Titta

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Om UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Föreläsningar och samtal från konferensen Framtidens lärande 2017. Skolhuvudmän i framkant delar med sig av beprövad erfarenhet, lärare visar på nya framgångsvägar, forskare ger insikt och perspektiv och innovatörer visar på nya möjligheter. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens lärande 2017 : Digital innovation i samhälle och skolaDela
  1. Det är inte otroligt
    att Hyper Island köper KTH-

  2. -för att dra parallellen
    till att Storytel köpte Norstedts.

  3. Eller så blir vi utkonkurrerade
    av Kunskapskanalen eller Youtube.

  4. Jag har haft ansvar
    för Digitaliseringskommissionen-

  5. -som har funderat på digitalisering
    i det stora, breda perspektivet-

  6. -men vi kastade oss direkt
    in i skolområdet.

  7. Det är det viktigaste området
    att börja med.

  8. Man ska alltid ha en expertgrupp
    med sig.

  9. Vår första expertgrupp
    bestod av bara barn-

  10. -för att ge en signal om att det är
    hos dem som ska använda det här-

  11. -som vi hittar energin, kreativiteten
    och idéerna om hur vi ska jobba.

  12. Nu har Digitaliseringskommissionen
    kommit till sitt slut.

  13. Vi lämnade vårt slutbetänkande
    sista december förra året.

  14. Nu har regeringen glidit in i nästa
    nivå om hur man ska arbeta med detta.

  15. Man har ett digitaliseringsråd
    som har möte klockan ett i dag.

  16. Jag har glädjen
    att få vara med där också.

  17. Det är få gånger nån från en tidigare
    kommission blir inbjuden i nästa-

  18. -så det är väldigt spännande.

  19. I kommissionen var jag ordförande,
    men i rådet är det Peter Eriksson-

  20. -för att han vill driva på frågorna.

  21. Det visar att man har en drivkraft
    även från regeringens sida.

  22. Jag har som forskare hållit på
    med digitalisering av arbete.

  23. Den här deprimerande bilden
    använde jag redan 2012.

  24. Digitalisering av statliga
    myndigheters utveckling.

  25. Ser ni utvecklingen?
    Ser ni hur mycket som har hänt?

  26. Om man skärskådar den här bilden
    kan man se-

  27. -att två stora saker har hänt på
    20 år i våra digitala arbetsmiljöer.

  28. Vi har fått plattare bildskärmar-

  29. -och vi har fler färger
    på post-it-lapparna nu för tiden.

  30. Det är besvärande när man går in
    och tittar på de system man använder.

  31. Utvecklingen går inte så fort
    som alla talar om.

  32. Då blir man lite frustrerad.

  33. Jag som jobbar på ett universitet
    kan också vara frustrerad.

  34. Vad gör högskolan
    när det handlar om digitalisering?

  35. Ofta får jag känslan
    att digitalisering var-

  36. -när vi flyttade anteckningar
    från tavlan in till Powerpoint.

  37. Sen hände det inte så mycket.

  38. Jag skippade ett mellansteg,
    när man gick till whiteboards.

  39. Då blir man lite frustrerad.
    Vad är det här?

  40. Så drar jag mig till minnes, särskilt
    när vi hade en politiker här nyss-

  41. -en debatt vi hade 2012 i Almedalen,
    möjligen var det 2013.

  42. Jag var inbjuden att vara med och
    diskutera digitalisering och skola.

  43. Det var precis inför valtider-

  44. -när det var väldigt hett att klaga
    på varandra. Ni kan tänka er.

  45. "Under era 8 år vid makten har inget
    hänt med digitalisering i skolan"-

  46. -sa den socialdemokratiska politikern
    till den moderata politikern.

  47. Sen fick jag ordet och sa:

  48. Jag vill måla upp en bild för er.
    Tänk att ni ser en bild!

  49. Bilden är en föreläsare
    som står och pratar i en skolsal.

  50. Det sitter en mängd personer
    och lyssnar.

  51. Nån sitter och jobbar med en dator,
    nån sitter och sover här borta-

  52. -och nån sitter och pratar.
    Ni kan se bilden framför er.

  53. Det är ju inte 8 år.
    Den bilden är mycket äldre än så.

  54. Sen visade jag den här bilden.
    Den är ju 800 år gammal.

  55. Vad har hänt med skolan
    under den här tiden?

  56. Har vi förändrat
    vår syn på hur vi lär ut?

  57. Det här kommer från tiden
    när en föreläsare "läste före"-

  58. -för att de inte hade böcker.

  59. Nån var tvungen
    att läsa upp vad som stod i böckerna.

  60. Här har vi alla aspekterna.

  61. Här är nån som sitter och sover,
    några som pratar med varandra-

  62. -och nån som gör andra saker.

  63. Det här är digitalisering i nån
    bemärkelse, att gå från den miljön.

  64. Digitalisering 1.0 - den första
    lilla digitaliseringen som har skett-

  65. -men man har inte dragit nytta av
    vad digitalisering innebär-

  66. -att radikalt göra om
    hur vi bedriver skolans arbete.

  67. Ofta när vi pratar om digitalisering-

  68. -kan vi prata om digitalisering
    av själva föreläsningsmomenten.

  69. Vi kan tala om digital examination,
    digitala prov i skolan-

  70. -och digitala uppgifter.

  71. För att inte säga administrationen
    för att sköta utbildningsväsendet.

  72. Har vi bra och ändamålsenliga verktyg
    för den typen av saker?

  73. Har vi bra digitala verktyg
    för schemaläggning-

  74. -och bra digitala verktyg
    för kurslitteraturskapande?

  75. Det finns mycket att önska.

  76. Helheten måste man ta med för att se
    möjligheterna för framtiden.

  77. Vad händer när man på allvar tar vad
    digitaliseringens möjligheter ger?

  78. Då öppnar sig helt nya möjligheter
    att göra saker på helt nya sätt.

  79. Det är det som är innebörden
    i digitaliseringsbegreppet.

  80. Jag var inbjuden av kanadensiska
    regering för att prata.

  81. Sveriges regeringen hade sagt
    att Kanada låg långt framme.

  82. Jag insåg att när de pratade
    om digitalisering pratade de om-

  83. -när motsvarigheten
    till Kungliga biblioteket-

  84. -gick från pappersdokument
    till att skanna dem-

  85. -och göra dem
    elektroniskt tillgängliga.

  86. Det är digitalisering 1.0-

  87. -det jag brukar kalla
    "informationsdigitalisering".

  88. Det är mycket bra med det.

  89. Det går från information som en
    kan se till nåt som är tillgängligt.

  90. Men vi har inte dragit nytta av vad
    vi kan göra med tekniken fullt ut.

  91. Digitalisering är
    när hela grunden och affärsmodellen-

  92. -för en kommersiell verksamhet
    förändras-

  93. -för att vi har teknik
    som kan göra saker på andra sätt.

  94. Populära exempel
    är Airbnb eller Uber-

  95. -som förändrar taxibranschen
    och hotellbranschen i grunden.

  96. Om vi börjar tänka in det sättet
    att se på digitalisering-

  97. -kan man börja fundera över
    hur vi bedriver vår utbildning.

  98. Flera universitet pratar om att man
    kunde använda en annan pedagogik-

  99. -"flipped classroom".

  100. Alla är väl hyfsat förtrogna med
    vad det är.

  101. Helt kort handlar det om-

  102. -att sitta och ta in en föreläsning
    är en envägskommunikation.

  103. Det är nånting
    som man kan göra ensam-

  104. -men att förstå, jobba, bearbeta,
    göra kunskapen till sin egen-

  105. -och använda den
    för att skapa nya saker-

  106. -det är en process som kräver
    att man gör saker tillsammans.

  107. Har vi insett det
    när vi bygger våra utbildningssystem?

  108. Om vi tar en pedagogisk ansats
    som Blooms för hur vi bygger upp det-

  109. -kan vi lätt se att de grundläggande,
    basala nivåerna här-

  110. -att lära sig, komma ihåg
    och förstå saker och ting-

  111. -så är det i traditionell utbildning
    vad vi brukar göra i klassrummet.

  112. Sen får folk gå hem och försöka
    tillämpa, förstå och analysera.

  113. I ett "flipped classroom"
    tänker man på-

  114. -vad folk behöver
    andra människor till för att förstå.

  115. Då är det självklart så
    att man borde vända på det-

  116. -så att man i klassrummen jobbar
    med saker som kräver samarbete.

  117. Vi kan flytta det här till
    digitala medier och andra former.

  118. Studenterna kan förbereda sig hemma
    genom att ta in kunskapen-

  119. -titta på Youtube-filmer och sånt.

  120. I skolan kan man jobba med sina
    mentorer för att förstå och skapa-

  121. -med den kunskap man har tagit in-

  122. -för att sen gå tillbaka och kolla
    det mot de teorier man har lärt sig.

  123. Det vänder upp och ner
    på förutsättningarna.

  124. Det är en viktig grund
    för att förstå-

  125. -hur vårt undervisningsuppdrag
    kommer att ske i framtiden.

  126. I senaste Almedalen debatterade vi
    saker kopplat till detta.

  127. Vad som hände samtidigt
    under dagarna i Almedalen-

  128. -var att det skedde ett
    företagsförvärv som var intressant.

  129. Bokförlaget Norstedts
    köptes av Storytel.

  130. Normalt sett
    brukar det gå till tvärtom-

  131. -att de stora, gamla kolosserna
    köper upp de nya startupperna-

  132. -men här skedde det tvärtom.

  133. Om man tänker i digitaliseringens
    tidevarv, hur det förändras...

  134. Om inte utbildande institutioner...

  135. Jag tänker i huvudsak universitet
    och högskolor, men även andra.

  136. ...förstår att samhället förändras-

  137. -är det stor risk att vi konkurreras
    ut av helt oväntade aktörer.

  138. Jag sa i debatten att det är inte
    otroligt att Hyper Island köper KTH-

  139. -för att dra parallellen
    till att Storytel köpte Norstedts.

  140. Eller så blir vi utkonkurrerade
    av Kunskapskanalen eller Youtube.

  141. Det skulle kunna ske.

  142. Företaget Kodak tyckte
    att digitalisering var en fluga-

  143. -så de fortsatte i godan ro
    att producera film.

  144. Man skulle ta fotografier med film.
    Vem skulle vilja ha bilder digitalt?

  145. Det dröjde inte lång tid
    innan företaget gick i konkurs-

  146. -ett anrikt företag,
    för att de inte insåg det.

  147. Vad skulle hända
    med utbildningsväsendet-

  148. -om vi blir utkonkurrerade i en
    av uppgifterna, kunskapsförmedlingen-

  149. -av tv-kanaler och tv-bolag?

  150. Vi skulle sitta kvar med uppgiften
    att certifiera och bedöma kunskap.

  151. Kanske inte den roligaste
    arbetsuppgiften som lärare.

  152. Det måste universitet vara med på-

  153. -annars kommer de att marginaliseras
    inom en 5-10-årsperiod.

  154. Likväl är det viktigt för skolorna-

  155. -som befinner sig
    under universitet och högskolor-

  156. -för gymnasium, grundskola
    och förskola.

  157. Hur tar vi in tekniken och använder
    den för att förändra det här?

  158. Det har kommit nåt som heter MOOCs-

  159. -som sprids ganska friskt
    på olika vis inom högre utbildning.

  160. Det började i USA
    på några av de anrika universiteten.

  161. Man lägger upp kurser och möjliggör
    för många att vara med på kurserna.

  162. På de första kurserna
    var det hundratusentals studenter.

  163. Det här är ett intressant sätt-

  164. -att tillgängliggöra
    och demokratisera utbildning-

  165. -och göra den tillgänglig för alla
    oavsett var du är-

  166. -men jobbar vi med det?
    Har vi förstått den möjligheten?

  167. KTH annonserade möjligheten
    att göra "moocar" och "joina" Edx.

  168. Man annonserade ut internt om vem
    som ville vara med och göra en MOOC.

  169. Jag ville gärna göra det,
    prova de digitala spåren-

  170. -och se vad det kan leda till.

  171. Tror ni att jag blev utvald? Nej.

  172. Man valde att ge den till Christer
    Fuglesang om att bli astronaut.

  173. Inget ont om Christer. Han
    är en fantastiskt trevlig människa.

  174. Då har man sett på MOOC-

  175. -som nån sorts marknadsföringskanal
    av ett universitet och högskola-

  176. -snarare än nåt som kan användas
    i den vardagliga undervisningen-

  177. -för att effektivisera,
    förbättra och höja kvaliteten.

  178. Här finns det
    ett enormt behov av utveckling.

  179. Vi måste
    bli mer aktiva digitalt på nätet-

  180. -för det är där våra studenter i dag
    tar del av kunskap.

  181. Det är få studenter
    som VILL gå på föreläsningar.

  182. De vill följa en MOOC online-

  183. -och sen gå till universitetet för
    att få hjälp och utveckla projekt.

  184. Utbildningslandskapet
    håller på att förändras.

  185. Det betyder att vi behöver väldigt
    mycket kunskap inom det här området.

  186. Jag brukar lyfta upp de här siffrorna
    som har några år på nacken.

  187. 2015 lyfte Neelie Kroes-

  188. -som var vicepresident i EU,
    fram följande presentation.

  189. Inom EU var hennes bedömning-

  190. -att det i slutet av 2015 skulle
    saknas närmare en miljon personer-

  191. -som skulle kunna arbeta med IT.
    Utvecklingen sker så snabbt.

  192. Vi måste se till att personer finns
    som kan jobba med den typen av saker.

  193. I dag vill man inte sätta
    såna prediktioner i tryck-

  194. -men man talar om att det är
    motsvarande 1,5 miljon lediga jobb.

  195. I Sverige har IT och telekom ungefär
    gett 60 000 lediga jobb inom området.

  196. Regeringen vill att Sverige
    ska ha Europas lägsta arbetslöshet.

  197. Varför då inte satsa på ett område
    som har högst negativ arbetslöshet?

  198. Vi måste se till att fler personer
    kan utveckla det här-

  199. -för att vi ska ha personer
    som kan undervisa, lära ut, prata om-

  200. -och vara de förebilder
    som vi behöver inom det här området.

  201. Hur ska det gå till? Det är väl bara
    att KTH höjer antagningen?

  202. Anta dubbelt så många
    till de datavetenskapliga programmen.

  203. Men det går inte,
    för det är så få som söker.

  204. Skulle man öka antagningen, skulle
    man få studenter som inte klarar det.

  205. Varför är det så?

  206. För att man har tappat intresset för
    IT-området tidigare i sin utbildning.

  207. Särskilt tjejer.

  208. Vi har jobbat stenhårt
    med att marknadsföra-

  209. -och visa oss relevanta
    för kvinnliga studenter-

  210. -och vi ökar
    med två procentenheter varje år.

  211. Nu är vi uppe i 16 procent tjejer
    på civilingenjör i datavetenskap.

  212. Enorma framsteg efter att ha varit
    nere på 8 procent för några år sen.

  213. Men det är inte alls tillräckligt för
    att vi ska vara bra och relevanta.

  214. Vi ska bygga ett samhälle-

  215. -och kan inte använda bara hälften
    av alla människor för att bygga det.

  216. För det digitala
    är det samhälle vi bygger.

  217. Det intressanta att konstatera
    är att IT växer i icke-IT-sektorn.

  218. I icke-IT-sektorn
    växer det med 27 procent-

  219. -medan det går ner
    i tillverkningsindustrin-

  220. -och inom själva IT-sektorn.

  221. Här är det intressant att se-

  222. -att IT i dag dyker upp i andra
    områden än vi trodde tidigare.

  223. Nånstans här skulle vi kanske kunna
    hitta personer som kan jobba med det-

  224. -som redan har en utbildning
    inom nånting annat-

  225. -som behöver utbilda sig om
    till nånting annat.

  226. Sen tittar vi på
    de här skrämmande siffrorna.

  227. Den blå linjen är lediga jobb
    i den digitala sektorn.

  228. Röd linje är utbildningarnas
    utveckling under perioden 2011-2015.

  229. Det händer ingenting
    i hur vi bygger ut våra utbildningar.

  230. Här är nånting
    vi behöver ta hand om hela vägen.

  231. Universitet fokuserar på att utbilda
    människor mellan 19 och 24.

  232. Sen säger man hej då, och så går man
    ut för att aldrig mer återkomma.

  233. Man tar inte heller ansvar
    för vad som händer innan de börjar.

  234. Vi måste börja förstå att lärande
    är nåt som sker från två års ålder-

  235. -eller till och med tidigare
    kopplat till det digitala.

  236. Det måste vi stödja. Vi måste stödja
    användandet av teknik väldigt tidigt-

  237. -och dra nytta av de möjligheterna
    för att kunna utveckla det vidare.

  238. Sen måste vi också möjliggöra
    att man fortsätter utbilda sig.

  239. Utbildning kanske inte är nåt
    man gör under en koncentrerad tid-

  240. -för att aldrig mer utbildas vidare.

  241. I framtiden kommer det att bli
    viktigare att byta jobb och yrke.

  242. Vi måste ha ett system
    där man kan fortsätta-

  243. -och ändra kompetens
    och lägga till ny kompetens.

  244. Kompetensutveckling blir en otrolig
    viktig sak i alla organisationer.

  245. Hur jobbar skolvärlden-

  246. -med att personalen
    får fortlöpande kompetensutveckling?

  247. Finns den kompetensutveckling som man
    behöver för att komma upp på banan?

  248. Vi kan ta annan fakta från EU
    som är lite skrämmande.

  249. 53 procent av EU:s befolkning anser
    sig ha så dålig digital kompetens-

  250. -att man inte vågar söka ett nytt
    jobb. Det är ganska skrämmande.

  251. Man kanske inte trivs
    i den arbetssituation man har-

  252. -men man har så många IT-system
    som man använder-

  253. -att man orkar inte ta sig åbäket
    att skaffa sig ett annat jobb-

  254. -därför att det är en för hög tröskel
    att gå in och hantera det.

  255. Alla människor
    behöver utveckla digital kompetens.

  256. Alla människor
    behöver bli mer förtrogna med-

  257. -och duktiga på att använda teknik.

  258. Det måste vi försöka jobba med
    och stötta på olika sätt.

  259. Då kan man fundera över vad man
    kan göra för att utveckla det här.

  260. Vart tog glasögonen vägen?

  261. Jag tänker att här finns det
    som det pratas om i dag-

  262. -att digitalisering
    tar över arbetsmarknaden.

  263. Digitalisering är nästan nåt ont
    för det tar bort en massa jobb.

  264. Det finns forskning på vad som händer
    när digitaliseringen kommer in.

  265. Vad är det för jobb som försvinner,
    och hur ser det ut?

  266. Carl Benedikt Frey på
    Oxford University har tittat på det-

  267. -och Stefan Fölster
    har översatt det till svenska termer.

  268. Hur stor andel av alla jobb
    vi har i dag är borta om 20 år?

  269. Fundera över det.

  270. Enligt deras undersökningar är det
    hälften av alla arbetsuppgifter-

  271. -som kommer att försvinna.

  272. Okej. Vad intressant!
    Vad är det för jobb som försvinner?

  273. Hur kan jag använda mig
    av den kunskapen-

  274. -för att förstå hur vi
    borde utveckla saker och ting?

  275. I rapporten som finns på Stiftelsen
    för strategisk forsknings hemsida-

  276. -kan man läsa mer om det.

  277. Man har gått igenom alla
    yrkeskategorier man har i Sverige.

  278. Man har använt framtidsstudie-
    metodologi för att dra slutsatser om-

  279. -hur stor risk de har att försvinna
    till följd av digitalisering.

  280. Bara på skoj kan vi titta in
    på listans topp-tio och botten-tio.

  281. Vilka tio yrkestyper
    eller arbetsuppgiftstyper-

  282. -har störst och minst chans
    att drabbas av digitalisering?

  283. Jag listade dem från rapporten,
    så kan vi resonera lite grann.

  284. Högst upp med 98 procents sannolikhet
    att försvinna.

  285. Kan ni tänka er vad det kan vara?

  286. Jag kan avslöja att det är nåt folk
    ofta inte tänker på, fotomodeller.

  287. Vi kommer inte
    att behöva fotomodeller.

  288. Redan i dag
    gör vi om de bilder vi har så mycket-

  289. -att vi inte kommer att behöva
    att nån poserar för dem.

  290. Det är relativt få
    som har det jobbet.

  291. Här har vi å andra sidan en mängd
    jobb som är "middle skill job".

  292. Här har vi assistenter,
    kontorsarbete, biblioteksarbete.

  293. Här har vi tunga, smutsiga jobb,
    maskin- och industrioperatörer.

  294. Försäljning,
    marknadsrelaterat, kassa.

  295. Det här är jobb
    som i stor utsträckning försvinner.

  296. Vad har vi på andra sidan?
    Vilka påverkas minst?

  297. Glädjande nog
    finns det flera lärare och lärarjobb.

  298. De kommer att fortsätta vara viktiga-

  299. -även efter att digitaliseringen
    har gjort om de här sakerna.

  300. Vi har det som är "people oriented",
    som handlar om människor.

  301. Här finns präster, pastorer
    och psykologer.

  302. Här finns jurister. Det
    kanske men inte hade förväntat sig-

  303. -men behoven av lagstiftning
    är viktiga i de här sammanhangen.

  304. Nånstans kan man fundera över
    vad det får för konsekvenser.

  305. Hur ska jag tolka det här?

  306. I enlighet med Carl Benedikt Frey...

  307. Det här är direkt från hans studie
    där han visualiserar det.

  308. Det är de arbetsuppgifter
    som har lägst risk att påverkas.

  309. Vi har "management", "business",
    "financial", "computer engineering",

  310. -"science", "health care",
    "education" och så vidare.

  311. Högst utsträckning har vi jobb som-

  312. -"service", "sales related",
    "office".

  313. När politikerna får se de siffrorna
    tänker de att digitalisering är dumt.

  314. Det tar ju jobben för oss! Alltså
    ska man vara emot digitalisering.

  315. Inte en helt bra idé,
    för det skapar en mängd nya jobb.

  316. Nya jobb
    kommer att behövas i framtiden.

  317. Forskarna tittar på studier
    om hur de nya jobben ser ut.

  318. Var finns de?
    Hur kommer vi att skapa dem?

  319. Hur förbereder vi redan tidigt
    och utbildar rätt personer?

  320. Jag kan inte visa de resultaten än-

  321. -men vi kan titta på topp tio-listan
    över de jobb som kommer.

  322. Det har jag fått från Carl Benedikt
    Frey som tittade på Linkedin.

  323. Vilka är de tio
    snabbast växande yrkena på Linkedin?

  324. Åtta av tio handlade om IT.

  325. Tio av tio hade titlar
    som inte fanns för tio år sen.

  326. Vi tittar på listan för att se vad vi
    ska tipsa våra barn om att studera-

  327. -om de vill vara säkra på
    att ha ett jobb som är växande.

  328. Förlåt! Inte där. Där!

  329. Det är saker som "IOS developer",
    "social media intern"-

  330. -"android developer",
    "data scientist"-

  331. -"user experience designer"
    eller zumbainstruktör.

  332. "Big data architect",
    "cloud services specialist"-

  333. -"digital marketing specialist"
    eller "beach body coach".

  334. Det är här framtidsyrkena finns
    om man vill satsa på dem.

  335. Vad vill jag säga med det här?

  336. Att jobb inom digitaliseringsområdet
    ökar nåt enormt.

  337. Förutsättningen för att vi som land
    ska ligga långt fram i utvecklingen-

  338. -vara relevanta
    och ha ett bra välfärdssystem-

  339. -ligger i att vi har en befolkning
    som kan, vill, är intresserade-

  340. -och har förmåga
    att delta i den utvecklingen.

  341. Då bär man ett ansvar
    för den utvecklingen-

  342. -redan från förskola
    och hela vägen igenom-

  343. -för att använda
    digitaliseringsmöjligheter-

  344. -för att på bästa möjliga sätt
    tillse en utveckling-

  345. -som leder till ett hållbart
    digitalt samhälle i framtiden.

  346. -Där tänkte jag stanna. Exakt på...
    -Fantastiskt! Tack för det.

  347. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digital innovation i samhälle och skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, har länge arbetat med frågor kring digital innovation som kraft och verktyg i samhällsutvecklingen. Här berättar han om digitaliseringskommissionen, om digitaliseringens möjligheter i samhället och i skolan och tar upp saker som flipped classroom och Mooc (Massive open online courses). Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Samarbete och kunskapsdelning för bättre resultat

George Berwick har utvecklat London Challenge, ett program där samarbete och kunskapsdelning mellan skolor kraftigt förbättrat resultaten för skolorna i London. Här berättar han hur man kan arbeta med kollegialt lärande och om hur skolor med sämre resultat kan samarbeta med skolor med bättre resultat och tillsammans nå en förbättring för alla inblandade. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Likvärdighet och digitalisering i skolan

Nya digitala arbetssätt bidrar till att skolan kan bli mer likvärdig, men nivån på skolors digitalisering skiljer sig väldigt mycket åt. Ett panelsamtal om hur vi ska göra för att ge alla elever och lärare en god grund och likartade förutsättningar. Medverkande: Åsa Fahlen, ordförande Lärarnas riksförbund, Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund, och Camilla Waltersson Grönvall (M), Riksdagens utbildningsutskott. Moderator: Stig Roland Rask. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Digital innovation i samhälle och skola

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, har länge arbetat med frågor kring digital innovation som kraft och verktyg i samhällsutvecklingen. Här berättar han om digitaliseringskommissionen, om digitaliseringens möjligheter i samhället och i skolan och tar upp saker som flipped classroom och Mooc (Massive open online courses). Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens lärande 2017

Robotar och digitaliseringen av samhälle och skola

Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive, berättar om robotar, programmering och vad teknikutvecklingen innebär för samhället och om hur digitaliseringen kan bidra till en mer likvärdig skola. Heath ger en historisk bakgrund och ger exempel på ny teknik och nya verktyg som visar att framtiden redan är här. Fantastiska robotar och innovationer kan redan nu användas i klassrummen, bara man känner till att de finns. Inspelat 23 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Datorn i utbildningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Jakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Högskolan

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Skolforskningsinstitutet

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.