Titta

UR Samtiden - Fascinerande växter

UR Samtiden - Fascinerande växter

Om UR Samtiden - Fascinerande växter

Forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet berättar om sin forskning om växter. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Fascinerande växter : Framtidens skogsgenetikDela
  1. Om man tar ett material från Umeå
    och planterar det 50 mil söderut...

  2. Om det har fått växa där
    i några decennier så har det vuxit-

  3. -under det klimatförhållande
    som vi kanske har här om 20-30 år.

  4. Jag ska prata om framtidens
    skogsgenetik och gamla fältförsök.

  5. Jag tänker ta ut er i skogen.

  6. Varför ska vi ha gamla fältförsök?
    Varför är de viktiga?

  7. Skog ska växa länge.
    Försöken måste få bli gamla.

  8. Under ett träds omloppstid får det
    uppleva mycket, men inte varje år.

  9. Den här stormen drog igenom ett
    försök i Medelpad för några år sen.

  10. Troligen blir det ingen sån storm
    det närmaste decenniet.

  11. Vi måste låta försöken få tid
    för att se vad träden tål.

  12. Proveniensförsök hjälper skogsbruk
    att klara klimatförändringen.

  13. Vad är proveniens?
    Jo, det betyder ursprung.

  14. I proveniensförsök samlar man träd
    med olika ursprung på samma lokal.

  15. Om man tar ett material från Umeå
    och planterar det 50 mil söderut...

  16. Om det har fått växa där
    i några decennier så har det vuxit-

  17. -under det klimatförhållande
    som vi kanske har här om 20-30 år.

  18. Vi har redan facit så att vi kan se
    vad våra skogar här presterar.

  19. Molekylära tekniker
    ger nya möjligheter.

  20. I skogsträd har vi utvecklat
    nya molekylära tekniker-

  21. -som vi kan applicera
    på våra gamla fältförsök.

  22. Det handlar om att hitta
    genmarkörer för viktiga egenskaper.

  23. Vedegenskaper kräver
    mycket mogen ved.

  24. Vedegenskaper kommer in
    i våra förädlingsprogram.

  25. Ett hundraårigt träd som avverkas...
    Där överväger den mogna veden.

  26. Men det dröjer 20-25 år
    innan det börjar bildas i ett träd.

  27. Vi måste ha träd som har vuxit länge.
    Den här talltrissan är 35 år.

  28. Nu har det bildats
    så mycket mogen ved-

  29. -att det är relevant att titta på
    egenskaperna hos den mogna veden.

  30. Vi måste vänta tills de producerar
    den ved som är intressant.

  31. Det här är ett 20-årigt klonförsök
    med contortatall.

  32. Det är den nordamerikanska tallarten
    som vi tog hit under 80-talet.

  33. Nu finns den norr om 60:e breddgraden
    där den är tillåten att använda.

  34. 650 000 hektar är planterat-

  35. -en yta som motsvarar
    1,3 miljoner fotbollsplaner.

  36. Här har vi ett försök med kloner av
    contorta. Kloner är genetiska kopior.

  37. Vi hade några tankar
    när vi anlade det.

  38. Växer contortasticklingar
    likadant som fröplantor?

  39. Konkurrerar en klon mer med sig själv
    än med andra kloner?

  40. En klon har ju specifika önskemål.

  41. Om den står bredvid ett träd
    som har precis samma önskemål-

  42. -konkurrerar den mer
    än om den står bredvid andra kloner.

  43. Därför använde vi den här designen.
    Vi har rutor om tio gånger elva träd-

  44. -med en klon, med två kloner
    och med en slumpmässig blandning.

  45. Inte bara de här klonerna,
    utan många fler.

  46. Vi ser att så här långt
    växer de som normala fröplantor.

  47. Den andra frågan har vi inte
    fått nåt resultat på.

  48. Det kanske inte är så stor effekt.

  49. Ett annat resultat fick vi
    efter en snörik vinter.

  50. Den vänstra bilden kommer från en del
    med en slumpmässig klonblandning.

  51. Där var träd här och där böjda.

  52. Den högra bilden är från
    en ruta med bara en klon.

  53. Där var en stor del av träden böjda.
    Vi inventerade hela försöket.

  54. Av de kloner som vi jobbade vidare
    med fick vi det här resultatet.

  55. Klon 32: Över hälften av träden
    hade böjts eller knäckts.

  56. Den hade
    klart sämre stamböjhållfasthet.

  57. De andra låg på tio procent.
    71:an hade lite högre frekvens.

  58. Nu ska jag beskriva lite om
    mikrofibriller, innan vi går vidare.

  59. Ved består av fibrer,
    längs med stammen.

  60. I varje fiber
    finns det mikrofibriller.

  61. De är vinklade i fibrerna.

  62. I ungdomsved är vinkeln stor.
    Det ser ni till vänster.

  63. I den mogna veden är vinkeln mindre.

  64. Mikrofibrillernas vinkel
    är viktig för vedens egenskaper-

  65. -och för böjhållfasthet
    och för pappersmassan.

  66. Det är en intressant karaktär.
    Vi analyserade klonerna-

  67. -med instrumentet Silviscan.
    Jag kommer att nämna det fler gånger.

  68. Det bygger på röntgenabsorption
    och röntgendiffraktion.

  69. Det kräver vedprover,
    så det måste vi ta.

  70. Det vill vi undvika,
    för vi vill fortsätta följa försöken.

  71. Men de här klonerna
    tog vi ett antal träd av-

  72. -och analyserade mikrofibrillvinkeln.

  73. På x-axeln är det årsring från märg
    ut till trettonde årsringen-

  74. -och mikrofibrillvinkeln på y-axeln.
    Ni ser att den sjunker.

  75. Men två sjunker inte lika bra,
    utan de planar ut-

  76. -och det är 32:an och 71:an.

  77. Det visar hur viktig vinkeln
    är för stamböjhållfastheten.

  78. Nu ska vi till ett försök
    i Lappkuliden, som planterades 1988.

  79. Det är
    helsyskonfamiljer av contortatall.

  80. Det finns tre ytor till i serien
    med samma material.

  81. I helsyskonfamiljer vet vi
    vilken klon som är mor och far.

  82. Här har några av avkommorna
    klon 32 eller 71 som förälder.

  83. Har de avkommorna högre frekvens
    av böjda eller knäckta stammar?

  84. I så fall är egenskapen
    klart och tydligt nedärvd.

  85. Nu ska jag gå in på
    fler studier av vedkvalitet.

  86. När vi gör undersökningar vill vi ha
    stora statistiska material-

  87. -så att vi får statistisk säkerhet.

  88. Vi behöver ta många mätningar,
    och då är Silviscan-metoden dyr-

  89. -och den kräver vedprover.

  90. Vi vill ha indirekta,
    icke-destruktiva mätmetoder.

  91. En sån är att mäta
    ljudvågens hastighet i veden.

  92. Det är ganska logiskt att tänka sig-

  93. -att ljudet bör transporteras längs
    med fibrerna och mikrofibrillerna.

  94. Om man har raka fibrer
    och bra kvalitet på veden-

  95. -går ljudet fortare.
    Hur mäter vi då den?

  96. Jo, man slår i de två instrumenten
    på lagom avstånd från varandra-

  97. -och sen slår man en slagserie.

  98. Ljudet far upp till det övre
    instrumentet och tillbaka ner igen.

  99. Tiden för det registreras.

  100. Avståndet mäts med laser
    och vi får fram ljudhastigheten.

  101. 3,81 km/s i det här fallet.

  102. Ljudet går i 3,3 km/s, så det är lite
    långsammare, men det verkar stämma.

  103. Här tar det ett par minuter
    att mäta ett träd-

  104. -i stället för att ta dyra vedprover.

  105. Hur stämmer den då
    med böjhållfasthet?

  106. Vi vill ha det här resultatet.
    På x-axeln finns värdet vi mäter.

  107. Sen kan vi läsa av
    böjhållfastheten på y-axeln.

  108. I ett försök tog vi vedprover
    och analyserade dem i Silviscan-

  109. -och gjorde den här mätningen
    på nästan 800 träd.

  110. Vi fick inte den bra korrelationen,
    men 0,77.

  111. Det bästa vore 1,0
    i alla mätvärden på en rak linje.

  112. Med tanke på den snabba mätningen
    är det en bra metod.

  113. Den kan utvecklas mer
    med andra mätinstrument.

  114. En annan indirekt mätmetod
    är resistograf.

  115. Den mäter borrmotståndet.
    Man borrar med en tunn borr-

  116. -maskinellt, genom stammen,
    från bark till bark.

  117. Då ser vi veddensitet, böjhållfasthet
    och röta och tjurved.

  118. I röta är det
    väldigt lätt för borren.

  119. Det man får då är
    en profil som anger motståndet.

  120. Om vi går från höger till vänster,
    och ser borrdjup i stammen...

  121. Topparna motsvarar sommarveden-

  122. -den avstannande veden,
    som är hårdare.

  123. Svackorna är vårveden,
    som har låg densitet.

  124. Där kan vi
    beräkna densitet för hela stammen.

  125. Vi kan ta ut årsavsnitt vid vissa
    årsringar, som vi vill räkna på.

  126. På fotot till vänster
    ser ni det lilla hål-

  127. -vid den övre pilen,
    som resistografen gör.

  128. Det undre hålet är från en 5 mm:s
    borr. Det är för litet för vedprover.

  129. Vi vill ha 10-12 mm,
    men då gör vi stor åverkan på trädet.

  130. Så det här är en bra grej,
    som vi kommer att använda.

  131. Nu ska vi över till
    några viktiga försöksserier.

  132. En är Eicheserien, med tall.

  133. Den används för
    produktions- och gallringsstudier.

  134. Den planterades 1952-1954,
    så den är pensionsmässig.

  135. Men vi har varit ute och mätt
    i de försöken.

  136. Det är 100 provenienser
    från hela Sverige-

  137. -nordligaste Norge och Mellaneuropa.

  138. De är halvsyskon, så man
    kan räkna genetiska parametrar-

  139. -sånt som används
    i förädlingsplanering.

  140. Alla provenienser är inte
    planterade i alla försök.

  141. Det är en förskjutning av de som har
    en viss chans att klara sig.

  142. Det vi ska jobba med här
    är genotyp-miljösamspel.

  143. Genotyp-miljösamspel brukar
    definieras som-

  144. -att genetiska material rangordnar
    sig olika efter en miljögradient.

  145. Här har vi densitet på x-axeln.

  146. På y-axeln kan vi ha
    till exempel temperatur.

  147. I det övre fallet
    har vi inget genotyp-miljösamspel.

  148. I det nedre fallet är material B bäst
    vid goda temperaturförhållanden.

  149. Det vet vi en hel del om för
    tillväxt, men inte för vedegenskaper.

  150. Det är viktigt. Är resultatet
    representativt nån annanstans?

  151. Därför har en doktorand varit
    ute i ett antal av de här försöken-

  152. -från Pajala i norr
    till Visby i Bohuslän-

  153. -och mätt vedegenskaper-

  154. -och beräknat sambandet
    mellan vedegenskaper och tillväxt.

  155. Hon har inte velat delge mig några
    resultat än, men det är på gång.

  156. Det är genotyp-miljösamspel.

  157. En annan stor försöksserie
    är IUFRO 64/68.

  158. Planteringsåret är 1968
    och det är 20 ytor i 13 länder.

  159. Det är 1 100 provenienser per yta,
    och alla finns på alla ytor.

  160. Med 25 träd per yta
    blir det 27 500 träd per yta.

  161. Det är över en halv miljon
    i hela serien. Det är mycket jobb.

  162. Alla försök har inte klarat sig.
    Det är säkert stora avgångar.

  163. I Sverige finns det tre ytor.
    En i Ångermanland.

  164. Den är i hyfsat skick.

  165. En ligger i Halland,
    men den blåste ner i stormen Gudrun.

  166. I Västermanland finns en fin yta.
    Den vill vi använda.

  167. Vi har fått korn på en yta i Ungern.
    De är svåra att spåra.

  168. Den är fin. Den ligger i Nyirjes.

  169. Det här flygfotot visar
    hur välsluten försöksytan är.

  170. Vi har fått kontakt med
    en forskargrupp där.

  171. Sen ser ni en bild
    från Lisjö i Västmanland.

  172. Där finns det mycket mogen ved.
    Vad vill vi då se här?

  173. Jo, vilka provenienser vi ska ha
    för en viss temperaturökning.

  174. När vi bedriver förädling
    av klimatskäl-

  175. -vill vi rikta vissa material
    till vissa zoner.

  176. Men det kommer att ändras
    med nya temperaturförhållanden.

  177. Då måste vi justera det.
    Det skulle man kunna utläsa härifrån.

  178. Med så här stor spridning
    i klimatanpassning-

  179. -borde vi kunna få stort utslag
    vad gäller gengrupper-

  180. -som styr klimatanpassningen.

  181. Här är ett lämpligt material-

  182. -för att leta genetiska markörer
    för klimatanpassning.

  183. De gamla försöken är lämpliga för
    att mäta vedegenskaper-

  184. -och genotyp-miljösamspel
    och markörer för vedegenskaper.

  185. Nu ska vi titta på contortatall igen.

  186. Man frågade sig hur svensk tall
    klarar contortans skadegörare.

  187. De röda bergen här
    består av contortatall-

  188. -som angripits av contortabastborren.
    De kommer att dö.

  189. Några känner igen den
    som mountain pine beetle.

  190. För att veta hur svensk tall
    klarar contortans skadegörare-

  191. -anlades sju försök 1986
    med svensk tall och contortatall-

  192. -både i Kanada och i Sverige.
    Vi inventerade dem 2010.

  193. Det var spännande att se hur
    svensk tall skulle klara bastborren-

  194. -som slog ut över
    tio miljoner hektar contortaskog.

  195. Den värst drabbade ytan
    såg ut så här.

  196. Det var dåliga tallar som fanns kvar.
    Det mesta var dött.

  197. Vi kunde se det här.

  198. 70 procent av contortorna
    hade angripits. Hälften var döda.

  199. Av tallen var 90 procent angripna
    och 90 procent av dem hade dött.

  200. Det var inga goda resultat.

  201. Den här insekten finns inte här,
    och vi hoppas att vi slipper den.

  202. Det här var ett försök som anlades
    och som fick stå i 25 år.

  203. Då kom
    utbrottet av mountain pine beetle-

  204. -och då fick vi ett test av det.

  205. Jag har tittat på försök
    i norra Sverige de senaste åren.

  206. Jag har slagits av
    hur mycket möda som har lagts ner.

  207. En del försök har inte klarat sig,
    men det är ju också ett resultat.

  208. Jag besökte Långbäcken...
    Nu blev det fel håll.

  209. Det ligger norr om Fredrika,
    420 meter över havet.

  210. Materialet har
    anknytning till Eichematerialet.

  211. Det finns även ytor
    i Älvsbyn och i Mora.

  212. Det låg på en myrholme,
    500 meter från vägen.

  213. Jag var orolig
    att jag inte skulle hitta.

  214. Jag använde kompass och tänkte
    att det kunde vara svårt att se.

  215. Jag passerade ett par myrar
    och en bäck och möttes av det här.

  216. Fina plantrader
    med raka, fina och resliga tallar.

  217. Det var väl skyltat.

  218. Det är så väl planterat att det går
    att identifiera varenda planta.

  219. Med tanke på försökets läge,
    på 70-talet...

  220. Att plantera
    så rakt och fint och snyggt-

  221. -och att göra det
    överallt i norra Sverige...

  222. Det är en hederssak att få ut
    så mycket information som möjligt.

  223. Med de orden tänker jag sluta. Här är
    några av dem som har stöttat oss.

  224. Här finns några namn från förr -
    Wilhelm Eiche från Eicheserien.

  225. Det har gjorts enorma insatser.
    Sen har vi några gamla kollegor.

  226. Sen har vi dagens forskargrupp.

  227. Det var allt. Tack för mig.

  228. Tack! - Har vi några frågor?

  229. Vad ska man tänka på-

  230. -om man ska påbörja ett försök i dag
    med plantor som ska stå i 50-60 år?

  231. -Hur ska man tänka?
    -Ja...

  232. Jag pekade ju på
    hur det här försöket var anlagt-

  233. -där det går att identifiera plantor
    och är väl utmärkt.

  234. Vi har hittat kartmaterial där det
    är svårt att hitta försöken i fält.

  235. Arkivering, dokumentation och...

  236. Sen ska man ha ett öppet sinne.
    Vad kan det komma att användas till?

  237. Vissa försök har använts
    till helt andra saker.

  238. Vi anlägger inte försök.
    Vi har inte resurser till det.

  239. Vi använder Skogforsks många ytor.
    De bedriver förädlingen praktiskt.

  240. Vi har goda samarbeten med dem.
    Vi använder även våra egna försök.

  241. Men... God dokumentation
    och gör det ordentligt.

  242. Träden som står nu kommer ju
    att försvinna nån gång.

  243. Hur gör man då?
    Vad ska forskarna göra om 20-40 år?

  244. Det anläggs försök av Skogforsk.
    Vi får ha ett gott samarbete.

  245. Sen ser vi ju att det bedrivs
    mycket fin forskning inomhus också.

  246. Ja, det blir det ju.

  247. Det var intressant
    med det kanadensiska försöket-

  248. -med tallarna som blev mer angripna-

  249. -än contorta, som var inhemsk.

  250. Jag undrar...
    Var det frösorter av tallar?

  251. -Hur hade försöket anlagts?
    -Det var vanliga fröplantor.

  252. -Var de relaterade?
    -Det var olika provenienser.

  253. Det fanns
    en ganska stor proveniensvariation.

  254. Mycket av materialet
    var lämpligt för planteringslokalen.

  255. Provenienser som var dåligt anpassade
    blev inte mer angripna.

  256. Men det var ett väldigt hårt angrepp.

  257. Försöken angreps vid 25 års ålder.
    Vanligtvis måste de vara 30 år.

  258. Men nu var trycket så hårt
    att de gick på 25-åringar.

  259. En teori är att tallen angreps mer-

  260. -för att det är larverna under barken
    som gör den största skadan.

  261. Det är lättare för insekten
    att komma in under den grova barken-

  262. -på tall än på contorta.
    Sen kan man fråga sig...

  263. Kan larverna producera nya insekter
    i tallen?

  264. Det har vi inte sett, och vi har inte
    haft möjlighet att följa upp det.

  265. Det är många "om" och "men".

  266. Contortan kan ha byggt upp
    en motståndskraft och ett försvar-

  267. -mot insekten.

  268. Ja... Då så.

  269. -Tack för din presentation.
    -Tack.

  270. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens skogsgenetik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är gamla fältförsök viktiga? Anders Fries är forskare i skogsgenetik och berättar om vad gamla fältförsök kan lära oss om bland annat vedegenskaper. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk, Biologi > Djur och natur > Växter
Ämnesord:
Botanik, Naturvetenskap, Skogsgenetik, Träd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fascinerande växter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur vet egentligen trädet att det är höst?

Hur mycket påverkar arv respektive miljö trädens samspel med årstiderna? Stefan Jansson är professor i botanik och förklarar varför det är viktigt för träden att fälla sina löv i god tid innan vintern. Vad ger trädet dess egenskaper? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur växter bygger ledningar

Vissa växter har utvecklat ett slags rörsystem för att transportera vatten till olika delar av växten. Sacha Escamez är forskare i fysiologisk botanik och förklarar hur det fungerar. Han säger också att beskrivningen med rör är en förenkling och att det egentligen handlar om specialiserade celler i växten. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Trafiken i växtceller

Hur ser det ut i en växt? Anirban Baral är forskare vid SLU och föreläser om hur växter ser ut inuti och om funktioner i en växtcell. Hur utbyter de olika delarna i växtcellen information med varandra? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Kemikalier för att dissekera växter

Siamsa Doyle är forskare vid SLU och studerar egenskaper i växters protein. Hon säger att allt som händer i en mänsklig kropp eller en växt är styrt av proteiner. Hon berättar om olika metoder för att blockera protein och om fördelarna med att göra det med hjälp av kemikalier. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Symbiosen mellan svamp och träd

Judith Felten är forskare i cell- och molekylärbiologi vid SLU och föreläser om funktionen trädens rotsystem har. Rötterna behövs för att ta upp näring och vatten, men de tar också hjälp av svampar och bakterier. I utbyte får de socker från träden. Svampars interaktion med trädrötter kallas Mykorrhiza. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Om växter och deras försvar

Benedicte Albrectsen är forskare i fysiologisk botanik och berättar om växters förmåga att försvara sig. Växter består av mat, men många blir ändå inte uppätna. Det beror på att växterna producerar gifter och osmakliga ämnen med hjälp av fenoler. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Framtidens skogsgenetik

Varför är gamla fältförsök viktiga? Anders Fries är forskare i skogsgenetik och berättar om vad gamla fältförsök kan lära oss om bland annat vedegenskaper. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.