Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Att måla med ordDela
  1. På Guldhedsskolan utvecklar
    Louise Israelsson eleverna språkligt-

  2. -samtidigt som de jobbar med bild.

  3. "Klockorna och den vita formen
    påminner om ett smältande ansikte."

  4. "Klockorna..."

  5. Vi får avbryta lite.
    Det är mycket i korridoren.

  6. Ibland frågar nån: "Vilken ålder
    har du?" "Jag har 6:an till 9:an."

  7. "Stackars dig!
    Den jobbigaste åldern."

  8. Men det är en väldigt rolig ålder.

  9. Louise undervisar i bildanalys-

  10. -utifrån grundtankarna
    i Reading to Learn.

  11. Jag börjar helt enkelt med...
    Vi läser igenom texten.

  12. Sen ska vi titta på
    de olika delarna av texten.

  13. "Bilden föreställer en oljemålning
    som är målad 1931"-

  14. -"av den spanske konstnären Dali
    med titeln 'Minnets envishet'."

  15. Jag läser igenom hela texten.

  16. Sen läser vi texten
    stycke för stycke.

  17. "På lådans översida ser det ut
    att växa upp en gren."

  18. "Från grenen växer det ut en kvist
    som det hänger en silverklocka på."

  19. Nu tar vi och tittar på den här
    bilden. Hur ser den ut? Så här.

  20. Har ni fått den bilden i huvudet
    när jag läste beskrivningen?

  21. -Nej.
    -Inte riktigt?

  22. Reading to Learn har fokus på att
    läsa, läsförståelse och skrivande.

  23. Om man tänker på
    att bilden har ett budskap-

  24. -även om det inte är
    i form utav skrivna ord...

  25. Syftet med
    att gå igenom modelltexten-

  26. -är att se hur man kan göra
    för att strukturera sin text.

  27. Att få till bra meningar så att
    man får fram det man vill säga.

  28. Jag försöker ställa frågor inte så
    att jag ska kontrollera vad de kan-

  29. -utan snarare på det sätt som
    när du läser en saga för ditt barn.

  30. "Målad av den spanske konstnären
    Dali." Från vilket land kom han?

  31. Du sammanfattar vad vi läste om.
    - Jonathan?

  32. -Spanien.
    -Ja. Här har man sprängt in det.

  33. Inte: "Han kom från Spanien.
    Han var konstnär."

  34. Utan: "Den spanske,
    surrealistiske konstnären."

  35. Man får mycket fakta i samma mening.

  36. Vi ska inte berätta jättemycket
    om konstnärens liv.

  37. Då är det en annan typ av text. Då
    skriver vi en biografi om konstnären.

  38. Nu har vi kommit till nästa bild:
    "Stjärnenatt". Den ser ut så här.

  39. Nu ska vi skriva om den.

  40. Syftet med att skriva tillsammans är
    för att det är ett jättebra stöd-

  41. -för nästa steg: Att skriva själv.

  42. Den här första delen
    kallas för kontext.

  43. Kontext betyder
    samma sak som sammanhang.

  44. Vem har gjort bilden, vad heter den
    och vilken teknik är den gjord i?

  45. Hur stor den är,
    var man kan hitta den.

  46. Hur skulle man kunna börja den här
    bildanalysen? - Vad säger Lukas?

  47. Det är en oljemålning som är gjord av
    konstnären Vincent...vad det nu var.

  48. Vincent van Gogh.
    Kommer du fram och skriver i det?

  49. Kan man få in mer fakta
    i den här meningen?

  50. -Man kan skriva när den är målad.
    -När den är målad.

  51. Jag märker själv att om vi
    hoppar över att skriva tillsammans-

  52. -då märker jag att deras bildanalyser
    inte blir lika bra.

  53. Har du nåt mer
    som man kan få in i samma mening?

  54. Kom inte han från Holland?
    "Målad av den holländske konstnären."

  55. Jättebra. "Bilden är en oljemålning"-

  56. -"målad av den holländske konstnären
    Vincent van Gogh 1889."

  57. Vi har fått in jättemycket fakta
    i en mening.

  58. Att tolka och analysera bilder
    är nånting som man gör muntligt.

  59. Det blir en interaktion och hänger
    ihop med att man jobbar praktiskt-

  60. -så att det inte blir
    en isolerad teoretisk uppgift.

  61. Vi går vidare till nästa steg.
    Vad är det vi ser i den här bilden?

  62. -Sigge?
    -Den föreställer en natt.

  63. Med en massa stjärnor
    som lyser över en by.

  64. Jättebra. - Lisa?

  65. De gula prickarna - stjärnorna eller
    vad det är - ser ut som maneter.

  66. Är de moln kanske? Vind kanske?

  67. Det som ser ut som buskar ser enligt
    mig ut som berg med ett slott på.

  68. Det som är roligt med att tolka
    bilder är att göra det tillsammans.

  69. För man kan ju verkligen tolka bilder
    på olika sätt.

  70. Vi hoppar fram till utvärderingen.

  71. Den var lite overklig med tanke på
    att stjärnorna var väldigt stora.

  72. Och att det liksom är
    som ett hav på himlen.

  73. Det är bra, det du säger.
    Du beskriver bilden-

  74. -och sen kommer du med en förklaring.

  75. För att kunna få E i bild, som är
    vad som krävs för godkända kunskaper-

  76. -behöver du kunna beskriva en bild
    och föra underbyggda resonemang.

  77. Den delen är lika viktig
    som bildskapandet.

  78. När vi har skrivit den här texten
    gemensamt, tittar vi på Munch.

  79. Edvard..."Munsch"
    eller nåt sånt där.

  80. -"Muntsch" typ.
    -Och en målning som heter...

  81. -"Stinget"?
    -En människa står på en bro.

  82. Står på en bro och ser rädd ut.

  83. Så. Och skrek. Det såg jättekul ut.

  84. Konstigt huvud.
    Det är som ett päron upp och ner.

  85. En tavla med en gubbe
    som står och bara...

  86. Man kan ha en relation till
    en parafras på "Skriet".

  87. Filmen "Scream". Själva skräckfiguren
    är baserad på "Skriet".

  88. Det där var den där kontexten.

  89. Och sen?

  90. Är det nån som skulle vilja dela med
    sig av en del av inledningen?

  91. Det är roligt att jobba som lärare
    när man märker att eleverna lär sig.

  92. "'Skriet' är
    en olje- och pastellbild"-

  93. -"gjord av den norske konstnären
    Edvard Munch 1893."

  94. Då känner man sig motiverad att
    fortsätta jobba med Reading to Learn.

  95. "Målningen har
    en storlek av 91x73,5"-

  96. -"och finns i Nasjonalgalleriet
    i Norge."

  97. Jättebra. Du har fått in jättemycket
    information i de här två meningarna.

  98. Jättebra.

  99. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Ämnen:
Bild, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Jesper Waldersten om sin bok

Konstnären Jesper Waldersten använder sig av verkligheten när han skapar konst. Här berättar han om sin nya bok som kan upplevas som svart. Han håller själv inte med om att den är det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.

Fråga oss