Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : På väg bort?Dela
  1. Skolfrånvaro innebär stora utmaningar
    för hela skolan-

  2. -oavsett om det handlar om långvarig
    frånvaro eller ströfrånvaro.

  3. Hur kan du som lärare upptäcka elever
    på väg bort och främja närvaro?

  4. När vi sätter eleven och elevens
    behov i fokus krävs det mycket jobb-

  5. -men det ger ett gott resultat.

  6. Min erfarenhet är att när jag
    har en relation med mina elever-

  7. -då kan lärande inträffa.

  8. När du ser
    att en elev är borta återkommande-

  9. -ska du aktivera dig som lärare
    och signalera vikten av närvaro.

  10. Lärare behöver föräldrar,
    och föräldrar behöver lärare.

  11. Man har bevisat
    att föräldraengagemang-

  12. -ger mer jämlika villkor
    i utbildningen.

  13. Välkomna! Kom in!

  14. Ett av sätten vi jobbar för
    att minska problematisk frånvaro-

  15. -är det vi kallar för "skolkärlek".

  16. Då såg vi... När vi började jobba
    på det här sättet-

  17. -med "studiegården" och ett
    professionellt bemötande av eleverna-

  18. -då såg vi att den gruppen minskade.

  19. Vi såg att resultaten gick upp, och
    vi fick högre meritvärden i betyg.

  20. Vi såg
    att andelen "hemmasittare" minskade.

  21. Då säger vi:
    "Klara, färdiga, plugga!"

  22. Skolkärlek är ett förhållningssätt
    som ska genomsyra alla lektioner.

  23. Det består av
    ett professionellt bemötande-

  24. -en uppriktig nyfikenhet
    på varje elev-

  25. -en förmåga
    att sätta elevens behov i fokus-

  26. -en förmåga att vara flexibel
    kring varje elev.

  27. Det bygger på tätt samarbete med EHT.

  28. Det bygger på tidiga orosanmälningar
    om man som lärare ser nånting.

  29. Det kan vara att man inte når målen
    i nåt ämnesområde.

  30. Det kan vara att nån börjar ta många
    sovmorgnar och sen inte kommer alls.

  31. Det kan vara nån
    där humöret plötsligt ändras.

  32. Små tecken som gör att vi ser
    att nåt inte stämmer-

  33. -och vi kan inte lösa det
    i arbetslaget.

  34. Har vi en snabb kommunikation med
    EHT, kan vi snabbare ta tag i det.

  35. Fördelen är att olika professioner
    kan se på elevens behov.

  36. Det är lätt som lärare
    att utgå från en klass.

  37. Det är läraren och det är klassen.

  38. Vi har vänt på perspektiven
    och utgår från varje individ-

  39. -eftersom de är så olika
    och har olika behov.

  40. Olika behov av att bli sedd
    och olika behov av att få stöd.

  41. Vi har märkt att när vi sätter
    eleven och elevens behov i fokus-

  42. -krävs det mycket jobb,
    men det ger ett gott resultat.

  43. Vi ser att vi når fler-

  44. -och vi ser att våra elever
    trivs väldigt bra i skolan.

  45. Det är svårt att sätta ord på
    en sån mjukvara-

  46. -men ett professionellt bemötande
    handlar om att se varje elev-

  47. -vara uppriktigt nyfiken
    på individen-

  48. -och att lägga det där lilla extra.

  49. Det kan vara en liten grej
    som att fråga hur det var i helgen-

  50. -eller hur det gick med de där orden.

  51. Det är inte rätt sida,
    men det är rätt rubrik.

  52. Det kan ha blivit nåt knas i frågan.

  53. Studiegården är schemalagd tid
    med pedagog som varje klass har.

  54. Till studiegården kommer man med
    uppgifter man inte har hunnit göra.

  55. Det kan vara ett prov eller
    en inlämning som man har missat.

  56. Det kan vara ett ställe
    där man kan jobba vidare-

  57. -med nåt man behöver extra stöd i
    med hjälp av pedagog.

  58. Det är ett ställe där man kan sitta
    i lugn och ro och prata med en vuxen-

  59. -och känna sig sedd
    och uppmärksammad.

  60. Studiegården kan man se
    som en del i "skolkärlek".

  61. Det är en plats där man som elev har
    chans att få extra stöd av pedagog-

  62. Chans att ta i kapp, chans att jobba
    lite djupare med nånting-

  63. -chans att utveckla en förmåga
    som man inte hinner på lektionstid.

  64. Förlåt, nu var jag otydlig.
    Jag menar det.

  65. Hur god pedagog jag än är, och hur
    mycket ämneskunskaper jag än har-

  66. -så är det svårt
    att få en lärandesituation-

  67. -om jag inte har
    en relation med mina elever.

  68. Min erfarenhet är att när jag har
    en relation med mina elever-

  69. -då kan lärande inträffa.

  70. Ofta kan man se att det börjar med
    ströfrånvaro eller sen ankomst.

  71. Sen blir det lite fler dagar,
    och sen blir det en vecka.

  72. Det kommer orosanmälningar
    att det inte funkar på en lektion-

  73. -eller att en elev inte klarar av
    att undervisas.

  74. Den här personen klarar inte... Vi
    får inte han eller hon till lärande.

  75. Jag tänker också att-

  76. -eftersom vi lägger mycket
    tid och kraft på relationsbygge...

  77. Har man en relation med en elev
    är det lättare att uppfatta signaler-

  78. -som avviker från det som har varit
    normaltillståndet när det har funkat.

  79. Jag vill ha reda på tidigt
    när det inte gick vägen-

  80. -annars kan det kännas motigt
    att höra av sig till sin chef.

  81. När det blev nånting positivt
    med att tala om att:

  82. "Jag vill ha hjälp"...

  83. Det tyckte jag gjorde en svängning
    i hur vi fick grepp om-

  84. -hur vi i elevhälsan
    skulle ta oss an fall på individnivå-

  85. -och hur vi skulle lägga kartan
    för mönster.

  86. Det är avgörande att det händer fort,
    att vi agerar fort-

  87. -att vi säger: "Nu känner jag oro för
    dig, Lisa, att du har varit borta."

  88. Att de känner att vi märker
    på en gång om nåt inte är bra.

  89. Det händer nåt magiskt när vi kan
    sätta in ett specialpedagogiskt-

  90. -skolkurativt-, medicinskt-
    och skolpsykologiskt perspektiv-

  91. -och att vi har plockat in
    lärarperspektivet i elevhälsan.

  92. Det har ökat förtroendet för
    vad vi som grupp kan göra.

  93. För att främja närvaro krävs tydlig
    struktur för närvaroregistrering.

  94. Det är viktigt
    med goda relationer lärare/elev-

  95. -och en fungerande samverkan
    med vårdnadshavare.

  96. Det menar Malin Gren Landell
    som är psykolog-

  97. -och regeringens särskilda utredare
    kring elevfrånvaro.

  98. Du har lett en statlig utredning
    kring elevfrånvaro.

  99. Det är en stor andel elever som inte
    når behörighet till gymnasiet.

  100. En förklaring är
    att man har problematisk frånvaro-

  101. -att man inte är i skolan
    i den utsträckning man behöver.

  102. Man har sett
    att det är en oroväckande hög andel.

  103. Då valde man från regeringen
    att belysa frågan med en utredning.

  104. Vad såg ni, då?
    Vad drog ni för slutsatser?

  105. Närvaroregistreringen
    behöver bli mycket bättre.

  106. Det är inte en administrativ uppgift.
    Det handlar om att se elever.

  107. Att förstå som lärare
    hur viktigt det är-

  108. -att jag tar ansvar för
    närvaroregistrering är en grundbult.

  109. Att eleven blir sedd.

  110. Det handlar också om schemaläggning,
    att inte ha håltimmar-

  111. -utan att hålla
    ett sammanhållet schema.

  112. Det handlar också om att ha
    en bra samverkan med elevhälsan-

  113. -men även överlämningar
    när eleven byter skola.

  114. Att mottagande skola får veta om
    det har varit problem med frånvaro.

  115. "Vad kan vi göra som funkade bra?"

  116. Vilka signaler
    behöver man reagera på?

  117. När du ser att en elev är borta
    återkommande ska du aktivera dig-

  118. -och fråga eleven
    och visa att du bryr dig.

  119. Ta reda på vad det kommer sig
    att frånvaron finns.

  120. Det kan även vara giltig frånvaro.

  121. Vi har många fall där giltig frånvaro
    sen har blivit ett stort problem-

  122. -med till exempel psykisk ohälsa
    och en stor frånvaro.

  123. I utredningen har vi sett
    att de skolor som ringer hem-

  124. -även vid giltig frånvaro
    och ställer rutinfrågor...

  125. "Vi ringer alltid
    när man har varit borta två dagar."

  126. "Vi vill hjälpa dig så att du
    inte kommer efter i skolan."

  127. Responsen de har fått från föräldrar
    är: "Vad skönt att ni ringde."

  128. Du pratar om att främja närvaro.
    Vad innebär det?

  129. Det finns mycket forskning
    om skolklimat.

  130. Där ingår relationen lärare/elev-

  131. -att skapa ett bra klimat där både
    lärare och elever känner sig trygga.

  132. Det kan handla om bullernivåer-

  133. -eller miljöer som är bra
    om man har astma och allergi.

  134. Väldigt mycket handlar om
    att ha en NPF-vänlig miljö-

  135. -anpassad till en neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning.

  136. När man tar reda på hur det är på
    skolan, ska man involvera eleverna.

  137. Sen handlar det om
    att samarbeta med föräldrar-

  138. -och betona vikten av närvaro.

  139. Hur kan man stötta en elev
    som jag känner är på väg bort-

  140. -som har
    en begynnande problematisk frånvaro?

  141. Där du har uppmärksammat?

  142. För en enskild elev handlar det om-

  143. -att skolan tar reda på varför
    det är svårt att komma till skolan.

  144. Vad är det som kärvar?

  145. Många elever vittnar om
    att de inte har fått nån utredning.

  146. De har inte gjort nån kartläggning.
    Man har gissat.

  147. Då handlar det om att fånga eleven
    och ha ett samtal.

  148. Det är bra om man gör det som lärare.

  149. "Jag har sett att du är borta på
    torsdagar eller de här lektionerna."

  150. Som lärare kan man säga: "Jag
    kan hjälpa dig att hämta igen det."

  151. "Du kan få extra tid på dig med det."

  152. Då kan man troligen hejda
    den där frånvaron.

  153. Koll och uppföljning
    ser jag som en grundgrej.

  154. Vi kan inte bara gå och ha
    bra bemötande. Vi måste ju ha koll.

  155. Jag tänker på hur vi jobbar
    med koll och uppföljning.

  156. Att elevhälsan får ses varje vecka-

  157. -att det finns tid avsatt
    att gå igenom veckans oro.

  158. Och att vi tar oss tid för att se
    mönster på en övergripande nivå.

  159. Jag tycker att vi har lärt oss mycket
    på de dagarna-

  160. -så att vi har kunnat vässa de här
    bubblorna och samverka bättre.

  161. Framgångsfaktorerna är alltså-

  162. -flexibilitet, samverkan, koll,
    uppföljning och bemötande.

  163. Det är jobbigt att slitas mellan
    ämnes- och relationsperspektiv.

  164. Elevhälsa och rektor
    kan fylla en kompletterande funktion-

  165. -i stället för att hamna
    i konkurrerande perspektiv.

  166. Det är inte alltid lätt att lyfta
    perspektivet från klassrummet.

  167. Det...

  168. Det är bra för då kan jag fokusera
    mer på vad jag är satt att göra.

  169. Så, absolut.

  170. Vad blir viktigt när vi märker att en
    elev är på väg att halka ur skolan?

  171. Att kroka arm med förälder
    är viktigt.

  172. Vi har inte alltid förstått det,
    men vilken skillnad det blir!

  173. Det kan bli väldigt konkret.
    Jag har åkt och hämtat elever.

  174. -Och SMS.
    -Ja. Aldrig sluta hamra.

  175. Även om det är svårt i situationen.

  176. Eleven tycker att den har den
    jobbigaste mentorn i hela världen.

  177. "Jag vill inte prata med dig!"

  178. -Men det hjälper.
    -Ja.

  179. Att vi hugger direkt och inte
    ger oss. De säger fula saker-

  180. -men med ett professionellt bemötande
    rinner det av.

  181. Jag tänker också
    att man skämtar om begreppet.

  182. När du kommer och frågar vad de gör.

  183. "Skolkärlek!" säger de
    när de pucklar på varandra.

  184. "Vad gör ni?"
    "Skolkärlek!"

  185. Det är viktigt att vi kartlägger
    varför de inte kommer till skolan.

  186. Vilka lektioner är det
    som inte klickar? Vad hände i går?

  187. Att man verkligen frågar eleven
    och inte generaliserar skolkare.

  188. Vad har den här individen att säga?
    Att man lyssnar.

  189. Ofta får man kloka svar.

  190. Mycket handlar om att låta elever
    känna att de blir sedda.

  191. -Det är ju ganska enkelt.
    -Egentligen är det det.

  192. -Är det det för alla?
    -Jag tror att man kan träna sig.

  193. Man är den sista att upptäcka
    om man inte har ett bra bemötande.

  194. Du mäter regelbundet om eleverna
    tycker att de är i ett bra bemötande.

  195. Du frågar också lärare,
    och där blir det en glipa ibland.

  196. Hur ska man ta upp det med en person?
    Det brottas vi lite med.

  197. Vilken typ av samtal hjälper en vuxen
    människa att vilja göra annorlunda?

  198. Vi utsätter ju eleverna för det.
    De blir bedömda.

  199. Vi lever i en bedömningskultur.

  200. Vi jobbar i skolan. Det ÄR
    frustrerande, jobbigt och komplext.

  201. -Men ibland är det härligt också.
    -Ganska ofta.

  202. Det är viktigt att konstatera
    att det kan vara så.

  203. Det skulle vara härligt
    att göra det mer som en manual.

  204. Vad ska man jämföra det med?

  205. En åtgärdslista. Hur vet du att du
    är bra på skolkärlek och bemötande?

  206. Det går inte att säga "le"
    och "sträck på ryggen."

  207. Det handlar om en anda man skapar,
    ett ömsesidigt trevligt klimat.

  208. Det handlar inte om att vara kompis.
    Ordet "professionell" är viktigt.

  209. Om de säger tokiga grejer,
    är vi ändå vuxna.

  210. Att man säger att nåt inte är okej.

  211. Den kritik det får är att det är
    lull-lull. Kompis ska man inte vara.

  212. Vi har en ämneskompetens
    som är reglerad med en legitimation-

  213. -som visar att lärare
    är förmögna att undervisa.

  214. Tänk om vi kunde få en relations-
    legitimation och relationskompetens!

  215. Jag heter Indra Costermans
    och jobbar på "The School Bridge."

  216. Det är en organisation
    som erbjuder stöd-

  217. -till skolor, lärare, föräldrar
    och elever-

  218. -både i grundskola och på gymnasiet.

  219. Vi har många olika projekt. Nästan alla
    inkluderar föräldraengagemang-

  220. -som ett sätt att främja
    jämlika villkor inom utbildning.

  221. Det är också ett bra sätt
    att främja skolnärvaro.

  222. Vi har mer än 170 nationaliteter
    där 1 av 5 barn lever i fattigdom.

  223. Lärare undervisar, men i det
    sammanhanget räcker inte det.

  224. Man måste bygga en god relation
    med elever och föräldrar-

  225. -och skapa förtroende.

  226. Vi fokuserar på socialt utsatthet, då
    utbildning är ett sätt att bryta det.

  227. Socialt utsatta barn föds in
    i en miljö fylld av svårigheter.

  228. De saknar många möjligheter.

  229. Lärare kan få vågskålen att väga över
    till förmån för de här barnen.

  230. När en skola ber om samarbete-

  231. -försöker vi få en bild av relationen
    mellan skola och föräldrar.

  232. När vi arbetar på ett projekt-

  233. -vill vi få insyn i alla aktiviteter som
    skolan organiserar för föräldrar.

  234. Vi ber om feedback
    från lärare, föräldrar-

  235. -och lägger samman det
    med våra egna intryck-

  236. -för att förbättra skolans policy
    om hur de samarbetar med föräldrar.

  237. Skolan kan till exempel organisera
    ett öppet klassmöte där vi är med.

  238. Vi observerar och fokuserar även
    på skolans goda praktiker.

  239. Hur de motiverar lärare och bygger
    en bra relation med föräldrar.

  240. Hur man kommunicerar tydligt
    med ord som alla förstår.

  241. Vissa föräldrar kan inte språket.

  242. De kan ha samma modersmål,
    men det kan vara svåra ord.

  243. Är de rädda att komma till skolan-

  244. -eftersom skolan bara kontaktar dem
    när de har dåliga nyheter?

  245. Vi föreslår andra aktiviteter
    och andra sätt att kommunicera.

  246. Lärare behöver föräldrar,
    och föräldrar behöver lärare-

  247. -så det handlar om motivation, om
    att välja rätt inriktning i skolan.

  248. Föräldrar och lärare behöver varann.

  249. Man har bevisat
    att föräldraengagemang-

  250. -ger mer jämlika villkor
    i utbildningen.

  251. Att skapa en god relation
    med föräldrar är inte så svårt.

  252. Det handlar om
    hur man positionerar sig.

  253. Det handlar om
    att hälsa utanför skolan-

  254. -eller om att ta en kaffe ihop.
    Ni kallar det för "att fika".

  255. Om relationen med föräldrarna är bra,
    kan man prata om svåra saker också.

  256. Man kan prata om läxor-

  257. -eller om resultat som inte är så bra,
    och man kan samarbeta.

  258. När ett barn ser att föräldrarna
    har en bra relation med skolan-

  259. -arbetar de hårdare
    och trivs bättre i skolan.

  260. Tack vare den känslomässiga
    relationen med skolan-

  261. -går lärandet bättre.

  262. Jag tänker att när man upprättar ett
    åtgärdsprogram ska eleven vara med.

  263. Som vi har pratat om flera gånger.

  264. Det är viktigt att höra hur eleven
    tänker. Vad den känner och tycker.

  265. Och föräldrarna.

  266. Mentorn har ett viktigt uppdrag
    i hela den processen-

  267. -i att vara den som stöttar eleven
    och är länken mellan skola och hem-

  268. -och är den som följer processen.

  269. Specialpedagog. Ibland kan
    skolsköterska och kurator vara med.

  270. Det är olika, men det är lagarbete
    att plocka dem som behövs.

  271. -Det tycker jag också.
    -Du vill ju gärna vara med.

  272. Många gånger är det olika språk som
    ska översättas för att få ihop det.

  273. Specialpedagogens roll
    blir många gånger att lyssna på-

  274. -både hur eleven upplever bristen
    men också läraren-

  275. -och se vad som fattas.

  276. Jag behöver vara med
    eftersom jag många gånger behöver...

  277. Det är sällan en attitydfråga.
    Det behövs förändringar runt en elev-

  278. -som kostar pengar
    eller kräver en annan organisation.

  279. Det vi ser är att alla våra elever
    och elever med ökad frånvaro-

  280. -är ju tydlighet i det vi gör.

  281. Vi behöver ha ett tydligt upplägg
    där det är tydligt vad som förväntas.

  282. Hur man förväntas ta sig dit,
    och hur vi kan jobba tillsammans.

  283. Det är härligt
    att vi kan vara flexibla.

  284. "Okej, du har svårt att sitta
    i den stora gruppen."

  285. Att vi då kan nyttja studion.

  286. "Jag har svårt när han förklarar,
    men henne förstår jag bättre."

  287. "Då kan du ha den lektionen
    med den andra läraren."

  288. Det är viktigt att vi aldrig ser det
    som ett misslyckande för nån.

  289. Vi är olika. Så måste det få vara.

  290. Att vara professionell innebär
    att man inte får vara ensidig.

  291. Man måste kunna visa en bredd
    med olika stilar.

  292. Bemöta många på ett värdigt sätt.

  293. Eleven kan vara ensidig men inte vi.

  294. Det finns en gräns för hur mycket
    man klarar att "solfjädra ut sig".

  295. Jag tycker att det har blivit
    prestigelöst att skicka elever...

  296. Samarbetet med studion känns så bra.

  297. Det kan ofta vara
    väldigt frustrerande-

  298. -och ha en stor elevgrupp med
    många olika behov när jag är bara en.

  299. Det hänger ihop med att förhålla sig
    professionellt över lag.

  300. Då delar vi upp det.
    Då samarbetar vi.

  301. Det här kan vi få hjälp med
    med den här eleven.

  302. Med en professionell inställning,
    kan man ta till sig avlastningen-

  303. -i hur mycket starkare vi blir
    runt varje elev.

  304. Som mentor kan jag känna-

  305. -att jag har ett visst antal verktyg.

  306. Man kan känna att nu har jag provat
    alla, men vi når inte framgång.

  307. Då måste jag få hjälp
    och samverka med nån annan aktör.

  308. Det kan vara Socialtjänsten, att vi
    behöver hjälpas åt kring eleven.

  309. Ofta Socialtjänsten men BUP också.

  310. Den kontakten tar man ju inte
    som mentor. Det är ju då...

  311. När man som mentor i sina arbetslag
    har använt alla verktyg-

  312. -kommer orosmejlen,
    och EHT kopplas in.

  313. Ibland kan man hitta nya verktyg.

  314. "Jag kollar med fotbollstränaren. Kan
    han hjälpa mig med den här eleven?"

  315. Eller att man bollar
    med de som jobbar på fritidsgården.

  316. Man kan få idéer och infallsvinklar.

  317. Utifrån att man känner eleven och vet
    vad den har för behov och drömmar.

  318. Eller om man själv kan se att det
    finns en brist som vi kan fylla.

  319. Vi behöver påminna varandra
    om att det är 24-timmarsungar.

  320. Vi har dem bara på dagen, men det
    är så mycket som ska klaffa i övrigt.

  321. Det händer många saker på 24 timmar.

  322. Vi kanske skulle bli ännu bättre
    på att samverka med andra aktörer?

  323. Speciellt i de fall där barnen
    är i väldigt komplexa situationer.

  324. Där känner jag mig otillräcklig
    många gånger.

  325. Det vore härligt att utveckla
    ett externt samarbete.

  326. Samtalet fortsätter på Mörsils skola-

  327. -och ni som har tittat, dela gärna
    med er av era tankar på #lärlabbet.

  328. Vill du se mera,
    finns det på urskola.se. Hej då!

  329. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

På väg bort?

Avsnitt 21 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Skolfrånvaro. På Mörsils skola i Åre har man vänt trenden med enskilda elevers problematiska frånvaro genom att stärka lärarnas relationskompetens. Grunden för arbetet är att ge "skolkärlek". Vi följer läraren Lisa Vestefjell i hennes arbete i studiegården, där hon ger eleverna extra stöd och en chans att hinna ifatt. "Att hinna se alla elever i ögonen är viktigt", säger Lisa.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Skolk, Skoltrivsel, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Räddaren i mattenöden

Anna Ekelin är IT-konsulten som sadlade om och blev stödlärare i matte. 2015 går hon i pension från sitt dagtidsjobb på en gymnasieskola i Stockholm. Men hon tänker fortsätta att erbjuda gratis mattehjälp till gymnasie- och grundskoleelever som inte får den hjälp de behöver av skolan. Hon ser det som sitt kall.

Fråga oss