Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Språk är maktDela
  1. Att ge talutrymme
    är en fråga om demokrati-

  2. -menar SO-lärare Susanna Sjöstrand-

  3. -som använder drama för att få
    eleverna att erövra språket.

  4. Jag har inga pengar i statskassan.
    Den är ju tom!

  5. Orsaken är att Gustav Vasa behövde
    betala tillbaka en skuld till Hansan.

  6. Nu är jag nyfiken på
    att få titta på er.

  7. Folket har börjat göra uppror
    för att du har så mycket makt.

  8. Jag, Nils Dacke, ska leda er
    i upproret mot Gustav Eriksson Vasa.

  9. Jag ska visa dem vad makt är.

  10. Språk är makt. Makt på så sätt-

  11. -att genom att kunna uttrycka vad du
    känner och sätta ord på det du vill-

  12. -har du möjlighet
    att nå fram till andra människor.

  13. Den makten vill jag
    att alla våra elever ska ha.

  14. Ni hade reformationen.
    Vilka ord var det ni hade?

  15. -Hansan.
    -Och vad är Hansan?

  16. -Ett stort gäng.
    -Absolut!

  17. I varje rollspel ska eleverna
    integrera sex stycken ämnesord.

  18. -Vad gjorde fogdarna?
    -De samlade in skatt.

  19. -Ja. Och vad betyder "statskassa"?
    -Landets pengar.

  20. Helst vill eleverna bara spela.

  21. Hur ska jag få pengar
    till statskassan?

  22. Precis så men kanske lite tydligare.

  23. Genom drama
    upprepar elever ord och kunskap.

  24. Vi tränar på uttal. Det är ingen som
    känner sig utpekad när man gör det.

  25. Det blir naturligt för eleverna. De
    leker in kunskap. De märker det inte.

  26. Släpp mig!

  27. Därefter är det viktigt
    att man återknyter.

  28. Man kan plocka ut kunskapen,
    så att de förstår.

  29. -Vad blev det inte?
    -Det blev inga strider.

  30. Ni sa ordet.
    Det blev inga "uppror" mot honom.

  31. Vi har under ett tag
    arbetat med temat Gustav Vasa-

  32. -på orsaker och konsekvenser
    som skapade historiska skeenden.

  33. Han behövde krigsskepp till armén.
    Här har ni alla orsaker.

  34. Orsak är varför man gör nåt,
    och konsekvens är det som händer sen.

  35. Gustav Vasa.

  36. Förutom att eleverna
    utvecklar språket och att samarbeta-

  37. -står de inför människor och talar.

  38. Jag kan inte fatta att du gör
    katolska kyrkan till statskyrka!

  39. Konsekvensen blir
    att folket gör uppror.

  40. Vi pratar om vår potential.

  41. En dag ska du få se,
    Gustav Eriksson Vasa!

  42. Vad har jag för drömmar
    och framtidsvisioner?

  43. Jag gick in på toan och blev sminkad,
    först vit sen svart.

  44. -Hur var det att ta bort det?
    -Det var riktigt svårt.

  45. Det handlar om det vi har här inne.

  46. När alla ord är på plats och eleverna
    känner sig trygga, spelar vi in.

  47. Det skulle kunna vara nåt för dig.

  48. Det var mode på den tiden.

  49. -Nån typ av påle.
    -En sån kanske, och en som håller.

  50. Sen ska vi sminka.
    Gör en grimas! Exakt!

  51. När vi spelar in, samarbetar
    Nicola och jag. Han är bakom kameran.

  52. Vet du vem Robert De Niro är?

  53. Jag är den som hjälper eleverna-

  54. -att tala högre och tydligare.

  55. -Säg en replik!
    -Knektar, ta dem!

  56. Jättebra!

  57. När man får ta på sig kläderna,
    är man själva personen-

  58. -som själva historien som berättar
    hur det var för längesedan.

  59. Bönderna, upp på scenen!
    - Gustav Vasa, kan du komma hit?

  60. Hur ska vi hålla upp byxorna?

  61. Var beredd på att det kan bli kaos.

  62. Kanske inte så snyggt.

  63. Gustav Vasa...
    Nej, jag kan inte prata.

  64. Varför utsätter jag mig för detta?

  65. -Jag har glömt mina repliker.
    -Är det rätt så?

  66. Då tar vi om det, så löser det sig.
    - Var det bättre?

  67. Gustav Vasa,
    från hjälte till kättare.

  68. -Varför var han kättare?
    -Han har plundrat kyrkor.

  69. Men när man ser resultatet...

  70. Jag, Nils Dacke, ska leda er
    i upproret mot Gustav Eriksson Vasa.

  71. ...inser man
    att de har lärt sig mycket.

  72. Varför göra den till statskyrka?

  73. -För att vi ska ha den, en...
    -Gustav Vasa, titta på mig!

  74. Om man tittar på arabiskan, har de
    inte lika många vokalljud som vi.

  75. Det gör
    att vissa ord är svåra att forma.

  76. -Protestanter. Titta på mig!
    -Protestanter.

  77. "Protestanterna" brukar vi dela upp.

  78. -Protestanter.
    -Protestanter.

  79. Om jag skulle säga det i klassrummet,
    skulle eleven känna sig utpekad-

  80. -men när vi spelar teater
    blir det nästan lite roligt.

  81. -Vi ska vara protestanter.
    -Har du tänkt på rikedomen i kyrkan?

  82. Ja, det har jag.
    - Vakt! Ta bort henne.

  83. -Du är en kättare!
    -Vem bryr sig?

  84. Det är fantastiskt
    att se eleverna gå in i rollerna-

  85. -och göra orden till sina egna.

  86. Man ser hur de utvecklas
    och vågar använda sin kropp.

  87. Det är fantastiskt. Man blir stolt.

  88. Vem bryr sig? Det är jag
    som bestämmer över kyrkan nu.

  89. -Bra, kungen!
    -Underbart!

  90. Okej, då kör vi nästa scen!

  91. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Svenska > Uppläsningar och dramatiseringar
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogiskt drama, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Berättelsen om en skolas uppgång och fall

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?