Titta

UR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

UR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Om UR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Föreläsningar och samtal om porrens påverkan på ungdomar, folkhälsan och sexualiteten. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Till första programmet

UR Samtiden - Porren - elefanten i rummet : Porrens roll vid sexualbrott mot barnDela
  1. Vi ska prata om porr, hämndporr
    och konsekvenserna av-

  2. -"du får skylla dig själv
    för det du ställde upp på på nätet".

  3. Jag ska ta med er in i min värld-

  4. -som jag har fått förmånen att möta
    tack vare de böcker jag har skrivit-

  5. -om sex som ångestdämpning-

  6. -och om barn och unga som utsätts
    för inhemsk människohandel.

  7. Och om konsekvenserna av spridda
    sexuella bilder och filmer på nätet.

  8. Däribland också hämndporr.

  9. Min senaste bok "Ärren vi bär"
    handlar om det vi pratar om i dag.

  10. Vad som kan bli konsekvenserna
    för unga på nätet-

  11. -som får en knuff av vuxna
    att ta sig över gränsen.

  12. Jag hade önskat att det inte är på
    riktigt, att det bara är en deckare-

  13. -men så är det inte.
    Det handlar om verkliga barn.

  14. Barn som finns mitt ibland oss. Jag
    själv utgav mig för att vara barn.

  15. En 14-årig flicka
    med självskadebeteende-

  16. -som behövde nån annan person
    att utsätta mig för smärta.

  17. Det här är en av de konversationer
    jag hade med en vuxen.

  18. "Du är skön. Bra där.
    Jo, jag såg dina ärr."

  19. "Jag är sadist, så jag kan skada
    söta flickor. Dock med stil."

  20. "Vad vill du göra?", undrar jag.
    "Ge smisk på rumpan"-

  21. -"insida lår, brösten, ryggen. Sätta
    klädnypor på kroppen. Dra i håret."

  22. "Slår gärna tjejen, rejäla örfilar.
    Och så gillar jag att munknulla."

  23. "Fast även kyssas och så.
    Gillar att blanda hårt och ömt."

  24. "Vad vill du att jag gör med dig?"

  25. Min självskadetjej har haft otaliga
    liknande konversationer med vuxna.

  26. De utger sig för att vara lärare,
    präster, socialsekreterare-

  27. -som är vana vid att lyssna på barn
    och ta sig an mig.

  28. Det är den frågan jag vill ställa
    till er: Hur påverkar porren?

  29. Jag har tagit hjälp av den här.

  30. Visst är han gullig?
    Det är inte min, det är Atlas.

  31. Han är hund på förlaget
    som mina böcker kommer ut på.

  32. Stackaren får symbolisera frågan
    jag vill skicka med er.

  33. Hur påverkar porren? Till exempel
    konversationer som min 14-åring-

  34. -har med de här vuxna på nätet?

  35. Vi kan höra om nyheterna på radio,
    läsa om dem i tidningar och se på tv.

  36. "50 gripna i Sveriges
    största razzia mot nätpedofiler."

  37. Kommer ni ihåg det? Det är nån månad
    sen som svenska polisen-

  38. -gjorde sin största enskilda insats
    mot de här personerna-

  39. -som befinner sig
    i det här pedofilnätverket.

  40. Jag ställer frågan igen via Atlas:

  41. Hur påverkar porren?

  42. Kommer ni ihåg den här nyheten?
    En livesänd våldtäkt på Facebook.

  43. Tre killar som går hem med en tjej
    till en lägenhet i Uppsala.

  44. Man livesänder våldtäkten, skickar ut
    den rakt in i en Facebookgrupp-

  45. -där våldtäkten pågår under lång tid.

  46. Under den här stunden, får de här
    killarna massor av påtryckningar-

  47. -från tittarna, där man uppmanar dem
    att sluta. "Det är inte rätt."

  48. Men i förundersökningen
    kan man läsa att det pågår trots det.

  49. Atlas undrar: Hur påverkar porren?

  50. Tänker de som tittar,
    och inte anmäler det här övergreppet-

  51. -att det är en porrfilm de tittar på,
    inte ett övergrepp. Vad tror ni?

  52. Kan det vara en anledning
    till varför man inte ringer polisen?

  53. Polisen som sen avbröt övergreppet-

  54. -för att det var en person
    som ringde in.

  55. Tack Atlas, för att du lyste upp
    den här mörka vardagen som vi möter.

  56. Det är nyheter de senaste månaderna,
    som vi får fortsätta att ta del av.

  57. Därför är det hoppfullt att ni
    är här, och tar del av det som sägs.

  58. Skälet till att jag började skriva
    om det som händer barn på nätet-

  59. -var det här. Fördomarna.

  60. "What do you expect when you take a
    pic, and upload it to the internet?"

  61. Lite att har man gett sig in i leken
    får man skylla sig själv.

  62. De här fördomarna
    finns inte bara hos de unga.

  63. De finns också i vuxenvärlden.
    Hela vägen ända upp i rättsväsendet.

  64. Anna var 16 år
    när en film spreds på henne.

  65. En ex-pojkvän ville hämnas på henne
    och la ut filmen på nätet.

  66. Det finns massor med sidor
    designade för det här.

  67. Hämndporr, som det kallas.

  68. Anna berättar: "Jag dejtar en kille."

  69. "När ska jag berätta? Jag vill inte
    att han ser mig som ett sexoffer"-

  70. -"eller att hans kompisar ska veta."

  71. "Jag fråntogs rätten
    att definiera min värld."

  72. "Jag har laddats ner 100 000 gånger."

  73. "Hur kommer min karriär att se ut?
    Hur länge måste jag prata om det?"

  74. "Hur länge ska min lillasyster ta
    emot nakenbilder på sin storasyster?"

  75. Anna fick 130 000 kronor
    i skadestånd av tingsrätten.

  76. Hovrätten sänkte det med motiveringen
    att "det är så här det ser ut".

  77. "Det här ska man få tåla." Minns ni?
    Göta hovrätt för ett par år sen.

  78. Skadeståndet höjdes till 75 000,
    men det visar att attityderna finns-

  79. -hela vägen upp i rättsväsendet.
    Mot de unga som utsätts på nätet.

  80. Pojkens advokat sa att han är ung,
    det finns inte rimliga proportioner.

  81. Tjejen hade gett sig in i leken, även
    om hon inte visste att hon filmades.

  82. För bara en vecka sen
    träffade jag en kvinna.

  83. Hon är närmare 30 år i dag.
    När hon var tonåring-

  84. -blev hon precis som Anna utsatt
    för hämndporr av sin ex-pojkvän.

  85. Jag ska låta er ta del av
    hennes berättelse. Hur det började.

  86. Och hur det känns i dag.

  87. Det dröjde inte länge innan bilderna
    fanns ute med mitt riktiga namn.

  88. Jag kommer från ett litet samhälle,
    alla känner alla.

  89. Det fanns intresse av att
    det skulle vara en riktig historia-

  90. -med mitt riktiga namn till bilderna.

  91. Ganska snart fanns mitt riktiga namn.

  92. Ett namn
    som jag är ensam om i Sverige.

  93. Det gjorde det extra utsatt så klart.

  94. Hur kändes det när du insåg
    att det är ditt riktiga namn?

  95. Jag blev förtvivlad. Jag ville
    berätta för alla hur det låg till.

  96. Det kändes som att alla hade bestämt
    sig för hur de hade hamnat där.

  97. Att jag inte fick säga varför, eller
    tala om det. Det var ju mina bilder.

  98. Var det nåt de sa,
    eller nåt du hörde ryktas?

  99. Jag hörde det ryktas,
    och jag fick privata mejl-

  100. -där man frågade
    om jag fick betalt för bilderna.

  101. Om jag jobbade som prostituerad.

  102. Och att jag skulle ha gjort det
    professionellt och fått betalt.

  103. Men då hade de ju inte sett ut
    som de gjorde, i ett vardagsrum.

  104. Det här var verkligen i ens hem,
    ens privata.

  105. Det fanns även bilder som
    inte hade nåt sexuellt eller naket.

  106. Man kunde se vanliga bilder också.

  107. Det är ett tecken på att det inte
    var nån annan än vi som gjorde det.

  108. Det var tufft.

  109. Vi ska följa tjejens känslor för hur
    det var att utsättas för hämndporr.

  110. Någon som spred bilder
    i en intim situation på henne.

  111. Det kan vara lätt att ta ordet
    hämndporr... Det låter lite banalt.

  112. Men vi har sett exempel ute i Europa
    på vad det kan få för konsekvenser.

  113. Läste ni det här?
    En italiensk kvinna-

  114. -som precis som tjejen vi lyssnade
    till, fick sitt liv spritt på nätet-

  115. -och sen inte orkade leva med det.

  116. Jag tänkte att om jag lämnar min ort
    så lämnar jag problemet.

  117. Men jag insåg ett halvår in
    i den nya staden, som är lite större-

  118. -att det skulle förfölja mig.

  119. Det gjorde jag
    när min chef tog in mig.

  120. Inte min högste chef,
    men en arbetsledare.

  121. Han hade hittat bilder på mig,
    han hade sökt på mitt namn på nätet.

  122. Man kan tycka vad man vill om det,
    men han hade i alla fall...

  123. Han vågade åtminstone konfrontera
    mig. En av få som har vågat.

  124. Alla andra har vetat,
    men inte tagit upp det.

  125. Det är klart att det är jättekonstigt
    att behöva försvara sig inför honom.

  126. Så har det fortsatt. Det har dykt upp
    vid flera tillfällen.

  127. Att leva med att sexuella bilder
    och filmer sprids utom kontroll-

  128. -det berättar de unga som hör av sig,
    innebär en enormt stor psykisk press.

  129. Att veta att bilderna
    kan dyka upp var som helst.

  130. Hos ens föräldrar, ens lärare,
    ens kompis, i ens idrottsförening.

  131. I kombination med
    att många inte berättar.

  132. Vi har sett konsekvenserna i Sverige.

  133. Vi har sett dem i Kumla. 13-åriga
    Linn som inte orkade leva längre-

  134. -med vetskapen att det fanns bilder
    på henne som riskerade att spridas.

  135. En 44-årig tränare som kallade sig
    för bealarsson97 på nätet-

  136. -hotade henne under en vecka-

  137. -innan Linn inte orkade leva längre
    under de hoten.

  138. I domen står att läsa...

  139. "Av chattutskriften framgår att mål-
    säganden onanerat framför kameran."

  140. "De första två gångerna
    på kvällen den 3 mars 2013"-

  141. -"och den sista gången på
    skoltoaletten morgonen den 7 mars."

  142. "Mannen har, för att få målsäganden
    att visa mer av sig själv"-

  143. -"hotat med att han spelat in allt"-

  144. -"och att han ska skicka filmen till
    målsägandens föräldrar och lärare."

  145. "Han har förmått målsäganden
    att onanera två gånger"-

  146. -"samt visa delar av sin kropp
    i webbkameran fyra gånger."

  147. "Av chatten framgår
    att hon befunnit sig under press"-

  148. -"och hotat att ta sitt liv."

  149. "Målsäganden tog sitt liv
    på morgonen den 8 mars 2013."

  150. Det visar varför vi vuxna inte kan
    bagatellisera det som händer barnen.

  151. Att vi inte, som Göta hovrätt, kan
    säga att det är nåt vi får leva med.

  152. När vi faktiskt ser
    vilka svåra konsekvenser det kan få.

  153. Kan man våldta nån fast man
    inte befinner sig i samma rum?

  154. Det här vittnar tre flickor om,
    som ni ska få ta del av.

  155. Han sa att han skulle
    våldta min mamma och min familj.

  156. Hugga mina småsyskon och...

  157. ...komma hem till mig och skjuta oss.

  158. Man känner sig tvingad
    till att göra det...

  159. ...personen ifråga säger
    eller skriver.

  160. Borde man inte som mamma ha sett
    det?

  161. Det är med hot pedofiler får barnen
    att samarbeta. Hoten blir grövre.

  162. De ska få tänderna utsparkade
    om de inte skickar nakenbilder.

  163. Deras familjer ska brännas.
    Förövarna skickar bilder på vapen.

  164. Nadja var 15 år när hon kom i kontakt
    med en kille på Kik-

  165. -som gick direkt på hot.

  166. Jag skulle skicka nakenbilder,
    annars skulle mitt liv bli värre.

  167. Allting skulle bli värre
    för mig och min familj.

  168. Jag väckte mamma och berättade allt.
    Vi blev jätterädda.

  169. Han skrev att han skulle döda oss.
    Vi hade tio minuter på oss att...

  170. Det var hemskt. Jag låg vaken
    och väntade på att nån skulle komma.

  171. Rebecca var 13 år när hon fick
    kontakt med en pedofil, som med hot-

  172. -fick henne att utföra sexuella
    handlingar framför en kamera hemma.

  173. Man känner sig tvingad till att göra
    det personen säger eller skriver.

  174. Människorna som gör så mot tjejer
    är så pass bra på det de gör.

  175. De kan lura till sig vem som helst.

  176. Pedofilen visade sig vara
    en 30-årig man i Husby.

  177. Han dömdes för övergrepp på 68 barn.

  178. En kväll vägrade Rebecca att lyda
    hans order. Han satte hotet i verket.

  179. Han la ut nakenbilderna på Facebook.
    Hennes värld rämnade.

  180. Alla bilder kom ut till så många som
    bodde i den här stan och runtomkring.

  181. Så... Nej, jag kände mig både ensam-

  182. -och att folk skulle kolla snett på
    mig. Att det skulle bli mycket snack.

  183. Att mina vänner
    kanske skulle försvinna, eller...

  184. Man visste inte
    hur de tänkte om allt.

  185. Under fyra år pågick övergreppen.
    Rebecca vårdade sin hemlighet.

  186. Mamman visste inte vad som hände
    bakom den stängda dörren-

  187. -när dottern sa att hon skulle ringa
    ett viktigt samtal.

  188. Hon går in i sitt rum,
    stänger dörren.

  189. Jag står i köket och bakar pannkakor.

  190. När hon är klar så äter vi.
    Vi sitter vid köksbordet.

  191. Efteråt när man har tänkt igenom
    den här kvällen...

  192. ...och nu i efterhand
    vet vad som har hänt i hennes rum...

  193. De handlingar
    som han har tvingat henne att göra.

  194. Och att hon sen klarade av
    att komma ut i köket och...

  195. Att jag som mamma
    inte ser på min dotter...

  196. Men jag gjorde inte det.
    Hon var nere.

  197. Men vi sitter och babblar,
    och äter pannkakor.

  198. För Rebecca är det smärtsamt
    att berätta om brotten.

  199. Eftersom bilderna finns kvar är det
    som att övergreppen fortsätter.

  200. Sandra var 14 år när hon träffade sin
    förövare, som hotade henne i åratal.

  201. Än i dag, flera år efteråt,
    finns spåren där.

  202. Fortfarande i dag känns det som att
    man inte har kontroll över sitt liv.

  203. Jag får aldrig äganderätt över
    bilderna. Det var han som tog dem.

  204. Att veta att nån har bilder på mig,
    naken...

  205. ...full...

  206. ...och liksom helt blottad.

  207. Det fick mig
    att känna mig väldigt svag.

  208. Jag vill inte vara svag.
    Jag vill vara stark, inte ett offer.

  209. Jag kunde inte fixa det själv.

  210. Det var frustrerande
    att det hade gått så långt, och...

  211. Det finns där i bakhuvudet varje dag.
    Man är ärrad för livet.

  212. "Man är ärrad för livet",
    säger den sista tjejen.

  213. Jag vill skicka med er bilden
    på den fulsöte förlagshunden Atlas.

  214. Kommer ni ihåg frågan?
    Hur påverkar porren?

  215. Ibland när jag pratar, byggs det upp
    en aggression hos lyssnarna.

  216. Vad är det som händer? Varför har det
    inte gjorts nåt? Vilka gör sånt här?

  217. Om vi tittar på vad forskningen
    säger, och de yrkesverksamma.

  218. Vi vet att de som köper sex
    blir allt yngre.

  219. Polisen i Stockholm
    tog en 16-åring häromsistens.

  220. Man köper sex i grupp. Man ger bort
    ett sexköp i födelsedagspresent.

  221. Man ser det inte
    som ett stort problem.

  222. Man är också väldigt påverkad
    av porren, rapporterar polisen.

  223. Nåt att fundera på, eller hur?

  224. Det är lätt att tänka att alla som
    utsätter andra själva har utsatts.

  225. Forskning från Cecilia Kjellgren
    visar att så är det inte.

  226. Ungefär 20-30 % av unga förövare
    har själva varit utsatta.

  227. Resten beskriver
    negativa barndomsupplevelser-

  228. -en försummelse i barndomen.
    Man har inte haft vuxenkontakt.

  229. Här skulle man kanske
    kunna flika in en fråga:

  230. Hur påverkar porren?

  231. De förövare på nätet som trålar brett
    efter tusentals barn samtidigt-

  232. -skickar ut frågor
    med smicker eller grova hot.

  233. De beskriver en fartblindhet.
    Man vill inte inse-

  234. -hur illa man gör barnen
    på andra sidan skärmen.

  235. Det de beskriver i forskningen är att
    de vill ha nån att prata med om det.

  236. De vill ha er vuxna.
    De behöver specialiserad behandling-

  237. -att professionella sätter sig in i
    hur de behöver bemötas-

  238. -för att kunna förebygga återfall.

  239. Det här är viktigt, och världens
    chans för alla oss här som har barn.

  240. Att sätta sig vid köksbordet. "Jag
    var på konferens om nåt spännande."

  241. "Vi kan väl prata om porr?"

  242. Antingen kommer det en historia,
    eller så gör det inte det.

  243. Då har ni öppnat dörren
    och visat er intresserade.

  244. "Ni kan berätta när ni är redo."

  245. Det kan vara svårt att förstå hur man
    tänker när man lägger ut nakenbilder-

  246. -på sig själv på nätet.
    Varför vill man göra det?

  247. En stor del handlar om nyfikenhet
    och den snabba bekräftelsen-

  248. -som är superenkel att få på nätet.

  249. Nån som inte kände sig populär, men
    som lägger ut en bild på sina bröst.

  250. Och så får man 50 kommentarer
    om hur snygg man är.

  251. "Det skulle jag
    aldrig få höra annars."

  252. Lite spänd skulle jag säga.
    Spänd på att veta om jag dög.

  253. Vad han skulle tycka.

  254. Sen var det så att han aldrig tyckte
    att det var tillräckligt naket.

  255. Då var jag väldigt ung,
    och skickade inte alls mycket.

  256. Sen fick jag de här kommentarerna.
    Jag har aldrig sett mig som söt.

  257. Då fick jag de kommentarer som andra
    fick när de la upp en vanlig bild.

  258. Det blev ett sätt för mig
    att få samma kommentarer.

  259. Så det var bra just då.

  260. "Det var bra just då." Hon var 11 år
    när hon började skickade nakenbilder-

  261. -till killar på nätet.
    Det började oskyldigt.

  262. Snabbt eskalerade det till
    att hon skickade allt värre bilder.

  263. Hon triggades av sig själv och av de
    andra. Hon ville hitta en relation.

  264. Hon ville vara till lags,
    och inte göra dem hon mötte besvikna.

  265. Att hitta kärleken är ett skäl till
    varför unga lägger ut nakenbilder.

  266. En del säger "jag trodde det för-
    väntades för att vi skulle bli ihop".

  267. Det ger en snabb kick att befinna sig
    i den här miljön på nätet.

  268. Att blixtsnabbt
    få kommentarer kring sin kropp.

  269. Kring saker man gör, som man aldrig
    får höra hemma i vardagslivet.

  270. Det är en funktion som
    vi inte bara kan ta ifrån de unga.

  271. Det är belönande att befinna sig
    i den här miljön. Det måste vi veta-

  272. -när vi pratar med våra unga.

  273. Vad fick du för kommentarer
    från de på andra sidan skärmen?

  274. Alla kommentarer man vill höra.
    Att jag är finast i världen.

  275. Vem vill inte höra det?
    Men också att min kropp dög.

  276. Det som inte mina kompisar såg,
    det såg de.

  277. Det fick jag bekräftelse på.

  278. Triggade det dig att skicka
    fler bilder eller mer nakna bilder?

  279. Dels fler bilder till fler killar.

  280. Och även lite naknare bilder.

  281. Så fort jag har tagit ett steg-

  282. -är det väldigt enkelt
    att ta det andra steget också.

  283. Att man då får
    ännu finare kommentarer.

  284. Då är det så värt det just då.

  285. -Hur kändes det efteråt?
    -Jag skickade bilder vid datorn.

  286. Pratade med killar.

  287. Då kändes det bra,
    tills jag stängde av datorn.

  288. Det kunde kännas bra ett litet tag
    efter, sen kom det som en smäll.

  289. Hur kändes det då?

  290. Att man var äcklig och dum.
    Att jag inte kunde få nån för att...

  291. "Det är ingen som vill ha en sån."

  292. För den här tjejen blev bilderna
    ett sätt att skada sig själv.

  293. Att skicka allt grövre bilder för att
    få kommentarer om att man är en hora.

  294. Att man inte duger till annat. Att
    reglera känslor med hjälp av bilder-

  295. -det visar studier är ett faktum.
    Man dämpar sin ångest.

  296. Den här tjejen
    berättar om hur det påverkade henne.

  297. "Jag blev beroende av kommentarerna."

  298. "Jag fyllde nåt som var tomt inuti
    mig, det blev som en drog."

  299. "När kameran var avstängd
    fick jag inga fler kommentarer."

  300. "Jag trodde jag skulle må bättre
    efteråt, vilket jag inte gjorde."

  301. "Jag mådde ännu sämre, kände mig
    ännu äckligare och ännu mer osedd."

  302. "Jag behövde liksom mer."

  303. När vi hör om de här stora härvorna
    i nyheterna, 114 målsäganden-

  304. -i ett ärende gällande utnyttjande
    av barn för sexuell posering-

  305. -låter det som enormt många barn.

  306. Vi kan vara säkra på att det är
    mångdubbelt fler barn som är utsatta-

  307. -som aldrig har berättat,
    eller som polisen inte fått tag på.

  308. Ofta börjar det med en eller två
    anmälningar. Resten är tysta.

  309. Det beror på en rad olika faktorer.

  310. Det här är nytt från Barnafrid,
    Linköpings universitet.

  311. Känslorna kring att vara utsatt
    för sexuella övergrepp på nätet.

  312. Det handlar om skulden. "Det
    är mitt fel, jag har tagit bilderna."

  313. "Jag får skylla mig själv."

  314. Man kanske känner sig lurad.
    Personen var inte den man trodde.

  315. Sveket.
    Man visste hur man skulle bete sig.

  316. Föräldrarna hade berättat att man
    inte får lägga ut sitt telefonnummer.

  317. Men så blir man smickrad eller hotad,
    och går med på det i alla fall.

  318. Vilka är det då man inte berättar
    för? Föräldrarna förstås.

  319. De grova hoten som kommer snabbt.

  320. Förövarna har inte tid
    att skapa relationen till barnen.

  321. Man har inte tid att grooma,
    man går snabbare på hoten.

  322. Man ska döda deras mamma,
    bränna ner deras hus.

  323. Man ska komma till deras skola
    med ett motorcykelgäng.

  324. Att sitta ensam och få de här hoten
    när man är 11-12 år-

  325. -det är väldigt svårt att stå emot.

  326. Rädslan för vad som ska hända med
    bilderna, och vilka som har sett dem.

  327. Och förstås att övergreppen kommer
    att finnas kvar hela deras liv.

  328. Vi vuxna måste vara medvetna om det,
    och lära våra unga strategier-

  329. -för att de ska kunna hantera
    och leva vidare med det här. Det går.

  330. Vi möter en del problem på vägen för
    att kunna komma framåt i utredningar.

  331. Det är att de här brotten
    som vi pratar om är bötesbrott.

  332. Olaga hot, sexuellt ofredande-

  333. -utnyttjande av barn
    för sexuell posering, förtal kanske.

  334. Att det är bötesbrott betyder att...

  335. ...det hamnar längst ner
    i polisens prioriteringshög.

  336. Det kan ta enormt lång tid
    att få till en utredning.

  337. Kunde man få till en våldtäkt
    via nätet, att man kan våldta nån-

  338. -fast man inte befinner sig
    på samma plats-

  339. -då skulle det vara fängelse
    i straffskalan.

  340. Då kan man häkta de här personerna,
    då går det undan i utredningarna.

  341. Här finns det mycket att påverka.

  342. Det är oerhört tidskrävande för alla
    duktiga poliser som jobbar med det.

  343. Nina Rung har varit en av dem.
    Det krävs ett engagemang för barnen-

  344. -när det bara är bötesbrott
    vi pratar om.

  345. Här spelar vi lite rysk roulett
    med barnen. Var finns det kunskap-

  346. -resurser och engagemang?

  347. Vi möter en annan utmaning
    i tiden som IP-numren sparas.

  348. Här har vi en ny EU-dom,
    som bestämmer att...

  349. ...vi inte kommer att
    kunna gripa förövare på samma sätt-

  350. -eftersom deras IP-nummer inte
    kommer att sparas enligt direktiven.

  351. Här kan vi påverka våra politiker
    och de som levererar vårt internet.

  352. Det går att göra massor!
    Alla ni här ska vara stolta.

  353. Ni har tagit en hel dag för
    att lyssna på det här tunga ämnet.

  354. Ni ska ta hem det här budskapet
    och sprida det på era sociala medier.

  355. För att ge ringar på vattnet,
    få andra att prata om det.

  356. Det går att upptäcka. De här barnen
    signalerar på olika sätt.

  357. Det kan vara att man förändras
    på nåt sätt. Oro, sover dåligt.

  358. Man blir lättskrämd, skolkar.
    Sluter sig inåt, eller agerar utåt.

  359. Man kanske får
    ett mer sexualiserat språk-

  360. -som man inte känner igen. Eller
    att man vaktar sin mobil eller dator.

  361. Där finns all viktig information
    som man inte vill ska komma ut.

  362. Vad gör man då?

  363. Det viktigaste är att vi
    skapar den här tiden med våra unga.

  364. Skapar situationer så att det
    blir naturligt för dem att berätta.

  365. Det kanske inte är när man sitter vid
    ett bord, utan när man promenerar.

  366. Ibland får man historier till sig
    när man åker bil.

  367. När barnet
    inte behöver möta ens blick.

  368. Lyssna mellan raderna.
    "Vad försöker de berätta?"

  369. När de pratar om kompisar som
    har varit utsatta, är det de själva?

  370. Prata om bra och dåliga hemligheter
    redan när barnen är pyttesmå.

  371. Bra hemligheter, alltså julklappar.
    Och så de dåliga hemligheterna.

  372. Som känns i magen och som man får
    berätta om, fast nån sagt tvärtom.

  373. Det kan man börja med tidigt,
    liksom att prata om kroppen.

  374. Privata kroppsdelar, integritet
    och känslor. Framförallt med pojkar.

  375. Det är lätt att få panik när det
    gäller svåra ämnen. "Jag kan inget."

  376. "Det är lika bra att jag är tyst."
    Då är vi på farlig mark.

  377. Vi behöver inte kunna allt.
    Det vi behöver säga är "jag ser dig".

  378. "Jag är orolig för det jag ser.
    Jag finns här när du vill berätta."

  379. Vi kan behöva ställa frågan många
    gånger. Vi kanske inte får svar.

  380. Men vi har öppnat dörren och
    gjort det möjligt för dem att prata.

  381. Vilken position vi än har.
    Om vi är lärare, fritidspedagoger-

  382. -föräldrar, grannar. Alla kan ta hem
    det som vi har lyssnat på i dag.

  383. Prata porr! Det är därför vi är här.
    Alla vi måste ta tag i den frågan.

  384. Vi måste göra det icke-fördömande.
    Lägga oss själva åt sidan-

  385. -och försöka förstå den belöning
    som den här miljön kan ge på nätet-

  386. -för våra barn.

  387. När vi får en rutin att fråga barnen
    hur de haft det på skolan och nätet-

  388. -då kan vi faktiskt rädda liv.
    Ofta så går det väldigt bra-

  389. -för de unga som utsätts,
    när de får rätt hjälp.

  390. Jag tror...
    Jag hade önskat att de...

  391. ...kunde fått mig till nån som kunnat
    prata professionellt kring det.

  392. Det tog 13 år. Det tog fram tills
    i år innan jag tog den hjälpen själv.

  393. När man mår som sämst
    orkar man inte...

  394. ...dra igång den processen. Det är
    jättestort att börja prata om det.

  395. Det hade jag önskat.
    Att nån hade sagt...

  396. ...eller letat upp nån jag kunde
    prata med. Det orkade jag inte själv.

  397. Varför är det så svårt för vuxna
    att närma sig ämnet?

  398. För att det är främmande.
    Det var främmande för mamma att veta-

  399. -att det fanns bilder på mig där.
    Hennes respons var ändå att-

  400. -"så gjorde vi också, men med andra
    kameror". De bilderna kunde man ta.

  401. Och... Jag tror att man inte vill
    erkänna att det här problemet finns.

  402. Att det finns hela tiden. Internet
    är skrämmande och nytt för dem.

  403. Jag tror att man känner sig hjälplös.
    Då vill man inte ta i det.

  404. Man inser att man kanske inte
    kan få bort det helt enkelt.

  405. Därför finns det så mycket pepp här.
    Ni är inte främmande för ämnet.

  406. Vi är inte hjälplösa inför det här.
    Vi kan alla bli aktivister-

  407. -och sprida kunskapen
    i alla våra kanaler.

  408. Det finns ingen tid att förlora.
    Vi kan börja i dag.

  409. Tack!

  410. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Porrens roll vid sexualbrott mot barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Caroline Engvall, journalist och författare, berättar om pornografins roll vid sexualbrott mot barn, om hämndporr och vad som kan bli konsekvenserna för unga som befinner sig på nätet och får en knuff av vuxna personer att gå över gränsen. Vi får höra även höra barn och ungas berättelser om hur de utsatts för hot och övergrepp. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Juridik, Kriminologi, Pornografi, Rättsvetenskap, Sexologi, Sexuella övergrepp mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Hur porrindustrin kapat vår sexualitet

Gail Dines, professor i sociologi, talar om pornografins påverkan på samhället och hur den har ändrat den sexuella upplevelsen för unga människor som växer upp med tillgång till internet, sociala medier och porr som en stor del av sin vardag. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Porrens roll vid sexualbrott mot barn

Caroline Engvall, journalist och författare, berättar om pornografins roll vid sexualbrott mot barn, om hämndporr och vad som kan bli konsekvenserna för unga som befinner sig på nätet och får en knuff av vuxna personer att gå över gränsen. Vi får höra även höra barn och ungas berättelser om hur de utsatts för hot och övergrepp. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Arbetet med pornografins konsekvenser

Ett panelsamtal om vad som möter dem som arbetar med porrens påverkan och konsekvenser. Medverkande: Nina Rung, kriminolog och barnrättsexpert, Jonas Lönnroth, behandlare av sexualbrottslingar vid kriminalvården, och Mikis Kanakaris, verksamhetsutvecklare 1000 möjligheter och Locker room. Moderator: Olga Persson. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Hur porr påverkar ungas hälsa

Maria Ahlin, grundare av Freethem och författare till boken "Visuell drog", talar om ungas relation till porr utifrån ett folkhälsoperspektiv. På vilket sätt kan porr inverka på barn och ungas hälsa i form av attityder, relationer och sexualitet? Påverkas hjärnan av porrkonsumtion? Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Porr ur ett folkhälsoperspektiv

Ett panelsamtal om pornografins påverkan ur ett folkhälsoperspektiv. Medverkande: Linnéa Claeson, handbollsproffs och grundare av Assholes online, Tess Mellberg, lärare i livskunskap och sexualkunskap, Marcus Svensson, jämställdhetsstrateg Trollhättans kommun, och Meghan Donevan, Reality Check. Moderator: Olga Persson. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss