Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : The lost sunlightDela
  1. Solen - en helt naturlig
    och i princip outsinlig energikälla.

  2. Den energi från solen
    som når jordens yta varje år-

  3. -räcker för att täcka människans behov
    tusentals gånger om.

  4. Varför kan vi då inte
    dra mer nytta av den?

  5. Potentialen är enorm,
    och vi använder så lite.

  6. Jag ser många anledningar,
    men en är en tröghet i samhället.

  7. En annan aspekt har att göra
    med produktionen av solceller.

  8. För att kunna genomföra
    en massimplementering på jorden-

  9. -behövs en billig produktionsmetod
    och billiga material.

  10. Vid Linköpings universitets campus
    i Norrköping-

  11. -leder Xavier Crispin ett projekt
    som ska lösa framtidens energiproblem-

  12. -genom att bättre ta vara på de resurser
    som vi redan har omkring oss.

  13. Det är en stor utmaning-

  14. -men Xavier tror på vetenskapen
    och mänsklighetens påhittighet.

  15. Det finns olika aspekter. Man kan vara
    allt från konservativ till helt galen.

  16. Vi har inte utforskat
    nanoteknologins fulla potential.

  17. Jag funderar på att dela upp vatten
    för att skapa väte och sen elektricitet.

  18. Tillåter man sig att fantisera lite-

  19. -med tanke på att mörk energi
    tros utgöra 70 % av universum...

  20. Går den att omvandla
    till andra sorters energi?

  21. Det skulle också lösa problemet,
    men det är långsökt.

  22. Den här strävan har alltid haft
    en naturlig plats i Xaviers liv.

  23. Han har fascinerats av det okända
    så länge han kan minnas.

  24. -Ja, ända sen jag var barn.
    -Gilberts nya kemi-set.

  25. Jag fick en kemilåda.

  26. Jag gjorde experiment
    och såg att material kan förändras-

  27. -skifta färg, skapa en explosion
    eller börja brinna.

  28. Du skapar plast,
    formar plast, leker med plast...

  29. Jag fascinerades av hur något hände
    utan att jag kunde se det.

  30. Något hände, och jag ville förstå vad.

  31. Xaviers har sin bakgrund
    inom organisk kemi och polymer-

  32. -det vi kallar plast.

  33. Kan plast vara svaret
    på framtidens energiutmaning?

  34. Plast, eller ledande
    eller halvledande polymer-

  35. -består i princip av kol, syre och kväve -
    väldigt vanliga atomer.

  36. Man får en halvledare
    som kan massproduceras billigt-

  37. -och består av vanliga material.

  38. Genom att kombinera olika polymer
    vill forskarna skapa komponenter-

  39. -till morgondagens solpaneler
    som är billigare och bättre än tidigare.

  40. Ungefär hälften av solens energi
    finns i det man kallar solens svans.

  41. Ett av våra projekt heter Solens svans.

  42. Där försöker vi hitta nya sätt-

  43. -för att utvinna elektricitet
    ur solstrålning-

  44. -eller mer specifikt infraröd solstrålning
    - osynligt ljus.

  45. Dagens solceller av kisel kan bara
    utnyttja högintensivt, synligt solljus-

  46. -men ungefär 50 % av solens energi
    finns i det infraröda spektrumet.

  47. Om forskarna lyckas utnyttja
    solens osynliga strålar-

  48. -ökar solcellernas effektivitet
    dramatiskt.

  49. Produktionskostnader
    är en annan viktig faktor-

  50. -när man konkurrerar
    med kol, olja och gas.

  51. Därför har man ett nära samarbete
    med ett närbeläget företag i Norrköping.

  52. Det här är en speciell sorts skrivare-

  53. -som skriver ut solceller av plast,
    eller polymer.

  54. Det här är den sortens solceller
    som tillverkas här.

  55. Olika färger
    indikerar olika lager och olika material.

  56. Fördelen med polymer
    är att de kan vara lösliga.

  57. Precis som nagellack löses upp
    av aceton löses polymer upp av annat.

  58. Man kan ersätta skrivarbläcket
    med löslig halvledare-

  59. -och använda utskriftsteknologi
    för att tillverka solceller-

  60. -eller till exempel
    termoelektriska föremål.

  61. Också batterierna som lagrar solenergi
    måste bli billigare-

  62. -för att drömmen om en grön framtid
    ska bli verklighet.

  63. Vi jobbar på det också.
    Vi tänker på och drömmer om-

  64. -att tillverka elektroder till batterier på
    samma sätt som man tillverkar papper.

  65. Man har en enorm rulle
    som man sänker ner i havsvatten.

  66. Då får man ett enormt, billigt batteri.

  67. Det är en dröm,
    men kanske kan den bli verklighet.

  68. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Ämnen:
Miljö > Energiförsörjning, Teknik > Elektronik
Ämnesord:
Energiförsörjning, Energikällor, Energiteknik, Forskning, Solenergi, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Skräp i haven

Kjell har åkt till Bohuslän för att delta i Nordiska kusträddardagen. Här plockar han marint skräp tillsammans med 47 000 andra deltagare från hela Norden. Han träffar Eva Blidberg, områdesansvarig, och Sandra Toivio, projektmedarbetare, i projektet Rent hav. De berättar om projektet och problemen i våra hav. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen tre och fyra, att säkerställa hälsa och god utbildning.