Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden : Det förlorade solljusetDela
  1. Solen - en helt naturlig och
    näst intill outtömlig energikälla.

  2. Energin som når jordens yta varje år-

  3. -skulle täcka hela mänsklighetens
    behov tusentals gånger om.

  4. Så varför lyckas vi inte
    ta bättre vara på den?

  5. Potentialen är enorm,
    och vi använder så lite av den.

  6. En av många anledningar
    är definitivt trögheten i samhället.

  7. En annan aspekt handlar om tekniken
    för att tillverka solceller-

  8. -för att kunna uppnå storskalighet
    och täcka stora ytor på jorden.

  9. Då behöver man en billig tillverknings-
    metod och väldigt billiga material.

  10. På Linköpings universitet,
    Campus Norrköping-

  11. -leder Xavier Crispin ett projekt för
    att lösa morgondagens energiproblem-

  12. -just genom att bättre utnyttja de
    resurser som redan finns omkring oss.

  13. En stor utmaning, men Xavier tror på
    vetenskap och vår uppfinningsrikedom.

  14. Det finns olika aspekter. Man kan gå
    från konservativa till galna idéer.

  15. Vi har inte utforskat nanotekniken,
    så där finns det stor potential.

  16. Jag tänker på att dela upp vatten för
    att framställa väte och elektricitet.

  17. Om man går långt bort i fantasin...

  18. Vi vet att mörk energi utgör
    70 % av universum.

  19. Kan man använda den
    för att skapa andra sorters energi?

  20. Det skulle också lösa problemet,
    men det är långsökt.

  21. Sökandet har en naturlig del
    i Xavier Crispins liv.

  22. Han har alltid fascinerats
    av det okända.

  23. -Ja, redan när jag var liten.
    -Den helt nya kemilådan från Gilbert.

  24. Jag fick en kemilåda.

  25. I experimenten såg jag
    att material kunde förvandlas-

  26. -byta färg, ge upphov till en explosion
    eller börja brinna.

  27. Du tillverkar plast,
    formar plast och leker med plast.

  28. Jag var fascinerad av att det hände nåt
    som jag inte kunde se.

  29. Det var nåt som pågick,
    och jag ville förstå det.

  30. Xavier har sin bakgrund inom organisk
    kemi med fokus på polymerer - plast.

  31. Kanske är just plast lösningen
    på framtidens energiutmaning.

  32. Plaster,
    ledande eller halvledande polymerer-

  33. -bygger på kol, syre och kväve,
    alltså vanligt förekommande atomer.

  34. Man får en skalbar halvledare
    till en låg kostnad-

  35. -som bygger på vanliga material.

  36. Genom att kombinera polymerer vill
    forskarna skapa solpanelskomponenter-

  37. -som är billigare och effektivare
    än tidigare.

  38. Ungefär hälften av energin finns i
    det som brukar kallas "solens svans".

  39. Vi driver projektet "Tail of the sun"-

  40. -där vi letar efter nya koncept för att
    utvinna elektricitet ur solstrålning.

  41. Egentligen infraröd solstrålning,
    alltså osynligt ljus.

  42. Dagens kiselbaserade solceller kan
    bara ta upp det synliga solljuset-

  43. -men ungefär 50 % av solens energi
    finns i det infraröda spektrumet.

  44. Lyckas forskarna ta vara
    på solens osynliga strålning-

  45. -kan solcellernas effektivitet
    förbättras avsevärt.

  46. Produktionskostnaden är
    en viktig faktor-

  47. -för att alternativa energikällor
    ska konkurrera med kol, olja och gas.

  48. Därför har Xaviers team ett tätt
    samarbete med ett företag i stan.

  49. Det här är en tryckpress,
    en speciell skrivare-

  50. -som skriver ut plastsolceller,
    alltså polymera solceller.

  51. Såna här solceller framställs här.

  52. Olika färger visar
    olika lager och olika material.

  53. Fördelen med polymerer är
    att de är lösliga i lösningsmedel.

  54. Nagellack är till exempel
    lösligt i aceton.

  55. Man kan ersätta bläcket i en skrivare
    med lösliga halvledare-

  56. -och sen använda utskriftstekniken
    för att framställa solceller-

  57. -termoelektriska komponenter
    och dylikt.

  58. Även batterierna som lagrar energin
    behöver bli billigare-

  59. -för att drömmen om en grön framtid
    ska bli verklighet.

  60. Vi jobbar även med det.

  61. Vi drömmer om att skapa elektroder till
    batterier som man skapar papper i dag.

  62. Man har en stor pappersrulle
    som man kan sänka ner i havet.

  63. Då får man ett stort, billigt batteri.

  64. Det är en dröm, men den kan bli sann.

  65. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Ämnen:
Miljö > Energiförsörjning, Teknik > Elektronik
Ämnesord:
Energiförsörjning, Energikällor, Energiteknik, Forskning, Solenergi, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsvattendagen

Diskussion

Frågestund med publiken, och diskussion om vattenfrågor med Johanna Mård Karlsson, forskare i geovetenskap, Johan Kuylenstierna från Stockholm environment institute, Klas Persson, forskare geovetenskap och Anders Nordström, universitetslektor i naturgeografi och kvartärgeologi. Samtliga verksamma vid Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Lyssnarna räddar miljön. Del 2.

Kjell Eriksson sänder tillsammans med antropologen Katarina Graffman och tar emot lyssnarnas förslag på lösningar för miljön. Hör till exempel Maria som berättar om sitt byliv, Ann-Marie som vill införa koldioxidkontokort och Robban som tycker att vi ska slänga badkläderna och bada nakna i stället. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål sju och åtta i Agenda 2030: "Hållbar energi för alla" och "Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt".