Titta

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Om UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Världens ledande forskare inom infektionsområdet föreläser om förändrade spridningsmönster av infektioner, antibiotikaresistens och det senaste inom gentekniken. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning : Dna-skador i immunförsvaretDela
  1. Vilken är den ursprungliga faran,
    den som alltid utmanat oss-

  2. -och som funnits
    sen tidernas begynnelse?

  3. Det är en ära att vara här.

  4. Tack ska ni ha, särskilt de gäster
    som har rest långt för att delta här.

  5. Mitt fokus är
    hur immunförsvaret regleras.

  6. Först vill jag be om ursäkt.

  7. Jag har
    ett immunologiskt problem: allergier.

  8. Om jag börjar nysa...
    Ja, jag ber om ursäkt i förväg.

  9. Fokus för min forskning är
    hur immunförsvaret regleras.

  10. På senare år
    har vi upptäckt att en sak-

  11. -som har en viktig effekt
    på immunförsvaret-

  12. -är genomisk instabilitet.
    Det ska jag fokusera på i dag.

  13. Immunförsvaret är viktigt
    för att motverka infektioner-

  14. -och för vävnadsreparation.

  15. Men om immunförsvaret inte regleras
    kan det bli patologiskt.

  16. Fokus på vårt labb är
    hur immunförsvaret balanseras-

  17. -för att säkra infektionsförsvar-

  18. -men samtidigt motverka
    den patologiska verkan.

  19. Det är en sorglig sanning-

  20. -att krigsberedskap är ett av
    de bästa sätten att bevara fred.

  21. Samma sak gäller immunförsvaret.

  22. Immunförsvaret väntar inte passivt på
    att bli angripet innan det reagerar.

  23. Vi vet att immunceller producerar
    inflammatoriska cytokiner-

  24. -även utan trauma eller infektion.

  25. De inflammatoriska cytokinerna,
    som kallas konstitutiva-

  26. -är väldigt viktiga
    för immunförsvarets homeostas.

  27. Det håller immunförsvaret alert.

  28. När man utsätts för
    mikrober eller trauma-

  29. -gör de här cytokinerna
    att kroppen kan reagera snabbt.

  30. Det betyder att även små förändringar
    hos de här cytokinerna-

  31. -kan ha en stor inverkan på
    immunsvarets kvalitet och storlek.

  32. Om vi exempelvis har
    en låg halt av cytokinerna-

  33. -får vi troligen
    ett svagt inflammatoriskt svar-

  34. -som kanske inte räcker
    för att få bort patogener.

  35. Å andra sidan,
    om vi har en hög halt av cytokinerna-

  36. -kommer det att försätta
    immunförsvaret i en överväxel-

  37. -vilket ofta ger ett olämpligt,
    eventuellt patologiskt, immunsvar.

  38. En av grundfrågorna
    inom immunreglering är-

  39. -vilka mekanismer som ligger bakom
    produktionen av cytokinerna-

  40. -och hur mekanismerna
    påverkar resultatet av en infektion.

  41. Nå, vad är då immunförsvaret?

  42. Immunförsvaret är,
    enligt en definition-

  43. -förmågan att känna igen
    och reagera på faror.

  44. Vad är då fara?

  45. Fara kan vara många saker.
    Fara kan bero på mikrober-

  46. -eller mekanisk stress,
    som exempelvis att man skadar knäet.

  47. Svullnad och ömhet
    är ett immunsvar.

  48. Fara kan bero på
    extrema temperaturer.

  49. Fara kan bero på kemisk stress.

  50. Hittills har man främst studerat
    immunsvaret vid infektioner.

  51. Folk ser immunförsvaret
    som ett skydd mot patogener-

  52. -men om man tänker efter noga...

  53. Är mikrober den enda fara som
    drivit immunförsvarets utveckling?

  54. Självklart inte.
    Bland alla de faror ni ser här-

  55. -är mikrobinfektioner troligen den
    som kom till mest nyligen.

  56. När jag i Umeå började forska
    på immunförsvarets reglering-

  57. -var en av mina frågor
    vilken den ursprungliga faran var.

  58. Vad har alltid varit en fara?
    Om den faran är väldigt konstant-

  59. -är det den faran
    som håller immunförsvaret alert?

  60. Där kommer DNA-skador in.
    DNA-skador...

  61. DNA är
    cellens dyrbaraste makromolekyl.

  62. Skador på DNA är det mest
    konstanta hotet för alla livsformer.

  63. DNA-skador
    kan bero på metabolismen.

  64. Efter frukost smälter vi maten-

  65. -och bildar reaktiva syreföreningar
    som skada DNA.

  66. DNA-skador kan bero på UV-ljus.

  67. Det kan bero på
    normal replikation i cellen.

  68. Det kan bero på kemiska mutagener
    i omgivningarna.

  69. Det kan bero på mikroorganismer.

  70. Många patogener
    kan orsaka DNA-skador.

  71. Nu när vårt DNA har sekvenserats-

  72. -vet vi att vårt genom är fullt av
    upprepade sekvenser-

  73. -vilket är ett tecken på DNA-skador
    hos våra förfäder.

  74. Ursäkta...

  75. Utifrån det skapade vi hypotesen
    att DNA-skador är den fara-

  76. -som sätter i gång immunförsvaret,
    så vi kan reagera snabbt.

  77. För att mildra denna ständiga fara-

  78. -har vi utvecklat mekanismer
    för att mildra och laga DNA-skador.

  79. En av de centrala komponenterna
    vid DNA-reparation är enzymet ATM.

  80. Defekter i ATM leder till en sjukdom
    som kallas Ataxia telangiectasia.

  81. För att se immunförsvarets reaktion
    på DNA-skador-

  82. -valde jag sjukdomen som modell.
    Det är en mycket invecklad sjukdom.

  83. Den manifesteras som
    en neurodegenerativ åkomma-

  84. -men kan manifesteras som cancer,
    snabbt åldrande eller sterilitet.

  85. Märkligt nog uppvisar patienterna
    en uppsjö inflammatoriska fenotyper.

  86. En fråga blir
    varför defekter i DNA-reparationen-

  87. -ger spontan inflammation.
    Det är vad vi försökte titta på.

  88. Vi samarbetade med kliniker-

  89. -bland andra
    Torben Ek från Halland, Halmstad.

  90. Målet var att analysera patientprover
    och en musmodell.

  91. Vi hoppades kliniken skulle ge-

  92. -vissa signaler
    som kunde ge bättre patientvård.

  93. Vi ville se hur genomisk instabilitet
    påverkar immunförsvaret.

  94. När vi analyserar serum
    från patienterna-

  95. -och tittar efter aktivering
    av typ I-interferon-

  96. -kan vi se förhöjt typ I-interferon
    hos AT-patienterna.

  97. När vi analyserar cellerna-

  98. -ser vi ökad transkription
    av inflammatoriska gener.

  99. Det gör att om vi infekterar celler
    hos AT-patienten-

  100. -är de mer resistenta
    mot virusinfektioner, som ni ser.

  101. Här ser ni virusmängden
    hos AT-patienten och kontroller.

  102. Det betyder att AT-patienter
    uppvisar mer inflammation.

  103. Det kan främja skydd
    mot virusinfektioner.

  104. AT-patienterna är väldigt få
    och det är svårt att hitta dem.

  105. Vi fick åka ända till Iran.

  106. För att studera sjukdomen
    använde vi en musmodell.

  107. Vi har en rapportörmus
    där man kan följa inflammationer.

  108. Rapportörmusen uttrycker luciferas
    när interferon-beta-genen aktiveras.

  109. Man kan följa inflammationen.

  110. Rött är mycket inflammation,
    blått är litet. Här är vildtypsdjur.

  111. Under vanliga förhållanden
    har vi en konstitutiv inflammation.

  112. Hos knockoutmössen
    har vi förhöjd inflammation.

  113. Det stämmer med
    vad vi ser hos patienterna.

  114. Tack vare bakgrundsinflammationen
    som håller immunförsvaret alert-

  115. -ser vi, när vi utsätter djuren
    för vesikulär stomatit-virus-

  116. -att djuren utan ATM
    har högre halter av typ I-interferon.

  117. När vi tittar på de här djuren
    är virusmängden också lägre.

  118. Det betyder att förlust av enzymerna
    aktiverar immunförsvaret-

  119. -vilket ger bättre virusförsvar.

  120. Sen utsätter vi förstås djuren
    för olika sorters stimuli-

  121. -som bakteriellt LPS.

  122. Vi ser ökat inflammationssvar,
    både i celler och i möss.

  123. Den förhöjda inflammationen-

  124. -blir till slut patologisk.

  125. Därför tenderar djuren utan ATM
    att dö tidigare-

  126. -jämfört med
    kontrollerna, vildtypsdjuren.

  127. Defekter i DNA-reparationsenzymerna
    leder alltså till mer inflammation.

  128. Det är en balansgång.
    Det kan skydda mot virus.

  129. Defekt DNA-reparation
    aktiverar immunförsvaret-

  130. -vilket ger skydd mot virus-

  131. -men inflammationen
    kan bli patologisk.

  132. För hälsan är balansen viktig.
    Inte för mycket, inte för lite.

  133. Nästa fråga är varför defekterna
    ger en ökad inflammation.

  134. En hypotes som vi lade fram var-

  135. -att immunförsvaret är förmågan
    att känna igen och reagera på faror.

  136. Därför undrade vi om orsaken
    till inflammationen vid denna defekt-

  137. -var att DNA-skadorna hos djuren
    känns igen som en fara.

  138. Ett annat sätt att testa det är
    att ställa frågan om... Oj då.

  139. Om företeelser som skadar DNA,
    som strålning eller genotoxiner-

  140. -också kan förorsaka inflammationer.

  141. Om vi utsätter cellerna för strålning
    ser vi förhöjda typ I-interferoner-

  142. -och om vi utsätter dem för etoposid
    förorsakas en inflammation-

  143. -men vad viktigare är
    väcker genotoxinet immunförsvaret-

  144. -så att cellerna kan reagera
    mot virus på ett robust sätt.

  145. Om vi utsätter cellerna
    för sånt som skadar DNA-

  146. -är cellerna mer motståndskraftiga
    mot virus.

  147. Det är precis som i cellerna
    med defekter i DNA-reparationen.

  148. DNA-skador
    föranleder inflammation, men hur?

  149. Immunförsvaret känner igen faror-

  150. -genom så kallade
    mönsterigenkänningsreceptorer.

  151. Bland dem har vi TLR, på cellytan.

  152. Vi har intracellulära receptorer,
    som känner igen RNA i cytoplasman-

  153. -och DNA-receptorer.

  154. Alla de här receptorerna
    har adaptorer, som listas här.

  155. Frågan blir...
    DNA-skador sker i cellkärnan.

  156. Hur leder det till aktivering
    av receptorerna utanför?

  157. Vi har knockoutmöss
    för många av signalvägarna.

  158. När vi utsätter knockoutmössen
    för strålning ser vi-

  159. -att celler från möss med defekta
    cytoplasmatiska DNA-receptorer-

  160. -har defekten.
    Det betyder att DNA-skador-

  161. -medför aktivering av
    de cytoplasmatiska DNA-receptorerna.

  162. Det leder vidare till...

  163. DNA-skador sker i cellkärnan.
    Receptorerna är i cytoplasman.

  164. Hur förmedlas signalen?
    Det finns två lösningar, där en är-

  165. -att receptorerna går in
    i cellkärnan och känner av faran där.

  166. Ett alternativ är att DNA-skador
    gör att faran lämnar cellkärnan-

  167. -och går ut i cytoplasman
    och ger inflammation.

  168. Vi valde att testa det senare,
    att faran lämnar cellkärnan.

  169. Det vi gjorde var
    att utsätta cellerna för strålning-

  170. -och sen analyserade vi
    cytoplasmafraktionen-

  171. -ur bestrålade celler
    och ur celler från djur utan Atm.

  172. Det vi såg var
    att celler från djur utan Atm-

  173. -hade nukleärt DNA i cytoplasma.

  174. På samma sätt såg man nukleärt DNA
    i vildtypsceller som bestrålats.

  175. Det betyder att DNA-skador leder till
    att DNA avges från cellkärnan.

  176. När vi analyserar detta i cytoplasman
    i celler från AT-patienter-

  177. -ser vi att celler utan Atm
    har fullt av DNA i cytoplasman.

  178. Det liknar en virusinfektion-

  179. -för vid en virusinfektion
    har man mycket DNA i cytoplasma.

  180. Och sen...

  181. Sammanfattningsvis: DNA-skador gör
    att DNA avges till cytoplasma.

  182. Uppströmsreceptorer
    inblandade vid DNA-skador påverkas.

  183. Det handlar om enzymerna
    cGAS och IFI16.

  184. Men det är inte
    så enkelt som vi trodde.

  185. Vår nye postdoc på labbet sa:
    "Nelson, jag ser cGAS i cellkärnan."

  186. Det är alltså mer invecklat.

  187. Som jag sa kan cGAS binda till DNA-

  188. -och den finns företrädesvis
    i cytoplasman, som ni ser.

  189. Men om ni tittar noga här
    ser ni cGAS i cellkärnan.

  190. Om ni tittar ser ni
    att den här cellen delar sig.

  191. Det påminde oss om
    experiment vi hade gjort tidigare.

  192. När vi försökte se hur DNA-skador
    ökar inflammationen-

  193. -var en sak vi märkte att det krävs
    att cellen replikeras.

  194. Ett experiment
    min postdoc Anetta gjorde var att...

  195. Cellerna brukar ju genomgå
    olika faser i cellcykeln.

  196. Vi testade att avbryta den cykeln
    i ungefär fjorton timmar.

  197. Här är defekta celler och vildtyp.
    Ni ser att före avbrottet-

  198. -har Atm-cellerna
    mer typ I-interferon.

  199. När vi avbröt cellcykeln
    försvann skillnaden mellan cellerna.

  200. När vi tog bort inhibitorn såg vi-

  201. -att celler med reparationsdefekter
    fick förhöjd inflammation igen.

  202. Vad betyder då det?
    Vi har sammanfattat det här.

  203. Vilka två saker krävs för att
    DNA-skador ska ge inflammation?

  204. Jo, en DNA-skada
    och en spricka i kärnmembranet.

  205. Sprickor i kärnmembranet-

  206. -uppkommer under normala processer,
    som celldelning-

  207. Såna sprickor leder till läckage-

  208. -så DNA-fragment når ut i cytoplasma
    och kan binda till cGAS.

  209. Sprickor gör också
    att cGAS kommer in i cellkärnan-

  210. -och kan fungera aktiverande.
    Andra har visat att-

  211. -en annan mekanism genom vilken
    DNA-skador skapar inflammation-

  212. -är transmigration.

  213. Vid inflammation rör sig cellerna
    från blodomloppet till vävnaden.

  214. När cellerna gör den förflyttningen-

  215. -utsätts de för stress.

  216. Det ger mekaniska krafter på DNA
    och sprickor i kärnmembranet.

  217. Konsekvensen är att DNA läcker
    ut ur cellkärnan, in i cytoplasma-

  218. -eller att cGAS
    kommer in i cellkärnan.

  219. Det betyder att
    den mekaniska stressen-

  220. -när cellerna rör sig
    från blodet till vävnaden-

  221. -räcker för
    att aktivera immunförsvaret.

  222. När cellerna hittar patogenerna
    är de därför redo att reagera.

  223. Som sagt,
    DNA-skador leder till inflammation-

  224. -och vi vet ungefär hur.

  225. Att det sker har
    både nackdelar och fördelar.

  226. Det aktiverar immunförsvaret,
    vilket ger skydd som virusinfektion-

  227. -men nackdelen är att
    om det är överdrivet-

  228. -som vid fel i DNA-reparationen-

  229. -eller om man utsätts
    för nåt genotoxiskt, som strålning-

  230. -kan DNA-skadorna bli patologiska.

  231. Det har öppnat för ett nytt sätt
    att se på immunförsvaret.

  232. Det kan bidra till andra tillstånd-

  233. -som nu tydligt har visats
    ha samband med inflammation.

  234. Ett exempel är cancer,
    som jag ska nämna.

  235. Ett annat är åldrande.

  236. Följande har varit känt
    i över 140 år-

  237. -sen Rudolf Virchows dagar.

  238. Han visade att personer med tumörer
    hade inflammation i tumörerna.

  239. Att genomisk instabilitet hänger ihop
    med inflammation är känt.

  240. Det vi inte har vetat är
    om det är ett positivt samband.

  241. Hittills har...

  242. Under flera årtionden har forskare
    kopplat inflammationen i tumörer-

  243. -till mikrober. Vid tarmcancer
    nämndes kommensala mikrober.

  244. Vid HPV, alltså livmoderhalscancer,
    eller magcancer-

  245. -nämndes Helicobacter pyloris.

  246. Men hittills
    har bara 20-25 % av alla tumörer-

  247. -tydligt kunna kopplas till mikrober.

  248. Så vid de flesta cancertyper
    är inflammationens ursprung oklart.

  249. Rönet att genomisk instabilitet
    kan ge inflammation-

  250. -kan hjälpa oss förstå hur
    inflammationen vid cancer uppstår.

  251. Studier visar att cancerceller,
    på grund av genomisk instabilitet-

  252. -släpper ut DNA i cytoplasma-

  253. -vilket aktiverar cGAS
    och ger inflammation.

  254. Inflammationen DNA-skadorna ger
    är ett tveeggat svärd.

  255. Den är bra och dålig.
    Den kan ge ett bättre immunsvar-

  256. -men å andra sidan kan den
    främja tumöråterväxten.

  257. En annan positiv sak är
    att inflammationen förklarar-

  258. -varför strålterapi fungerar.

  259. Ett skäl att tumören krymper
    vid strålning-

  260. -är att DNA-skadorna
    ger en inflammation-

  261. -som ger ett ökat immunsvar,
    vilket främjar antitumörreaktionen.

  262. Inflammationen kan alltså främja
    tumöråterväxt eller immunsvaret-

  263. -men i vilka biologiska kontexter-

  264. -den gör det ena eller andra-

  265. -är ännu inte känt.
    Det är nånting vi är intresserade av.

  266. Jag vill även nämna åldrande.
    Det är oftast bra att vara ung.

  267. Ungdom betyder hälsa.
    Det gäller även immunförsvaret.

  268. Med åren ökar risken
    att vi ska få inflammationssjukdomar.

  269. Varför det?

  270. Här ser ni en normal cell.
    Det här är kromosomer.

  271. De är i vanligen skyddade
    av det som kallas telomerer.

  272. Vid celldelning och med åren
    blir telomererna kortare.

  273. Kortare telomerer
    ger genomisk instabilitet-

  274. -eftersom kromosomen inte
    är skyddad.

  275. I en cellkultur med hög delningstakt-

  276. -hamnar cellerna till slut
    i senescens.

  277. Ett kännetecken för senescens
    är inflammatoriska substanser.

  278. Om man jämför inflammationerna
    hos unga möss med hos äldre möss-

  279. -har de äldre förhöjd inflammation.

  280. Samma sak lär hända i patienterna.
    Min tanke här är-

  281. -att den ansamling
    av genomiska skador-

  282. -som sker när vi blir äldre
    kan förändra balansen-

  283. -och sänka tröskeln
    för att få inflammationssjukdomar.

  284. Om man utsätts för
    trauma eller infektion-

  285. -får man inflammationsreaktioner
    som inte ger god läkning.

  286. DNA-skador
    främjar alltså inflammationer-

  287. -men de har fler konsekvenser än så.

  288. Jag ska visa
    ännu en koppling till immunförsvaret.

  289. Det handlar om reaktionen
    på DNA-skador.

  290. Reaktionen på DNA-skador
    och genotoxisk stress-

  291. -kan ge
    minst tre olika cellulära resultat.

  292. Ett är att cellcykeln avbryts.

  293. Cellen avbryter replikationen,
    så att felet inte sprids vidare.

  294. Ett annat är att reparera DNA.

  295. Och i värsta fall,
    om DNA-skadan är för stor-

  296. -måste cellen begå självmord.

  297. Huruvida cellerna begår självmord
    eller reparerar DNA-

  298. -beror på hur starkt svaret
    på DNA-skadan är.

  299. Ett svagt svar skulle göra
    att cellen inte reparerar DNA-

  300. -och då skulle mutationer ansamlas-

  301. -men ett för starkt svar
    skulle också ha katastrofala följder.

  302. Hur immunsvaret gör
    för att hitta rätt balans är oklart.

  303. Men nu känner vi till
    en molekyl som är viktig för detta.

  304. Proteinet kallas Mysm1.

  305. Möss som har defekter där
    har en väldigt komplex fenotyp-

  306. -som omfattar utvecklingsstörningar
    och även cancer.

  307. Om vi korsar de mössen-

  308. -med möss med defekter
    som påverkar svaret på DNA-skador-

  309. -får vi knockout av Mysm1 och p53.
    Den fenotypen går inte att rädda.

  310. Mysm1 är alltså en negativ regulator
    av reaktionen på DNA-skador.

  311. Utan Mysm1 blir svaret för starkt,
    vilket blir patologiskt.

  312. Varför berättar jag det här?
    Och varför började vi titta på Mysm1?

  313. Vårt intresse för Mysm1
    väcktes av frågan...

  314. ...hur immunförsvaret regleras.
    Vi var intresserade av...

  315. Immunförsvaret har positiva effekter,
    men kan bli patologiskt.

  316. Vi ville hitta dess regulatorer.

  317. Vi gjorde en screening av shRNA-

  318. -då man tystar gener
    för att se deras funktion.

  319. Det vi upptäckte, vilket visar
    en koppling till DNA-skador-

  320. -var att många träffar var proteiner
    inblandade i svaret på DNA-skador.

  321. Ett av proteinerna var Mysm1.

  322. Nu ska jag, helt kort, berätta om
    Mysm1:s funktion i immunförsvaret.

  323. Det vi gjorde var utsätta
    Mysm1-knockouter för immunstimuli.

  324. När vi utsatte mössen för viruset
    som ger vesikulär stomatit-

  325. -såg vi att knockoutmössen
    hade förhöjd inflammation-

  326. -och kunde därmed
    göra sig av med viruset bättre.

  327. Det betyder att Mysm1 är
    en negativ regulator av immunsvaret.

  328. Å andra sidan, om vi utsätter djuren
    för bakteriella ligander, som LPS-

  329. -ser vi också förhöjda cytokinnivåer-

  330. -som blir toxiska för djuren.

  331. Återigen handlar det om kontroll.

  332. För mycket kan få bort virus,
    men kan också skada kroppen.

  333. Så Mysm1 är en negativ regulator
    av immunförsvaret-

  334. -och är inblandat i svaret
    på DNA-skador.

  335. Under normala förhållanden
    finns Mysm1 i cellkärnan.

  336. Så hur reglerar det signalvägar
    i immunförsvaret?

  337. Det vi upptäckte var att-

  338. -om vi utsätter cellerna-

  339. -med ett immunstimuli-

  340. -som muramyldipeptid, MDP,
    från bakterier-

  341. -ser vi att Mysm1 inte längre
    bara finns i cellkärnan.

  342. Det ansamlas i cytoplasman.
    Jag ska inte dra alla detaljerna-

  343. -men vi har förstått hur molekylerna
    reglerar immunförsvaret.

  344. Som en reaktion på inflammation
    samlas proteinet i cytoplasman.

  345. Det är ett deubikvitas-

  346. -som rensar bort ubikvitin
    ur signalkomplex.

  347. När det ansamlas i cytoplasman
    rensar det bort ubikvitin där-

  348. -vilket försvagar många signalvägar
    i det ospecifika immunförsvaret.

  349. Om man inte har Mysm1-

  350. -kan man få ett förstärkt svar
    på DNA-skador.

  351. Å andra sidan kan det ge
    överaktivering av immunförsvaret.

  352. Det betyder att Mysm1 är
    en molekylär brytare-

  353. -mellan reaktionen på DNA-skador
    och immunförsvaret.

  354. Det är bara ett exempel.

  355. Vi har identifierat många molekyler.

  356. Det som detta säger oss är
    att många av de proteiner-

  357. -som brukar reglera
    svaret på DNA-skador-

  358. -också har en funktion för att
    reglera immunförsvaret.

  359. Här är de två budskap
    jag vill skicka med er.

  360. Vårt immunförsvars hälsa
    är kopplat till genomets stabilitet.

  361. Jag har beskrivit två kopplingar.

  362. DNA-skador ger en signal om fara
    som håller immunförsvaret vaket.

  363. Det är bra, men blir det för mycket
    kan immunförsvaret överreagera.

  364. Det kan bli patologiskt.

  365. Komponenter som signalerar
    om DNA-skador-

  366. -är en viktig del av immunförsvaret.
    Det finns fler exempel än dessa.

  367. När vi började var det intressant,
    men när jag ser tillbaka...

  368. Var rönen överraskande?
    Det tycker jag inte.

  369. Som jag förklarade i början-

  370. -är immunförsvaret
    förmågan att känna igen faror.

  371. DNA-skador är det mest konstanta
    hotet för alla livsformer.

  372. Därför är det logiskt att DNA-skador
    aktiverar immunförsvaret.

  373. För det andra...
    Signalvägar som rör DNA-skador-

  374. -är troligen de som är
    mest konserverade.

  375. Rent ekonomiskt sett är det logiskt
    att inte uppfinna hjulet på nytt.

  376. Det är mer ekonomiskt
    att ge befintliga signalvägar-

  377. -nya funktioner.

  378. Många av de proteiner
    som deltar i svaret på DNA-skador-

  379. -deltar också i
    att reglera immunförsvaret.

  380. Det ändrar synen på immunförsvaret.
    Signalvägarna för DNA-reparation-

  381. -kan bli mål
    för antiinflammatoriska preparat.

  382. Nu vill jag tacka alla nyckelspelare
    som har gjort det här möjligt.

  383. Saskia Erttmann och Anetta Härtlova
    jobbade med DNA-skador.

  384. Swarupa Panda identifierade Mysm1
    och jobbade med det.

  385. Vi har också en ny grupp postdocs.

  386. Hui Jiang, som såg
    att cGAS fanns i cellkärnan-

  387. -Michaela Annemann
    och Ranjeet Kumar.

  388. Jag samarbetade med Torben Ek,
    som hade patientansvaret.

  389. Jag vill också tacka finansiärerna:
    Umeå universitet-

  390. -laboratoriet för
    molekylär infektionsmedicin-

  391. -Vetenskapsrådet
    och Kempestiftelserna.

  392. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dna-skador i immunförsvaret

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människans immunförsvar är i konstant beredskap för att reagera. Nelson Gekara, infektionsforskare vid Umeå universitet, har påvisat ett samband mellan dna-skador och vårt medfödda immunförsvar, som ger oss förmågan att bygga upp en optimal inflammatorisk reaktion på infektioner och andra biologiska angrepp. Gekara berättar om sin forskning i molekylärbiologi som undersöker dna-skadors signalproteiner och deras roll i det medfödda immunförsvaret och inverkan på infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Virus och bakterier
Ämnesord:
Allergi, Allmän medicin, Immunförsvar, Immunologi, Infektionssjukdomar, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Patogener, kommensaler och slemhinnor

Tarmfloran har många roller. En av dem är att skydda slemhinnan. De bakterier som vill invadera och kolonisera slemhinnan tävlar mot tarmfloran. Shigella sonnei är inget undantag. Philippe Sansonetti, professor i molekylär mikrobiologi vid Collège de France, berättar om patogener, kommensaler och slemhinnor i denna föreläsning som han kallar "The discreet charm of the 'Ménage á trois'", trekantens diskreta charm. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriernas kemiska språk

Skadliga bakterier kan döda människor, djur och växter, medan goda bakterier spelar en viktig roll i att hålla människor, djur och växter välmående och levande. Quorum sensing är bakteriernas sätt att kommunicera. Bonnie Bassler, professor i mikrobiologi vid universitetet Princeton i USA, är en pionjär på området och kunde i mitten av 1990-talet visa att bakterier inte bara talar med sina artfränder utan de kan också sända och ta emot signaler från andra arter. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Dna-skador i immunförsvaret

Människans immunförsvar är i konstant beredskap för att reagera. Nelson Gekara, infektionsforskare vid Umeå universitet, har påvisat ett samband mellan dna-skador och vårt medfödda immunförsvar, som ger oss förmågan att bygga upp en optimal inflammatorisk reaktion på infektioner och andra biologiska angrepp. Gekara berättar om sin forskning i molekylärbiologi som undersöker dna-skadors signalproteiner och deras roll i det medfödda immunförsvaret och inverkan på infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriers utökade kommunikation

Nya studier visar att tvåvägskommunikationen mellan bakterierna ständigt pågår som små viskningar även när man inte har en inflammation. Elaine Tuomanen, barnläkare vid St Jude Children's Research hospital, Memphis, USA, berättar här om sin forskning kring hur pneumokocker interagerar med det medfödda immunsvaret. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Hepatit C-virusets svaga punkt

Peter Sarnow, professor i mikrobiologi och immunologi vid universitet i Stanford, USA, berättar om sin forskning med fokus på patogena RNA-virus. Hur identifierar man de virala akilleshälarna vid infektioner orsakade av flavivirus? Flavivirus är en virusfamilj bestående av RNA-virus som bland annat orsakar TBE, gula febern, hepatit C samt zika- och denguefeber. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.