Titta

UR Samtiden - Kan juridik vara smart?

UR Samtiden - Kan juridik vara smart? : Kan juridik vara smart?Dela
  1. Numera är organisationerna i allt
    större utsträckning sociala nätverk-

  2. -med multirelationella strukturer.

  3. Det innebär en utmaning
    för juridiken.

  4. Varför vill jag prata om
    smart juridik?

  5. Varför kan juridik vara smart?
    Kan den över huvud taget vara det?

  6. Det är ett drama i många akter
    som egentligen inte har nåt slutet.

  7. Smart juridik är ett projekt
    som börjar med ordet "innovation".

  8. Det har ni alla stött på.

  9. Och det kan vara
    ett ganska frustrerande begrepp.

  10. Begreppet finns överallt,
    men ingen vet vad det innehåller-

  11. -eller hur det ska definieras.

  12. Det är ett ganska vagt begrepp.

  13. Det är positivt och framåtblickande,
    men samtidigt svårt att konkretisera.

  14. Om man frågar runt lite-

  15. -och förhör sig med forskare
    som sysslar med innovationer-

  16. -så kan det här möjligen sammanfatta
    vad man kommer fram till.

  17. Att innovationer
    handlar om teknisk utveckling-

  18. -och om att hitta nya lösningar,
    ofta på tekniska problem.

  19. Innovation är framåtblickande.
    Motsatsen är svår att tänka sig.

  20. Många hävdar att det är nödvändigt
    för en vettig samhällsutveckling.

  21. Jag har satt ett frågetecken där,
    enligt vissa är det inte nödvändigt.

  22. Vi behöver inte ta den diskussionen.

  23. Jag är mer intresserad av
    om det måste handla om teknik.

  24. Om en fråga behöver besvaras,
    är den ofta besvarad sedan länge.

  25. Vad som helst kan vara innovation.

  26. Om man gör
    en ovetenskaplig Google-sökning-

  27. -får man snabbt en lång lista på
    företeelser som kan vara innovativa.

  28. Många av dem är forskningsfält.

  29. Sociala innovationer
    forskas det ganska mycket om.

  30. Innovativa organisationer och
    strukturer är också forskningsfält.

  31. Innovativ design pratas det om.
    Innovativ kultur, och naturvård.

  32. Jag ska inte få er att somna,
    den här listan kan göras lång.

  33. Det som gör att det här med
    innovationer är lite trist-

  34. -är att allt nytt och nyttigt
    ryms i begreppet.

  35. Det här är positivt,
    så varför är jag då frustrerad?

  36. Det är frustrerande som forskning
    att så mycket ska rymmas av begrepp.

  37. Som jurist vill man ha
    precisa begrepp-

  38. -som har
    ett bestämt och tydligt innehåll.

  39. Men frustrationen kan även bero på
    att det inte finns juridik i det här.

  40. Det spelar ingen roll
    hur mycket jag googlar-

  41. -"juridisk innovation"
    dyker inte upp ofta.

  42. Det är kanske en sorts misströstan-

  43. -eller kanske en avundsjuka-

  44. -som har tagit sig uttryck i
    några konkreta frågor.

  45. Jag och en kollega,
    Elsa Trolle Önnerfors...

  46. Hon brukar prata på Juridikens dag.
    Vi är egentligen rätt olika.

  47. Hon är rättshistoriker
    och sysslar med familjerätt.

  48. Jag sysslar med internationell
    privaträtt, men även immaterialrätt-

  49. -som är patent, varumärken
    och upphovsrätt, samt IT-rätt.

  50. IT-rätt är juridik
    som rör informationsteknologi.

  51. Det kanske låter lite innovativt.

  52. Det enda som gör oss lika
    är att vi båda råkar vara docenter-

  53. -och att vi har ungefär samma
    misströstan kring ordet innovation.

  54. Vi träffades mer av en slump.

  55. Det var kanske tal om
    universitetets strategiska plan-

  56. -eller en ansökan
    som skulle vara innovativ.

  57. Och vi frågar oss:
    kan juridik vara smart?

  58. Formulerat som en forskningsfråga:
    kan juridik vara innovativ?

  59. Det vill vi ju gärna tro.
    Jag ser en viss skepsis i publiken.

  60. "Det är inte möjligt.
    Så funkar det inte."

  61. "Det har vi inte juridiken till."

  62. Då kanske ni tänker,
    som en majoritet av svenskarna-

  63. -att det här är juridik:
    ett berg av papper, byråkratiskt-

  64. -Kafka-liknande,
    krångligt, omständligt.

  65. Jurister blandar man inte in, för de
    är bara jobbiga och ställer frågor.

  66. Eller så känner man som den ensamma
    personen inför Högsta domstolen-

  67. -att juridiken är nåt avlägset,
    svåråtkomligt och abstrakt.

  68. Eller så tänker man på den här
    relativt otillgängliga fasaden-

  69. -till EU-kommissionens huvudkontor
    i Bryssel. Det är juridik.

  70. Ni skrattar.

  71. Det tar jag som ett bekräftade
    att några av er ser juridiken så.

  72. Rätt så abstrakt,
    frånvarande och besvärlig.

  73. Jag ska inte fråga er nu, ni får
    gärna bekräfta eller förneka det sen-

  74. -men i så fall stämmer er uppfattning
    väl med en majoritet av svenskarnas.

  75. Tekniska museet hade en utställning
    om Sveriges 100 bästa innovationer.

  76. Det var en interaktiv utställning.
    Nu kan jag inte gå, men...

  77. Så, nu har jag rört på mig.

  78. Besökarna fick vara med och påverka-

  79. -så den här 100-listan såg ut på
    olika sätt från vecka till annan.

  80. Man fick rösta och lämna förslag.

  81. Det här är en skärmdump
    av utställningen.

  82. Där finns antibiotika, och avlopps-
    systemet som har sina förtjänster.

  83. Barnvagnen med mera.
    På 100-listan fanns även smink.

  84. Det kanske jag ifrågasätter som
    en av de 100 bästa innovationerna.

  85. Men min poäng är att juridik
    inte fanns med över huvud taget.

  86. Det fanns inte ens
    en enda liten juridisk konstruktion.

  87. Så hur löser vi det här?
    Jo, vi får byta glasögon.

  88. Om man tar på sig andra glasögon-

  89. -vilket jag vill
    att ni också ska göra-

  90. -är det rätt enkelt att se
    att juridik kan vara innovativ.

  91. Det finns många rättsliga
    konstruktioner som är innovativa.

  92. I ingressen till föreläsningen
    står det "aktiebolaget".

  93. Det kallar jag
    en juridisk innovation.

  94. Aktiebolaget har setts som en av de
    enskilt främsta förklaringarna till-

  95. -att industrialismen kunde ta fart.

  96. Ett bolag som har ett begränsat
    ansvar, lämpat för högre risktagande-

  97. -och som är en egen juridisk person.

  98. En avancerad rättslig konstruktion-

  99. -som absolut bidrog till samhälls-
    utvecklingen, på gott och ont.

  100. Men det är utan tvekan ett historiskt
    exempel på en rättslig konstruktion-

  101. -som är av innovativ karaktär.
    Testamentet är ett äldre exempel.

  102. Jag nämnde tidigare att Elsa är
    rättshistoriker, och det är bra-

  103. -för hon kan hitta såna här bilder
    och säga mer om historiens vingslag-

  104. -och hur det rättsliga
    beslutsfattandet har förändrats.

  105. Det här är en medeltida bild.
    Testamentet har funnits länge.

  106. Att man lämnar ifrån sig sin egendom
    vid sin bortgång-

  107. -men ända fram till medeltiden kunde
    man bara testamentera till kyrkan.

  108. Det förändrades under medeltiden
    när i första hand de besuttna-

  109. -började ifrågasätta om kyrkan
    skulle vara den enda beneficienten.

  110. Man började konstruera lösningar
    för att testamentera till släktingar-

  111. -och på så vis kontrollera egendomen,
    på gott och ont.

  112. Det är en rättslig konstruktion som
    har påverkat samhällsutvecklingen.

  113. Fideikommissinstitutet kan t.ex.
    härledes till den tidsepoken.

  114. Så det är lätt att hitta rättsliga
    konstruktioner som är innovativa.

  115. Det finns faktiskt fler exempel.

  116. När vi har pratat om projektet, som
    vi har sysslat med under ett års tid-

  117. -dyker det alltid upp
    små kommentarer från publiken-

  118. -om rättsliga lösningar som kanske är
    innovativa. Det här är några exempel.

  119. Det har pratats om finansiell
    leasing, mikrofinansiering-

  120. -och utsläppsrättigheter
    under tidigare tillfällen.

  121. Det skulle vara rättsliga konstruk-
    tioner som gör nya saker möjligt.

  122. Och som gör det möjligt
    att hantera problem på ett nytt sätt-

  123. -inom ramen för en rättslig
    konstruktion. Ingen protesterar.

  124. Då håller ni med mig om
    att det finns många exempel på-

  125. -att juridik kan vara innovativ,
    eller smart-

  126. -om det nu är synonyma begrepp.

  127. Då blir nästa fråga
    om man kan forska om det här.

  128. Det finns en del jurister här-

  129. -ni är förstås medvetna om
    att man kan forska om juridik.

  130. Inom en del andra vetenskapsgrenar
    är man kanske mer skeptiskt inställd.

  131. Jag vet inte. Men det är förstås
    en fråga som man måste fundera på.

  132. Vi börjar med att titta historiskt.

  133. Genom att hitta
    smarta rättsliga konstruktioner-

  134. -som har bidragit till utvecklingen-

  135. -kan man tydliggöra mönster för
    hur innovativa lösningar blir till.

  136. Sen finns det omfattande ekonomisk
    och samhällsvetenskaplig forskning-

  137. -kring innovationer.

  138. Innovationsforskning som följer
    det mer "traditionella" mönstret.

  139. De som forskar håller nog inte med om
    att det är traditionellt.

  140. Mycket av den ekonomiska forskningen-

  141. -tar sin höjd från Adam Smith
    och "Wealth of nations".

  142. Innovationsforskningen påstås ha sitt
    ursprung i Schumpeters forskning.

  143. Han lanserade termen "innovation"-

  144. -och idén om att innovationer
    driver på samhällsutvecklingen.

  145. Efter Smith och Schumpeter finns det
    en uppsjö av forskningsmiljöer-

  146. -som ägnar sig åt
    innovationsforskning.

  147. Vi har en specifik i Lund, CIRCLE-

  148. -som forskar om innovationer-

  149. -och som bidrar till att förbättra
    kunskapen om innovationer.

  150. Men, återigen, och här kommer
    mitt missnöje in i bilden...

  151. Så långt som vi har kunnat utreda
    under tiden som vi har ägnat åt det-

  152. -så är ingen av de här miljöerna
    inriktad på juridiska innovationer.

  153. En del har er har säkert stött på
    böcker om juridik och innovation-

  154. -som ofta är på engelska
    och kallas "law and innovations".

  155. Det finns såna texter, och i dem får
    man lära sig två saker om juridik.

  156. Dels att juridik kan användas
    som en sorts supportfunktion.

  157. Jag sysslar med immaterialrätt
    och där ingår patenträtt.

  158. Patenträtt diskuteras ofta
    i samband med innovationer.

  159. Hur man med patent kan befrämja
    innovationer och skydda uppfinningar.

  160. Det är ju en sorts juridik, förstås.

  161. Lika ofta ger innovationsforskningen
    beskrivningar av-

  162. -att juridiken hindrar
    det kreativa klimatet.

  163. Juridiken stänger in
    och gör det svårt att sprida idéer.

  164. Det kan göra det svårt att flytta.

  165. Det kan finnas etableringshinder
    på grund av juridiska restriktioner.

  166. Antingen är juridiken krånglig
    eller nån sorts ensamrätt-

  167. -men juridiken är aldrig innovativ.

  168. Det är det som vi vill ändra på
    med vårt projekt.

  169. Och vi kan konstatera, även om
    det här är ett uppstartsprojekt-

  170. -är att det finns många saker-

  171. -som skiljer juridiska innovationer
    från andra innovationer.

  172. Innovativ juridik är annorlunda-

  173. -mer eller mindre
    beroende på typen av innovationer.

  174. En sak som är väldigt tydlig-

  175. -är att lagstiftning sker
    under reglerat öppna former.

  176. Det skiljer sig från
    många andra innovativa processer.

  177. Det är också en dynamisk process.
    Mycket innovation är dynamisk-

  178. -men själva formen för
    lagstiftningsprocessen är reglerad.

  179. Men lagstiftningsprocessen har också
    en sorts parlamentarisk bakgrund.

  180. Och en kommunikation under
    processen.

  181. Lunds universitet är till exempel
    ofta remissinstans.

  182. Remisserna hamnar ofta hos Juridicum.

  183. Där får universitetet en uppfattning
    om riksdagens lagförslag.

  184. Allt det gör att
    lagstiftningsprocessen är långsam.

  185. Väldigt långsam om man jämför med
    andra beslutsprocesser.

  186. Det är inte ovanligt att det tar
    10 år från initiativ till färdig lag.

  187. En helt annan tidshorisont än vad
    innovationsforskning normalt ser på.

  188. Och det får man också beakta.

  189. Lagstiftning styrs inte heller av
    ekonomiska incitament.

  190. Det är en samhällsnytta som ligger
    bakom, i alla fall i bästa fall.

  191. Här liknar juridiska innovationer
    sociala innovationer-

  192. -men det är fortfarande tydligt-

  193. -att lagstiftningsutvecklingen
    är annorlunda i det avseendet.

  194. Till slut kan man konstatera-

  195. -att lagstiftning
    är svår att kopiera.

  196. Och vad har det för betydelse?

  197. I innovationssammanhang pratar man om
    kopiering som ett mått på framgång.

  198. I vilken utsträckning en företeelse
    används, sprids och kopieras.

  199. Det går att mäta, inte minst
    vad gäller sociala innovationer.

  200. Nya nätverkslösningar-

  201. -och i vilken mån de får bärighet
    utanför en liten krets först-

  202. -och så spridning och kopiering.

  203. Där är det svårare med lagstiftning-

  204. -för lagstiftning är
    väldigt beroende av sitt sammanhang.

  205. Lagstiftning är beroende av den
    rättskultur lagarna ska tillämpas i.

  206. Det är svårt att ta en lagregel från
    ett land och använda den i ett annat.

  207. Sist jag pratade om kopiering-

  208. -kom det svenska ombudsmanna-
    institutet upp som ett exempel.

  209. Man kan kalla det innovativt,
    så pass att EU har kopierat det.

  210. Det används inom EU också,
    i EU-rätten finns det ombudsmän.

  211. Det är den svenska termen som
    används, nåt som vi gärna framhåller.

  212. Men det är rätt stor skillnad på
    den EU-rättsliga ombudsmannen-

  213. -och den i svensk rätt. Det har inte
    kopierats, utan snarare inspirerat.

  214. När det gäller lagstiftning får man
    säga inspiration i stället för kopia.

  215. Det gör att lagstiftningsinnovationer
    blir svårare att mäta.

  216. Det blir svårare att avgöra-

  217. -vilka rättsliga lösningar
    som har förändrat samhället.

  218. Det är utmaningar som vi brottas med.

  219. Om det är så besvärligt, och så många
    saker är annorlunda med juridik-

  220. -ska man då forska om detta?

  221. Såna frågor får man ställa sig-

  222. -som forskare inom universitet
    numera.

  223. Nu måste man motivera
    varför forskningen är relevant.

  224. Vi tycker att det här är relevant.

  225. Nåt som jag vill uppnå här i dag-

  226. -är att belysa hur juridiken
    kan bidra till samhällsutvecklingen.

  227. Den här bilden av travarna med
    dokument får inte vara allenarådande.

  228. Det är ett bidrag till samhälls-
    utvecklingen som sker i det tysta-

  229. -och juridiska lösningar är kanske
    inte lika uppenbara som de tekniska-

  230. -men det är värt att belysa-

  231. -för att tydligare kunna utvärdera
    det juridiska beslutsfattandet.

  232. Genom att utvärdera det, hoppas vi
    att man kan peka på omständigheter-

  233. -som gör det möjligt att förbättra,
    för då kan man kanske också nyskapa.

  234. Här finns det en lång rad utmaningar
    som rättssamhället står inför.

  235. Den här bilden kan tas
    som ett exempel på det.

  236. Den visar hur samhället har
    förändrats, sen internets tid.

  237. Hur de mer organiserade, strukturella
    och uppstyrda organisationerna-

  238. -numera i allt större utsträckning
    är sociala nätverk-

  239. -med multirelationella strukturer.

  240. För juridiken innebär det här
    en tydlig utmaning.

  241. För juridiken är historiskt sett som
    bäst på att hantera enkla relationer.

  242. Relationer mellan enskilda personer.
    Ett avtal, till exempel-

  243. -är ett alldeles utmärkt exempel på-

  244. -en rättslig konstruktion och
    relation som juridiken bemästrar.

  245. Ett anställningsförhållande,
    eller en familjerelation.

  246. Men de multirelationella sammanhangen
    är svårare för juridiken att angripa.

  247. Som till exempel molntjänster.

  248. Jag ska inte gå in på tekniken,
    det finns andra föreläsare-

  249. -som är bättre lämpade att prata om
    tekniken i molnet.

  250. Vi behöver inte adressera
    problematiken för att kunna förstå-

  251. -att det här är
    en komplicerad struktur.

  252. Det är inte bara en köpare och en
    säljare, utan många inblandade led.

  253. Och här står traditionella
    juridiska regler handfallna.

  254. Här kan man behöva tänka på-

  255. -hur man ska fatta beslut
    som fungerar i den här miljön.

  256. Här kan man tänka sig att man behöver
    innovation, och då inte bara teknik.

  257. Det kan lika väl handla om
    mer vardagliga problem.

  258. "Stjärnfamiljer" är ett annat
    sånt här begrepp som har lanserats.

  259. Det här är en illustration
    från en barnbok.

  260. Stjärnfamiljer ska indikera...

  261. ...det som vi har på familjesidan
    i dag - en mångfald av relationer.

  262. Och det är förstås en positiv sak
    som det finns en stor acceptans för-

  263. -men juridiken har bekymmer
    att möta de nya konstruktionerna-

  264. -multirelationella sammanhang.

  265. Sverige ligger bra till på området,
    det pågår utredningar-

  266. -men det råder ingen tvekan om
    att det krävs nya angreppssätt.

  267. Det skulle kunna vara innovationer,
    varför inte rättsliga innovationer?

  268. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan juridik vara smart?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det innovativ juridik? Ulf Maunsbach är docent i juridik och berättar om juridiska innovationer. Han ger exempel på sådana som fört samhällsutvecklingen framåt, som aktiebolag och testamente. Etablerandet av aktiebolag är den kanske enskilt främsta förklaringen till att industrisamhället kunde utvecklas. Inspelat den 6 februari 2017 vid Juridiska fakulteten på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Juridik, Rättsvetenskap, Samhällsutveckling
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kultur och västerländsk forskning

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson menar att den politiska eliten länge i stort sett aldrig talade om samisk forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Överraskning

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss