en liknande kamp
    på svensk sida mot gruvetableringar.

  250. Jag ser möjlighet i demonstrationer,
    uppvaknanden och ifrågasättanden.

  251. Samer börjar synas
    och ifrågasätta vansinnet.

  252. Tillsammans med andra som inte är
    samer. Det är en stor medvetenhet.

  253. Varje torsdag på Riksbron
    är det demonstration.

  254. Jag hinner säga några ord
    om Samelands fria universitet.

  255. Det vi har är en webbsida med en
    blogg. Man kan skriva en gästblogg.

  256. Det är en vision om att skapa
    nåt nytt och vända perspektiven-

  257. -samtidigt som vi söker medel
    för att genomföra det-

  258. -med fokus på svensk sida i samarbete
    med norsk, finsk och rysk sida.

  259. Jag ska inte gå igenom allt, men på
    www.samelandsfriauniversitet.com-

  260. -finns en liten deklaration...

  261. ...på hur vi ser på
    samisk traditionell kunskap och allt.

  262. Det här är inte nåt färdigt.

  263. Tanken är att föra det vidare
    i samverkan med samiska samhället.

  264. Hur skulle
    Samelands fria universitet se ut?

  265. Att genomföra aktiviteter som vi
    kallar Samelands fria universitet-

  266. -gör att man tänker annorlunda.
    Det känns lättare att andas.

  267. Man börjar tänka nytt,
    och hamnar inte bara i kampen mot.

  268. Det formulerar visionerna
    med stöd av Elsa och Karin.

  269. Jag kan tipsa om boken "Re: Mindings"
    som finns på engelska.

  270. Uppsams bok har vi snart release på.

  271. Den här finns fritt online, och det
    kommer Uppsams antologi att göra-

  272. -så vi gör det tillgängligt,
    och ni kan höra av er.

  273. "Giitu"! Tack!

  274. Tack, Maj-Britt,
    för den fina presentationen.

  275. Vi har kort om tid-

  276. -men om det är någon som vill ställa
    en fråga, så klämmer vi in en sån.

  277. Eller rättare sagt
    ställer jag en fråga.

  278. I Samelands fria universitet
    löper mycket kring dekolonialisering-

  279. -där en central del handlar
    om det visionära och det drömmande-

  280. -om nånting som man skulle vilja ha,
    även om man inte har alla lösningar.

  281. När ni är ute och pratar-

  282. -och lanserar Samelands fria
    universitet som ett tankekoncept-

  283. -vad är reaktionerna
    från samiska akademiker-

  284. -men också andra akademiker?

  285. Första gången vi pratade om det var
    på internationella konferensen NAISA-

  286. -Native American Indigenous Studies
    som var i Washington.

  287. Det möttes av stark entusiasm,
    och folk ville komma själva.

  288. Vi har redan haft forskare
    som har kommit på egen bekostnad.

  289. I februari i år hade vi Kim TallBear.

  290. Sen har jag haft Rob Innes
    och hans kollega Kim Andersen.

  291. De har varit i Sverige i samverkan
    med Samelands fria universitet.

  292. Det har varit... De verkar tycka
    att det är spännande och roligt.

  293. Från samiskt håll är det snarare:
    "När? När blir det?"

  294. "När? Var? Hur?"

  295. Jag är rädd
    att prata om det för mycket-

  296. -för det verkar som om jag lovar
    men jag har inte resurser.

  297. Jag hoppas att det skulle kunna bli
    nåt mer. Jag jobbar på finansiering.

  298. Tack för det!

  299. Vi har ett väldigt späckat schema,
    så jag tackar för din presentation.

  300. -Jag önskar dig lycka till.
    -Tack! "Giitu"!

  301. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samelands fria universitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer, Sameundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kvinnor och læstadianismen

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Starka kvinnor i svåra situationer

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Samelands fria universitet

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om Karin Stenberg

Karin Stenberg beskrivs som en förebild och föregångare för det samiska samhället. Hon utbildade sig till lärare och var hela sitt liv engagerad för samerna. Här berättar forskaren Krister Stoor om hennes liv och gärning. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.