Titta

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Om UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Världens ledande forskare inom infektionsområdet föreläser om förändrade spridningsmönster av infektioner, antibiotikaresistens och det senaste inom gentekniken. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning : Spetälska - zoonoser och antroponoserDela
  1. När man frågar folk med lepra
    om de har haft kontakt med bältdjur-

  2. -så hade en del jagat dem,
    en del hade haft dem i trädgården-

  3. -och andra hade ätit dem.

  4. De flesta ser lepra som en smittsam
    sjukdom hos människor.

  5. Det jag vill försöka göra
    under de kommande 20 minuterna-

  6. -är att visa att det även
    är en zoonos och en antroponos.

  7. Jag ska försöka visa hur studiet av
    bakterierna som orsakar lepra-

  8. -Mycobacterium leprae, kan lära oss
    mycket om sjukdomens historia-

  9. -geografi och ekologi.

  10. Vi som jobbar med lepra-

  11. -har ett mindervärdeskomplex jämfört
    med de som jobbar med tuberkulos.

  12. Tbc-folket inleder sina föreläsningar
    med att rada upp en massa kändisar-

  13. -som fick tbc eller dog av det.

  14. Det är personer som påve Franciskus,
    Nelson Mandela-

  15. -som fick tbc på Robben Island.

  16. Författaren George Orwell-

  17. -dog av tbc strax efter
    att han skrivit färdigt "1984".

  18. Men vi har några hjältar
    på lepraområdet.

  19. Här har vi några av våra kändisar.

  20. Det här är en belgisk präst,
    fader Damien.

  21. Han skickades till Stillahavsöarna-

  22. -för att ge spirituellt stöd till
    människor som drabbats av lepra.

  23. Han tillbringade större delen av sitt
    liv där, och ådrog sig även lepra.

  24. Han helgonförklarades senare
    av påve Urban för sin insats.

  25. Den här borde ni känna igen.
    Det här är "El Che"-

  26. -och många av er vet
    att han innan karriärbytet-

  27. -var läkarstudent
    med inriktning mot dermatologi.

  28. Under sin motorcykelresa
    i Sydamerika-

  29. -tillbringade han tid
    på ett leprasjukhus-

  30. -och tog hand om leprapatienter.

  31. Den tredje är nån som jag känner,
    och det är José Ramirez.

  32. José kommer från Texas.
    Han är en helt vanlig amerikan.

  33. Han växte upp i Texas,
    och när han var sjutton-

  34. -fick han fläckar på huden
    och började tappade känseln.

  35. Det tog sex år innan man kom fram till
    att han led av lepra-

  36. -och han tillbringade 5-6 år i Carville-

  37. -på National Hansen's Disease Center.

  38. Om man vill veta mer om José så kan
    man läsa hans självbiografi "Squint".

  39. Det är inte lätt -
    det är en upprörande historia.

  40. Men vi ska återkomma till José
    lite senare.

  41. Lepra är en gammal sjukdom,
    och de kristna tror att de uppfann den-

  42. -eftersom den finns med i Bibeln, men
    den det äldsta dokumenterade fallet-

  43. -hittar man i "Sushruta Samhita", som
    gavs ut 800 år före vår tideräkning.

  44. I den här texten
    beskrivs sjukdomens egenskaper.

  45. Den beskriver diagnostik och t.o.m. en
    primitiv behandling: chaulmoograolja.

  46. Sushruta är högt vördad i Indien,
    och det finns statyer av honom överallt.

  47. Han var en ayurvedisk läkare.

  48. De äldsta skelettbevisen på lepra
    kommer också från Indien-

  49. -och de dateras till ca 2 000 år
    före vår tideräkning.

  50. Det rör sig om den här skallen-

  51. -och man ser de typiska lesionerna
    på de maxillofaciala delarna-

  52. -vilket är ett tecken på lepra.

  53. Var det alltså i Indien
    som lepra uppstod? Vem vet?

  54. Lepra var en allmänt utbredd sjukdom
    i Europa under flera århundraden-

  55. -och år 1175,
    i enlighet med Lukasevangeliet-

  56. -sa det engelska kyrkorådet att spet-
    älska, en term som inte bör användas-

  57. -inte bör leva bland de friska. Personer
    med lepra utestängdes från samhället-

  58. -och man inrättade
    speciella sjukhus för dem.

  59. På 1100-talet fanns det ungefär
    19 000 leprasjukhus-

  60. -och på medeltiden hade lepran
    nästan försvunnit från Europa.

  61. 1873 upptäcktes
    Mycobacterium leprae-

  62. -den första bakterien man hittat med
    en koppling till en smittsam sjukdom.

  63. Det här är en bild jag tog på Armauer
    Hansen-museet i Bergen i Norge.

  64. Den föreställer en förvriden hand
    från en norrman på 1800-talet-

  65. -som drabbats av lepra.

  66. Lepra förekommer än i dag,
    trots WHO:s enorma insatser-

  67. -för att utrota lepran
    som folkhälsoproblem innan år 2000.

  68. Alltså en minskning av förekomsten
    till mindre än en av 10 000 invånare.

  69. Man behandlade patienterna
    med en cocktail av olika läkemedel-

  70. -och sexton miljoner patienter
    har botats de senaste årtiondena.

  71. Förekomsten har minskat
    med cirka 90 %-

  72. -men ungefär 220 000 nya fall
    rapporteras årligen-

  73. -och minskningen har planat ut.

  74. Värst drabbat, numerärt sett,
    är Indien, följt av Brasilien.

  75. Två stora tillväxtekonomier har alltså
    lepra som ett folkhälsoproblem.

  76. Sjukdomar tar sig olika uttryck.

  77. Det är en polär sjukdom. Å ena sidan
    har vi en multibacillär form-

  78. -med många lesioner med mycket
    baciller, och stark humoral immunitet.

  79. På den motsatta polen har vi
    den paucibacillära varianten.

  80. Enstaka lesioner med
    hypopigmenterade gränser.

  81. Här saknas antikroppar, och immun-
    försvarets T-celler har god effekt.

  82. Personer med denna variant
    självläker ofta.

  83. För knappt 20 år sen
    ledde jag ett projekt-

  84. -där vi sekvenserade M.
    leprae-genomet. Det var ganska svårt-

  85. -inte för att sekvenseringstekniken
    var i sin linda-

  86. -utan för att organismen inte
    kan odlas i ett laboratorium.

  87. Vi utnyttjade
    WHO:s lepravaccin-program-

  88. -där man framställde M. leprae-
    bakterier för att använda som vaccin-

  89. -hos den niobandade bältan.

  90. Tack vare det lyckades vi sekvensera
    M. leprae-bakteriens genom-

  91. -och det är det minsta av alla genom
    bland de kända mikrobakterierna-

  92. -med knappt 3,3 megabaser.

  93. Cirka 1 600 gener kodar för proteiner-

  94. -och de flesta av dem finns även
    hos Mycobacterium tuberculosis.

  95. Hälften av genomet
    består av pseudogener-

  96. -det vill säga
    gener som förlorat sin funktion.

  97. Vi har några lepraspecifika gener, och
    jämfört med M. tuberculosis-genomet-

  98. -är det som en mosaik,
    där man bara har flyttat om bitarna.

  99. M. leprae har genomgått en process
    som kallas för reduktiv evolution.

  100. Den är inte längre frilevande organism,
    utan en obligat patogen-

  101. -och har börjat förminska sitt genom-

  102. -eftersom
    vissa delar inte längre behövs.

  103. När vi var klara med det
    sekvenserade vi ytterligare tre genom.

  104. Det första var från Indien. Sen gjorde
    vi genom från Brasilien, Thailand-

  105. -och USA.
    Och alla var i stort sett identiska.

  106. Vi hittade 215 polymorfier
    och fem nya pseudogener.

  107. Nästan inga variationer i protein-
    sekvenserna, vilket är gynnsamt-

  108. -när det gäller diagnostik,
    behandling och vaccin.

  109. Och vi hittade
    fyra olika enbaspolymorfier.

  110. Genom att använda
    en utökad genomjämförelse-

  111. -kunde vi få fram varianter
    av dessa enbaspolymorfier-

  112. -och vi lyckades identifiera
    sexton olika varianter, 1A till 4P.

  113. Det finns ett starkt samband
    mellan en viss enbaspolymorfivariant-

  114. -och patientens geografiska ursprung.

  115. Här ser vi leprans fylogeografi.
    Staplarna är färgkodade-

  116. -efter enbaspolymorfivariant-

  117. -och staplarnas storlek
    motsvarar antalet undersökta individer.

  118. Vi undersökte cirka 400 personer, och
    det finns en del mycket starka trender.

  119. I Västafrika är allt grönt-

  120. -och grön M. leprae hittar man även
    i Karibien och i Sydamerika.

  121. Som en följd av slavhandeln-

  122. -fraktades människor över Atlanten,
    och de förde med sig leprabakterierna.

  123. Man har längre trott att Alexander den
    store tog med sig lepran till Europa-

  124. -men här ser vi att så inte var fallet.

  125. Han tog sig till Indien, men det
    finns inga indiska varianter i Europa.

  126. Det var antagligen romarna
    som spred lepran i Europa.

  127. Man har även sagt
    att indierna spred lepran österut-

  128. -till Kina och så vidare,
    men inte heller det får nåt stöd här.

  129. Slutligen kom inte lepran till Amerika
    via Berings sund-

  130. -utan den kom
    från Europa och Västafrika-

  131. -med den omfattande invandringen.

  132. Den här studien utfördes av
    Marc Monot, en begåvad ung forskare.

  133. På sistone har vi intresserat oss
    för medeltida fall av lepra-

  134. -då tekniken nu tillåter såna studier.

  135. Pushpendra Singh,
    en postdok på mitt laboratorium-

  136. -i samarbete med Graham Stewart från
    University of Surrey-

  137. -Johannes Krause vid Tübingen-

  138. och hans doktorand
    Verena Schuenemann-

  139. -studerade en samling ben
    från gamla leprapatienter.

  140. Vi hade fall två från Danmark-

  141. -ett från Revshale och ett från Odense.

  142. Två från Storbritannien.

  143. Både två var från Winchester,
    och Winchester återkommer vi till.

  144. Samt ett från Sverige, så nu
    kan ni jubla över att Sverige är med.

  145. Det var från Sigtuna-

  146. -som väl är en förort till Stockholm?

  147. För att kunna studera dessa gamla fall-

  148. -använde vi dna-avskiljning
    för att anrika M. leprae-förekomsten-

  149. -med hjälp av en sån här
    smart oligonukleotid-array.

  150. I ett fall behövdes det inte,
    nämligen när provet togs ur en tand-

  151. -som var full av dna från M. leprae.

  152. Det gällde en person från Danmark
    som kallades för Jörgen 625.

  153. Med det här provet lyckades vi
    genomföra en de novo-sekvensering-

  154. -och vi fick i stort sett hela genomet.

  155. Så dna-provet var av god kvalitet.
    Vi hittade även en annan biomarkör-

  156. -i form av bakteriens mykoliska syror.

  157. Och det här var över 600 år efter
    att personen i fråga begravdes.

  158. Så det var en fin upptäckt.

  159. Genom att använda det här gamla
    dna:t plus en del moderna genom-

  160. -kunde vi skapa en ny fylogeni
    för M. leprae.

  161. Till vänster har vi ett träd skapat
    med största möjliga parsimoni-

  162. -och till höger
    ser vi en Bayesiansk analys-

  163. -där man utnyttjar
    radiokoldateringen av skeletten.

  164. Där finns alltså även tidsfaktorn med.

  165. Träden är i stort sett likadana.
    Vi hittade en ny gren-

  166. -som tycks vara den äldsta - gren noll-

  167. -och sen har vi de fyra grenarna
    som vi hade identifierat tidigare.

  168. Här har vi den Bayesianska analysen.

  169. Vi kan följa spåret tillbaka till
    den sista gemensamma stamfadern-

  170. -och kan då sluta oss till
    att det här uppstod från nånting-

  171. -för ungefär 2 500 år sen.

  172. Man ser att de moderna stammarna,
    som syns här, här och här-

  173. -har längre grenar än de gamla
    stammarna, som syns här och här.

  174. Det beror på att de genomgått
    ytterligare tusen år av evolution.

  175. Vad lärde vi oss av detta?
    Det fanns minst två stammar i Europa.

  176. 3I-stammen, som är typisk för Europa-

  177. -och 2F-stammen, som man vanligtvis
    hittar i Mellanöstern.

  178. Så det måste ha funnit en koppling
    mellan Europa och Mellanöstern.

  179. Av genomjämförelsen
    kan vi även sluta oss till-

  180. -att M. leprae inte tappar i styrka-

  181. -eftersom samma 3I-stam
    existerar i dag, i Amerika.

  182. Nu hoppar vi fram till 2000-talet-

  183. -och beger oss till Texas i USA.

  184. Den här unga, stolta Texas-bon-

  185. -har ett bältdjur som husdjur.

  186. Det är även Texas delstatsmaskot.
    Lepra är sällsynt i USA.

  187. 150 nya fall dokumenteras årligen-

  188. -vanligtvis bland invandrare från länder
    där sjukdomen är vanligare.

  189. En tredjedel av fallen är autoktona.
    Där bröt lepran ut hos människor-

  190. -som aldrig har lämnat landet - ofta
    har de aldrig ens lämnat sin delstat.

  191. De har inte haft kontakt med lepra-
    patienter, vilket inte är så konstigt.

  192. Man funderade över
    om det kom från den lokala miljön.

  193. Kanske från ett djurreservat. Nåt som
    gjorde att människor blev smittade.

  194. Man märkte en ökad risk
    i områden där det fanns bältdjur.

  195. Så... Lepra må vara sällsynt i USA,
    men bältdjur är inte sällsynta.

  196. Bältdjuret infördes till Amerika
    på 1800-talet för att fungera som föda.

  197. Bältdjuret jagas bara av människan-

  198. -och i södra USA
    finns nu 30-50 miljoner stycken.

  199. De förflyttar sig 10 km om året.

  200. De är bra värddjur för M. leprae
    eftersom de har låg kroppstemperatur-

  201. -och lång livstid - M. leprae har som ni
    vet en dubbleringstid på fjorton dagar-

  202. -så den behöver en långlivad värd
    för att komma upp i stora antal.

  203. I delar av de södra delstaterna
    bär 20 % av bältdjuren på M. leprae-

  204. -så de fungerar
    som stora, naturliga smittbehållare.

  205. Många av er
    har nog aldrig sett ett bältdjur.

  206. I Texas kallas de ofta
    för "Texas-farthinder"-

  207. -eftersom de är nattaktiva djur
    och ofta blir överkörda.

  208. De används gärna som husdjur, och
    man kan ha kapplöpningar med dem.

  209. Man jagar dem, och här ser vi en
    stolt bågskytt med ett fällt bältdjur.

  210. Om man jagar så måste man
    naturligtvis äta sitt fällda villebråd-

  211. -så bältdjuren hamnar ofta på grillen.
    De utgör alltså ett livsmedel.

  212. Vi ville se hur det låg till
    med bältdjuren i södra USA-

  213. -och vi sekvenserade dna
    från ett vilt bältdjur-

  214. -och från tre
    amerikanska leprapatienter.

  215. Alla hade samma variant.

  216. Genomjämförelserna
    avslöjade olika enbaspolymorfier-

  217. -men väldigt få sådana. Mellan
    bältdjuren och människorna-

  218. -skiljde det
    mellan en och åtta enbaspolymorfier.

  219. Sen skapade vi ett större urval där vi
    studerade 50 amerikanska patienter-

  220. -och 33 vilda bältdjur-

  221. -och typbestämde enbaspolymorfier
    och VNTR-sekvenser hos bakterierna.

  222. Studien möjliggjordes av den
    amerikanska folkhälsomyndigheten-

  223. -eftersom alla leprapatienter doku-
    menterats sen mitten på 1800-talet.

  224. Färgkoderna
    visar var de flesta fallen rapporterats.

  225. Den röda linjen är bältdjurens
    utbredningsområde. De rör sig norrut.

  226. Ringarna är platser
    där prover togs från bältdjur.

  227. Trekanterna är människor som bott
    utomlands och drabbats av lepra-

  228. -och fyrkanterna är autoktona fall.

  229. Efter alla genomanalyser-

  230. -analyserade vi datan
    med ett minimalt uppspännande träd-

  231. -och då framträder två delar.

  232. I den övre delen hittar man alla
    personer som hade bott utomlands.

  233. De har inget inbördes samband. Längst
    ner har vi en samling stammar-

  234. -som fanns både hos bältdjuren
    och hos människorna med lepra.

  235. Det är den stora cirkeln här nere.

  236. När man frågar folk med lepra
    om de har haft kontakt med bältdjur-

  237. -så hade en del jagat dem,
    en del hade haft dem i trädgården-

  238. -och andra hade ätit dem.

  239. Här kommer José Ramirez, som
    kämpar för folk med lepra, in i bilden-

  240. -för han var en av dessa människor.

  241. Vi kan nog lugnt säga att lepra
    är en sällsynt sjukdom i USA-

  242. -men den kan betraktas som en
    zoonotisk och återkommande sjukdom.

  243. I USA har lepran hos bältdjuret
    ett antroponotiskt ursprung.

  244. Bältdjuren fick alltså sjukdomen
    av människan.

  245. Det vet vi med säkerhet, för bältdjuret
    är inte en amerikansk art-

  246. -och det fanns inga
    dokumenterade leprafall i Amerika-

  247. -före den columbiska eran,
    så sjukdomen fördes dit av européer-

  248. -eller andra invandrare. Det var
    antagligen så bältdjuret smittades.

  249. Nu ska jag korsa gränsen till Mexiko.

  250. I Mexiko...

  251. ...rapporterades ofta fall av en
    så kallad diffus lepromatös lepra-

  252. -med en immunförsvarsmekanism
    som kallas för "Lucios fenomen".

  253. Den skiljer sig från vanlig lepra
    då den är icke-nodulär.

  254. Det sker en kutan infiltration och
    bakterierna orsakar nekrotisk vaskulit.

  255. Även kärlendotelet drabbas.

  256. För några år sen
    identifierade dr Han en ny bakterieart-

  257. -som han trodde låg bakom
    diffus lepromatös lepra.

  258. Bakteriens ribosom-RNA var väldigt likt
    det som återfinns hos M. leprae-

  259. -och även andra gener
    uppvisade likheter.

  260. Vi hade tur att ha tillgång
    till ett prov från Mexiko-

  261. -med diffus lepromatös lepra,
    och det kom från en 92-årig dam.

  262. Vi hittade syrafasta baciller
    i hennes vävnad-

  263. -och använde dna-avskiljning, den där
    array-tekniken jag pratade om tidigare-

  264. -för att plocka ut bakterien och
    genomföra en genomsekvensering.

  265. Den här bakterien heter Mycobacterium
    lepromatosis.

  266. Dess genom är nästan identiskt
    med genomet hos M. leprae-

  267. -med bara ett undantag. Men den
    har cirka 300 000 enbaspolymorfier-

  268. -så sekvenseringen
    skiljer sig åt ganska markant.

  269. Den har även många pseudogener,
    till och med några nya sådana-

  270. -så
    den reduktiva evolutionen fortsätter.

  271. Man tror att Mycobacterium leprae
    och Mycobacterium lepromatosis-

  272. -gick skilda vägar
    för ungefär 13,9 miljoner år sen.

  273. Nu kommer vi till vändningen
    i historien, så var vaksamma nu.

  274. Jag... Det rapporterades nyligen
    att röda ekorrar i Skottland-

  275. -uppvisade tecken på lepra.

  276. Jag stötte på en artikel
    i Veterinary Record-

  277. -som jag inte läser särskilt ofta.

  278. Anna Meredith hade kommit i kontakt
    med många röda ekorrar-

  279. -som uppvisade ovanliga symptom.

  280. Pälsen var i dåligt skick,
    trampdynorna var svullna-

  281. -och de var svullna runt öronen.
    Och de där örontofsarna-

  282. -som man förknippar med ekorren
    var borta. Svullen näsa, svullna öron.

  283. I Storbritannien är den röda ekorren
    en utrotningshotad och fridlyst art-

  284. -så vi undrade vad det var som pågick.

  285. Vi genomförde en studie av röda
    ekorrar tillsammans med Annas grupp-

  286. -och Skottland
    var ett bra ställe att börja på-

  287. -eftersom det finns
    fler röda ekorrar där än i England.

  288. Vi tog prover på 40 ekorrar
    utan lesioner och fyra med lesioner.

  289. Vi studerade även
    40 röda ekorrar från Irland.

  290. Vi studerade en ekorre med lesioner
    från Isle of Wight-

  291. -och ett stort antal ekorrar
    från Brownsea Island.

  292. Sjutton av dem
    uppvisade inga tecken på sjukdom-

  293. -medan åtta av dem hade lesioner.

  294. Brownsea Island är en berömd plats-

  295. -för det var här
    som scoutrörelsen startades.

  296. Baden-Powell anordnade det första
    scoutlägret på Brownsea Island.

  297. Det är även ett naturreservat,
    med ett stort bestånd av röda ekorrar.

  298. Här ser vi det engelska fastlandet,
    och det bor cirka 200 röda ekorrar-

  299. -på den här lilla ön.

  300. Vi studerade ekorrarna med hjälp av
    polymeraskedjereaktion och serologi-

  301. -för att se vad vi kunde hitta,
    och i de flesta av fallen-

  302. -hittade vi M. lepromatosis.
    I ungefär 20 % av fallen.

  303. Till och med
    hos ekorrarna utan sjukdomstecken.

  304. Förutom på Brownsea Island,
    där samtliga 25 prover-

  305. -var positiva för M. leprae.
    Vilket förvånade mig.

  306. Vi kunde skapa en fylogeni.
    Det här är en Bayesiansk analys-

  307. -så vi har även en tidsbestämmelse.
    Här ser vi de irländska ekorrarna.

  308. Här har vi de skotska ekorrarna,
    och slutligen den från Isle of Wight.

  309. De två stammarna från människor
    i Mexiko ser vi här nere.

  310. De här skiljde sig åt med 1-17
    enbaspolymorfier, och mexikanerna-

  311. -med sju enbaspolymorfier.

  312. Vi kan gå tillbaka i tiden
    och se när stammarna skiljde sig åt-

  313. -och svaret är
    för ungefär 27 000 år sen.

  314. Vi kan se när den irländska stammen
    skiljde sig från den på fastlandet-

  315. -och det skedde för cirka 200 år sen.
    Ekorrarna återinfördes då på Irland-

  316. -efter att ha varit utrotade
    på grund av det stora jakttrycket.

  317. Slutsatsen är att vi har en begränsad
    genetisk variation mellan stammar-

  318. -med samma geografiska ursprung.
    M. lepromatosis från Storbritannien-

  319. -har en annan härstamning
    än den mexikanska stammen.

  320. De skiljde sig åt för 27 000 år sen, och
    de irländska och brittiska varianterna-

  321. -skiljde sig åt för ungefär 200 år sen.

  322. Nu tar vi en titt på Brownsea Island.
    Det är den här gruppen.

  323. Alla dessa ekorrar
    tillhör enbaspolymorfi 3I.

  324. Det finns som ni minns
    sexton olika varianter.

  325. Om vi zoomar in lite mer-

  326. -så ser vi att ekorrarna på Brownsea
    Island har av en stam av M. leprae-

  327. -som är väldigt lik
    en medeltida, mänsklig stam.

  328. Den närmaste
    gemensamma släktingen-

  329. -är stammen SK2 från Winchester
    på det brittiska fastlandet.

  330. Winchester ligger 50 km
    från Brownsea Island-

  331. -och det fanns
    gott om leprasjukhus där.

  332. Vi har även hittat samma stam
    hos bältdjur-

  333. -hos ekorrar och hos historiska
    och nutida människor.

  334. Men det finns inget uppenbart
    i genomsekvensen som kan förklara-

  335. -varför just denna stam
    har en sån bred värdbas.

  336. Då är vi framme vid den sista bilden.

  337. Zoonoser och antroponoser.

  338. Zoonotiska sjukdomar överförs från
    tama eller vilda djur till människor-

  339. -och jag har nog övertygat er om
    att bältdjur kan smitta människor.

  340. Jag har argumenterat för att det var
    människor som smittade bältdjuren-

  341. -som nu finns i Amerika.

  342. Och ekorrarna?
    Hur smittades de av M. leprae-

  343. -eller av M. lepromatosis?
    Tja, jag vet inte.

  344. Men ett intressant drag hos de röda
    ekorrarna, och ekorrar i allmänhet-

  345. -är att de är väldigt utbredda-

  346. -och man kan hitta röda ekorrar
    från Irland i väster-

  347. -ända bort till Berings sund i andra
    ändan av den eurasiska landmassan.

  348. Det är intressant, för det kan förklara-

  349. -hur det kommer sig
    att lepran var så utbredd.

  350. Var det den röda ekorren, en släkting
    till denne, eller ett annat däggdjur-

  351. -som låg bakom
    den mänskliga lepran?

  352. Jag vill visa er två saker. Den röda
    ekorren uppskattades av två skäl.

  353. För pälsens skull - de användes ofta
    för att tillverka klädesplagg.

  354. Den här eleganta damen
    har en boa av röd ekorre.

  355. Det är ett sätt
    att överföra M. leprae till människor.

  356. Ett annat sätt är genom mat.
    Det här är en kokbok från USA.

  357. De är väldigt förtjusta
    i udda kött där borta.

  358. "Stekt ekorre - trädens kyckling."

  359. Är det ett sätt som människor
    kan bli smittade på?

  360. Jag vet inte. Eller var det nåt annat?
    Det får tiden utvisa.

  361. Jag slutar här. Jag vill tacka alla
    som har bidragit till det här arbetet.

  362. Mina f.d. kollegor
    Nadine Honoré och Marc Monot.

  363. Mina medarbetare Johannes Krause,
    Anna Meredith och Richard Truman-

  364. -från NHDP i Baton Rouge.

  365. Mina doktorander Charlotte Avanzi,
    Andrej Benjak, bioinformatiker-

  366. -och Pushpendra Singh,
    min före detta postdok.

  367. Framför allt vill jag tacka patienterna
    som donerade sina prover-

  368. -och den berörda sjukhuspersonalen.
    Slutligen: hej då!

  369. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Virus och bakterier
Ämnesord:
Allmän medicin, Infektionssjukdomar, Lepra, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Patogener, kommensaler och slemhinnor

Tarmfloran har många roller. En av dem är att skydda slemhinnan. De bakterier som vill invadera och kolonisera slemhinnan tävlar mot tarmfloran. Shigella sonnei är inget undantag. Philippe Sansonetti, professor i molekylär mikrobiologi vid Collège de France, berättar om patogener, kommensaler och slemhinnor i denna föreläsning som han kallar "The discreet charm of the 'Ménage á trois'", trekantens diskreta charm. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriernas kemiska språk

Skadliga bakterier kan döda människor, djur och växter, medan goda bakterier spelar en viktig roll i att hålla människor, djur och växter välmående och levande. Quorum sensing är bakteriernas sätt att kommunicera. Bonnie Bassler, professor i mikrobiologi vid universitetet Princeton i USA, är en pionjär på området och kunde i mitten av 1990-talet visa att bakterier inte bara talar med sina artfränder utan de kan också sända och ta emot signaler från andra arter. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Dna-skador i immunförsvaret

Människans immunförsvar är i konstant beredskap för att reagera. Nelson Gekara, infektionsforskare vid Umeå universitet, har påvisat ett samband mellan dna-skador och vårt medfödda immunförsvar, som ger oss förmågan att bygga upp en optimal inflammatorisk reaktion på infektioner och andra biologiska angrepp. Gekara berättar om sin forskning i molekylärbiologi som undersöker dna-skadors signalproteiner och deras roll i det medfödda immunförsvaret och inverkan på infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriers utökade kommunikation

Nya studier visar att tvåvägskommunikationen mellan bakterierna ständigt pågår som små viskningar även när man inte har en inflammation. Elaine Tuomanen, barnläkare vid St Jude Children's Research hospital, Memphis, USA, berättar här om sin forskning kring hur pneumokocker interagerar med det medfödda immunsvaret. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Hepatit C-virusets svaga punkt

Peter Sarnow, professor i mikrobiologi och immunologi vid universitet i Stanford, USA, berättar om sin forskning med fokus på patogena RNA-virus. Hur identifierar man de virala akilleshälarna vid infektioner orsakade av flavivirus? Flavivirus är en virusfamilj bestående av RNA-virus som bland annat orsakar TBE, gula febern, hepatit C samt zika- och denguefeber. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.