Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Att dansa adjektivDela
  1. Att resonera är skrivet i läroplanen
    600 gånger.

  2. Därför låter Anna Wisselgren
    eleverna samtala om dans-

  3. -och visa både genom språk
    och rörelse hur en känsla uttrycks.

  4. Så nu blir det improvisation
    kring adjektiv.

  5. Jag tänker tveksam.

  6. -Vad är tveksam för nånting?
    -Osäker.

  7. Man drar sig tillbaka...

  8. Kors, ut, kors, ut...

  9. Språkutvecklingen blir att de får
    jobba med ord som är beskrivande.

  10. I dansen kan man uttrycka det
    i rörelse-

  11. -som de inte kanske har möjlighet
    att göra på svensklektionen.

  12. Perfekt. Jättebra. Ska vi testa
    att gå utanför vår "comfort zone"?

  13. -Nej.
    -Vågar ni inte det? Ska vi prova?

  14. Jajamänsan!
    Hur ser det ut när vi är lite galna?

  15. Här får de verkligen använda
    hela kroppen och hela känslospektrat.

  16. Lägg på lite ljud. Ni får jättegärna
    låta, sjunga och skrika.

  17. Jag kommer ihåg det mer ifall jag får
    göra det. Steget eller känslorna.

  18. Det finns ganska mycket begrepp som
    är lite tvetydiga. Vad betyder det?

  19. -Man kan tolka det på olika sätt.
    -Ja. Det kan betyda olika saker.

  20. Det är språkutvecklande att ha en
    diskussion med eleverna hela tiden.

  21. Det språkutvecklande blir att man
    för en diskussion kring ämnesspråket-

  22. -och diskuterar
    ute på golvet med dem.

  23. Då så. Då skulle jag vilja att ni
    kommer ut på golvet och ställer er.

  24. När vi är färdiga med vår
    improvisation så bygger vi vidare-

  25. -och plockar några av känslorna
    och stegen i improvisationsövningen-

  26. -och går över i en koreografi.

  27. Det finns en hel del termer
    inom dansen.

  28. Det första steget
    är den här pivotvändningen.

  29. Där finns det då en mängd steg
    som då har olika namn.

  30. Och den här snurren som vi gör,
    varför har den fått namnet pivot?

  31. Spelar nån handboll? I handboll finns
    det en spelare som kallas för pivot.

  32. Det viktiga är att man gör kopplingar
    till elevernas förkunskaper.

  33. T.ex. när pratar vi om handboll.

  34. Vi kopplar på... Nån känner till det.

  35. Personen vänder sig om
    och försöker skjuta.

  36. Exakt. Pivot betyder egentligen
    att man vänder sig om.

  37. Därefter gör vi hoppsa-steg. Vet nån
    vad vi också kallar det steget för?

  38. -Chassé.
    -Chassé-steg. Precis.

  39. Och vad är det vi gör med fötterna?

  40. -"Chase" betyder vad då?
    -Jaga.

  41. Jaga. Chassé och "chase" är exakt
    samma ord fast på två olika språk.

  42. Det som är språkutvecklande är
    när jag får med mig eleverna-

  43. -och de kommer med förslag på
    varför ett steg heter som det gör.

  44. Hoppsa-steg är kanske en felaktig
    omskrivning av det här danssteget.

  45. -Kan vi kalla det jagarsteg?
    -Ja, varför inte.

  46. Om man vet vad orden betyder,
    kopplar man det fort.

  47. Man lär sig koreografin fortare.

  48. Då har man mer tid att utveckla
    stegen till det bästa man kan.

  49. Pas de bourrée-steg
    finns ganska ofta t.ex. i samban.

  50. Pas de bourrée kan man översätta med
    "att inte vara fylld".

  51. Nån tittade skämtsamt på hur steget
    var uppbyggt. Nämligen det här.

  52. -Eller kanske det här. Vad gör vi?
    -Fyllodansen.

  53. Exakt! Lite grann.

  54. Man håller på att snubbla.
    Vi kanske ragglar runt lite.

  55. Vi testar. Tre pas de bourrée-steg,
    en preparation och en piruett.

  56. En och två, tre och fyr,
    fem och sex och sju, ått.

  57. Bra! Snyggt! Jättebra jobbat.
    Det går ju som en dans.

  58. Då så. Ska vi prova allt?

  59. Ett och två...

  60. Det är viktigt att förstå
    att i alla ämnen finns språket.

  61. I varje ämne finns det begrepp
    som eleverna behöver ta till sig.

  62. Forskningen visar mer och mer
    att så behöver vi jobba.

  63. Bra!

  64. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Dans och lek, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska
Ämnesord:
Dans, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Med lekgrupper får alla plats i leken

Edvard Lindqvist är resurspedagog och leklots på förskolan Egalia i Stockholm. Han menar att barn får allt mindre tid att leka på. Andra aktiviteter gör att barn sällan kan leka koncentrerat under längre tid. På förskolan håller Edvard i organiserade lekgrupper där leken tillåts ta tid. I lekgrupperna får barnen möjlighet att träna sin förmåga till samspel, inkludering, turtagning och koncentration.