Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Föreläsningar och samtal om hur pulsträning på schemat höjer kunskapsnivåerna hos eleverna. Inspelat mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017 : Hjärna rörelseDela
  1. Nu är majoriteten av personalen
    på vår skola med på tåget.

  2. I början var vi några få,
    men snöbollen rullar och blir större.

  3. Det måste få ta tid.

  4. Jag heter Eva Krantz.
    Före detta projektsamordnare-

  5. -på Stockholms stads
    utbildningsförvaltning.

  6. Jag har jobbat
    med ett åttiotal rörelseprojekt.

  7. Ronnies rektor ringde och frågade:
    "Kan du inte göra nåt på min skola?"

  8. Då sa jag: "Vad vill du?" "Gör bara."
    Så då har vi gjort bara.

  9. Ja, det är väl bra att säga
    att alla inte behöver forska.

  10. Vi gör på vår skola.
    Vi baserar på forskning.

  11. Men om alla ska forska förlorar
    vi tid, som Mattias var inne på.

  12. Vi går på de resultat som finns-

  13. -och så försöker vi själva göra
    utifrån vad vi läst i forskningen.

  14. Det är jag som är Ronnie.

  15. Då går vi vidare med introduktionsord
    av den här herren.

  16. Vi låter honom prata.

  17. Varför är det så viktigt
    med rörelserikedom?

  18. Vi ska se en film till, samma längd.

  19. Först tänkte vi säga att vi tidigare
    har pratat mycket om rörelseglädje.

  20. Det är viktigt
    för att få våra barn att röra på sig.

  21. Vi vill slå ett slag för att många
    barn behöver den rörelserikedom-

  22. -som Dean Kriellaars pratar om,
    för att känna den rörelseglädjen.

  23. Vi har på Bäckahagens skola... Vi går
    inte så djupt på det här med puls.

  24. Puls är en del av vårt koncept,
    men vi har många ringar på vattnet.

  25. Extra idrott för motoriskt svaga
    och annat vi ska presentera.

  26. Vi kör nästa film också,
    så går vi in på det sen.

  27. Nu kör vi!

  28. Dean Kriellaars
    gjorde inte den här filmen för oss.

  29. Han var med på Change the game
    i Umeå i höstas.

  30. En organisation
    som vill öka rörelsen.

  31. Vi går vidare.

  32. Det händer saker
    på många olika ställen.

  33. Det är roligt att vi är så många
    aktörer. Det gör oss starkare.

  34. Nätverk ger samhörighet och mycket
    ny kunskap. Det känns kul att...

  35. Det är roligt
    att få prata om vad vi gör.

  36. Ännu viktigare är att
    jag knyter kontakt med dig och dig.

  37. Att vi lyssnar på varandra.
    Då blir vi starka och kan påverka.

  38. Om ni inte har pratat med nya här,
    gör det på fikat. Det är viktigt.

  39. Och prata gärna med oss om ni har
    frågor. Förra året satt jag bland er-

  40. -och fick med mig mycket från
    föreläsningarna. Vi vore så glada-

  41. -om vi får dela med oss
    så att ni får nåt matnyttigt med er.

  42. Forskningen?
    Vi går inte djupare in på den.

  43. Ni får höra mycket i eftermiddag
    från Anders.

  44. Det finns många fördelar med rörelse.
    Vi ska gå in på vad vi har gjort.

  45. Precis. Det här känner de flesta
    till, styrdokumentet.

  46. Det innehåller flera delar.
    Att rörelse i skolan är viktigt.

  47. "Skolan ska sträva efter att erbjuda
    elever daglig fysisk aktivitet"-

  48. -"inom ramen för skoldagen."

  49. Utbildningsdirektören i Stockholm
    har till sina rektorer rekommenderat-

  50. -att de ska lägga in fysisk aktivitet
    under skoldagen.

  51. Skolan och omvärlden? Man ska skapa
    kontakter med kultur, föreningsliv.

  52. Och ta in världen utifrån.
    Vi kommer mer in på det senare.

  53. Fysisk aktivitet, en hälsosam livs-
    stil. Grunden sätts när vi är unga.

  54. Vi hoppas att den håller i sig. Det
    är en av bitarna i idrott och hälsa.

  55. Och i Lgr 11.

  56. Bäckahagen, då?
    Vad är vår skola för slags skola?

  57. Lite socioekonomiskt tungt område.

  58. Man har gjort den här satsningen.

  59. Rektor har initierat den.
    Hon är tyvärr inte här i dag.

  60. Men vi har skolledaren Calle
    Colliander, som jobbar på Bäckahagen.

  61. Hej, Calle. - Det är en F-9-skola
    i Högdalen-Bandhagen.

  62. 680 elever, 130 personal.

  63. Man gör en bred satsning på rörelse
    i skolan, som ni kommer att märka.

  64. För att fortsätta med
    varför vi gör det i vårt område.

  65. Mattias hade en bild på
    när han gick i skolan 1989.

  66. Det här är ungefär samma tid,
    1987-88, när jag är 9-10 år-

  67. -med min snygga HAIS-tröja.

  68. Och nån slags avklippt
    Ghostbusters-nånting...

  69. Hur såg det ut när jag var ung?

  70. Jag sprang, klättrade och simmade.
    Jag var i rörelse.

  71. Oavsett om det var i en förening
    eller spontant.

  72. Då är frågan hur det ser ut i dag.

  73. Vi har pratat om det tidigare,
    att vi har många-

  74. -som är aktiva i sin idrott.

  75. En, två,
    i bästa fall tre gånger i veckan.

  76. Sen åker de hem och sätter sig.

  77. Det är färre föreningsaktiva,
    spontanidrotten har minskat.

  78. Ökad skärmtid, eftersom
    det finns många fler än förr.

  79. Vattenvanan är inte lika bra.
    Man skjutsar ända in i mittcirkeln.

  80. Ungarna behöver inte duscha
    om man snabbt får in dem i bilen.

  81. Friluftsliv. Många elever i vårt
    område, det är som om jag ber dem...

  82. ...att gå ut i krig,
    om jag säger att vi ska ut i skogen.

  83. Det är den typen. Vad leder det till?

  84. Det kan leda till mycket, men...

  85. Det här är vanligt.
    Jag har två små barn.

  86. När vi bestämmer att vi ska göra
    nåt annat, så blir det lätt så här.

  87. Det vill vi ändra på. Vi behöver
    förändra det till nästa generation.

  88. Då har vi då... Jag kör på.
    Vi har olika delar i Hjärna rörelse.

  89. Om det har varit mer spets på pulsen
    från de tidigare föreläsarna-

  90. -går vi in mer brett på rörelse.

  91. Vi har, i linje med Kriellaars ord
    i början, extra idrott-

  92. -för motoriskt svagare elever.
    För att ge dem rörelserikedomen.

  93. Så att de vill delta.
    Vi har en organiserad rastverksamhet.

  94. Vi har en tydlig simstrategi.

  95. Ni läser själva.
    Pulsträningen påverkar matten.

  96. Öppna för externa aktörer. Personal-
    motion för att vara goda förebilder.

  97. Det här kommer vi
    att gå in närmare på, varje del.

  98. -Lägga till nåt?
    -Nej.

  99. Här ser vi bilder. Det ska sägas,
    många har pratat om bonuseffekter.

  100. Det finns många. Om man kör igång med
    puls eller nåt som gynnar rörelse-

  101. -ger det ringar på vattnet.
    Vi har till exempel fått en...

  102. Det här var i höstas. En kollega
    initierade en hopprepstävling.

  103. Höll på en månad. Ungar på varje
    rast. Dygnet runt, kändes det som.

  104. Jag såg dem inte när de inte
    var i skolan. De hoppade hopprep.

  105. Vi har fått mer aktiva miljöer
    inomhus och utomhus.

  106. Pilarna till exempel är från...

  107. Ni vet att kolleger i lågstadiet
    skickar iväg ungarna.

  108. "Du är lite rastlös.
    Ta en runda på röda banan."

  109. Sen kommer de tillbaka.
    Får röra sig lite.

  110. Vi kommer även
    att prata om aktiva klassrum.

  111. Vi har sett exempel
    på vilken effekt det har fått.

  112. Börja med puls, sen blir det ringar
    på vattnet och bra bonuseffekter.

  113. Extra idrott! Det är nåt som vi har
    kört på Bäckahagen i snart två år.

  114. Det handlar om ökad rörelserikedom.

  115. Ökar du den motoriska kompetensen,
    så ökar självkänslan.

  116. Som vi såg på filmen,
    en större lust att vilja delta.

  117. Inte bara i idrotten,
    utan i stort sett vad som helst.

  118. Vi gjorde så att vi tog MUGI-testet-

  119. -från Bunkeflo i Skåne.

  120. Bunkeflo ökade,
    och hade idrott varje dag.

  121. Hon har ett test, Ingegerd Ericsson,
    där man testar motoriska förmågor.

  122. Vi screenade av alla i skolan,
    från årskurs ett till åtta.

  123. Vi hoppade över årskurs nio,
    de skulle snart gå ut.

  124. Och så erbjöd vi de elever
    som vi tyckte behövde det.

  125. De fick ett erbjudande
    om att vi ville ge stöd.

  126. Det handlar om att
    man vill ge samma stöd som läxhjälp.

  127. Ingen tycker det är konstigt att man
    får hjälp med matte eller engelska.

  128. Vi vill
    att de här barnen så få samma stöd.

  129. Jag tror många idrottslärare
    kan känna igen sig i bilden.

  130. Nu hårdrar jag det lite,
    men man ser redan i ettan-

  131. -vilka som kommer
    att ha svårt att nå betygen i nian.

  132. Men traditionellt är det så
    att "det vore bra om du rör på dig".

  133. Lite så. Det har inte funnits stöd
    för dem, annat än på lektionstid.

  134. Det ville vi ändra på.
    En stor majoritet av dem tackade ja.

  135. Efter varje termin har vi en dialog
    om de ska eller vill fortsätta.

  136. Det skrivs in i åtgärdsprogrammet.

  137. Klassläraren
    följer upp det med eleverna.

  138. Det som har varit roligt är att...

  139. Det här är grundmotorik. Ni ser
    på bilderna att det inte är tävling.

  140. Det är koordination. Krypa, åla,
    rulla, klättra, hoppa, skutta.

  141. De grundmotoriska rörelserna.

  142. Det är kul att se att det blir
    tydliga resultat på motoriken.

  143. Jag gjorde det här testet.
    Ett halvår senare-

  144. -gjorde jag samma test
    på samma grupp.

  145. På gruppen i årskurs ett till tre-

  146. -är det 25 elever
    som gjorde båda testerna.

  147. Nån var sjuk, nån hoppade av och så.

  148. Av de 25 eleverna är det 15 som
    har en klar förbättring på motoriken.

  149. Sen är det ungefär fem
    som står still.

  150. Sen är det fem elever som har
    ett sämre resultat andra gången.

  151. Det som är intressant, om
    man tittar på vilka elever det är...

  152. De eleverna har svårt med att läsa,
    skriva, socialt samspel-

  153. -på andra ställen också.

  154. Tar man bort de fem eleverna
    från siffrorna-

  155. -skulle den här siffran
    35 % förbättring vara ännu högre.

  156. Det var på sexton tillfällen.

  157. Från november, december
    till slutet av maj.

  158. Man blir ju bra på det man tränar på.
    Men vi har gjort...

  159. Det är i alla fall tydliga siffror.
    Så stora att de är värda att nämnas.

  160. Bra.

  161. Rastverksamhet. Jag har bara en sak
    att säga: Rasten måste göras viktig.

  162. Den får inte bli det som skjuts undan
    som första grej när det är frånvaro.

  163. Hos oss låter vi fritidspersonalen
    leda. Det ska vara lärarlett.

  164. Det ska vara planerat
    och trettio minuter varje dag.

  165. Skolgårdsmiljön är också viktig.
    Det vet vi själva.

  166. Det är inte lika lätt
    att bygga en egen klätterställning.

  167. Men det är en viktig del av det här.

  168. Tips till er som vill ha
    en organiserad rastverksamhet:

  169. Man måste hitta personal som vill
    jobba med det. Lusten är jätteviktig.

  170. Har vi inte det,
    får man ta in nån utifrån.

  171. Det gäller att man sätter en
    organisation och får det att fungera.

  172. Med inköp, aktiviteter, utlåning.
    Rickard på Hummelstad lät kanon.

  173. Jag fick inte sno honom. Jag
    ska inte komma med ett erbjudande.

  174. Vi har haft tema varje vecka,
    men bara det är organiserat.

  175. Att det inte är att
    "jaha, du tar rasten i dag".

  176. Du springer ut med en boll, och vet
    inte vad som ska hända.

  177. Planerat och genomtänkt.
    Vad vill vi uppnå?

  178. Huvudmålet är mer rörelse
    för våra elever.

  179. Det som vår personal har märkt
    är att det ger mer rörelse.

  180. Är det en engagerad personal ute
    på rasten som visar upp en aktivitet-

  181. -får man med sig elever den gången.

  182. Nästa vecka leker de leken själva,
    utan att man är med.

  183. Man får gladare barn. När de leker,
    blir det färre konflikter.

  184. Man är inte rastvakt,
    utan rastaktivitetsledare.

  185. Det är en viktig benämning.

  186. Simningen! Den har blivit en jättebit
    på Bäckahagen.

  187. Kalle skrattar. Han vet att för fem
    år sen när han kom till skolan, så:

  188. "Ronnie är han som tjatar om simning
    hela tiden."

  189. Det finns en anledning.
    Höjd simkunnighet ger höjda resultat.

  190. De flesta som missar betyget,
    gör det för att de inte kan simma.

  191. Så har det i alla fall varit på vår
    skola och i andra skolor i Stockholm-

  192. -med kolleger
    som jag har pratat med här.

  193. Det är viktigt
    att man har en tydlig strategi-

  194. -för hur man vill bemöta det här.

  195. Många skolor, vet jag, har inte det.

  196. Man kollar om eleverna kan simma.

  197. Sen skickar man iväg dem
    till nån simskola nån annanstans.

  198. Samspelet däremellan
    är inte alltid det bästa.

  199. Det är viktigt att man sätter sim-
    strategin från sex år upp till nian.

  200. Vi kommer in på det senare att
    vi ska utbilda våra egna simlärare.

  201. Vi ska komma in på det. Det har varit
    en viktig del i Stockholm stad.

  202. Jag har också varit ansvarig
    för Stockholms sommarsimskola.

  203. Alla skolor i Stockholm fick skicka
    sina restelever på sommarlovet-

  204. -så att de fick chansen att simma
    elva dagar i sträck med simlärare.

  205. Vi har satsat på simning.

  206. Intensiv simskola ger bättre resultat
    än att köra en gång i veckan.

  207. En fråga.
    Vi kan ta klassisk handuppräckning.

  208. Målet är 200 meter, 50 meter på rygg.

  209. Det är en kvarleva
    från simborgarmärket för att...

  210. Alla känner till 200 meter.
    Men är det ett rimligt mål? Vad...

  211. Ett rimligt mål, enligt mig, är att
    hålla sig flytande i femton minuter.

  212. Är det nån som vet varför
    just femton minuter är en rimlig tid?

  213. Att det vore bättre än 200 meter?

  214. Ni behöver inte svara,
    men det var inte så många händer.

  215. Det är tiden det tar för räddnings-
    tjänsten att inställa sig vid olycka.

  216. Många har en felaktig bild. Man ska
    simma 200 m för att orka till land.

  217. När jag pratar med SLS,
    så säger de att...

  218. ...nästan alla drunkningar
    sker närmare än 40 meter från land.

  219. Tipset är inte...
    Simma inte in till land.

  220. Problemet är att de drunknade... Det
    går inte att fråga om de var trötta.

  221. Femton minuter vore rimligt,
    men vi måste ha ett mätbart mål.

  222. Därför ligger 200 meter kvar.
    Det är en kvarleva.

  223. En elev som simmar 198 behöver inte
    bli underkänd om tekniken är bra.

  224. Det viktigaste för en simstrategi
    är att lokalisera vilka utmaningar-

  225. -som finns på skolan,
    kring logistik och elevunderlag.

  226. Kring lokaler och allt.

  227. På vår har det varit
    svaga förkunskaper de tidiga åren.

  228. Eleverna kommer med blandad kvalitet,
    kan man säga.

  229. Vi har de som simmar
    när de är sex år.

  230. Och så de man undrar om de har
    duschat hela livet, som står så här.

  231. Vi har olika elever att jobba med.
    Samma sak när det kommer nya i sjuan-

  232. -som man inte haft tid att jobba med.

  233. Sätt upp mål för varje årskurs.
    Tydlig dokumentation, följ upp.

  234. Ambitionsmål för framtiden,
    ha en långsiktig plan.

  235. Allt det för att veta
    var ni ska sätta in åtgärderna.

  236. Jag började med dokumentation.

  237. Tidigare skrev jag
    "du och du kan inte simma".

  238. Men om man skriver upp alla i Excel,
    så att man kan få siffror...

  239. Då kan man se att årskurs två 2015,
    52 %.

  240. Årskurs tre nästa år, 68 %.
    Oj, vilken ökning.

  241. Det är viktigt för att som idrotts-
    lärare kunna motivera för ledningen-

  242. -att jag behöver resurser,
    men även de högre upp-

  243. -för att få till resurser
    och tid och så.

  244. Stockholms sommarsimskola, dit
    har vi kunnat skicka barnen gratis.

  245. Det är också ett problem,
    eftersom vi inte är där.

  246. Det vet Eva, hur närvaron ser ut där.

  247. Första åren var det tunt,
    men nu har vi utökat.

  248. Vi kör sportlov, höstlov
    och sommarlov.

  249. Det är mer spridning.
    Det har blivit...

  250. Vi lär oss hela tiden, det har blivit
    högre närvaro de senaste åren.

  251. Vår strategi: Vi har en tidig
    simskola, vi börjar i förskoleklass.

  252. Målet är inte att de simmar,
    utan vattenvana.

  253. Doppa, hoppa, flyta, skvätta.
    Sudda ut ojämlikheterna.

  254. Så viktigt i sexårs... När man kan gå
    med eleverna när som helst och simma.

  255. Man kan gå med dem när som helst. På
    Bäckahagen utbildade vi sju personer-

  256. -till "vattenvanetränare",
    kan man säga.

  257. De går med eleverna och tränar på
    det här när de tycker att det passar.

  258. De tränar alla moment. Doppa huvudet,
    flyta magen, hoppa från kant.

  259. För att du sen i årskurs två
    ska klara de målen-

  260. -så har du fina förkunskaper.
    Vi utbildar vår egen personal.

  261. Även tillbaka till att om målet borde
    vara att flyta i femton minuter...

  262. Det kan man klara av även om man
    inte tekniskt kan simma 200 meter.

  263. Huvudsyftet
    är ju att kunna rädda liv.

  264. Därför har vi det målet
    redan i förskolan.

  265. Vi har utbildade simlärare. Jag
    har ingen bakgrund inom simsporten.

  266. Jag gick en simlärarutbildning.

  267. Det kostar skolan 6 000 kronor
    att vara utan mig i fem dagar.

  268. Det är en billig investering.
    Det är olika hur nära simhallen är.

  269. Man får jobba på lösningar.
    Kan man jobba i en sjö i augusti?

  270. Förutsättningarna är olika,
    det vet jag.

  271. Flera i personalen har gått
    den här simlärarutbildningen.

  272. Du är aldrig ensam i vattnet
    på fredagar.

  273. De har hela fredagar i vattnet,
    två simlärare.

  274. Ja. Vi har lyckligtvis simhall nära.
    Vi är där hela fredagen.

  275. Vi har bestämt
    att ettorna kommer klockan nio-

  276. -förskolan tio och mellanstadiet
    efter lunch. Vi har tre parallellt.

  277. A-klasserna fram till höstlovet,
    B-klasserna till sportlovet och så C.

  278. Alla får tio lektioner per år.

  279. -Sen har de så hela lågstadiet.
    -Du la in så bra med tvåan och trean.

  280. Vi har sett att Stockholms satsning,
    att man kör det intensivt...

  281. Du kör fjorton dagar på streck.
    Pang!

  282. -Eller tio. Inte på helgen.
    -Nej, nej!

  283. Vi körde intensiv-simskola med dem.

  284. Vi hade vattenvana i ettan. Sen
    körde vi intensivt i tvåan och trean.

  285. Från att vi tidigare släckte bränder
    i årskurs sex när de skulle ha betyg-

  286. -jobbar jag nu på vår skola...

  287. I dag har vi en eller två i sexan
    och femman som inte når målen.

  288. Resten är fyror,
    som har två år tills de ska ha betyg.

  289. Det känns skönt att ha tid på sig,
    i stället för att stressa.

  290. Jag kan rekommendera Svenska
    Livräddningssällskapets metodstege.

  291. Det finns inga mål,
    det finns 200 meter i sexan.

  292. De har en metodstege för nivå noll,
    ett, två, tre. Vad som är rimligt.

  293. Sen får man inte bryta ihop. Våra
    elever har inte så bra förkunskaper.

  294. I årskurs två och tre
    kanske måluppfyllelsen är 50 %.

  295. Vi hämtar hem dem på mellanstadiet,
    för att de har en bra vattenvana.

  296. När börjar simskolan?
    Den frågan ställer jag alltid.

  297. Den börjar här.

  298. Vi kan inte påverka dem här,
    men så fort vi får dem.

  299. Direkt i förskolan
    bör man bada med eleverna.

  300. Det är min yngsta dotter.
    Hon är 1,5 år.

  301. Hon har inget val. Storasyster älskar
    att bada och pappa är simlärare.

  302. Hon får gilla det här.

  303. Om man får det tidigt, med skvätta
    och bada, då är det inget konstigt.

  304. De barnen som står så här,
    de har inte gjort det här.

  305. Det kan vi inte påverka.
    Men vi måste jämna ut förkunskaperna-

  306. -i socioekonomiskt utsatta områden.
    Därför måste vi bada med dem tidigt.

  307. Det har jag märkt
    i uppsamlingsheaten.

  308. Man har sett på barn från andra
    länder att för de är vatten fara.

  309. De vågar inte gå i.
    Det är djur och förorenat.

  310. De har inte den tryggheten.
    Det måste man ha med sig.

  311. Jag hade en flicka
    som körde torrsim två somrar.

  312. Hon ville bara sitta på land.
    Tredje sommaren gick hon ner.

  313. Då simmade hon,
    men hon var så otrygg med vatten.

  314. Det är viktigt. Vi hörde om pulsen
    från Lerum, det är samma tänk här.

  315. Det går inte att tvinga barn
    att gilla vatten. Det får ta tid.

  316. Då måste vi ge dem den tiden.

  317. Mattias är ekonom i botten,
    det är inte jag. Men för dyrt?

  318. Många tycker det är dyrt att simma.
    Jag köper inte det.

  319. Det är en livförsäkring,
    och nåt varje skola bör satsa på.

  320. Det höjer resultaten och deras chans
    att komma in på gymnasiet.

  321. För oss är den initiala kostnaden
    6 000 kr för simlärarutbildningen.

  322. För simentréer är det
    20 000-25 000 kronor per termin.

  323. Då har vi ungefär tusen badentréer
    på en termin.

  324. Om jag skickar dem till en simskola
    på samma simhall-

  325. -kostar det 8 600 kronor
    för tolv elever tolv gånger.

  326. 144 entréer kostar 8 600.
    Det är bara att räkna själv.

  327. Sen är det en livförsäkring,
    det kan inte vara för dyrt.

  328. Här ser ni exempel
    på den här matrisen som jag gjorde.

  329. Man ser varje årskull och målen.

  330. Man ser måluppfyllelsen
    i december 2015-

  331. -och måluppfyllelsen i december 2016.

  332. Vi har ökat simkunnigheten
    med 12 % på ett år.

  333. Det är jättebra. Det gör att många
    kan komma in på sina gymnasieval-

  334. -och inte drunkna framförallt.

  335. Vi har satt upp ambitionsmål. Då
    frågar ni "varför har ni inte 100?".

  336. Vi får nyanlända elever,
    som kan komma i april.

  337. Vi ville inte ha ett mål
    som är orimligt för oss.

  338. Man gör som man vill. Men det är bra
    med mål, så att man ser hur det går.

  339. Bra! Nästa handuppräckning.

  340. Hur många har en tydlig simstrategi
    på sin simskola?

  341. Fler än jag trodde, bra!
    Ni andra, skaffa det. Det är bra.

  342. -Det var cirka 25-30 händer upp.
    -Jag trodde du sa 25-30 %.

  343. -Nej, 25-30 händer som kom upp.
    -Bra.

  344. Eva ska prata
    om externa aktörer i skolan.

  345. Precis! Tidigare talare pratade också
    om att man ska bjuda in utifrån.

  346. Det finns många utanför skolans värld
    som vill komma in. Vi har kunderna.

  347. Föreningslivet, näringslivet,
    många aktörer.

  348. Oftast är det kostnadsfritt. De vill
    och det kostar inte skolan nånting.

  349. Vi har haft förmånen att
    ha ett stort nätverk utanför skolan.

  350. Därifrån har vi plockat in
    externa aktörer.

  351. Idrottslyftet är en av dem. Tyvärr
    läggs det ner och får en ny kostym.

  352. De har arrangerat rörelse
    på eftermiddagar och skollov.

  353. Vi drog igång skol-IF,
    som legat i dvala ett tag.

  354. Vi utbildade sexton elever
    till skol-IF-ledare.

  355. De har aktiviteter med de yngre
    barnen på fritids på eftermiddagen.

  356. De är också med på skol-DM. Det är
    fotboll, handboll och allt möjligt.

  357. Vi bjöd in andra föreningar
    till skolan.

  358. Jag märkte att många nyanlända
    ville spela cricket.

  359. Det var deras nationalsport. Jaha,
    då ringer vi en klubb som kommer.

  360. Jättepositivt.
    Vi måste öppna dörrarna.

  361. Vi tog in Löparakademin,
    som ni ser på bilden.

  362. De kommer till skolan och löper
    med eleverna två kvällar i veckan.

  363. De får skor, tröjor och allt möjligt.
    De får gå kurs och utbildas.

  364. Jag hade två flickor i nian
    som var med och sprang första året.

  365. Två ganska stora flickor.
    Den ena hade inte sagt mycket.

  366. Den andra tyckte idrott var allmänt
    trist. De körde på Löparakademin.

  367. Den ena gjorde jättefina resultat
    på engelska nationella provet.

  368. Engelskläraren var lyrisk. "Hon
    sprang, nu har hon lärt sig mycket."

  369. Den andra flickan, som inte sa så
    mycket, höll tal på skolavslutningen.

  370. De hade vuxit i sin roll,
    hittat ett nytt sätt att träna på.

  371. Det tyckte jag var fint.

  372. Just det, personalmotion! Det har
    vi haft en hel del på Bäckahagen.

  373. -Det är väl varje torsdag?
    -Det har varit lite olika dagar.

  374. Då bjuder vi också in externa aktörer
    som håller zumba eller box.

  375. Det tycker vi är viktigt.
    Några pratade om det tidigare-

  376. -att det är viktigt
    att personalen också får nåt.

  377. Vi gjorde fortbildning
    för simlärare och Röris-ledare.

  378. Vi ville att alla lärare på låg på
    Bäckahagen ska ha Röris-utbildningen.

  379. Där utbildar vi så att de kan ha det
    innan de går in i klassrummet.

  380. Och i klassrummet.

  381. Pulsträning har vi hört mycket om.
    Vi är en av tio skolor i Stockholm-

  382. -som är med i ett pulsprojekt.
    Våra åttor har haft det sedan sjuan.

  383. En dag i veckan.
    Effekterna har vi pratat om.

  384. Vi ska i stället
    titta på hur pulsträningen-

  385. -påverkade vår förstelärare Torbens
    matematikundervisning.

  386. En pulshöjande aktivitet
    är en aktivitet eller lek-

  387. -som får hjärtat
    att pumpa blodet snabbare.

  388. Man vill komma upp i minst 70 % av
    maxpulsen om det ska vara effektivt.

  389. Matematiken och pulsträningen
    hänger ihop.

  390. De elever som har pulspass i åttan
    började med det i sjuan.

  391. Där mätte vi dem efter första året.
    Då var det 71 elever-

  392. -som gjorde ett stepptest.

  393. Man mäter arbetspuls
    i början och i slutet av året.

  394. Av de 71 eleverna hade 77 % sänkt
    sin arbetspuls. 20 % var oförändrat.

  395. Det är bra, man blir piggare.
    Om man springer, rör hjärnan på sig.

  396. Man blir pigg och kan räkna snabbare.
    Man fokuserar bättre.

  397. -Jag fokuserar bättre.
    -Jag med.

  398. Jag har märkt enorma effekter
    på koncentrationsförmågan och orken.

  399. När man planerar för rörelse
    i undervisningen.

  400. Välkomna upp och sätt igång.

  401. Vi har whiteboard på tre väggar.

  402. Tanken med dem är att
    öka uthålligheten, att de orkar mer.

  403. Jag anpassar undervisningen
    och planerar för rörelse.

  404. Whiteboards gör att de kommunicerar
    och resonerar mycket mer...

  405. ...än vad de gör om de sitter ner.

  406. Sen finns det andra positiva effekter
    som är rent pedagogiska.

  407. Det är att man synliggör lärandet,
    jag ser vad eleverna gör.

  408. Det är svårt att se vad de gör
    i sina matteböcker.

  409. Att sitta still i sextio minuter,
    det orkar man sällan.

  410. Då varierar jag. Ibland sitter man,
    ibland jobbar vi i grupp stående.

  411. Vi ökar genomströmningen av blodet
    och syresätter muskler.

  412. Jag har många elever i svårigheter.
    Vi brukar så här...

  413. Elever som har diagnoser
    som ger koncentrationssvårigheter.

  414. Helt plötsligt kan de...
    Om de orkade en kvart förut-

  415. -orkar de nästan hela lektionen nu.
    De står upp och räknar.

  416. De har ofta svårt att få med sig
    materialet, deras material i väggen.

  417. Den här filmen
    finns på Pedagog Stockholm.

  418. Där ligger även en annan film
    om hela vårt projekt.

  419. Ja! Vi ska gå igenom
    från uppstart till i dag.

  420. -Ska jag prata på?
    -Jag kör.

  421. December -14 träffade jag
    skolledningen för första gången.

  422. Jag presenterade ett smörgåsbord
    för dem. "Vad vill ni göra?"

  423. De sa "vi vill göra allt,
    men vi måste fundera lite".

  424. Samma presentation gjorde jag för
    idrottslärarna. "Vad vill ni göra?"

  425. "Vi vill göra allt."
    "Det är omöjligt."

  426. Ronnie och jag träffades.

  427. Vi satt och brainstormade i två
    månader. "Vi vill göra det och det."

  428. -Vi funderade på olika saker.
    -Jag hade en hel idrottslärartjänst.

  429. Jag fick en eftermiddag i veckan.
    Jag jobbade timanställd extra-

  430. -för att få till mötestiden.

  431. Jag blev projektanställd
    projektledare för Hjärna rörelse-

  432. -som nu är implementerat.

  433. Jag jobbade 50 % på den här skolan
    i 1,5 år.

  434. Man kan tycka att det är mycket,
    men med allt vi har gått i mål med-

  435. -hade jag behövt vara där
    ett halvår till.

  436. Tiden räckte knappt. Ändå
    hade jag bara fokus på projektet.

  437. Jag hade inte fokus på matköer
    eller raster eller så.

  438. Jag hade bara fokus
    på Hjärna rörelse med Ronnie.

  439. Därav kan det vara en kostnad,
    men en effektiv kostnad.

  440. Nåt som var viktigt innan vi
    sjösatte det för personalen ht -15...

  441. Det är viktigt
    att man hittar nyckelpersoner.

  442. Som ni har varit inne på tidigare får
    det inte bli "mitt och Evas projekt".

  443. "Det är nåt som de två styr."

  444. Om det ska bli implementerat
    på skolan, måste flera vara med.

  445. Vi fick inte riktigt till att
    alla idrottslärare behöver vara med.

  446. Men vi hittade andra nyckelpersoner.
    "Hon ska vara med."

  447. De hittade vi under våren. När vi
    sjösatte under hösten var de med.

  448. De fick olika uppdrag i projektet.
    Man kan se det som en snöboll.

  449. Du avslutade anställningen i våras.
    Kanske skulle du ha varit kvar lite.

  450. Jag skulle säga att nu är majoriteten
    av personalen med på tåget.

  451. I början var vi några få, men
    snöbollen rullade och blev större.

  452. Det måste få ta tid. Det är svårt att
    komma in med "vi ska jobba så här"-

  453. -och så ska 130 i personalen
    tycka att det är bra.

  454. Vinner man över en varje vecka som
    tycker det är ett bra sätt att jobba-

  455. -då får det ta den tiden.

  456. Till hösten ska det vara ett avslutat
    projekt och en implementerad del-

  457. -av vårt arbetssätt,
    vår dagliga fysiska aktivitet.

  458. Och inskrivet i verksamhetsplanen.
    Ingenting som bara ska göras nåt år.

  459. -Struktur kring organisation, Eva.
    -Exakt. Ja, vi skapade en styrgrupp.

  460. Den bestod av skolledning
    och projektledare.

  461. De träffades var fjortonde dag.
    Vi checkade av olika saker.

  462. Vi hade en ledningsgrupp,
    där jag kom in-

  463. -där A-lagsledarna satt varje vecka.
    Jag kom in och rapporterade.

  464. "Nästa vecka är det skol-DM,
    sen startar Idrottslyftet."

  465. Då var alla med på tåget.

  466. Vi hade också ett möte med Hjärna
    rörelse-gruppen var fjortonde dag.

  467. En från varje arbetslag var med
    i gruppen och påverkade innehållet.

  468. Sen hade jag också stående möten.
    Det är superviktigt.

  469. Stående möten med de ledare
    som ansvarar för sina områden.

  470. Till exempel rastverksamhetsansvarig.
    Träffa den personen.

  471. "Vad är det som funkar? Inte funkar?"
    "Vi behöver hjälp med registrering."

  472. "Då ringer jag Sture,
    som kommer och hjälper till."

  473. Handleda och hjälpa till. Nån utifrån
    som har verktygen och nätverket-

  474. -som gjorde att det här blev så bra.

  475. Ja. Den klickade vi fram nu. Det
    var inte meningen, men det blir bra.

  476. Skolledningen
    tar upp det på medarbetarsamtalen.

  477. "Hur lever du Hjärna rörelse?"

  478. Så att det inte är ett litet jippo,
    utan en del av allt.

  479. Implementeringen, då.
    Vårt mål är att vi inte ska behövas.

  480. Om jag har jobbat bort mig själv,
    då har implementeringen lyckats.

  481. Jag behövs inte i min roll.
    Det sitter i gången från skolledning-

  482. -arbetslagledare och
    ut i arbetslagen. Men det tar tid.

  483. Vi är inte där än, men
    vi har kommit en bra bit på vägen.

  484. Skriv in i verksamhetsplanen.
    Schemalagda möten.

  485. Mellan projektledare och ledning,
    men också med arbetslagledare-

  486. -och aktivitetsansvariga.

  487. Följ upp.
    Visa resultat för personalen.

  488. Om ni har måndagsinfo, visa då
    och då. "12 % bättre simkunnighet."

  489. "Extraidrotten
    har gett 35 % ökning av motoriken."

  490. "Hur gick det på nationella
    för de som hade puls?"

  491. Så att alla är med på
    att det ger effekt.

  492. Fortbilda. Twittra gärna,
    eller använd andra sociala medier.

  493. Man får göra som man vill-

  494. -men jag upplever
    att syns vi så finns vi. Lite så.

  495. Det sätter också press på en själv.
    "Nu får jag se till att leverera."

  496. Man kan tycka att det är fel väg,
    men det funkar.

  497. Tydlig dokumentation med datum.
    Skriv mål. Vem gör vad? Nåddes målen?

  498. Ni jobbar med det. Även vi idrotts-
    lärare ska göra det på lägre nivå.

  499. Inte bara action plan för läsåret,
    utan exempelvis för orienteringen.

  500. -Eller vad det kan vara.
    -Du kan köra på.

  501. Vi kör på. Framgångsfaktorer.

  502. -Kör på, Eva.
    -Ja.

  503. Det fantastiska när Ronnie och jag
    sågs var att vi kände direkt-

  504. -att vi hade bra personkemi. Vi tror
    att allt går, inget är omöjligt.

  505. Det kände vi ganska så här faktiskt.

  506. Det var en framgångsfaktor att hitta
    nyckelpersoner som vill driva det.

  507. Hitta ett nätverk.
    Ronnie hade ett, jag hade ett.

  508. Vår rektor,
    fantastiskt positivt inställd.

  509. Vi har inte fått några pengar alls,
    hon tog allt ur budgeten och satsade.

  510. Tydliga mål, som du sa. En skriven
    projektplan som man kan följa upp.

  511. Ja... Friställd extern projektledare.

  512. Att jag bara behöver
    fokusera på projektet, inget annat.

  513. Handledning fick vi av en extern
    konsult som hjälpte Ronnie och mig.

  514. -Vi fick väldigt mycket.
    -Det där med extern är ju...

  515. Jag är idrottslärare där sen tio år.

  516. Eva kommer utifrån. Då är det lättare
    att ha driv, "det här ska vi uppnå".

  517. Jag kan vara idrottslärar-Ronnie
    eller projektledar-Ronnie-

  518. -eller så ska jag täcka upp för nån
    som är sjuk. Det kan bli svårt.

  519. Det har varit en utmaning.
    "Vilken kostym har jag på mig nu?"

  520. Och så tänka utanför boxen.
    "Just det, så kan vi tänka."

  521. Vi ska runda av. Fallgroparna blir
    motsatsen mot framgångsfaktorerna.

  522. Börja inte för stort!
    Man gör som man vill.

  523. Nån skola drog igång tolv klasser
    på en gång. Då hinner man se...

  524. Det här är vad vi gjorde.
    Vi gjorde stora trumman på en gång.

  525. Då hinner man inte se problemen
    och bemöta dem.

  526. Låt det ta tid, följ projektplanen.

  527. Dokumentera inte på fel sätt,
    utan tydligt.

  528. Var inte föräldralediga mitt i.
    Ett tips.

  529. Eller sluta.

  530. Skolledning som inte är påläst. Har
    man en skolledning som vill det här-

  531. -då är det lättare att jobba.
    Annars måste man först övertyga dem.

  532. Man får börja i liten skala och visa
    resultat för ledningen. Fråga sen.

  533. I stället för att fråga först och...
    Ja, ni fattar.

  534. "Utan spaning - ingen aning."
    Fortsätt utvecklas, utmana er själva.

  535. Vi växer när vi går utanför komfort-
    zonen. Vi måste våga pröva nytt.

  536. "Utan spaning - ingen aning"
    är inte våra ord.

  537. Jag hörde dem på min lärarutbildning.
    Det leder in på en annan sanning:

  538. Kopiera och låna bra grejer.

  539. Det är så lätt i dag med nätet och
    sociala medier att hitta bra saker.

  540. Sno allt, höll jag på att säga.
    Det kanske man inte får.

  541. "Sharing is caring."
    Många kloka har gjort mycket bra.

  542. Många av grejerna på vår skola har
    vi tagit nånstans ifrån och omformat.

  543. Det är vårt tips. Gör det, och...

  544. Vi tänkte avsluta med ett annat citat
    som vi också har snott.

  545. "Bygger vi starka barn,
    behöver vi inte laga trasiga vuxna."

  546. Tack för oss.

  547. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärna rörelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Hjärna, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärna rörelse

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Puls för lärande

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Pulsträning höjer resultaten

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hälsa ett självklart innehåll i ämnet idrott och hälsa

Marie Graffman Sahlberg är forskare och lärare i idrott och hälsa. Hon menar att det fungerar att ge elever i hemläxa att de ska träna och röra på sig. I denna föreläsning berättar hon varför det är viktigt att ta idrott och hälsa på allvar. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.