Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden : Framtiden i en backspegelDela
  1. För inte så länge sen var Sverige
    ett av Europas fattigare länder.

  2. I dag är Sverige
    bland världens rikaste länder.

  3. En vändning som skett på ett par
    hundra år genom industrialiseringen.

  4. Vad gör en region ekonomiskt stark?

  5. Hur förändras den över tid?
    Går det att påverka?

  6. Det är såna frågor ekonomhistorikern
    Kerstin Enflo ägnar sin tid åt.

  7. Hon går tillbaka i vår historia
    för att söka svaren.

  8. Jag är intresserad av perioden
    från 1500 fram till i dag.

  9. Vid 1500-talet
    börjar Sverige bildas som nation.

  10. Grundförutsättningar läggs för
    den snabba tillväxten på 1800-talet-

  11. -då Sverige går från att vara
    ett av Europas fattigare länder-

  12. -till att bli en stark tillväxtnation
    och en av världens rikaste länder.

  13. Flera faktorer kan ligga bakom en
    regions tillväxt, som naturresurser-

  14. -infrastruktur och en marknad.

  15. Hur faktorerna växelverkar
    med varandra-

  16. -och hur ekonomisk styrka förändras
    över tid, är inte så utforskat.

  17. Vad som gör den stabil och sårbar.
    Och om den är styrbar.

  18. Med historia förstår vi långsiktiga
    processer som styr samhället.

  19. I många diskussioner i dag
    om stora samhällsfrågor...

  20. Såna diskussioner har funnits förr.
    Vi kan erbjuda kunskap-

  21. -om hur man fattade beslut förr. Men
    också om historiska besluts effekter.

  22. Det är till hjälp
    för dagens beslutsfattare.

  23. Redan som barn hade Kerstin Enflo
    intresse för olika samhällsfrågor.

  24. När den ekonomiska krisen kom
    under 1990-talet-

  25. -kände hon att hon måste förstå
    ekonomi för att begripa samhället.

  26. I början av 90-talet var jag ungefär
    13 år. Då kom krisen till Sverige.

  27. Plötsligt hade vi arbetslöshet.
    Folk omkring mig förlorade sina jobb.

  28. Ekonomi beskrevs som en naturkraft.
    Jag ville förstå vad som händer-

  29. -för att förstå varför det
    påverkar människors dagliga liv.

  30. Efter samhällsvetarstudier med
    ekonomisk inriktning, upptäckte hon-

  31. -att hon tyckte om statistik.

  32. Steg för steg närmade hon sig
    sitt forskningsområde.

  33. Nu arbetar hon som ekonomhistoriker
    vid Lunds universitet.

  34. Här har vi Tina,
    vår institutionssekreterare. - Hallå!

  35. Här sitter vi alla forskare.

  36. Vi kan säga hej till Jason också.

  37. Hej, Jason. Jag ville presentera dig.
    - Han är också min doktorand.

  38. Jag gillar din tavla. Vi ses.

  39. Okej. Här har vi Mats.
    - Hej, Mats! Hur är läget?

  40. Det är bra.
    Vad har du för fint besök i dag?

  41. Nu ska vi leta statistik.
    Så vi går vidare.

  42. -Jaja.
    -Vi ses snart. Hej då, Mats.

  43. Vad försöker Kerstin åstadkomma?

  44. Här har vi en hel del.
    Det är vårt inofficiella bibliotek.

  45. Det handlar om att förstå
    de processer som driver utvecklingen-

  46. -i en region, baserat på information
    från vår historia.

  47. Det är ofta så att dessa processer
    göms i det dagliga pratet.

  48. Vi ser inte långa trender
    när vi bara fokuserar på nuet.

  49. Om vi förstår långsiktiga processer,
    tar vi reda på saker om vår framtid-

  50. -som vi inte ser
    när vi bara fokuserar på nutiden.

  51. Tillväxten i varje liten stad
    påverkas av beslut i riksdagen.

  52. En mycket tydlig sak av det Kerstin
    undersökt är järnvägens effekter.

  53. Hon har jämfört städer parvis.
    De liknade varandra på 1850-talet.

  54. Sen blev den ena uppkopplad
    på stambanan, och den andra inte.

  55. Vi behandlar järnvägen som ett
    historiskt experiment. Som en chock-

  56. -som faller ner på städerna.
    Det är ett bra sätt att jobba på.

  57. I de flesta andra länder byggde man
    järnväg till de växande städerna.

  58. Ett exempel är Skara och Skövde.
    Jämnstora 1850.

  59. Skara dominerande rent historiskt.
    Den blev inte kopplad till stambanan.

  60. I dag har Skövde
    nästan tre gånger så många invånare.

  61. De städer som fick järnväg 1850-

  62. -är i dag fortfarande större
    än städer som var liknande 1850.

  63. Den 150 år gamla
    infrastrukturinvesteringen-

  64. -spelar fortfarande roll
    för Sveriges geografi.

  65. Det visar att regioners ekonomi
    går att påverka-

  66. -till exempel
    med hjälp av infrastruktur.

  67. Man säger att Nils Ericson
    var rädd för vattendrag.

  68. Att han drog järnvägen förbi viktiga
    platser. Det fascinerade mig.

  69. Man tänker "varför bygger man så?".

  70. En tanke han hade var att de städer
    som redan var växande-

  71. -och hade bra tillgång till hamnar,
    alltid skulle vara överlägsna ändå.

  72. Han ville jämna ut förutsättningar
    och ge andra platser chansen.

  73. Han tänkte nog inte att järnvägarna
    skulle bli så revolutionerande.

  74. Hade man vetat då vad vi vet i dag
    om järnvägens betydelse-

  75. -hade besluten
    kanske tagits annorlunda.

  76. Nu rustar oss Kerstin Enflo med
    kunskap om de historiska processerna-

  77. -så att politiker ska kunna göra rätt
    vid 2000-talets stora utmaningar-

  78. -som bredbandsnät, självkörande
    fordon, klimat och bostadssatsningar.

  79. För att samhällen ska kunna få till
    den där mixen som ger framgång.

  80. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudio.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomisk historia, Ekonomisk utveckling, Historia, Samhällsutveckling, Samhällsvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - syntolkat

Krig

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?