Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Läsfixarna kan man räkna medDela
  1. Ömsesidigt lärande, eller
    "reciprocal teaching", är en modell-

  2. -som har effekt på läsförståelse.

  3. Det utgår Ninna Kristiansen från
    på lågstadiet.

  4. Dockor kan vara ett sätt
    att visa de fyra strategierna.

  5. Förutspå, ställa frågor-

  6. -klargöra otydligheter
    och sammanfatta med egna ord.

  7. Vi måste hämta spågumman.
    Var är spågumman?

  8. Jag använder läsfixarna i matte,
    dels för att det blir lustfyllt-

  9. -men också för att kunna tydliggöra
    vilka ord som är svåra att förstå.

  10. Jag upplever att man får med sig
    barnen när det är lite teater.

  11. Är det nån som vill förutspå
    vad som ska hända?

  12. Vad förutspår du, Nora?

  13. Jag tror att vi ska ha matte.

  14. Syftet är att skapa en spänning.
    "Vad är det här? Vad ska hända?"

  15. -Titta!
    -Detektiven!

  16. Hej, kompisar! Vad bra att ni är här-

  17. -för i går hittade jag ett
    matteproblem. Det låter så här...

  18. Detektiven skapa aktiviteten
    mellan problemet och eleverna.

  19. De ska vara medskapare.
    Detektivens uppgift-

  20. -är att klargöra, titta på svåra ord
    och hitta vad de kan betyda.

  21. -Det står nånting!
    -Då ska vi se. Vad står det?

  22. Skillnad!

  23. -Vad står det här?
    -Jämför!

  24. Orden skillnad och jämför
    har de hört på många olika sätt.

  25. Men kanske inte inom matematiken,
    och det ställer till det för barnen.

  26. Skillnad är nånting annat
    i deras vanliga vokabulär.

  27. Här vill jag utvidga och sätta in dem
    i det matematiska tänkandet.

  28. Vi börjar med skillnad.

  29. Nu vill jag att vi gör
    "Think - Pair - Share". Då vet ni.

  30. "Think" - tänka själva
    på vad ordet kan betyda.

  31. Om jag har hört det nån annanstans.

  32. Barnen ska tänka själva och förlita
    sig på att de har kunskapen.

  33. De vill ju ha med sig nånting in
    när de diskuterar ordet i par.

  34. Om jag har fem bollar där
    och tio här-

  35. -så är det fem i skillnad, för då
    har jag fem bollar fler här.

  36. Det blir en skillnad.

  37. Skillnad borde inte vara matte,
    känns det som.

  38. Om man har det högre talet,
    och så har man ett mindre tal-

  39. -då måste man ha så många så att...

  40. Vem vill berätta om skillnad-

  41. -som ni har pratat om i paret? - Tim.

  42. Om man har två katter,
    och så är en brun och en vit-

  43. -då är det skillnad,
    för brun och vit är inte samma färg.

  44. -Nån annan som vill förklara?
    -Omar hade tre...

  45. Här handlar det om att alla barn
    är aktiva på ett helt annat sätt-

  46. -än om man frågar vad ordet betyder,
    och så är det tre stycken som svarar.

  47. Det svåraste
    var att man fick tänka själv.

  48. Det var ganska svårt.

  49. Det som är svårt för eleverna i matte
    är många gånger-

  50. -att förstå vad de ska göra,
    för de saknar en hel del ord.

  51. Därför blir jämföra och skillnad
    signalord för oss.

  52. När de ser ordet
    i en matematikuppgift-

  53. -så ska de förstå att det är
    subtraktion som är räknesättet.

  54. Jag ska bara ha glittriga pluppar.

  55. Vi jobbar vidare med begreppen
    genom att använda lärlegot-

  56. -som på ett tydligt sätt visar
    hur själva uppgiften är upplagd.

  57. Vi får se att det är tre figurer
    som har olika antal kulor.

  58. Genom att bygga kulorna
    i rader framför figurerna-

  59. -så kan de räkna, jämföra och hitta
    skillnaden, för den ser de nu.

  60. Jämför - hur många färre kulor
    har Anna än Bengt?

  61. Tre färre. Om det här är Anna.

  62. Hur många kulor skiljer det
    mellan Anna och Bengt?

  63. -Vad ville de veta?
    -Skillnad.

  64. Det skiljer tre här.

  65. Jag tror inte det igen,
    för det har varit det två gånger.

  66. Du tänkte att det inte
    kan vara samma svar. Okej.

  67. -Det kan vara det.
    -Ja, men då känns det konstigt.

  68. Läsfixarna hjälper oss att lära oss-

  69. -strategierna som man behöver kunna
    för att bli goda läsare.

  70. Vad betyder ordet "färst"?

  71. Jag lär ut strategierna till barnen,
    så att de kan använda dem själva sen.

  72. -Vem av dem har färst kulor?
    -Det är Anna.

  73. Varför då?

  74. Frågeapan är den bästa läsfixaren.

  75. Han kan inte läsa, men han
    förstår ord med frågetecken efter.

  76. Han är en frågeapa.

  77. Av de fyra läsfixarna
    så har alla sin del-

  78. -och ramar in arbetet på det sättet.

  79. Cowboyen vill höra med er
    om ni har lärt er några ord-

  80. -som har varit svåra i dag. - Arno?

  81. Jag lärde mig vad färst betydde.
    Det visste jag inte förut.

  82. -Nils?
    -Jag visste inte vad skillnad var.

  83. Men nu har jag lärt mig lite om det.

  84. -Känns det bra?
    -Ja.

  85. Barnen ska känna hopp, och tro på
    att de kan hitta svaren i sig själva.

  86. Språket ska befinna sig
    i barnets egen vokabulär-

  87. -för språket bär ju tänkandet.

  88. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Matematik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om matematik

Vad ska vi ha matten till och varför är den så viktig? Och är vi så dåliga som de sjunkande Pisa-resultaten visar? Hör experter på programmering, galaxbildning, cancerforskning och utmanande mattelektioner diskutera hur vi ska få liv i ett ämne som omges av mycket rädsla och många fördomar. De avlivar bland annat myten om att det finns folk som inte är mattemänniskor. Programledare: Natanael Derwinger.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad är matteångest?

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.