Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Föreläsningar från Lars Thomasson-symposiet 2017 under titeln Förmödrar och förebilder - kvinnor som går före. Fokus ligger på kvinnors erfarenheter och liv, historiskt och i nutid. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2017 : UrfolksfeminismDela
  1. Inte minst kvinnor och kvinnors
    kunskap kriminaliserades.

  2. Alla dessa häxbränningar är ett
    exempel på att patriarkatet-

  3. -även här höll på att ta över.

  4. Det är väldigt roligt att vara här
    i ett akademiskt sammanhang.

  5. Normalt är jag mest
    bland folkrörelser med mina kurser-

  6. -och pratar om ungefär samma ämnen.

  7. Jag ska börja med att presentera
    den kontinent jag kommer från.

  8. Den känner ni under namnet "Amerika"-

  9. -ett kolonialt namn
    som tvingades på oss-

  10. -för 523 år sedan, ungefär.

  11. Många känner också till Latinamerika,
    som räknas från Rio Grande och neråt-

  12. -och Karibien-

  13. -det här havet
    som finns norr om Sydamerika.

  14. Namnet ville jag lyfta fram.

  15. Inte för att ni inte kan geografi-

  16. -utan för att lyfta fram
    hur en landmassa-

  17. -omdöptes
    av de koloniala ockupationsstyrkorna-

  18. -apropå ockupation...

  19. Vi förlorade det namnet-

  20. -som våra karibiska urfolk kallat
    det. De kallade det Abya-Yala.

  21. Abya-Yala betyder "jord
    i fullständig mognad" på kunaspråket.

  22. Det ersattes
    av namnet på en europeisk man-

  23. -som råkade rita den här landmassan.

  24. Redan där börjar vår olika syn
    även på territoriet.

  25. Jag sprang och hämtade
    det här som skulle ge mig styrka.

  26. I Anderna, där jag kommer ifrån-

  27. -är vävningen kvinnornas sätt
    att uttrycka mycket av sina idéer.

  28. Det här är min mormors...
    vad heter det?

  29. Slända, precis!

  30. Apropå urmödrar och internationella
    kvinnodagen får den ge mig styrka.

  31. Dessutom har jag en annan urmoder
    som ska ge mig styrka i sammanhanget:

  32. "Majsmamma",
    som vi kallar "Saramama".

  33. Det är fint
    att den påminner om Sarakka-

  34. -den samiska gudinnan.

  35. Min mormors styrka och Saramama...

  36. ...kommer att följa med mig här.

  37. Under cirka 30 000 år hade mina
    förfäder bott i den där landmassan.

  38. Där skapade man kulturer
    som förklarade mycket av världen.

  39. Deras kosmosförklaringar betonade
    relationen mellan människa och natur.

  40. De byggde på kollektivistiska,
    komplementära principer-

  41. -och genus förklarades i såna termer-

  42. -av komplementaritet mellan könen.

  43. Kulturerna byggde på harmoniska
    relationer med kosmos och Moder Jord-

  44. -som i Anderna kallas "Pachamama".

  45. Vi ser inte världen
    som nånting utanför kosmos-

  46. -utan vi ser helheten.

  47. Stjärnbilderna och vi och djuren
    och växterna är alla syskon-

  48. -och barn till den stora Moder Jord.

  49. I Anderna avbildades Moder Jord, som
    kallades Pachamama, ofta som kvinna-

  50. -även om många började ifrågasätta
    om det var en "hon"-

  51. -just för att det
    finns föreställningar om urgudar-

  52. -som skapade alltet-

  53. -som hade både och.
    De var både kvinnor och män.

  54. Mayafolket brukar prata om
    Moder Himmel och Fader Himmel-

  55. -Moder och Fader Jord,
    Moder och Fader Sol.

  56. Där visar man en annorlunda genus-
    konstruktion, genusföreställning.

  57. Det gudomliga, det absolut
    gudomligaste, kanske har både och.

  58. Det kanske är en transperson.
    Det måste förena olika sätt att se.

  59. I en del av våra kulturer,
    till exempel bland mapuches i Chile-

  60. -är ofta shamaner också bisexuella.

  61. De måste handskas med både och.

  62. I den här kärleksfulla relationen
    till vår omgivning...

  63. De andinska kulturerna var mycket
    jordbruksbaserade och herdekulturer.

  64. Det var det som möjliggjorde
    att våra kulturer blomstrade.

  65. Numera pratar man om kulturerna som
    byggde pyramider och Machu Picchu-

  66. -men det var bara konsekvenser.

  67. För oss var den reella blomstringen
    relationen mellan naturen och oss-

  68. -som till exempel jordbruket.

  69. Två av världens viktigaste centra för
    förädling av kulturväxter finns här.

  70. Centralamerika och Anderna gav oss-

  71. -många värdefulla baslivsmedel.

  72. I dag har delar av Afrika majs som
    baslivsmedel, men det kom från oss.

  73. Och vad vore Sverige utan potatis?

  74. Det är också en annan mor till oss
    -Axomama eller Papamama.

  75. Europa och Asien verkar ha satsat
    ganska mycket på djurförädling.

  76. Vi har lamor, kalkon och marsvin-

  77. -men det var framför allt jordbruket
    som var viktig.

  78. Därför var en del av elementen-

  79. -till exempel majs, koka och potatis-

  80. -sedda som mödrar, som Moder Jord.

  81. Längre söderut, i det som i dag
    kallas Chile och Argentina...

  82. Jag säger "i dag", för uppdelningarna
    hittade de koloniala staterna på.

  83. Där levde mapuches.

  84. Jag har levt åtta år med mapuches
    och jobbat i mapucheorganisationer.

  85. Där hade man
    en jämlik världsföreställning.

  86. Den här trumman representerar-

  87. -närvaro av den unga kvinnan och den
    äldre, den unge mannen och den äldre.

  88. Både kön och generationer
    var representerade i trumman-

  89. -som var lika helig som de samiska.

  90. Men mycket av det här lär man sig
    inte i historia, naturligtvis.

  91. Man föreställer sig många gånger-

  92. -att jämställdhet är något
    som kolonisatörerna lärde oss.

  93. Även i Amazonas fanns urfolkskulturer
    som samlevde med naturen-

  94. -och hade en avspänd relation
    till sin kropp.

  95. Det var kolonisatörerna som tog sig
    friheten att å ena sidan säga-

  96. -att vi i Anderna klär oss för mycket
    och de i Amazonas klär sig för lite.

  97. Det är lite som slöjdebatten.

  98. Vi hävdar rätten att bestämma själva
    hur mycket eller lite vi klär oss.

  99. 1492 invaderades kontinenten.

  100. Ni har lärt er att Columbus
    ville bevisa att jorden var rund-

  101. -men naturligtvis är det en
    skönmålning av ett invasionsprojekt-

  102. -som hade som främsta syfte att leta
    efter nya marknader och guld.

  103. Columbus nämnde i sin dagbok ordet
    "guld" femtio gånger mer än "Gud"-

  104. -även om han sa att det var för att
    vi skulle lära känna den sanna guden.

  105. Det handlar inte om elaka spanjorer
    eller elaka européer-

  106. -utan om ett samhälle
    som höll på att växa fram även här.

  107. Det var ungefär samtidigt
    som samerna koloniserades-

  108. -och inte minst kvinnor och kvinnors
    kunskap kriminaliserades.

  109. Alla dessa häxbränningar
    är ett exempel på-

  110. -att patriarkatet även här höll på
    att ta över, och intoleransen.

  111. Judar och muslimer
    kastades ut ur södra Europa-

  112. -trots att de samlevt harmoniskt.

  113. Det var den processen som drabbade
    Europa, som drabbade oss också.

  114. Det kom inte nyfikna européer-

  115. -utan giriga personer
    som säkert hade utsatts för våld.

  116. Det är så den patriarkala, rasistiska
    exploateringen drabbade oss-

  117. -både människor och natur.

  118. Vi utstod förtryck och exploatering-

  119. -och kvinnorna
    drabbades av sexualiserat våld.

  120. Våldtäkter och så vidare
    var nåt som...

  121. Det hade inte förekommit så mycket,
    men blev systematiskt.

  122. Våldtäkten på Moder Jord-

  123. -var att jordbruket var ointressant.

  124. Hela vår ekonomiska axel
    kom att bli gruvexploatering.

  125. Enbart i nuvarande Bolivia
    dog åtta miljoner av mina förfäder-

  126. -i en enda gruva, Potosigruvan.

  127. Det var det här avancerade jordbruket
    med bejakande av mångfald-

  128. -som krossades och orsakade svält.

  129. Inte bara erövringskriget utan även
    svälten gjorde att vi decimerades.

  130. Man hade även med sig en kultur.

  131. Den här kulturen som hade vunnit
    terräng även här, förflyttades.

  132. Med våld erövrades kontinenten,
    med våld erövrades naturen-

  133. -med våld erövrades indianerna
    och med våld erövrades kvinnorna.

  134. "Indianer" var det namn
    man satte på oss, våldsamt-

  135. -då man trodde att man var i Indien.

  136. Under ett bra tag
    räknades vi inte som människor.

  137. 1537 erkändes vi äntligen av Påven
    som människor, vi också.

  138. Kvinnorna var en del av
    det här kriget.

  139. Vi brukar påminna om att även
    våra hövdingar köphandlade med oss.

  140. Ibland för att lindra våldet mot byn,
    men det var ändå ett svek mot oss.

  141. Man gav kvinnor för att skona resten.

  142. Det är smärtsamt
    att våra egna också gjorde det.

  143. Men det var inte bara våld,
    och vi är inte bara offer.

  144. Redan från första stund gjorde vi
    motstånd, och det gör vi än.

  145. Aktivt motstånd, som Anacaona.

  146. Redan några månader efter Columbus
    ankomst börja massakrerna-

  147. -i det som i dag kallas Dominikanska
    republiken, som hette Quisqueya då.

  148. Sju hövdingar, eller ledare-

  149. -brändes ihjäl levande i en hydda.

  150. Hon var fru och syster
    till två av dem som dog.

  151. Hon som hade varit vänlig
    och tagit väl hand om utlänningarna-

  152. -omvändes och ledde motståndet.

  153. Hon är vår första urmoder som gjorde
    motstånd, i alla fall vad vi vet.

  154. Sen har vår koloniala historia
    haft massor av andra kvinnor-

  155. -som har lett motstånd, kanske för
    att kvinnor drabbades mer än män.

  156. Man drabbades av sexualiserat våld.

  157. Man förlorade politisk
    representativitet, ekonomisk rätt-

  158. -och hade kanske större anledning
    att göra motstånd.

  159. Kolonialmakten lät inte vänta på sig
    och förtrycket mot dem var hemskt.

  160. Men det kom även kristna förebilder-

  161. -till exempel den lidande madonnan-

  162. -och att man kriminaliserade viss
    sexualitet och rätten till sin kropp.

  163. I våra kulturer är samboförhållanden
    vanliga, men det blev syndigt.

  164. Men även madonnorna tog vi till oss
    och gav attribut som Pachamama hade-

  165. -och nu är det en mix.

  166. En symbios mellan kristendom...

  167. Synen på madonnan-

  168. -är en blandning
    mellan Moder Jord och Maria.

  169. Jag blir lite nervös
    nu när det är så många akademiker.

  170. Det var "black feminism" i USA
    som banade väg för att vi skulle se-

  171. -att det fanns många andra sätt
    att läsa av förtryck än bara klass-

  172. -som hade varit gällande länge.

  173. Man sa att det inte bara handlade om
    klass utan även om kön och ras-

  174. -eller konstruktionen ras.

  175. De överlappar och förstärker
    varandra, dessa olika förtryck.

  176. Men förutom det börjar man mer
    och mer se att det är nationellt-

  177. -men de här förtryckande strukturerna
    finns även inom en global struktur-

  178. -där kapitalismen, kolonialiteten
    och patriarkatet gäller.

  179. Hur förtryckt en samisk kvinna än är-

  180. -eller en invandrad kvinna-

  181. -så tack vare att vi lever
    i den mäktiga delen av världen-

  182. -har vi det bättre
    än våra medsystrar i syd-

  183. -och kanske även bättre
    än många av våra medbröder.

  184. Det finns också en global struktur.

  185. Jag brukar visa overhead
    för att visa hur de överlappar.

  186. Bland forskare i Latinamerika pratar
    man mer och mer om kolonialitet-

  187. -inte att förväxla med kolonialism-

  188. -som man brukar se
    som en avslutad historisk etapp-

  189. -eller enbart ekonomiskt förtryck.

  190. Det är nåt som har satt sig i oss-

  191. -både de koloniserade
    och kolonisatörernas arvingar.

  192. Självföraktet och många av
    de grejerna kallar man kolonialitet.

  193. Kolonialitet av kunskap, inte minst.

  194. Latinamerika styrs av män, även om vi
    har haft kvinnliga presidenter.

  195. De lever i en patriarkal struktur,
    men det är ändå nåt att lyfta fram.

  196. De kanske inte alltid är
    vad man förväntar sig.

  197. Det finns mest män i ekonomiska,
    politiska och symboliska strukturer.

  198. Det är manligt.

  199. Urfolkskvinnor är överrepresenterade
    bland fattiga och analfabeter.

  200. Bland dem vars rättigheter kränks.

  201. Dagens Latinamerika
    är tyvärr också...

  202. Det blev en lite annan bild.

  203. ...är också präglat av den här mycket
    aggressiva utvinningsindustrin-

  204. -som drabbar även Sapmi - gruvorna,
    letandet efter gas och olja.

  205. Vi tar det här som exempel.

  206. I Peru, mitt land, är alla
    de blå fläckarna gruvkoncessioner.

  207. Om man skulle lägga till
    oljekoncessioner, gaskoncessioner-

  208. -och förstörelse av regnskog
    så skulle det bli ännu värre.

  209. Detta leder naturligtvis
    till motstånd och protester.

  210. Därför blir allt fler urfolkskvinnor
    engagerade i försvaret av Moder Jord.

  211. Det drabbar dem på ett särskilt sätt.
    Brist på vatten, det drabbar hälsan.

  212. Det drabbar ju alla, men kvinnorna
    har ansvar för hälsa inom familjen-

  213. -så de ser tidigare resultaten,
    som utslag av kemikalier i vattnet.

  214. De får sällan arbete i gruvor-

  215. -och de ser att mannens roll
    och ekonomiska makt stärks.

  216. Dessutom pågår mycket sexhandel och
    trafficking i exploateringsområdena.

  217. Därför är det allt fler kvinnor
    som utsätts för statsmakternas våld-

  218. -när de försöker stå emot
    det strukturella våldet.

  219. De försvarar de transnationella
    företagens intressen.

  220. Man undrar hur de kunde konfrontera,
    med bara sin kropp-

  221. -de här styrkorna
    som kanske många skulle rygga för.

  222. I dag ser man
    att feminismen i vissa länder-

  223. -börjar se den potential
    som finns hos urfolkskvinnorna-

  224. -och att de börjar solidarisera.

  225. Som i det här fallet med Maxima Acuna
    som vägrar lämna ifrån sig sin mark-

  226. -och därmed hindrar expansionen
    av ett gruvföretag-

  227. -där bland annat våra pensionsfonder
    finns investerade.

  228. Hon har blivit en feministisk ikon,
    även om hon inte kallar sig feminist.

  229. Feministerna lyfter fram det här,
    gör affischer inför kvinnodagen...

  230. Lila är den feministiska färgen.

  231. Det här är en aktion utanför
    domstolssalen där hon skulle dömas.

  232. De gör lite vågade aktioner
    som är ovanliga i urfolkssammanhang.

  233. Men de verkar vara våra vänner.

  234. Man börjar se sambandet mellan miljö-
    kampen och den feministiska kampen.

  235. Allt fler urfolkskvinnor
    organiserar sig och tar till orda-

  236. -något som inte är vanligt bland oss.

  237. Kvinnor uttryckte sina tankar
    genom att väva och genom att sjunga-

  238. -men inte genom
    att ta till mikrofonen.

  239. Nu börjar allt fler våga det.

  240. Det finns urfolkskvinno-
    ledarskapsskolor eller workshops.

  241. Även nya typer av feminism
    börjar dyka upp eller ta form-

  242. -till exempel urfolksfeminism
    och småbrukarfeminism.

  243. Man börjar ta sig rätten
    att omformulera feminismen.

  244. Vi köper inte
    den eurocentriska feminismen-

  245. -som kanske är väldigt
    storstadscentrerad och urban-

  246. -och har moderniteten som förebild.

  247. Vi måste se om det här och göra
    våra egna analyser och teorier-

  248. -och inspireras av andra feminismer.

  249. Man pratar om feminismer i pluralis,
    inte om en enda, normativ feminism.

  250. Även här börjar man ifrågasätta
    det som togs upp i morse:

  251. Det interna våldet, som finns
    inom urfolksvärlden, mot kvinnor.

  252. I den här kampanjen...

  253. Det har varit massdemonstrationer
    i Argentina, Chile och Peru-

  254. -som har hetat "Ni una menos",
    "Inte en enda kvinna mindre".

  255. Man har affischer där man har visat
    urfolkskvinnor som står emot våldet-

  256. -och som lyft fram att även rasismen
    är ett våld mot kvinnor.

  257. Allt fler engagerar sig
    i försvaret av Moder Vatten-

  258. -mot gruvorna och oljeindustrierna.

  259. Oj, vad var det där?

  260. Jag kan avsluta med det här
    med att väva och textilierna.

  261. Man använder liknelsen
    att urfolk är som en fågel.

  262. Den har två vingar. Bägge måste vara
    starka om urfolket ska kunna flyga.

  263. Ingen är mer värd än den andra och
    därför måste vi inom urfolksrörelsen-

  264. -anstränga oss för att ge utrymme
    till vingen som hållits fastbunden-

  265. -eller försvagad av det koloniala
    förtrycket och patriarkatet-

  266. -och naturligtvis
    av det inhemska patriarkatet.

  267. Inte förrän bägge vingarna är starka-

  268. -kan vi som urfolk flyga igen.

  269. Tack så mycket.

  270. Tusen tack, Carmen. Det var fint
    att få lyssna på din presentation.

  271. Ni vet vad jag ska säga nu. Om det
    finns nån fråga, så räck upp handen.

  272. Medan ni funderar på det frågar jag.

  273. Eller, jag tänkte be dig berätta...
    Jag hörde på dig på kvinnofrukosten.

  274. Du hade en liknelse med väven
    som urfolksfeminismen kan ses som-

  275. -i ett globalt perspektiv.
    Det var en sån bra metafor.

  276. Jag sa apropå strategier att jag tror
    att det är allt viktigare-

  277. -i synnerhet nu när det inte längre
    är bara vi människor som är drabbade-

  278. -utan nu är det planeten som är hotad
    av klimatförändringarna...

  279. Där gäller det att ta fram alla våra
    färggranna trådar, alla rörelser-

  280. -och väva samman dem
    och tillsammans bilda mönster-

  281. -och inte minst jobba fram visioner,
    jobba fram det vi vill uppnå.

  282. Vi kan inte bara vara i försvar.
    Det är vi i Sapmi och lite varstans.

  283. Vi måste medvetet väva samman
    kampen:

  284. Miljörörelsen, den feministiska
    rörelsen och urfolksrörelsen.

  285. Det finns en växande, liten rörelse
    som inspirerades av urfolk-

  286. -men som nu
    börjar ta plats även på andra håll.

  287. De kämpar för naturens rättigheter.
    Redan Olof Palme talade om "ecocide".

  288. Nu är det vissa amerikanska kommuner
    som har gett naturen rättigheter.

  289. Ecuador har gett naturen rättigheter-

  290. -och nu 21-22 april kommer det
    att vara en konferens i Sigtuna-

  291. -dit man får internationella gäster.

  292. Kampen för naturens rättigheter kan
    ena oss. Vår stora Moder Jord hotas.

  293. Det är därför jag engageras
    även av den samiska kampen.

  294. Om jag ser Moder Jord som en enda...

  295. Oavsett om Moder Jord
    skadas i örat eller i benet-

  296. -så måste jag försöka göra nånting
    för att försöka förhindra det.

  297. -Var det det du syftade på?
    -Tack, det var det jag syftade på.

  298. Alla kan få de här vykorten-

  299. -som handlar om konferensen i Sigtuna
    om naturens rättigheter.

  300. -Tack så mycket, Carmen.
    -Tack själv.

  301. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Urfolksfeminism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Ämnen:
Geografi > Amerika, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kolonialism , Könsmaktsordning, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Sydamerika, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kvinnor och læstadianismen

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Starka kvinnor i svåra situationer

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Samelands fria universitet

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om Karin Stenberg

Karin Stenberg beskrivs som en förebild och föregångare för det samiska samhället. Hon utbildade sig till lärare och var hela sitt liv engagerad för samerna. Här berättar forskaren Krister Stoor om hennes liv och gärning. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanistiskt bokslut

Kulturella identiteter och nationsgränser

Forskare i Göteborg presenterar en bok om hur människornas nationella identiteter förändras och omformas. Från Humanistiskt bokslut - forskning i bokform, arrangerat av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

En vandring i Surbullestan

Stadsbilden i Norrköping dominerades under 1800-talet av textilfabrikerna längs Motala ström. Vi visas runt i staden av Anette Kindahl, intendent vid Norrköpings stadsmuseum, som berättar om industrialismens genombrott, om miljön i staden och på fabrikerna, och om Moa Martinson som skrivit tre böcker om sin uppväxt där. Vi får också veta hur det kom sig att Norrköping kallades Surbullestan.