Titta

Nationen - syntolkat

Nationen - syntolkat

Om Nationen - syntolkat

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen - syntolkat : Den undangömda transhistorienDela
  1. Som vi rapporterat
    är könen i total upplösning.

  2. Enligt Sifo vägrar allt fler att
    definiera sig som man eller kvinna.

  3. Jag är på Kulturhuset för att spana.
    Vi ska se vad folk säger.

  4. -Blir det kaos?
    -Nej.

  5. -Varför vägrar du vara kvinna?
    -För att jag är man.

  6. Tjejer är bra och killar är bra.
    Jag har inte bestämt mig än.

  7. Varför går vi runt i cirklar?
    Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  8. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper i dag.

  9. Programmen leds av
    nio olika svenskar-

  10. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  11. Jag heter Aleksa Lundberg.
    Jag är skådespelare och journalist.

  12. Har du fått lära dig nåt
    om transpersoners historia i skolan?

  13. -Nej, ingenting.
    -Nej.

  14. -Inte nåt alls.
    -Inte alls.

  15. Det är dåligt med information.

  16. Att få veta att det finns fler
    som en själv hade hjälpt mycket.

  17. Då hade man inte känt sig så konstig.

  18. Ansökningarna om könskorrigering har
    ökat med 150 % de senaste fem åren.

  19. Allt fler lever öppet som varken
    män eller kvinnor - icke-binära.

  20. Det pratas ibland
    som om det vore nåt nytt för vår tid-

  21. -men det har alltid funnits människor
    som brutit mot könsföreställningar.

  22. Jag är man, anatomiskt sett.

  23. En man upplever sig som kvinna,
    och en kvinna som en man.

  24. Jag kanske inte skulle vara tjej.

  25. -Ja?
    -Gör dig osynlig!

  26. Det hade jag nästan glömt.

  27. Så varför har den här gruppen
    osynliggjorts genom historien-

  28. -för att de inte passar in
    i mallen av två strikta kön?

  29. Människans föreställningsförmåga
    har visat sig ha begränsningar.

  30. Vi kan föreställa oss
    liv på andra planeter-

  31. -en gud som verkar
    genom män i toppiga hattar...

  32. Här är ett diagram över penis.

  33. ...men vi har svårt att fatta
    att det finns fler könskategorier.

  34. Så länge som människor har delat upp
    varandra i olika kategorier, som kön-

  35. -finns det alltid människor
    som faller utanför de kategorierna-

  36. -eller befinner sig
    på gränsen till kategorin.

  37. Det här är
    Sam Holmqvist, litteraturvetare-

  38. -som har skrivit en avhandling
    om transgestalter i litteraturen.

  39. Könsöverskridare har alltid funnits.
    I dag säger vi "transpersoner"-

  40. -ett paraplybegrepp för
    olika sätt att vara trans på-

  41. -som transsexuella, icke-binära
    och transvestiter.

  42. Men det begreppet är ganska nytt.

  43. Transbegreppet, som vi
    pratar om det i dag, infördes 1910.

  44. En tysk läkare, Magnus Hirschfeld,
    hittade på ordet "transvestit".

  45. Det använde han om
    en ganska bred grupp personer.

  46. Det man sa innan "transperson" fanns
    var "hermafrodit".

  47. Det var
    ett slags tredje könskategori-

  48. -som låg mittemellan
    eller utanför man och kvinna-

  49. -eller som var
    lite av varje av man och kvinna.

  50. Det var en reell kategori,
    som man använde och hänvisade till.

  51. Olika tider har visat
    olika stort intresse för kön-

  52. -och behandlat
    könsöverskridare olika.

  53. Hur var det att vara trans i Sverige
    för 200 år sen?

  54. Vi ska berätta en sån historia. För
    att göra det besöker Aleksa Gotland.

  55. Här låg gården Rosendal,
    som till en del har byggts upp igen.

  56. Här levde Andreas Bruce,
    på 1800-talet.

  57. När Andreas kom till Gotland
    var han 20 år.

  58. Då hade han levt som man i fyra år.

  59. -Vad fint du har det, Tryggve.
    -Ja, det här rummet tycker jag om.

  60. Tryggve Siltberg är
    pensionerad landsarkivarie i Visby.

  61. Gotlänningar har bra självförtroende.
    Vi är lite självgoda av oss.

  62. Med viss rätt. Och...

  63. Därmed får man en trygghet-

  64. -som gör att man inte behöver
    gå till angrepp mot allt främmande.

  65. Gotlänningarna har varit ett resande
    folk, och varit vana vid besök.

  66. De är inte rädda för det främmande.

  67. Andreas stannade på Gotland. På
    1870-talet skrev han sina memoarer.

  68. Texten behölls inom släkten i 150 år
    innan den skrevs till en biografi-

  69. -av litteraturvetaren
    Inger Littberger Caisou-Rousseau.

  70. Andreas Bruces memoarer är helt unika
    i världslitteraturen.

  71. De är så unika att det är...

  72. Jag trodde inte att det var sant
    när jag först hörde talas om dem.

  73. Andreas föds 1808 och växer upp
    på Åkeshovs slott i Stockholm.

  74. Han beskriver hur han
    sneglar avundsjukt på sina bröder-

  75. -och smygprovar deras kläder.

  76. Övertygelsen om att han är pojke
    blir starkare ju äldre han blir.

  77. "Om jag ej får gå med byxor kan jag
    inte lefva", säger han vid sexton år.

  78. När han rymmer från sitt hem
    tar pappan med honom till en läkare.

  79. Läkaren skriver intyg på att Andreas
    är "i hög grad hermafrodit".

  80. -och "mer man än kvinna".
    Efter läkarbesöket-

  81. -tar de ett glas,
    och pappan skålar för sin nye son.

  82. Nu kan han börja leva som man,
    med namnet Ferdinand Andreas Edvard.

  83. Riddarhuset gör faktiskt en ändring
    i adelskalendern.

  84. De upplever en intensiv känsla av
    att tillhöra det motsatta könet.

  85. Jag började gå i pojkkläder.

  86. På grund av sociala påtryckningar
    får vissa lägga det åt sidan-

  87. -men de är fortfarande transvestiter.

  88. De får problem. De blir
    deprimerade och misstänksamma.

  89. Samhället måste ha större förståelse
    för såna här personer.

  90. Från 1968 finns transsexualism med-

  91. -i Socialstyrelsens
    klassifikation av sjukdomar.

  92. 1972 blir Sverige först i världen
    att erbjuda möjligheten-

  93. -att byta juridiskt kön,
    på villkor att personen steriliseras.

  94. 2009 avskaffas
    diagnosen transvestism-

  95. -som ansågs vara
    en psykisk störning fram till dess.

  96. 2012 slår kammarrätten fast att
    det strider mot Europakonventionen-

  97. -och svensk grundlag
    att kräva sterilisering vid könsbyte.

  98. Från och med 2013 tvångssteriliseras
    inte längre transsexuella.

  99. I januari 2017 säger Socialstyrelsen
    att de ska se över-

  100. -klassificeringen av transsexualism-

  101. -med målet att det inte längre
    ska ses som en sjukdom.

  102. Nadja Karlsson är journalist och
    leder transvandringar i Stockholm.

  103. Då kör vi. Hej och välkomna.

  104. Vi ska ha en historisk vandring
    om transpersoner.

  105. Jag är så glad att ni är här.

  106. Jag ska prata om den mest kända
    transpersonen i Sverige.

  107. -och den mest kända personen
    på 1800-talets mitt.

  108. Lars Molin låter inte så roligt.
    Vi säger Lasse-Maja i stället.

  109. Då blir det mer spännande.

  110. Lasse-Maja föddes 1785 i Västmanland.

  111. När han som nittonåring kommer
    till Stockholm för första gången-

  112. -är han redan en beryktad tjuv.

  113. Lasse-Maja gör stöldturnéer,
    ofta klädd som kvinna.

  114. Hans sista kupp blir 1812 i Järfälla-

  115. -när han och två kumpaner
    snor kyrksilvret.

  116. Han åker fast, döms till livstid
    och hamnar på Karlstens fästning.

  117. I fängelset skriver han
    sin självbiografi, som ges ut 1833.

  118. Boken blev en storsäljare,
    och Lasse-Maja blev rikskänd-

  119. -en skojig och populär figur
    i 1800-talets Sverige.

  120. Det var en person
    som alla kände till.

  121. Han blev folklig, men man vågade inte
    ta på att det var en transperson.

  122. Det var mer en rolig rackare
    som klädde sig som tjej ibland.

  123. Vi går tillbaka till Andreas Bruce.

  124. Hur gick det efter
    att pappan erkänt honom som sin son?

  125. Andreas tar jobb i en hattaffär, men
    det skvallras om en omklädd fröken-

  126. -och det blir skandal. Därför får
    Andreas flytta till Gotland 1829.

  127. Där börjar han jobba
    hos Jacob Dubbe på Rosendals gård.

  128. Det måste ha varit svårt
    att bevara en sån hemlighet.

  129. Han höll säkert på med "binders".

  130. Om nån skulle ha fått reda på
    vem han egentligen var-

  131. -så kunde det
    ha varit förenat med livsfara.

  132. Den tanken måste ha slagit honom.

  133. Han måste ha varit rädd. Jag var rädd
    när jag kom ut som transkvinna.

  134. Eller kvinna. Det var hot i luften
    när folk fattade hur det stod till.

  135. Han måste också ha varit rädd för
    att förlora sociala privilegier.

  136. Det tar jag också från mitt eget liv.

  137. Det är det som är det värsta.

  138. Klart att man är rädd ibland,
    men de sociala privilegierna...

  139. "Är du varken man eller kvinna?
    Då kan jag inte vara kär i dig."

  140. "Då vill jag inte
    vara kompis med dig."

  141. Och hur ska jag tjäna pengar? Det är
    ett jätteproblem för transpersoner.

  142. Andreas arbetar för Dubbe i sex år,
    som betjänt och kontorsassistent-

  143. -utan att få betalt. Dubbe var den
    på gården som kände till hemligheten.

  144. Jag tänker på det dubbla.

  145. Som transperson är man välkommen,
    men platsen är villkorad.

  146. Man får inte betalt,
    och man är nånstans på nåder.

  147. Det är en dubbel känsla.
    Den känslan hade jag-

  148. -i min familj när jag växte upp.
    Jag var en del av familjen-

  149. -men samtidigt var det okej
    att göra narr av mig.

  150. Min existens måste betala för sig
    för att den inte är normativ.

  151. Det är sorgligt.

  152. -Var är vi nu?
    -Här ska du se.

  153. Här har vi
    mannen själv - Jacob Dubbe.

  154. Det här är Dubbes stol. Här har
    Bruce suttit, kan vi räkna med.

  155. -Där ska du sätta dig.
    -Ja, det ska jag verkligen göra.

  156. Nu sitter du på samma plats
    som Bruce och Jacob Dubbe har suttit.

  157. Det viskas bakom ryggen på Andreas
    under de första åren på Gotland.

  158. Men han verkar bli accepterad
    som man.

  159. Jaha. Det är bara tobaken som saknas.

  160. Manlighet var viktigt. Han betonar
    ofta hur stark och modig han är.

  161. När pappan hade ordnat intyget
    och de satt på värdshuset-

  162. -och Andreas äntligen
    kunde känna sig som en man-

  163. -kan de ha tänt en pipa.

  164. Blev det lättare för...
    Om vi ska ta Bruce som exempel.

  165. Han var ju
    så pass binär i sin identitet.

  166. Han ville vara man, och man
    skulle vara som en riktig karl.

  167. -Blev det lättare att acceptera?
    -Ja, det tror jag.

  168. Det är mycket möjligt. Att försöka
    vara man och kvinna samtidigt-

  169. -hade varit knepigare.
    Han ville bli accepterad som man.

  170. Men folk viskade: "Han är egentligen
    ingen riktig karl."

  171. Sen händer det som inte får hända.

  172. Andreas, som annars bara
    har kärleksförbindelser med kvinnor-

  173. -blir efter
    en tillfällig affär gravid.

  174. Det blir
    den svåraste tiden i Andreas liv.

  175. I juli 1838
    föder han i hemlighet en dotter.

  176. Barnet lämnas bort.

  177. Framför allt
    scenen där han föder barn...

  178. Det är en tidig förlossningsskildring
    över huvud taget-

  179. -och det är den tidigaste
    där en transman föder barn.

  180. Det är också en gripande scen.
    Han beskriver när han föder barnet.

  181. Han ska visa för sig själv att han
    fortfarande är en man under födseln.

  182. För att bevisa sitt mod
    för sig själv tiger han envist-

  183. -genom hela förlossningen.
    Det gör ont att läsa.

  184. När Andreas fött barnet
    hamnar han i limbo.

  185. En man kan inte föda barn,
    enligt tidens normer och idéer.

  186. Alltså är Andreas en kvinna - men
    han har ju intyg på att han är man.

  187. När Andreas sen träffar
    sin kärlek, Maria-

  188. -nekas de av kyrkan att gifta sig.
    Trots det skapar de sig ett liv.

  189. Andreas och Maria blir sambos.
    Han hämtar hem sin dotter-

  190. -och blir bonuspappa till Marias son.
    Sen lever de tillsammans livet ut.

  191. Jag besöker kyrkogården
    där Andreas ligger begravd.

  192. Här står hans namn.

  193. Fast det är inte hans namn,
    utan C.T. Bruce.

  194. Det är
    initialerna för hans "flicknamn".

  195. Det känns ju lite deppigt, faktiskt.

  196. Det känns som om...

  197. Under står det:
    "Grafven korset ställs till slut"-

  198. -"till tecken att du kämpat ut."
    Han kämpade ju verkligen ut.

  199. Då känns det som ett ovärdigt slut
    att han...

  200. ...begravs med sina flickinitialer.

  201. Sånt här händer ju transpersoner
    hela tiden.

  202. Släktingar begraver sina döda,
    som har levt som ett kön-

  203. -men de begraver dem
    som deras "rätta" kön.

  204. Det är så ovärdigt!
    Det är så vansinnigt ovärdigt-

  205. -att man blir disrespekterad
    in i döden.

  206. Tillbaka till transvandringen,
    som har nått Hötorget i Stockholm.

  207. Lisbetha Olsdotter
    tröttnar på man och barn-

  208. -och flyr till Stockholm.

  209. Hon blir Mats Ersson, tar tjänst som
    soldat och gifter sig med Kerstin.

  210. Efter en tid förstår Kerstin
    att hon har gift sig med en kvinna.

  211. Hon anmäler honom,
    och 1679 halshuggs Mats Ersson.

  212. ...och det medför en dödsdom.
    Därför är Hötorget viktigt.

  213. Vi har avrättat transpersoner här,
    lagligt, i Sverige.

  214. Eftersom det inte verkar gå
    att behandla eller bota-

  215. -är det logiskt
    att vi hjälper folk att leva med det.

  216. Virginia Prince besökte den nordiska
    sammanslutningen för transvestiter.

  217. Jag har en feminin sida,
    som jag vill uttrycka. Jag skadar ingen.

  218. Jag ska sluta känna skuld, skam
    och rädsla och bara vara mig själv.

  219. Tryggve är i landsarkiven i Visby.
    Han vill visa mig en bok.

  220. I boken finns spår efter
    en av våra mest kända kungligheter.

  221. -Nu har jag fått fram boken.
    -Åh, jag blir så vansinnigt glad!

  222. Nu ska vi förevisa
    drottning Kristinas vackra handstil.

  223. -Ja! Ska man ha på sig handskar?
    -Ja, det måste man.

  224. Då ska vi öppna boken
    så att du får se dokumentet.

  225. -Mitt hjärta bultar dubbelslag.
    -Ja, ja.

  226. Här är det första dokumentet. Det här
    är drottning Kristinas namnteckning.

  227. Efter namnteckningen
    skriver hon lite krusiduller.

  228. -Det är den 22 november 1645.
    -Det här är jättecoolt.

  229. Kristina är ju också
    en historisk transperson.

  230. Så är det. Hennes kön
    var ju omdiskuterat under samtiden.

  231. Drottning Kristina
    regerade i Sverige 1632-1654.

  232. Hon abdikerade,
    konverterade till katolicismen-

  233. -och levde resten av sitt liv
    i Vatikanen i Rom.

  234. Redan vid Kristinas födsel rådde det
    förvirring kring hennes kön.

  235. Först sköts det salut för en pojke,
    och sen för en flicka.

  236. Om hon var man, kvinna, lesbisk,
    intersexperson eller trans-

  237. -är omdiskuterat. 1965 öppnade man
    till och med hennes grav-

  238. -för att kontrollera
    storleken på hennes bäcken.

  239. De kom fram till att hennes bäcken
    hade fungerat till att föda barn.

  240. -Här har vi historiens vingslag.
    -Ja!

  241. En historisk transperson
    i 1600-talets Sverige.

  242. -Ja.
    -Coolt!

  243. Hela Stockholm är...
    Sköndal och Norr Mälarstrand...

  244. Där har det funnits
    hemliga klubbar och lägenheter-

  245. -där man kunde byta om och träffas.

  246. Ombytningslägenheter och hemliga
    klubbar har funnits över hela landet.

  247. Där kunde man byta om och umgås.

  248. Just här hade man de hemliga
    tillställningarna och festerna.

  249. För att man ska förstå
    hemlighetsmakeriet som fanns...

  250. Man skulle parkera
    så nära som möjligt.

  251. Det kan man hoppas att vi slipper
    i framtiden - det här smygandet.

  252. Tack för att ni kom.

  253. Det var väldigt mycket
    jag inte visste.

  254. Bara att kunna säga, när folk säger
    att transpersoner är en ny grej...

  255. Det är skönt
    att ha exempel från 1600-talet.

  256. -"Så nytt är det."
    -Ja, att vi alltid har funnits.

  257. Det som är trenden är att man vågar
    komma ut och vågar prata om det.

  258. Det är ingen trend som alla hakar på.
    Folk förstår att det finns.

  259. Nu hittar man uttryck för
    att beskriva sig själv-

  260. -och inte bara att man är annorlunda.

  261. Men nu finns det nåt som beskriver
    mig, och det finns andra som jag.

  262. Vi har hittat en gemenskap
    där vi vågar utforska oss själva.

  263. -Det är jätteviktigt.
    -Ja.

  264. Skambeläggandet, förnedrandet,
    ifrågasättandet, nonchalerandet...

  265. Det är ett enkelt sätt för
    de som är rädda att nonchalera det.

  266. "Det kommer att gå över."

  267. Innan jag åker hem från Gotland
    träffar jag Hilbert Björkdahl-

  268. -som är
    Andreas Bruces barnbarns barnbarn.

  269. -Hej! Hilbert.
    -Aleksa heter jag.

  270. -Trevligt att träffas.
    -Detsamma.

  271. -Ska vi gå till graven?
    -Ja, varför inte?

  272. Hilbert såg till att Andreas memoarer
    kom fram i ljuset.

  273. -Här är det ju.
    -Ja.

  274. Det är fantastiskt
    att vara med på den här resan.

  275. Nu är mitt uppdrag slutfört.
    Nu vill jag att han ska hedras.

  276. -Som den han var.
    -Ja, och som den han levde som.

  277. Det ska inte stå kvinnoinitialerna.
    Jag vill ha en sten här-

  278. -där det står:
    "Här vilar Andreas Edvard Bruce."

  279. Jag har fått en koppling till min
    gamla släkt, och respekt för honom.

  280. Han var oerhört stark. Det var inte
    bara det att folk pratade-

  281. -utan kyrkan, myndigheterna
    och landshövdingen var emot honom.

  282. -En väldig styrka.
    -Verkligen.

  283. -Det skulle man ha hälften av.
    -Ja, verkligen.

  284. -Det är bra.
    -Det är verkligen värt att minnas.

  285. -Ja.
    -Med en till gravsten.

  286. -Tycker du det också?
    -Ja, om jag tycker!

  287. Jag hejar på dig
    nåt så vansinnigt mycket.

  288. Du är lite av en transaktivist
    för Andreas Bruce.

  289. -Absolut.
    -Det är bra.

  290. Han har lärt mig mycket.

  291. Är det okej att vi lägger den här
    vid Andreas gravsten?

  292. Det är fantastiskt hedersamt
    att han ska få en sån plakett.

  293. Då säger vi...
    Till minne av dig, Andreas Bruce.

  294. Här får du ditt namn tillbaka.

  295. Det är fint.

  296. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ
Ämnesord:
Diskriminering, HBTQ-personer, Hbtq, Historia, Könsidentitet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Transpersoner, Transsexuella
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Nationen - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Skitåret 1917

Avsnitt 1

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Svensk slavhandel

Avsnitt 2

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Nationalstaten

Avsnitt 5

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Världens fredligaste land

Avsnitt 7

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Ortens historia

Avsnitt 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Svensk slavhandel

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fri kärlek

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Fråga oss