Titta

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Om UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidade turer på Marinmuseum i Karlskrona på olika språk. Inspelat på svenska, somaliska, teckentolkat, dari och arabiska. Inspelat 21-23 november 2017. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Till första programmet

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum : Guidad tur på Marinmuseum - arabiskaDela
  1. Välkomna till Marinmuseum
    i Karlskrona. Jag heter Amjad.

  2. -Jag heter Yara.
    -Vi ska guida er i dag.

  3. Karlskrona grundades på 1600-talet.

  4. Kung Karl XI ville ha en örlogshamn,
    en stad och ett varv i södra Sverige-

  5. -för att skydda
    de svenska intressena i Östersjön-

  6. -och för att skydda de områden
    man vunnit i krig mot Danmark.

  7. Här bodde bonden Vittus Andersson
    med sin familj.

  8. De bedrev jordbruk och fiske.

  9. Han tyckte inte om
    att man skulle bygga på hans ö.

  10. Han fick inte betalt för det här
    förrän flera år efteråt-

  11. -och han satt fängslad under tiden.

  12. Det började byggas fartyg för fullt.

  13. På 1700-talet kom skeppsbyggaren
    Fredrik Henrik af Chapman till stan.

  14. Han ritade många fartyg
    under sin karriär-

  15. -och har gett namn åt
    Af Chapmangymnasiet i Karlskrona.

  16. Även Johan Törnström och
    August Ehrensvärd var verksamma då.

  17. Törnström var bildhuggare-

  18. -och gjorde många av galjonsfigurerna
    som satt längst fram på fartyg.

  19. Han har gett namn
    åt Törnströmska gymnasiet.

  20. Nu går vi och tittar på figurerna.
    Följ med.

  21. Vilken underbar hall! Havet känns
    så nära, och det är mycket ljus.

  22. Inte undra på att man har konserter
    och bröllop härinne.

  23. Hallen innehåller en av världens
    finaste samlingar av galjonsfigurer.

  24. Figurerna är flera meter höga-

  25. -och satt en gång
    längst fram på svenska krigsfartyg.

  26. Figurerna har alla varit med på hårda
    sjöslag mellan Sverige och Ryssland-

  27. -mellan 1788 och 1790.

  28. Figurerna är gjorda av Johan Törnström.

  29. De har suttit på Försiktigheten,
    Dristigheten och Minerva.

  30. Kungen kunde med sina skepp visa
    att han var en mäktig svensk kung.

  31. Men hur var det att vara ombord
    ett fartyg på 1700-talet? Följ med.

  32. Nu befinner vi oss i tyghuset på museet.

  33. Just dessa vapen har använts
    genom historiens gång.

  34. När man var liten och lekte krig
    hade man pinnar och plastvapen.

  35. Men de här vapnen
    har använts på riktigt.

  36. En del är stora och tunga,
    andra vassa och spetsiga.

  37. Det här är en värja.
    Den tillverkades speciellt för flottan.

  38. Sjömännens värjor var kortare än andra-

  39. -för att männen inte skulle fastna, och
    så att de skulle ha plats att strida.

  40. Här ser vi också en flintlåspistol.
    Just den här är gjord i Jönköping.

  41. Den användes av officerare
    på 1700-talet.

  42. Vanliga båtsmän fick inte använda dem.

  43. Det var inte så lätt
    att vara sjöman förr i tiden.

  44. Man var ofta borta länge, och det var
    med livet som insats man åkte i väg.

  45. Maten ombord blev ofta dålig
    efter ett tag, likaså vattnet.

  46. Om en sjöman blev skadad
    försökte man så klart att rädda honom-

  47. -men det fanns inga riktiga läkare
    ombord, ingen bedövning-

  48. -och instrumenten man använde
    var ofta smutsiga.

  49. Det var inte lätt
    att sköta sin hygien på fartygen.

  50. Man kan föreställa sig lukten, och hur
    råttorna sprang omkring överallt.

  51. Det var fler som blev sjuka
    och dog ombord-

  52. -än som dog i strid mot fienden.

  53. Det fanns även barn ombord,
    och de var viktiga.

  54. En vanlig syssla var att hämta krut
    till dem som skötte kanonerna.

  55. Ibland skedde olyckor och fartygen
    kantrade och sjönk till botten.

  56. Östersjöns botten är full av fartyg-

  57. -som sjunkit på grund av oväder
    eller till följd av en strid.

  58. Fartygen kantrade och sjönk.

  59. Här på Marinmuseet har vi möjlighet
    att gå under ytan och få se ett vrak.

  60. Följ med.

  61. Den här delen av museet är populär.

  62. Här är lite mörkt och kyligt eftersom
    vi befinner oss under vattenytan.

  63. Om man tittar noga genom fönstren
    kan man faktiskt se ett vrak-

  64. -som har kunnat ligga här
    helt och hållet bevarat i hundra år-

  65. -eftersom salthalten inte är hög nog för
    att skeppsmasken ska kunna leva här.

  66. Tunneln kan kännas lite läskig-

  67. -men hur är det egentligen
    att vara och jobba under vattenytan?

  68. Härnäst ska vi till ubåtshallen
    där vi kan lära oss mer om ubåtar.

  69. Följ med.

  70. Här ser vi två olika typer av ubåtar.
    Den lilla röda heter Hajen.

  71. Den är Sveriges första ubåt
    och byggdes 1904.

  72. Den andra heter HMS Neptun.

  73. Den användes
    mellan åren 1978 och 1998.

  74. Se vad stor den är. Den är cirka
    50 meter lång och väger cirka 1 000 ton.

  75. Ubåtar används främst
    för att spionera på fiender.

  76. Det finns vapen ombord
    som kallas torpeder.

  77. Det är speciellt att jobba på ubåt, då
    man hela tiden är under vattenytan.

  78. Det är rätt så trånga utrymmen. Man
    måste komma överens och samarbeta.

  79. På HMS Neptun hade en besättning
    på runt 22 män.

  80. Inte förrän 1989
    fick tjejer jobba på ubåtar.

  81. Just Neptun fick vara med
    om väldigt spännande saker.

  82. 1981 gick nämligen den
    sovjetiska ubåten U 137 på grund-

  83. -i en militärt hemlig del
    av Karlskronas skärgård.

  84. Vad gjorde den där?
    Det vet vi fortfarande inte.

  85. Var det ett misstag?

  86. Den här mössan tillhörde
    en sovjetisk sjöman ombord på ubåten.

  87. När han stod i tornet-

  88. -blåste mössan av och togs upp
    av en svensk kustbevakare.

  89. Han frågade ryssen
    om man fick behålla mössan.

  90. Ryssen sa ja, och mössan skänktes sen
    till Marinmuseets samlingar.

  91. Nu är HMS Neptun ett värdefullt
    museiföremål som vi kan gå in i.

  92. Ända sen Karlskrona grundades 1680-

  93. -har det byggts fartyg i staden.

  94. Här på museet
    finns historien runtomkring oss.

  95. Vi hoppas att ni har haft kul
    och lärt er nåt viktigt i dag.

  96. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Guidad tur på Marinmuseum - arabiska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gymnasieeleverna Amjad Al-Hussein och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Museer, Museisamlingar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum

Gymnasieeleverna Ahmad Jamali och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - teckenspråkstolkat

Gymnasieelever visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Medverkande: Joakim Hagelin Adeby. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - dari

Gymnasieeleverna Ali Reza och Fatima Arian visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - arabiska

Gymnasieeleverna Amjad Al-Hussein och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Kvinnorna före dig

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Identifikation

Varför uppfattas ofta kvinnliga fans som hysteriska medan manliga fans upplevs vara mer seriösa? Vi gräver i fankulturens hög- och lågstatusområden. Ante Blomberg berättar om sin relation till punken, en rörelse där alla får plats, även fans i rullstol. Vidare identifierar vi rasistiska stereotyper i gamla poplåtar och videor. Får man skratta åt allt? Hör om när franska satirtidningen Charlie Hebdo använde sig av belgiske artisten Stromae i en satir efter terrordåden i Bryssel 2016.