Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Föreläsningar och samtal om hur pulsträning på schemat höjer kunskapsnivåerna hos eleverna. Inspelat mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017 : HjärnbyggarnaDela
  1. Att se effekterna hos eleverna
    när de mår bättre, presterar bättre-

  2. -och hamnar i ett större lugn,
    är en enorm motivation.

  3. Vi tre representerar
    fyra av oss hjärnbyggare.

  4. -Till höger om mig.
    -Daniel Hermansson. Engelsklärare.

  5. -Du är inte idrottslärare?
    -Nej, har hållit på med badminton.

  6. -Och så har vi?
    -Mike Andersson, idrottslärare.

  7. Jag heter Mats Nahlbom,
    matte- och NO-lärare på Vammarskolan.

  8. Fyra av oss, den fjärde, Daniel,
    är inte med oss i dag-

  9. -började den jättespännande resan-

  10. -bara för att ni ska få ett grepp
    om var vi kommer ifrån-

  11. -nånstans runt 2009 på ett föredrag
    i Stockholm om hjärnan och lärande.

  12. Där fick vi tankar.
    Daniel och jag började löpträna ihop.

  13. Vi läste boken "Born to Run".
    Två medelålders lönnfeta herrar-

  14. -fick för sig
    att springa barfotalöpning.

  15. Där började resan.
    När vi sprang, pratade vi om det här.

  16. Parallellt läste vi boken "Spark"
    om Naperville-resan.

  17. Vi mådde bra av det. Vi sprang på
    fredagsförmiddagarna genom Skolstart.

  18. Man kände sig som kung i klassrummet,
    man levererade sitt max-

  19. -till eleverna efter det löppasset.

  20. Samma som Emil reflekterade: Funkar
    det på oss, funkar det nog på elever.

  21. Efter "Spark" var vi ännu mer
    övertygade. Vi fick en idé 2011.

  22. Vi gick till barn- och
    utbildningsnämnden. "Vi har en idé."

  23. "Om hälften av vad som står i boken
    är sant, så måste man pröva det."

  24. De flesta av er vet om resan
    som han gjorde i Naperville.

  25. Man införde just pulsträning.

  26. Sagt och gjort, vi fick grönt ljus.
    Vi fick stående ovationer.

  27. Vi fick en testklass, som vi drog
    igång 2012. Som gick hela vägen.

  28. Den här testklassen råkade få
    mycket medial uppmärksamhet.

  29. SVT var där ett antal gånger.
    Vi fick uppmärksamhet i media.

  30. Som naturvetare förstår jag att
    det blir kontaminering av resultatet-

  31. -med den uppmärksamheten. Klassen
    gick ut med godkänt i alla ämnen.

  32. Ni kanske inte är imponerade,
    men Valdemarsvik är en bruksort-

  33. -där vi slåss mot,
    inte en fientlighet mot lärande-

  34. -men föräldrarna har låg utbildning.
    En negativ inställning till lärande.

  35. Vi har legat på 70 % som når målen
    för att gå vidare till gymnasiet.

  36. För oss att få en klass
    med 100 % godkänt var ett stort steg.

  37. Den resan var otroligt spännande.

  38. Just då var det bara räkmacka,
    bara glädje, bara framtidstro.

  39. Vi fick respons från föräldrar.
    Elever som sov dåligt-

  40. -fick bättre sömnvanor.
    Trötta elever piggnade till.

  41. Allt det som Emil och
    killarna från Lerum berättade om.

  42. Det såg vi också hända.
    Det var fantastiskt.

  43. Vi fick ett tryck från samhället
    att bygga ut det här.

  44. Ett politiskt parti gick till val
    på att bygga ut det i hela skolan.

  45. Allting gick perfekt.

  46. Det vi ska dela med oss av
    är erfarenheterna under den resan.

  47. När vi skulle gå från en testklass
    till en fullt utbyggd skola.

  48. Vi har varit igång i sex år.
    Vi vill dela med oss lite generöst-

  49. -av sånt
    som inte alltid har gått så bra.

  50. Den här sliden gillar inte min fru.

  51. Hon är präst i Svenska kyrkan.

  52. Men vi tänkte få lite uppmärksamhet
    runt den.

  53. Det är lätt
    att berätta om framgångsfaktorer-

  54. -men vi har gjort misstag som
    vi tänkte dela med oss av till er.

  55. En garanterad misslyckandegaranti
    om man vill gå till en hel skola.

  56. Pilen är ganska utmanande, eller hur?
    Det är nåt som alla vill nå.

  57. Skohorn! Vad menar jag med det?

  58. Jo, om man ser pulsen som nåt som
    man måste trycka in i skoldagen...

  59. Vi har hört att schemaläggning
    är en utmaning, det är det verkligen.

  60. Vi hamnar olyckligt
    i en skohornssituation.

  61. Vi försöker trycka in pulsen
    i ett väldigt tight schema.

  62. Det kom av att skolledningen
    av nån anledning fick panik-

  63. -för de dåliga resultaten.
    Då lägger man till mer ämnestid.

  64. Det är ju en framgångsfaktor,
    att lägga in 90 minuters mattepass-

  65. -till elever som redan är trötta.

  66. Jag borde jubla,
    men jag gör inte det.

  67. Efter de första 60 minuterna är det
    som att titta in i döden själv.

  68. Inte effektiv tid.
    Och det kan jag säga-

  69. -att samtliga matte- och NO-lärare
    på Vammarskolan i Valdemarsvik-

  70. -ger gladeligen bort en halvtimme
    matte till puls. Det ger mycket mer.

  71. Skohornseffekten kom till
    av att helt plötsligt slog vi i topp.

  72. Man tog beslutet
    att höja ämnestiden till maximalt.

  73. I nian fick vi dubbelt så mycket
    mattetid som vi hade året innan.

  74. Det har vi inte efterfrågat.
    Ingen framgångsfaktor.

  75. Det ledde till skohornseffekten.

  76. Det ledde till kortare raster,
    vi gick till tiominutersraster.

  77. Eleverna fick stressa.
    I början när vi körde puls-

  78. -låg ämnestiden lägre.
    Då såg vi alla effekter.

  79. Stressnivån sjönk, de mådde bättre.
    Allt det som vi hörde om från Lerum.

  80. Koncentrationsförmågan ökade,
    "on-task behaviour".

  81. Nu helt plötsligt, när
    vi inducerade stress i systemet...

  82. Det blev korta raster,
    man försökte få ut det göttaste.

  83. "Mer ämnestid och puls
    måste vara optimalt." Inte.

  84. Det innebar att pulspassen kortades
    ner från 40 minuter till bara 30.

  85. Eleverna möter stressade lärare.

  86. Vi har stressat att få fram
    utrustningen. Stress i duschar.

  87. Risken för det här är överhängande.

  88. Stressade ledare. Hos oss är det inte
    bara idrottslärare som leder puls.

  89. I mitt team, som har sjuorna,
    är vi alla matte- och NO-lärare.

  90. Det är inte svårt att rekrytera
    ämneslärare. Man går ner några kilon.

  91. Korta pulspass och stress, det finns
    en risk att man jagar på ungarna-

  92. -och tappar rörelseglädjen.
    En jättefara! Vi nosade i diket.

  93. Innan de här förändringarna hände
    var alla elever mycket positiva.

  94. Det var ett föräldratryck
    på att vi skulle bygga ut det.

  95. Vi var i en glädjeström. "Det
    är bara att köra med öppna spjäll."

  96. Tills vi råkade ut för det här. Under
    resans gång har vi haft mycket besök.

  97. Över hundra skolor har besökt oss.

  98. Hur många av er som är här
    har besökt oss? Räck upp handen.

  99. Det är några stycken. Kul!

  100. Det fortsätter. Inte varje vecka,
    vi har dragit ner på det.

  101. Man såg de här enorma effekterna.

  102. Vi tänkte att det bara var att köra,
    fram till att det här kom.

  103. Det roligaste med att få besök,
    om ni drar igång puls-

  104. -är att man får andra ögon
    som ser in i vår verksamhet.

  105. När vi har besök, slutar vi med
    att man får knyta ihop säcken.

  106. Man får berätta vad som
    har stuckit ut. Vad har varit bra?

  107. Tre bra saker, och tre saker
    som kan vara problem på hemmaplan.

  108. För att få det "tailor made"
    för er skola.

  109. Då är det spännande
    att se vad som sticker ut.

  110. Vi har inte kunnat mäta på samma sätt
    som Emil har kunnat på sin skola.

  111. Men det är fantastiskt.
    Man hade hoppats att det som står ut-

  112. -var intressanta föreläsningar,
    spännande forskning.

  113. Men vet ni vad som sticker ut?

  114. Att det är lugnt på skolan.
    Att våra elever är så trevliga.

  115. Samtliga besök
    har lagt märke till det.

  116. Vi som har levt i pulsens tecken
    i sex års tid och byggt ut den-

  117. -ser inte förändringen lika tydligt.

  118. Folk som kommer och besöker lägger
    först och främst märke till lugnet.

  119. Så var det fram tills
    att vi var halvvägs utbyggda.

  120. Om jag kan flika in,
    så är det oftast...

  121. Jaha, min mick var inte på.

  122. Jag kan bara flika in
    att många säger till oss:

  123. "Är det här iscensatt?
    Är det verkligen så här?"

  124. Då blir man stolt över eleverna
    och det jobb de gör. Det är kul.

  125. Stannar man upp, så är det så.
    Våra elever är trevliga.

  126. Vi har väldigt lite problem. Då
    är Valdemarsvik som sagt en bruksort-

  127. -som har problem med utflyttande.
    Det leder till billigt boende.

  128. Det innebär att vi har stor andel
    problematiska familjesituationer.

  129. Vi har tagit emot många flyktingar.
    Oftast mycket välutbildade.

  130. När det gäller integration
    så är puls fantastiskt.

  131. Det finns inget
    som svetsar ihop lika mycket.

  132. Man behöver inte ens språket för att
    svettas ihop. Det har varit positivt.

  133. Det har varit härligt att se tjejerna
    i sina slöjor kasta sig med.

  134. Man ser bara ett stort leende.
    Inga problem!

  135. Vi trodde fram till i går
    att det här betyder misslyckande.

  136. Att man inte ska dra igång
    en hel skola på en gång.

  137. Man ska bygga långsamt som vi gjorde.
    Det var mycket inkörningsproblem.

  138. Men så träffade vi nån som besökt oss
    från Smålandsstenar.

  139. Jag vet inte om ni är här, men ni
    drog igång tolv klasser på en gång.

  140. Det är imponerande.
    Det har gått bra också, förstår jag.

  141. Kul!

  142. Vi försökte, när det var ont om tid
    i idrottshallen, med frivillighet.

  143. Man låter bara de som vill ha puls.
    Gissa vilka som väljer bort pulsen?

  144. De som behöver den mest. Det
    är också en väg till att misslyckas.

  145. När det blir tightare, finns ingen
    tid för planering eller coachning.

  146. Vi är ändå stressade lärare.

  147. Det vi upplever fantastiskt,
    är att i stället för att bedöma-

  148. -kan vi använda all vår lärarresurs
    till att coacha eleverna.

  149. Speciellt de som tycker illa
    om lukten av en idrottshall.

  150. Vi har många solskenshistorier.

  151. De som inte varit med på idrotten,
    som tycker pulsen är roligaste ämnet.

  152. Kan man se de eleverna
    och coacha dem, "snyggt jobb"...

  153. ...så känns tiden mycket mer
    värdefull än när man bedömer elever.

  154. Att uppmuntra elever,
    det är en fantastisk möjlighet.

  155. Vägen till misslyckande ledde till
    att vi reducerade stress på pulsen-

  156. -men inducerade stress
    med korta raster och tighta dagar.

  157. Det var inte heller
    nåt lyckat koncept.

  158. Eleverna, för första gången...

  159. Vi är brutalt ärliga mot er, det är
    inte kul att visa en nedåtgående pil.

  160. De har uttryckt
    att de är trötta efter pulsen.

  161. Det hänger ihop med den inducerade
    stressen. Att man har ökat ämnena.

  162. Det har aldrig hänt förut.
    Vi var lite tagna på sängen.

  163. Det är första gången efter sex år
    som vi har fått de reaktionerna.

  164. Det vill vi dela med oss av till er.
    Se upp för det här.

  165. Det är lätt att kompromissa
    när man vill dra igång ett projekt.

  166. Att man kompromissar bort viktiga
    nyckelfaktorer, som tid till exempel.

  167. Då når vi motsatsen till det
    vi vill nå, som är mer rörelseglädje.

  168. För just rörelseglädjen ska vara det
    centrala när vi håller på med puls.

  169. Det är frivilligheten,
    det är att se eleverna blomma ut.

  170. Se de som tänjer sina gränser.
    Se eleverna som inte syns annars.

  171. Coacha de här eleverna
    som aldrig får nån coachning.

  172. Det är den bästa... Nu får
    alla skolledare hålla för öronen.

  173. Det är nästan en större belöning
    än lönen, att se eleven ta steget-

  174. -ut ur sig själv och växa. Det
    gör det här yrket väldigt spännande.

  175. Jag tar ett exempel.
    En tjej, vi kallar henne Ellen-

  176. -hade inte varit med på idrotten
    över huvud taget i 4:an, 5:an, 6:an.

  177. Hon började försiktigt,
    och satt och cyklade i en skrubb.

  178. Hon tittade på de andra som hade kul,
    tills hon var klar att kliva med.

  179. I och med att hon inte blev bedömd...

  180. Hon var så pass överviktig
    att hon hade svårt att röra på sig.

  181. Hon kliver med och
    börjar spela badminton med tjejerna.

  182. Vi har lite bollsport hos oss.
    Eller ganska mycket.

  183. Hon visste inte ens hur man höll
    i en badmintonboll. Nu är hon duktig.

  184. Det är så underbart att se vad
    som händer med unga när man ser dem.

  185. När man slipper sätta betyget E.

  186. Man kan bara säga: "Vilken
    utveckling, Ellen. Snyggt jobbat."

  187. Hon är med i vartenda pass.
    I utvecklingssamtalet sa hon-

  188. -att puls är det bästa på skolan.

  189. Det är en tjej som inte ens
    tålde lukten av en idrottshall.

  190. Resultaten börjar komma.
    Det tar nästan tre terminer.

  191. Ha rätt ställda förväntningar.
    Efter tre terminer ser man resultat.

  192. Mike kommer att berätta
    om logistiken-

  193. -och problemen med att bygga ut
    från en testklass till en hel skola.

  194. Vi har fått vissa bonuseffekter
    av det.

  195. Ett problem är duscharna.
    Vi har fått flexa med tiderna.

  196. Den där bilden har blivit en symbol
    för det nya...

  197. ...pulsprojektet på Vallmarskolan,
    High five.

  198. Nu ser man kissen där,
    men man ser eleverna jättebra.

  199. Eleverna har flextid,
    man kan börja flexibelt.

  200. När man har fått sin dosering,
    vi håller dem i puls tjugo minuter.

  201. När man har fått den dosering
    som är medicineringen-

  202. -för att nå effekterna med BDNF,
    som Anders kommer att prata om...

  203. När vi får de effekterna av de
    här hormonerna i signalproteinerna-

  204. -så klatschar vi eleverna. "Snyggt
    jobbat", sen går man och duschar.

  205. Det har minskat trycket på duscharna.
    Ett tips om ni vill bygga ut.

  206. Det har gett bonuseffekten
    att vi lättare ser eleverna.

  207. Vi har 250 elever.

  208. Största gruppen vi kör samtidigt
    är 86 stycken elever.

  209. High fivandet har blivit ett jättebra
    sätt att markera "vi har sett dig".

  210. Man ska ha klart för sig,
    som Naperville också såg...

  211. Det var kul förra året
    att prata med Paul och Dave.

  212. De har haft resan längre än vi,
    de har hållit på i 15 år eller nåt.

  213. Puls fick sån hype att
    de andra lärarna började tröttna på-

  214. -att allt fokus låg på pulsen.
    Man ska ha väldigt klart för sig-

  215. -att puls handlar om
    att förbereda hjärnan för lärande.

  216. Vi är biologiska varelser
    som fungerar biologiskt.

  217. Huvudet
    är en del av resten av kroppen.

  218. Vi förbereder för lärandet,
    men pedagoger måste fylla det.

  219. Har man puls och kassa pedagoger
    blir det kasst i alla fall.

  220. Vi använder en bild
    från jordbrukssamhället Valdemarsvik.

  221. Man kan så i en jord
    med fantastiskt utsäde.

  222. Det blir skräp
    om jorden är skräp i alla fall.

  223. Mina föräldrar älskar att odla.
    De vet hur man gödslar.

  224. Är jorden gödslad och förberedd
    så växer det bättre.

  225. Har man kombinationen av bra utsäde
    och bra jordmån så växer det.

  226. Puls förbereder den biologiska
    varelsen på att ta emot lärande.

  227. Vi ser alla de effekter
    som föregående talade om.

  228. Det vi vill dela med oss av nu,
    är resan från en liten verksamhet-

  229. -till en stor verksamhet.
    - Där hoppar du in, Mike.

  230. Tack. Mats, high five.

  231. Bra jobbat!

  232. Jag vill börja med att säga så här:

  233. Vi hade fördelen av att vara nere...
    Lerum var uppe hos oss-

  234. -sen var vi nere hos er.
    Jag vill bara gratulera.

  235. Imponerad. Ni gör ett grymt jobb
    därnere, kul att se.

  236. Det är viktigt att vi
    som jobbar i det här pulsarbetet-

  237. -hjälper varandra. Vi tar
    från varandra och ger till varandra.

  238. Bra grejer tar vi,
    mindre bra grejer skrotar vi.

  239. Då kan man ta det här med bollar.
    Jätteintressant!

  240. På Rydsbergsskolan
    ska man inte ha bollar.

  241. De som vill ha bollar
    på Vallmarskolan får ha dem.

  242. Men ingen tvingas.
    Syftet är hela tiden-

  243. -att eleverna ska vara i pulszonen
    i tjugo minuter.

  244. Sen kommer de till oss
    och får bekräftelse.

  245. Vi talar om "grymt jobb".

  246. Då ser vi alla elever,
    det är jätteviktigt.

  247. Sen det vi var inne på förut att...
    På pulsen blir vi inte bedömda.

  248. På pulsen är det rörelseglädje.
    Då får vi med alla elever.

  249. Logistik?
    Hur gör vi på Vallmarskolan?

  250. Hur jobbar vi framåt?

  251. Vi började för sex år sen
    med en testklass.

  252. Den här testklassen,
    den startade upp så här.

  253. Vi hade vagnar och vagnar.
    Vi hade kartonger med pulsband.

  254. Vi hade vår projektor och dator
    på en annan vagn.

  255. Vid varje lektion
    skulle vi in med det här.

  256. Ungarna brottades vid de här vagnarna
    och skulle hitta sina grejer.

  257. Pulsbanden låg i kartonger. När de
    är svettiga så börjar de lukta illa.

  258. Så att... Ja, det var spännande.

  259. Vi har lärt oss under resan.
    Vi har hållit på ett bra tag.

  260. Vi är inte fullärda. Men vi lär oss
    hela tiden och tar små steg.

  261. Jag såg direkt hur Rydsbergsskolan
    hade skåp för sina pulsband.

  262. Vi stal från städerskorna...

  263. Vi hittade torkställningar
    för deras moppar. De tog vi.

  264. Vi satte upp dem på väggen.
    Sen hängde vi alla elevers pulsband.

  265. Vi tog klädnypor
    och skrev namnen på dem.

  266. Varje elev kommer bara in.
    Vi säger inte åt dem vad de ska göra.

  267. Det är en rutin. Eleverna går in
    och hämtar sina pulsband.

  268. Sen knäpper de på sig dem.
    Därefter så går eleverna bort.

  269. Då har vi alla våra sändare.

  270. Varje elev har ett nummer.

  271. De tar sitt nummer
    och trycker det på sitt pulsband.

  272. Pulssändarna används till
    alla elever. De är inte personliga.

  273. Pulsbanden är personliga,
    men inte sändarna.

  274. Vår största grupp är 86, som Mats sa.

  275. Vi har 90 sändare.
    Det räcker för hela vår skola.

  276. När man har klickat på sig
    sin sändare...

  277. ...kommer man upp på iPaden
    och den app som vi har.

  278. Vi kör med Polar,
    det funkar jättebra för oss.

  279. Det finns andra märken. De funkar
    säkert bra, men vi har valt det här.

  280. Då får vi upp varje elev. Vi får upp
    namnen, det måste man inte ha.

  281. Vi tycker det är bra. Vi får frågan
    om eleverna tycker det är jobbigt.

  282. Det gör de inte.
    Pulsen är individuell.

  283. Man kan inte jämföra. Jag kan inte
    säga "jag har högre puls, vad bra".

  284. Vi ser elevens procent av maxpuls.

  285. Vi ser deras puls, och
    kan ha koll på dem under hela passet.

  286. Spännande igen!

  287. Rydsbergsskolan
    sa att "hur vet vi maxpulsen?".

  288. Jag vet inte hur ni vet den.

  289. Vi kör faktiskt ett maxpulstest.
    Vi kör ett Beep-test.

  290. Och det har funkat rätt bra för oss.
    Vi har inte fått nåt negativt.

  291. Sen klarar inte alla elever av
    att pressa sig till max.

  292. Om maxpulsen stämmer till hundra
    procent, det är svårt att säga.

  293. Det man märker, är att när vi har nån
    aktivitet som eleverna brinner för-

  294. -och tycker är jätterolig,
    då kan elever ha 110 % av maxpuls.

  295. "Oj", säger vi. "Du kanske inte
    tog ut dig så mycket på Beep-testet."

  296. Det är ingen stor grej,
    då ändrar vi bara elevens profil.

  297. Då höjer vi maxpulsen. Så att...

  298. På så sätt
    ser vi elevens procent av maxpuls.

  299. Under passet sen så... Då ska vi se.

  300. Här har vi elever "in action".

  301. Vi har olika aktiviteter.
    Då har vi tavlan däruppe på väggen.

  302. Då ser eleverna sin egen puls
    under hela passet.

  303. Det är en av de viktigaste grejerna.

  304. I början var det jättespännande.
    Eleverna sprang och tittade.

  305. "Vad har jag för puls? Jag är blå!"

  306. Vad är blå? Då ligger man
    under 70 % av maxpuls.

  307. Vi vill gärna att de ligger på 65 %,
    men vi säger 70 % nu.

  308. Är de 70 % av maxpulsen,
    så är de här rutorna gröna.

  309. Då vet vi
    att eleverna är där de ska vara.

  310. Kommer de upp i orange zon,
    är de uppe i 80-90 % av maxpuls.

  311. Om någon är röd,
    så är det 90- 100 % av maxpuls.

  312. Det är ju ingen garanti
    för att det stämmer.

  313. För att göra ett riktigt maxpulstest
    krävs mycket mer.

  314. Då ska man helst vara på ett löplabb
    nånstans och göra riktiga tester.

  315. Kunna ta ut sig till max.

  316. Om vi går vidare...

  317. Pulspass med hela årskurser.
    Vi började ju med vår testklass.

  318. I vår testklass var det lugnt
    och fint, vi hade tid på oss.

  319. Sen skulle vi gå igång
    med hela årskurser.

  320. På vår skola har vi treparallelligt.
    Vi har 7a-c, 8a-c och 9a-c.

  321. Då ska vi köra alla samtidigt.
    Alla sjuor kör samtidigt.

  322. Det går bra så länge man
    är max 60 elever. Då kan pulspasset-

  323. -se ut så här.
    Då ska vi se, det ska vara en film.

  324. Här har vi uppdukat
    på olika stationer.

  325. Och... Eleverna tittar lite
    på sina pulser. En del tar det lugnt.

  326. Det är ofta vi får säga till eleverna
    "ta det lugnt, jobba inte så hårt".

  327. "Du är i orange zon.
    Slappna av lite."

  328. Det blir ingen tävling på nåt sätt.

  329. Vi försöker vända alla saker
    så att de ska ha blicken mot väggen.

  330. Efter hand lär sig eleverna
    om de ligger i pulszon eller inte.

  331. Ibland kan man bara ropa till lite.
    "Jakob, hur känns det?"

  332. "Jag måste upp nu." Sen kör de på.

  333. Vi kan spela volleyboll ibland.
    Helt plötsligt sticker elever iväg.

  334. De springer iväg.
    "Vad springer du för?"

  335. "Jag har inte puls." "Just det, bra."
    De tar eget ansvar.

  336. Sjuan, då är det en inkörningsperiod.

  337. Åttan, då börjar det funka.
    Nian, de nior vi har nu är grymma.

  338. De är jätteduktiga.
    Man blir imponerad.

  339. Vi belönar dem med en Festis
    för att de har gjort ett grymt jobb.

  340. I början hade vi ambitionen
    att kunna dela ut frukt.

  341. Så att de fick nåt efter passen.

  342. Men i år
    när vi har skohornat in pulsen-

  343. -då är det tufft att hinna med sånt.

  344. Det vi har märkt, som en
    negativ effekt höll jag på att säga-

  345. -är att de får bättre kondition.

  346. De får jobba hårdare för att ligga i
    pulszon. De återhämtar sig snabbare.

  347. Ju mer vi kör... Vi ser ju
    fysiologiska effekter också.

  348. De som är bäst tränade, idrottskillar
    och idrottstjejer, får jobba hårdast-

  349. -för att komma upp i pulszonen.

  350. Jag skulle prata om duschar,
    men det gjorde ju du.

  351. -Kör.
    -Nej.

  352. Vi kör vidare. Uppe i salen
    fick vi plats med 60 elever.

  353. Det är ungefär vad den hallen rymmer.
    Plus att...

  354. När vi kör mer än 60 elever,
    så räcker det inte med en padda.

  355. En iPad klarar 60 elever.

  356. Vi fick in en årskull
    där vi hade 86 elever.

  357. Vi skulle ha in de här 86 eleverna
    samtidigt och köra puls.

  358. Vi är tre lärare. Det är bara jag som
    är idrottslärare som håller i passen.

  359. De andra är ämneslärare.

  360. Det är nog en styrka, att vi är
    hela kollegiet. Det är jättebra.

  361. Då var frågan hur vi skulle göra?

  362. Helt plötsligt hade vi platsbrist.
    Hur skulle vi lösa det?

  363. Vi har 86 elever. Vi får inte plats
    med alla i gympasalen.

  364. Vi började diskutera och
    kom fram till att vi hade källaren.

  365. Kan vi använda källaren?

  366. Det är en skyttelokal. Här skjuter de
    med Mauser och luftgevär.

  367. Det är ingen jättebra lokal,
    men vad ska vi göra?

  368. Vi gick ner och tittade.
    "Vad kan vi göra?"

  369. Vi har börjat
    att jobba mot CrossFit-hållet.

  370. Vi jobbar mycket med stationer.
    Vi jobbar med...

  371. Vi har köpt in roddmaskiner.
    Vi har spinningcyklar.

  372. Vi köpte in slamballs,
    så vi kan köra kast i marken.

  373. Vi kör mot väggar.
    Eleverna kan passa varandra.

  374. Vi jobbar med stora muskelgrupper
    för att komma upp i puls.

  375. Vi använder hopprep och boxar.

  376. Vi använder Boxercise.
    De får slå och boxas med varandra.

  377. Ambitionen är att köpa traktordäck.

  378. Då kan vi använda slägga och grejer.
    Då får de slå av sig frustration-

  379. -och får jobba hårt därnere.

  380. Jag kommer visa en liten film
    om hur det ser ut.

  381. I källaren har vi alltid en lärare,
    sen är det två däruppe.

  382. Vi drar runt 86 elever på tre lärare.
    Då kan det se ut så här.

  383. Här har vi källaren.
    Eleverna får jobba mycket fritt.

  384. Så länge de håller sig i pulszon
    får de jobba fritt.

  385. Ni ser att det inte är
    en vacker lokal. Hårt golv.

  386. Det ligger pilatesbollar
    och kettlebells och allt möjligt.

  387. Vi har elever som dansar ibland.

  388. Det kan komma flera elever.
    "Mike, får vi dansa?"

  389. För mig är det så här:
    "Ja, var vill ni vara?"

  390. "Vi kan vara där."
    "Stör inte musiken?"

  391. "Nej, vi kör med iPhones."
    "Vad bra, kanon. Gör det."

  392. Bara de är i pulszon.

  393. Här fick vi nytta av vagnen
    som vi hade däruppe förut.

  394. Nu börjar vi vandringen upp,
    från källaren till idrottshallen.

  395. När vi kommer upp här uppe
    har vi två klasser till som jobbar.

  396. Det här passet tror jag är...

  397. Det ser ut att vara b och c
    som är uppe i salen.

  398. Medan a är nere i källaren
    och jobbar.

  399. Vi jobbar med tre pulspass i veckan
    och två idrottslektioner.

  400. Alla elever
    har daglig fysisk aktivitet.

  401. Man är två gånger i stora hallen
    och en gång i källaren varje vecka.

  402. Den här dagen
    är det basket för de som vill det.

  403. Vi har nåt
    som heter "himmel och helvete".

  404. Sen har vi volleyboll längre bort.
    Längst bort spelar några fotboll.

  405. Från början var vi...
    När de börjar i sjuan-

  406. -jobbar vi mycket
    med koordination och motorik.

  407. Vi kör stegar
    och häckar och hinderbanor.

  408. Skeppsbrott brukar vara en favorit
    när vi hinner plocka fram.

  409. Jag har inte så mycket att säga.
    - Jag lämnar över till dig.

  410. Logistik
    och hur det funkar på Vallmarskolan.

  411. -Kanon.
    -Bra jobbat, Mike.

  412. Tack!

  413. Jag tycker om att röra på mig.
    Kan alla ställa sig upp igen?

  414. Ni vet att "brain break"
    är till för att rensa skallen.

  415. Jag tänkte att vi sträcker oss upp
    och tar ett djupt andetag.

  416. Och andas ut.

  417. Ta ett djupt andetag till.

  418. Och andas ut.
    Bra, då kan ni sätta er ner igen.

  419. Vi har som sagt hållit på rätt länge.
    Och...

  420. Jag minns att Anders Hansen
    pratade om att efter pulspassen-

  421. -är hjärnan som en stor gryta
    med serotonin och noradrenalin.

  422. Alla möjliga substanser
    som gör oss redo för inlärning.

  423. Vid den här tiden förra året fick vi
    chansen att käka frukost med Dave.

  424. Och prata lite.

  425. Vår tanke efter den diskussionen
    var lite "hur tar vi det vidare?".

  426. Mats talade om Philips och
    deras tanke "beyond number one".

  427. Den är tilltalande. Så länge vi
    håller oss i rörelse, utvecklas vi.

  428. Det är även rörelse i sinnet.

  429. Vi imponerades av att Dave
    får in rörelse i klassrummet-

  430. -och att han hyllar lösningarna.
    Inte just resultatet, utan vägen dit.

  431. Jag ska visa hur vi har försökt
    att kopiera lite av det.

  432. Dave fick oss också att börja läsa
    den här boken häruppe.

  433. Den är av Mike Kuczala och
    heter "The Kinesthetic Classroom".

  434. Den handlar mycket om
    varför vi har rörelse i klassrummet.

  435. Hur lär vi oss väl i klassrummet?

  436. Vallmarskolan har ett problem. Pojkar
    presterar inte lika bra som tjejer.

  437. Hos oss blev det himla tydligt.
    Vi märkte att pojkar hade i snitt-

  438. -70 poäng lägre än flickorna
    i meritpoäng 2015.

  439. 70 poäng! Om vi ska jobba med
    en jämställd skola, så misslyckas vi.

  440. De här tankarna florerade.
    Hur sjutton kommer vi åt pojkarna?

  441. Som Mats säger, det går inte att
    ösa på med mer matte eller engelska.

  442. Vi behöver försöka tänka annorlunda.
    Inte mer av samma, tänk smartare.

  443. Vi snubblade över en studie
    från GoPA.

  444. Global Observatory
    for Physical Activity.

  445. Vi i Sverige är världsledande
    på att dö i förtid av sjukdomar-

  446. -som är direkt relaterade
    till inaktivitet.

  447. Världssnittet ligger på 9 %.

  448. Jag är förälder. Jag har barn hemma,
    de spelar fotboll och allt möjligt.

  449. Däremellan så är det ner i soffan.

  450. Daniel har handbollstjejer
    som han tränar och har i pulsen.

  451. Vad gör de när de umgås? De ligger
    ner. Tillbaka till romarriket.

  452. Det är lite det vi snackar om.
    Vi är bra på att motionera.

  453. Jätteintensivt en liten stund.
    Men sen sitter vi still i sju timmar.

  454. Det ville vi också förändra. Vi ville
    förändra tankesättet och vanorna-

  455. -hos kommande generationer.

  456. Och...

  457. Den hoppade fram snabbt.

  458. Det är inte den jag skulle ha.
    Vi kör på det. Jo!

  459. Vi lyckades övertala rektorn
    att vi skulle få ett konceptklassrum.

  460. En experimentyta där vi kunde prova
    de tankarna som Dave hade gett oss.

  461. Även leka med tanken att
    "varför ska det heta SO-klassrum?".

  462. "Varför engelska-klassrum?"
    Vi ville ha ett flexibelt klassrum-

  463. -där vilket ämne som helst funkar.
    Det blir förstås svårt med HKK.

  464. Det kan bli svårt med kemi.

  465. Men för de teoretiska ämnena
    borde det inte spela nån större roll.

  466. Tanken är att vi faktiskt lär oss
    från fötterna och uppåt.

  467. Dave gick igenom ett exempel. De
    hade olika problem ute i klassrummet.

  468. De löstes på olika platser.

  469. Sen vid genomgången: "Minns du
    det problemet?" "Ja, det var där."

  470. "Det var svårt, men vi löste det
    så här. Därnere var det lättare."

  471. Man hänger upp minnet vid en plats
    i rymden, alltså i rummet.

  472. Dessutom har det blivit viktigt
    för oss att jobba i triader.

  473. Vi tror att man lär sig
    väldigt mycket av varandra.

  474. Det vi tänkte var att särskilt
    matteeleverna hade ett program.

  475. De skulle jobba till en viss sida.
    Mycket eget arbete.

  476. De var likadant i språk. "Vi har haft
    genomgång, nu tar vi övningarna."

  477. "Sen går vi igenom."

  478. I triaderna blir det annorlunda.
    Jag lottar ihop grupper om tre.

  479. Varför valde vi tre?

  480. Blir vi fler än tre,
    är det flera som åker snålskjuts.

  481. Färre än tre
    och det blir ingen diskussion.

  482. När vi började och bara var tre,
    var det fortfarande otydligt.

  483. Vi delade upp dem i tre roller.

  484. En är ordförande, det var lätt
    att få folk att anmäla sig till.

  485. "Jag får bestämma."
    Kul att bestämma över sina vänner.

  486. Den personen har en viktig roll.
    Det är att fördela ordet.

  487. Det är den personen som pratar med
    läraren om triaden har några frågor.

  488. Roll nummer två är inte attraktiv,
    sekreteraren. Jobbigt att skriva!

  489. Men sekreterarens roll är att skriva.
    Vad gör vi då med person nummer tre?

  490. Den personen fick en viktig roll,
    att bli fokushållare.

  491. Det är lätt om man sätter sig i
    ett pass med tre personer man känner-

  492. -att man börjar snacka.
    "Hur gick det för Leksand i går?"

  493. Och så är man iväg på nåt helt annat.
    Även om det kanske är viktigt.

  494. Då är fokushållarens roll att "stopp,
    det är det här vi håller på med".

  495. Och... En annan grej
    som vi också jobbade med-

  496. -var att vi jobbade stenhårt med
    att alla ska se varandras lösningar.

  497. Det körde Dave med i sitt klassrum,
    med aktiva ytor.

  498. Det blir roligt. Jag kan som lärare
    se hur kunskapen växer fram.

  499. Även eleverna kan titta
    och få inspiration från varandra.

  500. Och plocka lösningar av varandra.

  501. Det vi ska få se nu
    är vår värstingklass på skolan.

  502. De är så hemska. Jag skämtar inte.

  503. I arbetslaget pratar vi om
    att dela upp den här klassen.

  504. Vi har det coola gänget
    med idrottskillar-

  505. -som tycker de ha rättigheter
    att bete sig lite sämre.

  506. Vi har några utåtagerande elever med
    svårigheter, jag går inte in på det.

  507. Det häftiga är att ledarskapsrollen
    har blivit lite annorlunda.

  508. Jag sätter ramarna. Vi börjar utanför
    med... - Du kallar mig pennfascist.

  509. Jag kollar att de har med sig allt.

  510. Tydliga ramar. "Så här börjar vi."
    Vi kör en "learning intention".

  511. Sen kör vi igång.

  512. Det de har nu... De har fått
    21 meningar att översätta.

  513. Några blänger framåt, det ser ut
    som att de tittar i kameran.

  514. Det är uppgiften med översättnings-
    övningarna som är på smartboarden.

  515. Lyssna på hur det låter.
    I mina öron var det ganska trevligt.

  516. Jag tror att i och med att de
    har tydliga roller och uppgifter...

  517. Den här var väldigt styrd.
    "21 meningar, översätt."

  518. Jag tror att genom att det blir
    en tydlighet och en rörelse...

  519. De satt ner när vi gick igenom
    uppgiften. Sen ut och jobba.

  520. Efter det här får de sätta sig ner
    igen. Vi tar en snabb reflektion.

  521. "Vad gick bra i dag? Inte bra?"
    Sen lägger vi ihop.

  522. Det funkar.

  523. Nu var vi 21 stycken. I vanliga fall
    är vi 25 i klassrummet.

  524. Även de eleverna som måste ha det
    superstrukturerat, de fixar det.

  525. Det är lite det vi har börjat
    sälja in till skolledningen.

  526. Vi behöver tänka annorlunda
    kring ledarskap.

  527. Det går
    att få med sig de här eleverna.

  528. 40 minuter är i kortaste laget.

  529. Men "on-task behaviour"
    på den här lektionen...

  530. Av 40 minuter var det 33 där jag
    bara tittade, kanske rättade lite.

  531. I övrigt höll de på hela tiden.

  532. Just det att det inte bara var två,
    tre som jobbade. Alla var igång.

  533. Om vi går in på aktiva ytor.

  534. De här fina väggarna fick vi
    veckan efter sportlovet i år.

  535. Vi beställde dem i maj förra året.
    Det kan ta ett tag.

  536. Vi valde ändå att busa till det.

  537. Som ni ser gör Mats
    en djupdykning hos två elever-

  538. -och redovisar ett problem
    på ett fönster.

  539. Det var kul. Vår skolvärdinna ville
    rusa upp och skälla ut farbrodern-

  540. -som kluddade i fönstret.

  541. -Kontoret ligger på andra sidan.
    -Hon såg dig.

  542. Det ger en rolig effekt. Det är
    lite förbjudet att skriva på väggar.

  543. Men också det som Dave körde.
    De stod inte bara upp och skrev.

  544. Man kanske går upp på en stol och
    skriver, eller skriver vid golvet.

  545. Och även diskuterar sinsemellan.
    Vi har haft vettiga diskussioner-

  546. -kring språk och matematik.

  547. Vill du hoppa in?

  548. Om man som mattelärare har 28 stycken
    så hinner man inte med att se alla.

  549. Det är fantastiskt att se
    vad som händer när det blir "action".

  550. Jag säger "jag går runt och bedömer
    hur ni förklarar för varandra".

  551. Då får jag syn på de här förmågorna.
    - Har vi nån mattelärare här? Wow!

  552. Fantastiskt vilken "action" det blir.
    Man medvetandegör att man tittar.

  553. Man smyger upp bakom en triad
    och hör fantastiska förklaringar.

  554. De jobbar på ett problem tillsammans.
    De kan stryka ut och ändra.

  555. Jag blir häpen över
    vad som kommer fram.

  556. För mig som lärare underlättar det.
    Nu måste triaden ligga ungefär lika-

  557. -i sin förmågenivå. Det ska
    bli spännande att utvärdera det här.

  558. Kombinationen av rörelse och
    att få igång eleverna är fantastiskt.

  559. Vi vill inreda det ännu bättre.
    Vi har höj- och sänkbara bord.

  560. Vi vill ha höj- och sänkbara stolar.
    Vi pratade om mattor eventuellt.

  561. Det vi inte är igång med
    är att vi vill få igång smart IKT.

  562. Vi har varit på en del skolor och
    hört att man sjösätter stora projekt-

  563. -med mycket teknik, utan mycket tanke
    bakom. Vi vill ha smart IKT.

  564. Eleverna ska använda lösningarna på
    ett sätt som gagnar dem tidsmässigt.

  565. Det får inte vara en datorvagn, som
    det tar 20 minuter att logga in på.

  566. Det ska bara funka.
    De ska också kunna göra en avvägning.

  567. "Är pennan smartare?
    Ska jag ha datorn eller paddan?"

  568. Vi diskuterar
    hur vi ska göra med smart lagring.

  569. Så att elever snabbt
    kan lagra resultat och skicka in dem.

  570. Vi vill få till det
    med ljud, bild och text.

  571. Där är vi i en experimentverksamhet.
    Vi har inga svar än.

  572. Det är kul,
    många elever har goda idéer.

  573. Sen gör vi misstag på vägen.

  574. Det här med aktiva ytor,
    det är också det att...

  575. Vi stirrar oss inte blinda
    på att alla ska skriva på väggar.

  576. När övningen kräver det, eller
    när vi lyckas få till en sån övning-

  577. -då gör vi det. Men även under tiden
    så kan folk sitta och jobba-

  578. -i bänkarna eller vid fönstren.

  579. Vi försöker hitta den smartaste
    lösningen för just den uppgiften.

  580. Hela tiden framför ögonen:
    Hur kan vi hålla igång rörelsen?

  581. Vi har några pojkar som
    har jättesvårt med impulskontroll.

  582. Kommer det upp en tanke, så...
    Det ska höras högt.

  583. Det stör en hel del.
    De här borden har löst mycket.

  584. "Kan jag få stå vid bordet?"
    Det har funkat.

  585. Med ett så enkelt medel
    har vi fått ett lugn i klassrummet.

  586. Det här är vårt Puls 2.0.
    Hur vi tar in det i klassrummet.

  587. Vi vill förbli "beyond number one".

  588. Så vi har kommit in på Puls 3.0.
    Det här är bara ren tankeverksamhet.

  589. "To boldly go
    where no man has gone before."

  590. Lite kaxigt kanske.

  591. Men vi... Jag är förälder
    i Valdemarsvik, det är litet.

  592. Jag har sett att vi redan har
    en omedveten trestegsraket.

  593. Den är lite snygg faktiskt.

  594. Går man i förskola upp till årskurs
    tre, har de en uppgift varje dag.

  595. De ska ta sig två varv runt skolan.
    Gående, springande - i ur och skur.

  596. Det är för att få igång rörelsen. Sen
    har de idrott och hälsa och annat.

  597. Men det där är minsta grejen.
    Många av dem tycker det är jättekul.

  598. När de kommer upp i trean,
    har många hört talas om att i 4-6-

  599. -kan man få aktivitetsklockor.

  600. Det är också en spännande grej som...
    - Ni två lärare, ställ er upp.

  601. Sofia och Henrik
    har kommit igång lite med det.

  602. Hur får vi igång
    att höja aktiviteten på elever-

  603. -och få dem att bli medvetna om...

  604. ...sin rörliga aktivitet
    över hela dygnet?

  605. Nu får de inte ha dem på från fyran
    till sexan, det är tidsperioder.

  606. Om man går i trean längtar man
    till 4-6, där händer det här.

  607. Är man väl i 4-6, vet man
    att i 7-9 får man pulssändare.

  608. Då blir det ett snäpp till.

  609. Min tanke är att få in det här med
    att längta lite till nästa stadie.

  610. En annan sak som vi vill få till,
    vi pratade om det i går-

  611. -är att få till tid i systemet för
    att samarbeta med skolhälsovården.

  612. Pulspassen i 7-9
    och aktivitetsklockorna i 4-6...

  613. Det går att få fram intressant data
    för hälsosamtalen som man har-

  614. -med skolsyster.
    Där är vi inte än. Än!

  615. Jag vill komma dit.
    Det kan bli fantastiska diskussioner.

  616. Det sista: Att få till pengar
    för flexibel möblering i klassrummen.

  617. Precis som i idrottshallen,
    när vi köper in material-

  618. -för trånga utrymmen. Man ska
    kunna använda dem till olika saker.

  619. Vi vill även ha möbler
    som man kan ha till fler saker.

  620. De ska vara höj- och sänkbara,
    gå att kombinera och dra isär.

  621. Vid nationella prov
    ska man sitta en och en.

  622. Man ska snabbt få undan dem i sidan.
    Stolar ska vara höj- och sänkbara.

  623. Gärna wobbla lite, så att de
    med myror i kroppen kan tillgodoses.

  624. Det känns spännande.
    Det finns många som vill få till det.

  625. Vi har en spännande framtid framöver.

  626. Förhoppningsvis ska vi få loss tid
    och pengar åt det.

  627. -Vill du runda av?
    -En kort reflektion bara.

  628. Vi har delat med oss lite av
    vår resa. Ni har suttit still länge.

  629. Både av det som har gått bra
    och mindre bra.

  630. Vi har hållit på i sex år
    och fortsätter utveckla processen.

  631. Jag måste säga att jag är imponerad
    och samtidigt förvånad över-

  632. -kompetensen i Sverige
    när det gäller hjärnforskning.

  633. Vi har lärt känna hjärnforskare från
    bland annat Göteborgs universitet-

  634. -som ligger långt framme. I höst
    inbjuder Valdemarsviks kommun...

  635. Då riktar vi oss till skolledare,
    chefer och enhetschefer.

  636. Vi har bjudit in tre
    av de mest namnkunniga forskarna-

  637. -till Valdemarsvik
    för två dagars konferens.

  638. Målet är att låta politiker och
    tjänstemän som sitter på pengarna-

  639. -få höra det här från forskarna.
    Vi kan berätta det.

  640. Vi har inte gått in på forskningen.
    De flesta av er vet om det här.

  641. Men skicka med det hem
    till era hemkommuner.

  642. Jag tror det är den 6 september
    som vi bjuder till seminarium.

  643. Det är Hans-Georg Kuhn från Göteborg.
    Lina Bunketorp Käll och Anders också.

  644. Vi varvar med praktikdag. När man för
    samman det bästa från öst och väst-

  645. -så har vi en enorm kompetens.
    Vi läste i går en debatt på DN-

  646. -där de går hårt
    åt svensk pedagogisk forskning-

  647. -som anses flummig
    och inte har hjälpt vår skola.

  648. Man ställer krav på
    att man ska lyssna på hjärnforskning.

  649. Det tror vi på också.
    Vi är biologiska varelser.

  650. Vänner, det känns
    som att vi har alla ingredienser-

  651. -för en fantastisk framtid för svensk
    skola. Det är en gräsrotsrevolution.

  652. Skolor poppar upp och kör igång,
    trots motstånd. Vi ser effekterna.

  653. Att se det hos eleverna när
    de presterar bättre och känner lugn-

  654. -det är en enorm motivation.

  655. Ta gärna med er det hem.
    Det är ett fåtal platser.

  656. Valdemarsvik är litet.

  657. Däremot blir det nära kontakt
    med forskare.

  658. Ni kan gå in på hemsidan, och titta
    lite närmare på den här konferensen.

  659. Vi har fantastiska forskare här.

  660. -Då tackar vi för oss.
    -Tack.

  661. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnbyggarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Gymnastik, Idrott, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärna rörelse

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Puls för lärande

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Pulsträning höjer resultaten

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.