Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : The sperms hidden geneticsDela
  1. Tävlingen kan börja. En av de här
    små gynnarna ska befrukta ägget.

  2. Den som kommer först påverkar
    barnets utseende och beteende-

  3. -och om det ens blir ett foster.

  4. Men vad
    som kännetecknar en bra spermie-

  5. -och vilken
    information man finner i den-

  6. -är nåt
    som vetenskapen vet väldigt lite om.

  7. Titta!

  8. Är det inte fantastiskt
    hur man ser genom äggen?

  9. Kvinnan i svart är Simone Immler.

  10. Hon är evolutionsbiolog i Uppsala.

  11. Fältarbetet var anledningen
    till att jag blev biolog från början.

  12. Men sen förde forskningen mig
    tillbaka till labbet.

  13. Därför är det extra kul att få komma ut
    och se att livet fortsätter som vanligt.

  14. Det är verkligen vackert.

  15. Vi har väl två arter här?

  16. Simone är uppspelt över den här pölen,
    där en massa grodor föds.

  17. Hon studerar hur spermiers genetiska
    uppbyggnad påverkar nästa generation.

  18. På Institutionen
    för ekologi och genetik i Uppsala-

  19. -har Simone tillbringat de senaste
    sju åren. Hon kommer från Schweiz-

  20. -men bodde som barn även i Indonesien,
    där familjen hade en damm.

  21. I dammen hade vi fiskar,
    och jag ville se hur de såg ut inuti.

  22. Såg jag tryckte på deras mage
    för att se vad som kom ut.

  23. Och det var nog ett tecken på-

  24. -att jag ville veta mer
    om hur saker och ting fungerar.

  25. Då liksom nu fokuserar jag på fiskar.

  26. Numera jobbar Simone i Uppsala,
    men hon är ännu fascinerad av fiskar.

  27. Och i dag forskar hon om zebrafisk.

  28. Vår forskning är inriktad
    på sexuell fortplantning och könsceller.

  29. Och vi fokuserar på hanens könsceller-

  30. -och försöker ta reda på vad som gör
    att spermier befruktar ägg.

  31. Vad för spermien in i ägget
    vid befruktningen?

  32. Det är inte bara genetiskt material.

  33. Och hur påverkar det avkomman,
    alltså nästa generation?

  34. Det är våra tre huvudfrågor.

  35. En könscell är
    antingen ett ägg eller en spermie-

  36. -och innehåller bara 23 kromosomer.

  37. Normala celler i kroppen
    har 46 kromosomer-

  38. -och dessa kommer alltså
    från de båda könscellerna.

  39. Vi vill ta reda på vilken spermie det är
    som befruktar ägget.

  40. För vi vet att spermierna
    i en ejakulation skiljer sig mycket åt.

  41. Många menar att det inte spelar nån roll
    vilken som befruktar ägget-

  42. -men vi håller inte med.

  43. Att det spelar roll
    har inte bara med genetik att göra.

  44. Spermiens epigenetik är också viktig.

  45. Anta att dina gener
    är kryddorna i ditt kök.

  46. Vissa kryddor använder du mer än andra.

  47. En person använder mer salvia,
    medan en annan föredrar chili.

  48. Men alla använder salt.

  49. Generna fungerar likadant:
    vissa används ofta-

  50. -medan andra
    används sällan eller aldrig.

  51. Det är epigenetiken som avgör
    vilka gener som dominerar.

  52. Om vi använder kryddliknelsen
    är det epigenetiken som avgör-

  53. -om man föredrar salvia eller chili.

  54. Epigenetiken
    kan se olika ut i olika spermier-

  55. -vilket därmed
    också påverkar avkomman.

  56. Nu ska vi ner till avdelningen
    där vi har all vår fisk-

  57. -och anledningen till
    att vi forskar på just fiskar-

  58. -är främst att de
    befruktar äggen utanför kroppen.

  59. Vi kan då samla in sperma och ägg
    och göra allt i en petriskål-

  60. -i stället för att behöva
    sammanföra hannar och honor.

  61. Zebrafiskarna här
    har det varmt och bekvämt.

  62. De övervakas och undersöks ständigt.

  63. Vissa grupper utsätts för stresstester.

  64. Forskarna vill se vad som sker när en
    hane måste konkurrera med en annan-

  65. -i stället för
    att vara ensam med två honor.

  66. Påverkar den ökade stressen
    hans avkomma, och i så fall hur?

  67. -Hej. Vad gör du?
    -Räknar embryon.

  68. Simones team följer hela livscykler.

  69. De manipulerar zebrafiskarnas miljö-

  70. -och undersöker hur spermierna
    och DNA-sekvenseringen påverkas.

  71. Man tar reda på vilka gener
    som är aktiva-

  72. -och undersöker
    hur det påverkar avkomman.

  73. I morgon är jag klar
    med den tredje generationen.

  74. Det här är otroligt.

  75. Det innebär slutet på en era.

  76. -Så de här är de sista?
    -De är den näst sista gruppen.

  77. Det är ju otroligt. Verkligen.

  78. När man ser
    att spermierna har olika epigenetik...

  79. ...och förstår varför de är som de är
    och vilka följder det får...

  80. ...kan det få effekter
    inom flera olika forskningsområden.

  81. Ett tillämpningsområde
    är provrörsbefruktning.

  82. Här väljer man ofta ut en specifik
    spermie att befrukta ett ägg med.

  83. När spermierna har visat sin simförmåga
    väljer man ut en-

  84. -som sen förs in i ägget.

  85. Men som ett resultat av Simones
    forskning får vi nu mer information-

  86. -som avslöjar
    spermiens chanser att befrukta ägg.

  87. Det blir då lättare att välja rätt.

  88. Vi vill även förstå varför vissa mutationer
    är vanligare än andra.

  89. De går i arv mellan generationerna
    och kan orsaka sjukdomar.

  90. Om vi förstår
    vad som orsakar mutationerna-

  91. -kan vi nog motverka dem
    genom gen-knockouter-

  92. -för att förhindra
    att sjukdomarna fortsätter gå i arv.

  93. Simone lämnar de etiska
    hänsynstagandena till andra.

  94. Men hennes forskning visar att
    könscellerna bär på mer information-

  95. -än vad vi tidigare känt till.

  96. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Befruktning, Biologi, Epigenetik, Fortplantning, Fysiologi, Genetik, Naturvetenskap, Sperma
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskare för framtiden

När magen löper amok

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.