Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : The future in retrospectDela
  1. För inte så länge sen var Sverige
    ett av Europas fattigare länder.

  2. I dag tillhör Sverige
    världens rikaste länder-

  3. -och förändringen har skett under
    ett par hundra år av industrialisering.

  4. Men vad gör
    en region ekonomiskt stark?

  5. Hur förändras det över tiden,
    och är det möjligt att påverka?

  6. Det är såna här frågor som Kerstin
    Enflo lägger mycket av sin tid på.

  7. Och hon söker svaren i historien.

  8. Jag tittar på 1500-talet och framåt.

  9. Det var på 1500-talet
    som Sverige formades som nation-

  10. -och grunderna lades för
    den expansion som vi ser på 1800-talet.

  11. Jag vill undersöka 1800-talet-

  12. -för att se hur Sverige gick från att
    vara ett fattigt land i Europas utkant-

  13. -till att bli
    ett av världens rikaste länder.

  14. Det finns flera faktorer som
    kan ligga bakom en regions tillväxt-

  15. -som naturtillgångar,
    infrastruktur och en marknad.

  16. Men hur faktorerna påverkar varandra
    och hur ekonomisk styrka förändras-

  17. -är det ingen som ännu riktigt vet.

  18. Vad gör en regions ekonomi stabil
    eller sårbar och kan man påverka det?

  19. Historien hjälper oss förstå de lång-
    siktiga processer som styr samhället.

  20. Många av dagens politiska debatter
    har förts även historiskt.

  21. Historiker kan ge perspektiv till
    politiker som fattar viktiga beslut.

  22. Redan som barn var Kerstin Enflo
    intresserad av samhällsfrågor.

  23. Och när Sveriges drabbades av
    en ekonomisk kris på 90-talet-

  24. -kände hon att hon måste förstå ekonomi
    för att förstå samhället.

  25. I början av 90-talet var jag tretton,
    och arbetslösheten var en stor fråga-

  26. -liksom den låga tillväxten.
    Jag såg personer bli av med jobbet.

  27. Medierna beskrev ekonomin
    som nån sorts naturkraft-

  28. -men jag vill förstå samhället-

  29. -och hur ekonomin kunde påverka
    så många människors liv.

  30. Efter samhällsvetarstudier
    med ekonomisk inriktning-

  31. -insåg hon
    att hon tänkte mycket på statistik-

  32. -och började närma sig
    sitt forskningsområde.

  33. Nu jobbar hon som ekonomhistoriker
    på Lunds universitet.

  34. Här har vi Tina, som är
    vår institutionssekreterare.

  35. Och här i korridoren
    sitter alla forskarna.

  36. Vi kan ju säga hej till Jason också.

  37. Hej, Jason. Jag ville presentera dig.
    - Jason är min doktorand.

  38. Jag gillar din tavla. Vi ses sen!

  39. Okej... Här har vi Mats.

  40. -Hej, Mats. Hur är läget?
    -Jo, det är bra.

  41. -Vad har du för fint besök?
    -Nu ska vi leta statistik.

  42. Vi ska hitta gammal statistik,
    tänkte vi.

  43. Vi ses snart!

  44. Så vad vill Kerstin åstadkomma?

  45. Det här är institutionens
    inofficiella bibliotek.

  46. Jo, att förstå processerna
    bakom en regions utveckling-

  47. -med hjälp av information
    från vår historia.

  48. Tillväxten i småstäder
    kan påverkas av parlamentsbeslut.

  49. Ett tydligt exempel på allt som Kerstin
    undersökt är järnvägens effekter.

  50. Hon gick igenom städer i par.
    De liknande varandra på 1850-talet-

  51. -men sen blev den ena staden i paren
    en del av landets stambana.

  52. Vi tittade på den svenska järnvägen,
    för den är ett naturligt experiment.

  53. I andra länder byggdes järnvägen för att
    koppla samman växande städer-

  54. -men i Sverige byggde man lite
    för att påverka utifrån.

  55. Ett exempel är Skara och Skövde.

  56. De var lika stora 1850, och Skara
    var en viktig stad historiskt sett.

  57. Men Skara
    blev inte en del av stambanan.

  58. I dag har Skövde
    nästan tre gånger så många invånare.

  59. De städer
    som fick järnväg på 1850-talet-

  60. -är än i dag
    större än jämförbara städer 1850.

  61. Så den här investeringen för 150 år sen-

  62. -gav en bestående effekt
    på Sveriges geografi.

  63. Det här visar att
    den regionala ekonomin kan påverkas-

  64. -genom till exempel infrastrukturen.

  65. Nils Ericson undvek gärna
    vattenvägar och städer.

  66. Och det fascinerade mig som barn.

  67. Varför bygger man järnväg
    utan att koppla samman städerna?

  68. Han tänkte nog att hamnstäderna-

  69. -ändå alltid skulle vara överlägsna, och
    att det här var ett sätt att kompensera.

  70. Han insåg nog inte hur
    revolutionerande järnvägarna skulle bli.

  71. Han ville bara ge andra städer hjälp
    att konkurrera med hamnstäderna.

  72. Om de vetat vad vi vet i dag
    om järnvägens betydelse-

  73. -hade man kanske fattat andra beslut.

  74. Nu ser Kerstin med sin kunskap
    om historiska processer till-

  75. -att dagens politiker
    kan fatta bättre beslut-

  76. -inför framtidens utmaningar,
    som bredbandsnätverk, automatisering-

  77. -självkörande fordon
    och klimat- och bostadssatsningar-

  78. -så att samhället kan fatta beslut
    som leder till framsteg.

  79. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomisk historia, Ekonomisk utveckling, Historia, Samhällsutveckling, Samhällsvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Nationalstaten

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik - eftersnack

Sex

Agneta har klivit in i lärarrollen och tagit med sig publikationen "Handledning i sexualundervisning" från 1956. Vi pratar om Sverige på 1800-talet, innan Elise Ottesen-Jensen gjorde sina folkbildande resor för att lära folk hur barn blir till. Hör också om Hinke Bergegren och hans kontroversiella föreläsningsturné. Och vi pratar om Edith Piaf och hennes moderna liv.