Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : The sun in a moleculeDela
  1. Solen - en naturlig, miljövänlig
    och nästan outtömlig energikälla.

  2. Summan av all solstrålning
    som når jorden-

  3. -är tusentals gånger större
    än all energi vi konsumerar i dag.

  4. Frågan är hur man ska utnyttja det.

  5. Kasper Moth-Poulsen vill hitta
    nya metoder för att lagra solenergi.

  6. Och han vill göra det i molekyler.

  7. Att lagra solenergi är en stor utmaning.

  8. Inte minst
    i de solfattigare delarna av världen.

  9. Traditionell teknik
    använder solceller och batterier-

  10. -men Kasper och hans forskargrupp
    omvandlar solenergi till kemisk energi.

  11. Energin lagras
    i specialdesignade molekyler-

  12. -för att den ska kunna användas
    när och var man vill.

  13. Målet är ett system
    som absorberar solljus-

  14. -sparar det som kemisk energi och
    frigör energin när man behöver den.

  15. Som 19-åring
    var Kasper nära att ta medalj-

  16. -vid kemiolympiaden i Montreal.

  17. Efter gymnasiet läste han vidare inom
    kemi vid Köpenhamns universitet-

  18. -och doktorerade i molekylelektronik.

  19. Några år senare, som postdok
    på University of California, Berkeley-

  20. -började han arbeta
    inom området termisk energilagring.

  21. Jag arbetade med ett energisystem
    som baserades på rutenium-

  22. -och jag lärde mig hur man tog fram
    molekyler med den metoden.

  23. l Sverige fortsatte vi
    att arbeta med termisk energilagring-

  24. -men då använde vi molekyler
    bestående av kol, väte och kväve.

  25. Det kommer att vara ett billigare
    och mer hållbart alternativ i framtiden.

  26. Kasper presenterade idén att lagra sol-
    energi i molekyler för sin forskargrupp-

  27. -och började utveckla den.

  28. I början kunde molekylerna lagra
    och frigöra solenergi ett fåtal gånger.

  29. Nu har vi utvecklat
    effektivare molekyler-

  30. -som kan genomföra
    den här energilagringsprocessen-

  31. -om och om igen utan försämring.

  32. Forskningen är i ropet, och forskar-
    gruppen på Chalmers i Göteborg-

  33. -har vuxit till femton personer.

  34. Först ritar vi upp
    och utformar vår nya molekyl-

  35. -och sen framställer vi den i labbet.

  36. Och så ser vi om den fungerar
    så bra som vi hoppades.

  37. Man tillverkar molekylen i labbet
    med hjälp av kemiska reaktioner.

  38. Förhoppningsvis resulterar det
    i nästa generations molekyler-

  39. -som är bättre på att lagra solenergi.

  40. Först måste man göra
    en väldigt viktig sak.

  41. Det här är ett kalibreringsverktyg
    för kalibrering av solljusets styrka.

  42. Om jag sätter det här
    eller här eller här-

  43. -så kan jag kontrollera
    solspektrumets styrka.

  44. För att mäta lagringsförmågan börjar
    man med ett väldigt enkelt experiment.

  45. Man belyser lösningen som innehåller
    molekylerna med solarielampor.

  46. När molekylerna belyses förvandlas de
    till isomerer som kan lagra solenergi.

  47. De har samma kemiska formel,
    med en annan sammansättning.

  48. Solenergin lagras när dubbelbindningar
    bryts upp, och enkelbindningar bildas.

  49. Man frigör energin genom att tillsätta
    en katalysator. Processen omvänds då.

  50. Om vi har en lovande molekyl måste
    vi genomföra lite större experiment-

  51. -för att testa den i större skala.

  52. Vi testar molekylen i den egentliga
    utrustningen i vårt utomhuslabb.

  53. En av utmaningarna är att
    frigöra energin på ett effektivt sätt.

  54. I praktiken kanske molekylen inte
    lagrar energi så bra efter några gånger.

  55. Det svåra är att samla
    alla goda egenskaper i en molekyl.

  56. Ju högre temperaturer
    molekylerna kan alstra-

  57. -desto större användningsområde.
    Och nästa steg är inom räckhåll.

  58. En del
    av världens mest avancerade system-

  59. -kan värma upp nånting
    ungefär tio grader.

  60. Molekylerna vi har skapat bör kunna
    värma upp nånting över 100 grader.

  61. Det är nåt sånt vi vill visa upp snart.
    Vi får se hur långt vi kommer.

  62. Tanken är att samma molekyler
    ska kunna återanvändas i flera år.

  63. I ett slutet system, där man slipper
    koldioxidutsläppens miljöpåverkan-

  64. -och kemiska biprodukter.

  65. Systemet kan användas för att
    värma upp hus, för industriellt bruk-

  66. -eller så kan värmen
    omvandlas till elektricitet.

  67. Drömmen är att vi om 10-15 år
    har ett molekylärt system-

  68. -som effektivt absorberar solljus,
    frigör det som värme-

  69. -och alstrar temperaturer
    på flera hundra grader.

  70. Det skulle vara
    ett slags universellt solenergibatteri-

  71. -som avger värme på begäran.

  72. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Ämnen:
Fysik > El och energi
Ämnesord:
Energi, Energiförsörjning, Energilagring, Solen, Solenergi, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kemiexperiment

Absorbans och fluorescens

Färger och ljus. En demonstration som visar hur ljusstrålar absorberas eller reflekteras. Vilka färger färdas genom eller studsar på fluorescerande molekyler?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bilderna som förändrade vetenskapen

Apolloprogrammet

Neil Armstrongs och Buzz Aldrins banbrytande resa till månen sommaren 1969 direktsändes i tv. Med på expeditionen fanns också en Hasselbladskamera som användes för att fånga några av historiens mest ikoniska stillbilder.