Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Lässtrategier och förstaspråkDela
  1. Lässtrategier använder
    Ingegerd Norder-

  2. -för att tydliggöra innebörden
    och förståelsen av en text.

  3. I Ingegerds klass i SO,
    med många språkliga nivåer-

  4. -används även
    förstaspråket som en tillgång.

  5. I den här klassens finns många språk,
    fem språk är deras modersmål:

  6. Somaliska, arabiska, thai, tigrinja,
    dari och swahili.

  7. Jag har elever som är oerhört
    intresserade av att lära sig.

  8. Många har som mål
    att komma in på universitetet.

  9. Jag vill bli datautvecklare
    eller ingenjör.

  10. Jag vill jobba som kock,
    för jag tycker om att laga mat, baka.

  11. De litar på att jag kommer hjälpa
    och stötta dem så det går bra.

  12. Välkomna hit till samhällskunskapen.

  13. Den här lektionens mål är:
    Vad är riksdagen?

  14. Vilka är riksdagens arbetsuppgifter?
    Hur arbetar riksdagen?

  15. I början använde jag Gibbons
    genrepedagogik och cirkelmodell-

  16. -och tyckte att det räckte så bra.
    Jag tyckte att de lärde sig mycket.

  17. Men för fyra-fem år sen upplevde jag
    att det inte räckte.

  18. För då upptäckte jag att många hade
    ett bra läsflyt och ordavkodning-

  19. -men de förstod inte innebörden.
    De saknade läsförståelse.

  20. Då började jag med lässtrategier.

  21. Jag kommer gå igenom den här texten
    och läsa den.

  22. Jag har den på powerpoint
    och kommer ta en mening i taget.

  23. Och ni uppmärksammar svåra ord,
    som jag även går igenom.

  24. Så att vi förstår ord och begrepp,
    och vad hela meningar betyder.

  25. "Riksdagen fattar ensam beslut
    om nya lagar."

  26. Vad betyder det? "Fattar" är ett ord
    med flera olika betydelser.

  27. Jag kan fatta tag i Sara.
    Men det betyder inte detta "fatta".

  28. Ordet "fattar" är ett ord som många
    tolkar som att de "förstår".

  29. För så har de lärt sig ordet.

  30. Och det här är en stor del
    i det språkutvecklande arbetssättet.

  31. Att man breddar
    deras språkliga repertoar-

  32. -så att de lär sig
    ordens olika betydelser.

  33. Det är alltså riksdagen som avgör hur
    gammal du ska vara för att gifta dig.

  34. -Är det inte frivilligt?
    -Nej, det är inte det.

  35. Ibland finns det jag kallar för
    luckor i texten, nåt mellan raderna-

  36. -som man ska förstå som läsare-

  37. -och det blir obegripligt för många
    som inte har svensk kultur och språk.

  38. -Panda?
    -Över 18 får man gifta sig.

  39. Precis, varför han man den gränsen?

  40. -Man ska bli tillräckligt mogen.
    -Ja, tillräckligt mogen och vuxen.

  41. För vad är man under arton år?
    Man är barn.

  42. Jag går igenom ord som jag förutspått
    att de kommer ha svårigheter med.

  43. Men i varje text finns det ett ord
    som jag inte trott ska vara svårt.

  44. Hur hög
    ska till exempel bensinskatten vara?

  45. Vet ni vad bensinskatt är?
    Vad är det? Någon? - Nat?

  46. Katt... Bensin... Katt?

  47. -Var läste du "katt"?
    -Bensinkatten.

  48. Man kan läsa "bensins-katten"!

  49. Tänk,
    ni hittar vartenda litet kryphål!

  50. Jag förstår precis hur de tänker,
    för jag har lärt dem.

  51. Att ett bra knep för att lista ut
    ett långt ord är att börja i slutet.

  52. Jag skulle aldrig läsa "katt" här,
    för jag vet vad som står.

  53. Alla ni ser det?
    Ni ser det när han säger det.

  54. Jag upplever att jag känner mina
    elever individuellt väldigt väl.

  55. Och de upplever nog
    att de känner mig väl.

  56. Man känner sig
    som en del av en familj.

  57. Hon är typ som min storasyster,
    eller nåt sånt.

  58. Många av de elever jag har i klassen
    är ensamkommande.

  59. Jag vet mycket om deras längtan
    efter mamma och deras sorger.

  60. Många av dem
    kommer aldrig kunna åka tillbaka.

  61. De kommer inte kunna träffa mamma i
    sitt hemland. Jag blir nästan tårögd.

  62. Nu ska ni få jobba i grupper,
    och ni ska sitta i era språkgrupper.

  63. Ni ska först läsa en mening i taget
    på svenska i er grupp.

  64. Sen försöker ni översätta den till
    arabiska, nej, ni gör det till thai.

  65. Alltså, översätt till ert modersmål.

  66. Det är oerhört viktigt att de får
    använda sitt förstaspråk.

  67. Den kognitiva förmågan
    på modersmålet är ju mycket högre-

  68. -än den språkliga förmågan i svenska.

  69. -...allt...
    -...är uppdelade. Varje lag är...

  70. Varje grupp
    tilldelas en särskild uppgift.

  71. "Därför sker det mesta av
    riksdagsarbetet i mindre ut-schott".

  72. -Ut-schott? Eller? Utskott?
    -Utskott.

  73. Då är det dags för den tredje
    uppgiften, det är skrivuppgiften.

  74. -Varför har vi jämt skrivuppgifter?
    -Varför vi har det varje dag, Farah?

  75. Det är faktiskt så
    att det är just när ni skriver-

  76. -det vi har jobbat med,
    som ni lär er.

  77. För då måste ni processa det
    i huvudet.

  78. Ni måste använda de nya orden
    och skriva med era egna ord.

  79. Då lär ni er det.

  80. Vi har många ämnen, historia också.
    Och skrivuppgift, samhällskunskap.

  81. Vi har alltid läxa.

  82. Vilka är riksdagens arbetsuppgifter
    och hur arbetar de? Resonera!

  83. I ett språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt ingår de tre momenten:

  84. Tala, läsa och skriva.

  85. Då utvecklar de sitt språk
    och sin kunskap parallellt.

  86. Tydligt och bra.

  87. Det är viktigt att de förstår
    sin egen lärprocess.

  88. För de elever som förstår sin
    metakognition utvecklas mycket mer.

  89. För de har hittat nyckeln
    till sin utveckling i lärandet.

  90. Textning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetik för alla

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Se alla elever

"Vi ser gärna eleven som någon som ska få något från skolan. Inte som en person som också kan bidra." Det säger Lars H Gustafsson, barnläkare med bakgrund inom bland annat elevhälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda eller uppskattade för den de är. Ofta helt i onödan. I grunden finns en brist på nyfikenhet för individen, menar Lars H Gustafsson. Det ger eleven en känsla av att vara oönskad och påverkar inlärningen negativt. Här ger han konkreta verktyg för hur du kan öva dig i och hitta system för att verkligen se alla elever som individer. Som en bonus lovar han att du även kommer att utvecklas som lärare, och kanske även själv bli sedd på ett nytt sätt.