Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Matematik är ett språkDela
  1. Matematik är mer än siffror. Det
    är även ord, begrepp och meningar.

  2. Därför jobbar Torben Lundén
    språkutvecklande-

  3. -och han vill skapa trygghet,
    så att alla vågar tala-

  4. -räkna högt och säga fel ibland.

  5. Att jobba språkutvecklande
    behöver alla elever.

  6. 8A, välkomna in!

  7. Min kontakt med eleverna
    är viktigast av allt.

  8. Det måste vara genuint
    om man ska få med sig gruppen.

  9. God morgon, allihop.

  10. -Allt bra?
    -Ja. Själv då?

  11. Jo, det är bra.
    Tack för att du frågar.

  12. Ni kan börja med
    att slå upp era ipads.

  13. Här finns ett recept på kanelbullar.
    "Vad ska vi med det till?", säger ni.

  14. -Ska vi baka?
    -Ja. Nej, det ska vi inte.

  15. Vi ska läsa vad det står.
    "1. Värm mjölken till 37 grader."

  16. Har ni bakat kanelbullar?
    "2. Smula ner jästen..."

  17. Jag använder ett recept
    för att göra instruktionen tydligare.

  18. Ett kanelbullerecept har alla sett.
    Jag vill försöka måla ut uppgiften.

  19. Jag säger att jag "målar" begreppen,
    för att verkligen få med mig alla.

  20. Nu vill jag att ni funderar
    i bänkraderna, i små bikupor.

  21. Varför är det viktigt med recept?

  22. Om man inte följer receptet
    kanske det blir giftigt, och man dör.

  23. Och man får rätt mängd. Steg för
    steg, hur man gör en kanelbulle.

  24. Okej, vi stannar där.
    - Krajvi, Guled och Alexander.

  25. Recept är väldigt bra,
    för då vet du vad du ska göra.

  26. Man vet vad...

  27. Om de får sitta och diskutera kommer
    det från dem varför det är viktigt-

  28. -i stället för att jag berättar.
    Då får jag med mig dem.

  29. I recept finns det en ordning. Man
    vet vad man ska göra, steg för steg.

  30. Vad sa Philips grupp?

  31. Det är väldigt likt matte, för i
    matten har vi prioriteringsregler.

  32. Vad vi ska göra först. Annars kan
    man få en väldigt äcklig kanelbulle.

  33. -Och i matten får man fel svar.
    -Ni knyter det lite till matematik?

  34. Det var lite det Kinga och Alison
    sa också. Steg för steg.

  35. Det handlar om trygghet, att man
    vågar ta plats i klassrummet.

  36. Att vi vågar diskutera
    och att vi vågar säga fel.

  37. Det stämmer ju ganska bra, att...
    Vad sa du nu igen?

  38. Ni ska nu själva få tillverka ett
    recept på hur man förenklar uttryck.

  39. Vi ska sätta ord
    på allt vi har lärt oss-

  40. -och jag kallar det för en lathund.

  41. När man gör en lathund
    så ska det komma från dem.

  42. De ska försöka använda orden
    och begreppen som vi har lärt oss.

  43. Vad är det som är viktigt
    när vi jobbar i grupper? - Guled?

  44. -Att lyssna på varandras idéer.
    -Superbra. Otroligt viktigt.

  45. -Abdullah, vad tycker du?
    -Alla ska vara aktiva.

  46. Alla ska samarbeta
    för att lösa frågan.

  47. Då kör vi igång.

  48. -Ska jag skriva 2a gånger 2 eller 4a?
    -Skriv 4a på en gång.

  49. 4a... Nej. Jo.

  50. Man måste ta 3a gånger de här,
    och sen ta bort parentesen.

  51. Kinga, ta det en gång till,
    så att alla i gruppen är med.

  52. Ni vet metoden som Tobbe visade?
    Det här är ett hemligt tecken.

  53. Det blir gånger här,
    gånger här och gånger här.

  54. Jag hör otroligt mycket
    matematikprat just nu-

  55. -och i grupper
    där jag ser att nån har tagit över-

  56. -så ber jag den personen
    att förklara för sina kompisar.

  57. Det här vi pratade om,
    att alla ska vara inkluderade.

  58. Det är det vi jobbar med. De samtalar
    kring den här förenklingen.

  59. Hör ni, får jag stanna
    alla diskussioner i en sekund!

  60. Ni har förenklat uttrycket
    och beräknat dess värde-

  61. -och om man har gjort rätt så
    borde man ha fått 152. Stämmer det?

  62. Det är ju alldeles lysande. Nu ska
    jag peta i det ni skriver och säger-

  63. -för nu ska vi använda begreppen.
    Det matematiska språket är viktigt.

  64. Ni testas hela tiden. Ni kan inte
    lösa uppgifter utan att kunna orden.

  65. Matematik är ett språk, så begreppen
    är otroligt viktiga. Alla matteord.

  66. Man jobbar språkutvecklande, precis
    som i vilket annat ämne som helst.

  67. När man har tagit bort parentesen
    ska man samla lika termer.

  68. Och det gjorde ni här, va?
    Ni har samlat lika termer.

  69. Vi ställde dem i ordning.

  70. -Vad ställde ni i ordning?
    -Termer, eller?

  71. När man jobbar varierat
    så blir det språkutvecklande.

  72. Variabler har vi använt, negativt
    har vi använt, förenkling - inte än.

  73. Att visuellt se,
    att höra, att få diskutera.

  74. Jag vill
    att eleverna ska använda alla sinnen-

  75. -för att lära sig.
    Det tror jag är kvalitet.

  76. -Jag adderar ihop dem.
    -Då får man fel svar.

  77. Vi multiplicerar först,
    och sen adderar vi.

  78. Precis.
    Och vad är det ett exempel på?

  79. -Prioriteringsregler.
    -Prioriteringsregler ska in där...

  80. ...när ni beräknar uttryckets värde.

  81. Ni har lite att jobba med.

  82. Jag har heltäckande whiteboards
    på tre av väggarna i klassrummet.

  83. Jag vill få in mer rörelse. Det
    har fått otroligt många effekter.

  84. Det inbjuder till samtal
    och synliggör lärandet.

  85. Jag ser direkt vad som pågår
    i den hörnan, vad som pågår där.

  86. Hur går det för er? - Sitt inte.

  87. Ska det inte stå
    "flytta runt termerna"?

  88. Jag jobbar mycket med
    att med ambition kommer man långt.

  89. Jag är beredd att jobba hur hårt
    som helst, och förklara tusen gånger-

  90. -men jag vill ha ambition tillbaka.

  91. Ta bort parenteserna genom att
    multiplicera talet inom parentesen-

  92. -med varje variabel eller siffra
    som finns i parentesen.

  93. Gud, vad mycket matematikord
    och begrepp!

  94. Men det här förstår vi nu.

  95. Låt instruktionen ta lite mer tid,
    som med kanelbullereceptet.

  96. Vi förstår syftet med uppgiften och
    förklarar svåra ord som kan komma.

  97. Då har jag med mig
    30 % till av klassen.

  98. Då behöver jag inte ge ytterligare
    instruktioner till lika många sen.

  99. Så min erfarenhet är att det sparar
    tid att jobba språkutvecklande.

  100. Jag är grymt stolt över er i dag.
    Ni har varit så himla duktiga.

  101. Ett, två, tre!

  102. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Matematik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Från loggbok till app

Läraren Eva Björklund har jobbat med utveckling av ämnet matematik i mer än 10 år. Resan har gått från en traditionell loggbok till app. Hon berättar om sin syn på dagens matematikundervisning och om hur hon vill förändra den. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Matematik för alla?

Lätt för vissa men snudd på omöjligt för andra - matematik är det skolämne som kanske mer än andra omges av föreställningen att det krävs särskild begåvning för att lyckas. Måste det vara så? Vi går tillbaka till tre tidigare program och hör tankar om vad som krävs för att få alla elever att utvecklas i matematik. Vi hör "mattemissionären" Sabine Louvet, Anna Ekelin från Mattecentrum och lärare och elever från spetsmatteklassen på Dammfriskolan i Malmö.

Fråga oss