Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Tyst läsning vs läsgemenskapDela
  1. Forskning på sin egen undervisning
    ledde Anna Nord till lässtrategier-

  2. -och ömsesidigt lärande,
    "reciprocal teaching".

  3. Hon upptäckte
    efter mer än tio år som lärare-

  4. -att hon borde stöttat eleverna
    med läsförståelse och texttolkning.

  5. Jag omvärderade mitt sätt
    att undervisa och hur jag-

  6. -jobbade med läsning med eleverna.

  7. Tidigare såg jag texten som en tran-
    sportsträcka fram till examinationen.

  8. Men nu är texten undervisningen.
    Det är den stora skillnaden.

  9. Texten handlar om hur Anne Franks
    familj vägrades visum till USA.

  10. Syftet med lektionen i dag-

  11. -är att kunna se kopplingar
    mellan då och nu i den här texten.

  12. Om vi tittar på huvudrubrikerna
    och ingressen... Vad är en ingress?

  13. En sammanfattning av hela texten.

  14. Ja. Vi ska bilda oss en uppfattning-

  15. -om vad texten handlar om,
    innan ni läser.

  16. Innan vi börjar läsa
    måste man skapa en förförståelse-

  17. -så att eleverna
    får en ingång till texten.

  18. Man får en klar bild från rubriken av
    vad artikeln kommer att handla om.

  19. Man blir sugen på att läsa den.

  20. Det står att det är ett historiskt
    perspektiv på dagens flyktingdebatt.

  21. Otto ser ut som en vanlig person.

  22. Ja, det var säkert en bra familj,
    som inte hade så bra förutsättningar.

  23. Tidigare lämnade jag eleverna väldigt
    mycket ensamma med sin läsning.

  24. Det har jag
    väldigt dåligt samvete för.

  25. Nu läser jag texten högt,
    i två delar.

  26. Jag vill ha en läsgemenskap.
    Jag vill att alla-

  27. -ska ledas in i texten samtidigt,
    att vi gör det här tillsammans.

  28. Ingen ska lämna klassrummet
    utan att ha förstått texten.

  29. Det är mest för barnens skull. Vårt
    eget öde är av mindre betydelse.

  30. Du är den enda person
    som jag vet att jag kan fråga.

  31. Här stannar jag.
    Ni ska nu sätta er i grupper-

  32. -och titta igenom texten och leta
    nyckelord och kärnmeningar.

  33. De viktigaste orden och meningarna.

  34. Sen ska ni ställa frågor till texten.
    Att ställa frågor till texten-

  35. -gör oss till aktiva läsare.

  36. De ska tänka under tiden de läser.

  37. När man ser en film
    brukar man få upp en massa frågor.

  38. "Vem är hon? Vad har de
    för relation?" Varsågoda.

  39. Man kan ge
    mycket till varandra när man läser.

  40. Hur tänkte du? Vilka frågor ställer
    du? Det blir en diskussion i gruppen.

  41. Det är kärnan
    i "reciprocal teaching".

  42. Att det sker i dialog,
    med en ömsesidighet.

  43. En fråga man kan ställa texten är:
    "Varför just USA?"

  44. Det fanns massor med neutrala länder.

  45. Nathan Strauss. Och vad han
    hade för roll i näringslivet.

  46. Nu ska vi se vad ni har kommit fram
    till, och vilka nyckelord ni hittade.

  47. Visum.

  48. Ändrad attityd.

  49. Ändrad lagstiftning.

  50. Vad har ni för frågor? - David.

  51. Varför vill de emigrera
    till just USA?

  52. Varför ville de...

  53. Eleverna saknar tålamodet.
    De behöver vägledning i läsandet.

  54. De läser rätt så slarvigt
    och fragmentariskt.

  55. Det blir rätt så ytligt.

  56. Jag har svårt att läsa texter
    och ta in det jag läser.

  57. Om jag bara läser en text
    så svävar jag lätt bort i tankarna-

  58. -och läser inte riktigt texten.

  59. Tidigare läste vi texterna-

  60. -och efter några lektioner skulle man
    använda det. Då hade man glömt det.

  61. Nu använder vi det varje lektion,
    och då kan vi använda det till fullo.

  62. När elever har en text själv
    så missar de mycket av innehållet.

  63. De läser det bara bokstavligt
    och vet inte hur man ska tolka det.

  64. Man hjälper eleverna med inferenser-

  65. -och att läsa mellan raderna
    och förstå texten.

  66. Nu skriver ni
    sammanfattningar med nyckelorden.

  67. Tanken är att man inte
    använder ursprungstexten.

  68. Man ska använda
    sina nyckelord till sammanfattningar.

  69. Det finns en tanke kring det.

  70. De ska kunna formulera sig och
    återge nånting på ett objektivt sätt.

  71. Jag vill förhindra
    att man klipper och klistrar.

  72. Att man bara plockar från texten.
    Det är ett sätt-

  73. -att lära sig att formulera sig med
    egna ord utifrån det man har läst.

  74. Familjen Frank ville fly till USA för
    att öka sina chanser att överleva.

  75. Otto Frank försökte skaffa visum,
    men var för sent ute.

  76. Nu läser jag andra delen av texten-

  77. -och då får ni fokusera
    på samma saker som förut.

  78. Leta nyckelord och kärnmeningar
    och se om ni får upp några frågor.

  79. Jag börjar läsa. "Innan april 1941
    fungerade det bra..."

  80. Man kan tro att det är en nivå-
    sänkning att jobba med text så här.

  81. Dels att man läser högt och dels
    att man bearbetar texten så ingående.

  82. Men enligt mig är det tvärtom.
    Det är en nivåhöjning-

  83. -för man jobbar ju med
    en svår nivå på text-

  84. -och man hjälper eleverna hela tiden
    med bearbetningen.

  85. Nu ska vi försöka ta
    den här texten vidare-

  86. -och koppla den till världen
    och till er själva.

  87. Vi tar text till text...

  88. Textkopplingarna är till för
    att de ska få redskap för analys.

  89. Det är målsättningen. Hur kan man
    sätta sig själv i ett sammanhang-

  90. -och börja tänka kring texten?

  91. Vi bara ser på
    när den här flyktingkrisen sker.

  92. Vi borde egentligen lära oss
    av det som var då.

  93. Hatet mot judarna är som rasismen nu.

  94. Många har nog
    mer medkänsla för Anne Frank.

  95. De tänker inte på att det är samma
    situation, att de har samma villkor-

  96. -som de som söker asyl nu.

  97. Man kan sätta ord
    på sina egna tankar-

  98. -och metakognitivt
    fundera över hur man själv tänker.

  99. Man hade fördomar mot alla judar
    och generaliserade ett helt folkslag.

  100. De var inte rädda för spioner
    som vi är rädda för terrorister.

  101. När jag arbetar
    med text i klassrummet-

  102. -så har det blivit bättre resultat-

  103. -i deras skrivande
    och i deras examinationsuppgifter.

  104. -Emmy?
    -Att många länder stänger gränserna.

  105. Och att man nästan kan jämföra
    dagens USA med hur det var då.

  106. Detta är era tankar kring texten-

  107. -som ni kan använda när ni
    ska börja reflektera och tänka-

  108. -kring rasismen då och rasismen nu.

  109. Syftet med "reciprocal teaching"
    är att elever ska bli självständiga-

  110. -i det här arbetssättet sen. Det ska
    bli en studieteknik som de behärskar.

  111. Där är de inte just nu, men det blir
    nånting som de kan hantera själva.

  112. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyanlända elever

Det finns en stark motivation till att lära sig svenska och komma in i det nya samhället som nyanländ elev. Det säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Här berättar han hur skolan ska ta vara på detta och ge bästa förutsättningar. Inspelat på Kulturhuset i Farsta den 16 september 2015. Arrangör: Stockholms Universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De segregerade lärarna

Lärare i socioekonomiskt utsatta områden har generellt mindre erfarenhet och behörighet än i andra skolor. Trots att budskapet i skoldebatten är att de bästa lärarna behövs på de skolor som har tuffast utmaningar. I Stockholm har man startat ett pilotprojekt på två skolor i utsatta områden där lärarna får ett lönetillägg på 6000 kronor. Men är lönen den viktigaste faktorn för att vilja jobba, och stanna, på en skola?

Fråga oss