Titta

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Om UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Världens ledande forskare inom infektionsområdet föreläser om förändrade spridningsmönster av infektioner, antibiotikaresistens och det senaste inom gentekniken. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning : UVI och bakteriell komplexitetDela
  1. Data visar att fördelningen
    av konfigurationer i lösning-

  2. -moduleras av positivt selekterade
    rester och mannosbindning.

  3. I dag vill jag prata om den molekylära
    grunden till värd-patogenförhållanden-

  4. -och våra försök till nya behandlingar
    som minskar antibiotikaanvändning.

  5. Vi fokuserar på urinvägsinfektion
    eftersom UVI är en varningsklocka-

  6. -för antibiotikaresistenskrisen
    som vi står inför.

  7. Över 10 % av all antibiotika i USA
    används mot UVI.

  8. En följd är ökad multiresistens.
    Vi närmar oss en brytpunkt.

  9. Det förvärras av att kroniska patienter
    får antibiotika i månader eller år.

  10. Kateterassocierad UVI
    ökar notan med en miljard dollar.

  11. UVI orsakas oftast av E. coli-

  12. -och alla UPEC
    har bara 60 % gemensamma gener.

  13. Stammar kan skilja sig åt med 40 %.

  14. Huruvida stammen
    orsakar en infektion hos patienten-

  15. -hänger på det vår modell beskriver-

  16. -om den givna stammens
    urovirulensfenotyp-

  17. -matchar med värdens
    mottaglighetsfaktorer.

  18. Dessutom trivs UPEC i olika miljöer:
    tarm, urinblåsa, njure, vagina med mera.

  19. Varje miljö har sina koloniseringskrav
    som vi kallar "lås".

  20. UPEC-stammar har olika fitnessfaktorer
    som möjliggör kolonisering eller inte.

  21. Vi kallar det "nycklar". Kolonisering
    sker när ett lås öppnas av en nyckel.

  22. Låsen kan förändras
    av historia, genetik och beteende.

  23. Komplexiteten beror alltså
    på värd-patogenförhållanden.

  24. Jag ska prata om fitnessfaktorer
    som är viktiga i tarm och urinvägar.

  25. Vi börjar med urinvägarna.

  26. När bakterier kommer till urinblåsan-

  27. -måste de få fäste,
    och till det använder de pili.

  28. Den genetiska basen för deras biogenes
    beskrevs av Staffan Normark i Umeå.

  29. En viss UPEC-stam kan koda fem till
    sexton så kallade chaperonvägs-pili-

  30. -eller CUP-pili. Vilka CUP det gäller
    är olika från stam till stam.

  31. Men alla bär på gener
    som kodar typ 1-pili.

  32. Typ 1-pili har en spets
    med FimH-adhesin-

  33. -som känner igen mannos
    med stereokemisk specificitet.

  34. Det visar sig att urinblåsan
    är klädd med mannos.

  35. Här ser ni en FimH-medierad
    bakterievidhäftning i urinblåsan.

  36. Här är den strukturella grunden
    för mannosvidhäftningen.

  37. Vidhäftningen aktiverar dynamiskt
    cross talk i värd-patogen-förhållandet-

  38. -vilket kan leda till zippering
    på urinblåsecellerna-

  39. -mellan FimH och mannosreceptorn.

  40. När de väl tar sig in
    aktiveras bakteriens utvecklingskaskad-

  41. -och det bildas intracellulära
    bakteriesamhällen, IBC.

  42. Replikeringen är så robust att de får
    paraplycellerna att skjuta ut i lumen.

  43. Funktionen hos IBC-bildningen
    avbildas i de här filmerna.

  44. Ni ser här en urinblåsa infekterad med
    GFP-taggad E. coli, och här är ett IBC.

  45. Neutrofilerna är blåfärgade.

  46. Neutrofilerna
    försöker attackera bakterierna-

  47. -men de kommer inte åt
    de skyddade bakterierna.

  48. Men här är bakterier
    som inte hunnit samlas i IBC.

  49. Då ser man att neutrofilerna inte har
    några svårigheter att sluka bakterierna.

  50. Så funktionen hos IBC-bildningen är att
    ge bakterierna fotfäste och öka antalet.

  51. De senaste årtiondena har vi studerat
    "chaperon-usher"-maskineriet-

  52. -och hur det bygger upp pili.

  53. Chaperonen är
    två immunoglobulindomäner.

  54. Pili-subenheterna
    är ofullständiga Ig-domäner.

  55. Chaperonen binder till subenheterna för
    att fullborda immunoglobulindomänen-

  56. -vilket möjliggör veckning
    av subenheterna-

  57. -och koppling till en yttermembran-usher
    så att en kanal bildas-

  58. -genom yttermembranet
    som gör att pili kan sammansättas-

  59. -till sin slutgiltiga struktur.

  60. Varje subenhet har en N-terminal-

  61. -som fullbordar Ig-veckningen
    på intilliggande pili.

  62. FimH är ett 2-domänprotein. Veckningen
    fullbordas av intilliggande subenheter.

  63. Här visas FimH i grönt.

  64. När domänerna binder till chaperonen
    förlängs de.

  65. Men när pili har bildats vrids
    receptordomänen med 37,5 grader-

  66. -i förhållande till pilindomänen.

  67. Det intressanta är att vi har visat
    att den förlängda, "relaxerade" formen-

  68. -binder mannos med hög affinitet.

  69. Men den kompakta, "spända" formen-

  70. -som är den enda form jag har sett
    med röntgenkristallografi-

  71. -binder mannos med låg affinitet.

  72. Det vi anade för flera år sen är att det
    finns en jämvikt mellan formerna.

  73. Vi ser tre positivt selekterade rester
    utanför den mannosbindande fickan-

  74. -och att de resterna modulerar
    den konfigurationella jämvikten-

  75. -och typen av rester
    kan rucka jämvikten.

  76. Den här allelen skjuter jämvikten
    åt högaffinitetsformen.

  77. Vasilios Kalas antog att den formen
    då skulle vara relaxerad på spetsen.

  78. Han kristalliserade allelen,
    tittade på strukturen-

  79. -och såg mycket riktigt
    den relaxerade konfigurationen-

  80. -men i en ny konfiguration kallad "böjd"
    i förhållande till den förlängda.

  81. Det ledde Vasilios till hypotesen-

  82. -att relaxerad FimH kan prova
    konfigurationella ensembler.

  83. Med molekyldynamik
    testade han hypotesen-

  84. -och såg att den spända FimH
    är relativt statisk-

  85. -men att den relaxerade FimH kan prova
    dynamiska konfigurationsensembler.

  86. Han använde SAXS för att se skillnader
    i form och storlek på FimH.

  87. Jag ska bara sammanfatta. Rött betyder
    olika strukturer. Blått är liknande.

  88. De strukturer som är mest olika
    är högaffinitetsformen-

  89. -och lågaffinitetsformen.

  90. Här borta ser ni skillnader i form
    plus eller minus mannos.

  91. Den variant med störst skillnader
    i mannosbindning är den "vilda" typen.

  92. Här ser ni avståndet
    mellan adhesinatomerna.

  93. När FimH binder till mannos
    blir skillnaden störst-

  94. -vilket överensstämmer
    med att vild FimH bundet till mannos-

  95. -föredrar den relaxerade
    konfigurationen.

  96. Data visar alltså att fördelningen
    av konfigurationer i lösning-

  97. -moduleras av positivt selekterade
    rester och mannosbindning.

  98. Den här bilden tog John Heuser
    för tjugo år sen.

  99. Jag har stirrat på den i tjugo år-

  100. -och tänkt på det som en låsmekanism.
    Så har jag sett på vidhäftning.

  101. Nu vet vi att det inte är så. Bakteriell
    bindning är en mer dynamisk process-

  102. -där adhesinet låter bindningen
    av bakterien till ytan-

  103. -som kan öka bakteriens uppehållstid-

  104. -och låta den absorbera vätska-

  105. -och möjliggöra bakteriell bindning.

  106. Modellen förklarar det jag har sagt.

  107. Att det finns en dynamisk jämvikt.

  108. Den vilda typen träffar mitt i prick.
    Det finns "decoys" i urinvägarna.

  109. Högaffinitetsallelen som binder mannos
    visar sig kraftigt försvagad in vitro.

  110. Vi tror att det är för att de binder
    till decoys så att de inte når epitelet.

  111. Lågaffinitetsvarianten
    koloniserar för dåligt.

  112. Högaffinitetsvarianten
    elimineras av decoys.

  113. Nu vill jag övergå till pilis roll
    i slutreservoaren för UVI-

  114. -och det är i mag-tarmsystemet. Det här
    är studier gjorda av Caitlin Spaulding.

  115. Hon har studerat
    de olika CUP-pilis roll-

  116. -och vad som gör att UPEC kan
    upprätthålla reservoaren i tarmen.

  117. Hon gjorde mutanter
    i var och en av CUP-operonerna-

  118. -och jämförde vild typ med mutanter.

  119. I modellen behandlade hon
    med streptomycin-

  120. -och gav UTI89 oralt, vår UPEC-stam.

  121. Som ni ser gick koloniseringen rätt bra
    i alla olika vävnader.

  122. Hon såg att två adhesiner var viktiga
    för att upprätthålla tarmreservoaren.

  123. Typ 1-pili
    som också är viktiga i urinblåsan-

  124. -men också F17-typen-

  125. -som även kallas Ucl-pili.

  126. Sen ville vi veta
    var adhesinerna lokaliserar.

  127. Var finns receptorerna de binder till?

  128. Vi såg när vi tittade på FimH-lektinet
    att de binder väl till övre kryptan.

  129. PNGase-behandling som klipper
    N-länkade oligosackarider-

  130. -och förstör bindningen. Så FimH binder
    N-länkade oligosackarider i kryptan.

  131. Intressant nog binder Ucl-adhesinet
    till de undre kryptorna.

  132. O-glykosidas-behandling
    upphäver bindningen-

  133. -vilket tyder på att adhesinet binder
    O-länkade oligosackarider i kryptan.

  134. Det kan vara så att vid inflammation och
    andra molekylära störningar i tarmen-

  135. -frias nischer som UPEC kan inta
    och dra ut dem ur mikrobiotan i lumen-

  136. -till kryptan
    där konkurrensen är mindre.

  137. Det här är en hemsk bild,
    men jag vill bara visa-

  138. -att när man tittar
    på F17-pilis fylogenes-

  139. -är det begränsat
    till E. coli utanför tarmen.

  140. Den yttre ringen är olika CUP. De
    inre ringarna är olika E. coli-klasser.

  141. F17-typen tycks begränsad till B2-
    stammar och stammar utanför tarmen.

  142. En lika hemsk bild,
    men bara för att visa.

  143. F17-pili i blått som är begränsade
    till E. coli utanför tarmen-

  144. -är mest lika adhesiner
    begränsade till tarmpatogener-

  145. -som de F17-pili som finns i ETEC.

  146. Så F17-typen av pili tycks ha utvecklats
    ur enteriska patogener.

  147. Som om UPEC har stulit adhesinet-

  148. -för att upprätthålla sin tarmreservoar.

  149. När vi jämför Ucl-adhesinet
    med F17-adhesinet-

  150. -har de mycket liten sekvenshomologi-

  151. -men när vi bestämmer strukturen
    för adhesinerna är de nästan identiska.

  152. Vi känner till receptorbindningen för
    F17, det binder till N-acetyl-glukos.

  153. Det är en liknande ficka för UclD, men
    vi vet ännu inte vilken receptorn är.

  154. För att sammanfatta finns F17-pili bara
    i 11 procent av alla E. coli-stammar-

  155. -men i 50 procent av B2-stammarna.

  156. I en klinisk studie med 14 patienter
    där vi tog prover vid olika återfall-

  157. -ett, två, tre återfall, och vi gjorde
    en genomanalys av stammarna-

  158. -såg vi att i återfall med samma stam-

  159. -bar 91 % av återfallen
    på F17-liknande pili.

  160. Det tyder på att F17-pili
    kan ha koppling till UPEC-

  161. -och möjliggöra återkommande UVI
    genom att främja tarmreservoaren.

  162. Jag berättade om IBC-cykeln
    i den akuta infektionsfasen.

  163. Men den akuta cykeln
    kan ha olika utfall.

  164. Ett är att infektionen kan upplösas
    med eller utan bildning av QIR-

  165. -som kan ge upphov till nya infektioner.

  166. Eller så kan infektionen
    bli mer kronisk och återkommande-

  167. -med ohämmad replikering i lumen.

  168. Vi har försökt förstå vilka checkpoints
    hos värden som avgör utfallet.

  169. Den jag vill prata om nu är historia.

  170. Det har länge varit känt
    epidemiologiskt och kliniskt-

  171. -att patienter med UVI-historia
    löper större risk för UVI.

  172. Vi ville veta varför, så vi tog fram
    en modell för att undersöka-

  173. -hur UVI-historia påverkar patogenes
    för återkommande UVI.

  174. Vi infekterar eller skeninfekterar
    med PBS. De mössen kallar vi "naiva".

  175. Eller så infekterades de med UTI89.

  176. Hälften av mössen fick kronisk cystit
    och ohämmad replikering i fyra veckor.

  177. De mössen kallade vi "sensibiliserade".

  178. Andra hälften med upphävd infektion
    kallar vi "upphävda".

  179. Vi behandlar med antibiotika,
    väntar i fyra veckor och gör om det.

  180. Det vi ser är
    att de sensibiliserade mössen-

  181. -är signifikant mer infektionsbenägna
    jämfört med de naiva och upphävda.

  182. En anledning som jag ska visa
    är att urinblåsan har omformats-

  183. -av sensibiliseringsprocessen,
    och det märks morfologiskt.

  184. Ni ser bilder på urinblåsor från naiva,
    sensibiliserade och upphävda möss-

  185. -efter antibiotikabehandling
    och fyra veckors vila.

  186. Luminalcellerna på de sensibiliserade
    mössen är 21 gånger mindre-

  187. -än på de naiva mössen.
    Här har vi färgat basalcellsmarkörer.

  188. I lila ser man en utökad proliferativ
    zon hos de sensibiliserade mössen.

  189. Om man färgar markörer
    för terminaldifferentiering-

  190. -där markörerna är vita-

  191. -saknar de sensibiliserade mössen det
    jämfört med de naiva.

  192. Så sensibiliseringen tycks skapa
    en defekt i terminaldifferentiering.

  193. Vi gjorde också proteomanalys
    och RNA-sekvensering på urinblåsorna.

  194. Vi ser hundratals gener
    som är differentiellt reglerade.

  195. Vi gör pathway-analys som tyder på att
    de sensibiliserade urinblåseepitelen-

  196. -är känsligare för neutrofilskador
    till följd av inflammationen.

  197. Det märks på elektronmikroskopbilderna
    att när en sensibiliserad blåsa utmanas-

  198. -blir inflammationsreaktionen
    översvallande.

  199. Nu blir neutrofilerna skurkar-

  200. -och läget blir perfekt
    för ohämmad bakteriereplikering.

  201. Sensibilisering från tidigare infektion
    leder till en omformning-

  202. -som ökar sårbarheten
    för senare infektion.

  203. Här är data. I mitten utmanar vi naiva
    och sensibiliserade möss med tre isolat.

  204. I varje fall ser man att sensibiliserade
    möss är benägna till svårare UVI-

  205. -jämfört med de naiva mössen.

  206. Vi ser samma sak
    i andelen möss som får kronisk cystit.

  207. För det första är de naiva mössen
    nästan resistenta mot kronisk cystit.

  208. Men av de sensibiliserade mössen
    får upp till 80 procent kronisk cystit.

  209. Infektionskinetiken är intressant.

  210. Möss med infektionshistoria
    är resistenta mot IBC-bildning.

  211. När vi tittar på CFU
    efter 6 och 12 timmar-

  212. -har sensibiliserade och upphävda möss
    en koloniseringsresistens.

  213. Men efter 24 timmar
    händer nåt intressant.

  214. Resistensen bryts ner. En andel
    av mössen får svårare cystit-

  215. -ett dygn in i den akuta cykeln.

  216. Vad är det för checkpoint som leder
    till genombrottet för koloniseringen?

  217. Den viktigaste faktorn vi har upptäckt
    hittills är COX-2-uttrycket.

  218. Hos de sensibiliserade mössen är det ett
    ökat COX-2-uttryck med direkt koppling-

  219. -mellan CFU och COX-2-uttrycket,
    liksom PMN-värdet.

  220. In situ-färgningen visar att COX-2-
    uttrycket är robust i urinblåseepitelet.

  221. COX-2 är ett enzym som omvandlar
    arakidonsyra till prostaglandin.

  222. Prostaglandin binder till olika
    receptorer och modulerar inflammation.

  223. Därför är det en perfekt plats
    för farmakologisk intervention.

  224. NSAID-preparat är COX-2-hämmare.

  225. Vi undrade om modulerande behandling
    kan påverka återkommande UVI.

  226. Det vi ser är slående. Efter 24 timmar
    har möss som fått COX-2-hämmare-

  227. -signifikant minskad pyuri
    sett till PMN-värde.

  228. Och de skyddas mot återkommande UVI
    jämfört med skenbehandlade möss.

  229. Skälet till det verkar vara-

  230. -att COX-2 tillåter PMN
    att migrera genom epitelet.

  231. Hos de skenbehandlade mössen
    kan PMN migrera genom epitelet-

  232. -vilket leder till slemhinneskador.
    COX-2-hämmare skyddar mot det.

  233. Då kan vävnaden nybildas
    och skydda sig mot återkommande UVI.

  234. Det gjordes en klinisk studie på det här
    för några år sen.

  235. Den gjordes på 71 kvinnor med UVI.

  236. Hälften fick NSAID
    och hälften ciprofloxacin i fyra dagar.

  237. Det kliniska utfallet var identiskt.

  238. Det tyder på att NSAID
    inte bara maskerar symtomen-

  239. -utan att de också
    förändrar infektionsförloppet.

  240. För att sammanfatta har vi identifierat
    ett molekylärt avtryck-

  241. -på urinblåsan efter en infektion-

  242. -som gör värden mottaglig
    för återkommande infektioner-

  243. -på grund av förändrat transkriptom,
    säkert epigenetiska förändringar-

  244. -och COX-2-hämmare
    kan skydda mot det.

  245. Det är spännande, för den upptäckten
    skulle kunna tillämpas direkt-

  246. -och hjälpa patienter.

  247. Jag har pratat om hur värden
    anpassar sig till infektioner.

  248. Jag ska visa hur adhesiner också
    anpassar sig, särskilt Fml-adhesinet-

  249. -som inte binder till naiv vävnad,
    bara till inflammerad vävnad-

  250. -vilket tyder på en receptor
    som uttrycks vid inflammation-

  251. -som adhesinet har anpassats till.

  252. Vi har identifierat adhesinet
    som Tf- och Tn-antigen.

  253. För att titta på vilken receptor
    som uttrycks i njuren-

  254. -har vi använt PNA- och HPA-färgning
    på Tf- respektive Tn-antigen.

  255. Den naiva vävnaden färgas inte, men
    i den inflammerade syns Tn-antigen-

  256. -som överlappar med FmlH-färgningen.

  257. Det försvinner helt med behandling
    med N-acetylgalaktosaminidas.

  258. Det upphäver både FmlH-bindningen
    och HPA-färgningen-

  259. -vilket tyder på att det är Tn-antigenet
    som E. coli-adhesinet binder till.

  260. Fml ger en fördel i konkurrensen
    mellan vild typ och Fml-mutanter.

  261. Den vilda typen vinner. Vi har löst
    strukturen för Fml på Tf-antigen.

  262. Om vi tittar på proteomet kan vi se-

  263. -att galaktosyltransferaserna
    uppregleras liksom Fml-operonen.

  264. Det är en sorts yin och yang.
    FimH är viktigt i naiv vävnad-

  265. -men vid inflammation uttrycks
    en ny receptor som FmlH utnyttjar.

  266. Om vi tittar på hur upptäckterna på möss
    kan tillämpas för kvinnor-

  267. -upptäcks IBC även hos kvinnor, och
    serumcytokiner är liknande hos kvinnor.

  268. Omformningen ser vi även hos patienter
    med återkommande infektioner.

  269. Sjukdomsspektrumet är liknande,
    och även betydelsen av historia.

  270. Jag vill avsluta med hur vi försöker
    överföra de vetenskapliga framstegen-

  271. -till nya antibiotikabesparande
    behandlingar.

  272. Antibiotikaresistensen ökar som sagt
    fort. Vi närmar oss en brytpunkt-

  273. -och vi behöver
    antibiotikabesparande behandlingar.

  274. Bara i USA skrivs
    över 10 miljoner recept ut årligen.

  275. Det största användningsområdet för
    fluorokinoloner är behandling av UVI.

  276. Med den vetskapen försöker vi hitta
    antibiotikabesparande medel.

  277. Jag ska ta upp några av dem. Här är
    min bästa vän i Umeå, Fredrik Almqvist.

  278. Han är inte bara skicklig älgjägare,
    utan också en fantastisk kemist.

  279. Han har utformat molekyler-

  280. -som dödar chaperon-usher-maskineriet
    och stoppar pili-sammansättningen.

  281. Med Matt Chapman har han även
    utvecklat curlicider mot amyloidfibrer.

  282. De molekylerna
    har stor terapeutisk potential-

  283. -för både grampositiva och -negativa
    organismer.

  284. Vi har utvecklat ett FimH-vaccin
    som fas 1-prövas.

  285. Det har godkänts av FDA för patienter
    med multiresistenta infektioner.

  286. Vi utvecklar också mannosider-

  287. -som imiterar mannos med binder
    till FimH en miljon gånger starkare.

  288. På så sätt blockerar molekylerna
    bakteriell bindning i urinblåsan.

  289. Vi arbetar med GSK
    på det här projektet.

  290. Vi har rationellt designat
    tusentals föreningar-

  291. -med hopp om klinisk prövning fas 1
    på den bästa.

  292. Hos möss är de oralt biotillgängliga och
    potenta profylaktiskt och i behandling.

  293. Här behandlas möss med kronisk cystit
    oralt med en viss mannosid.

  294. Efter sex timmar
    sker en signifikant 4-log reduktion.

  295. Fler behandlingar
    eliminerar infektionen.

  296. Molekylerna är snabbare än antibiotika,
    för deras verkningsmekanism är direkt.

  297. Så fort de binder
    släpper bakterien från vävnaden.

  298. Multiresistenta stammar
    går bra att behandla med mannosider.

  299. Jag ska avsluta med nåt spännande.

  300. Som sagt är tarmen
    UPEC:s slutreservoar.

  301. Så vi undrade
    om mannosider kan utrota reservoaren.

  302. Här är modellen igen med streptomycin,
    UTI89 och tre mannosidbehandlingar.

  303. Behandlingen visar sig reducera UPEC-
    koloniseringen i tarmen med över 98 %.

  304. Mannos i sig har ingen effekt. Det krävs
    potenta analoger med hög affinitet.

  305. Om vi tittar på mikrobiomstrukturen
    lämnar mannosiden strukturen intakt.

  306. Till skillnad från ciprofloxacin som
    helt förändrar mikrobiomstrukturen-

  307. -har mannosidbehandling
    ingen eller liten effekt.

  308. Så vi tror att vi har
    en molekylär skalpell.

  309. Mannosiderna kan avlägsna
    reservoaren från tarmen-

  310. -och lämna mikrobiomstrukturen intakt.

  311. Vi tror att det finns en chans att snart
    kunna göra kliniska prövningar.

  312. Där ska jag avsluta.

  313. Vi får höra här om alla olika bakterier
    och hur de alstrar sjukdomar-

  314. -men nästan alla mikrobiella patogener-

  315. -måste nån gång under sin cykel
    binda till en cell eller yta.

  316. Vi vill revolutionera behandlingen av
    infektioner i värd-patogen-gränssnittet-

  317. -för att få antibiotikabesparande
    behandlingar.

  318. De personer som har gjort arbetet
    visas här.

  319. Särskilt tack till Jeff Gordon
    för mikrobiotastudierna.

  320. Tom Hannan och Valerie O'Brien-

  321. -har jobbat med urinblåseomformning-

  322. -och Caitlin Spaulding har jobbat
    med tarmkoloniseringsmodellen.

  323. Tack så mycket.

  324. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UVI och bakteriell komplexitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Virus och bakterier
Ämnesord:
Allmän medicin, Infektionssjukdomar, Medicin, Nefrologi, Njurar, Urinvägar, Urinvägsinfektioner, Urologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Patogener, kommensaler och slemhinnor

Tarmfloran har många roller. En av dem är att skydda slemhinnan. De bakterier som vill invadera och kolonisera slemhinnan tävlar mot tarmfloran. Shigella sonnei är inget undantag. Philippe Sansonetti, professor i molekylär mikrobiologi vid Collège de France, berättar om patogener, kommensaler och slemhinnor i denna föreläsning som han kallar "The discreet charm of the 'Ménage á trois'", trekantens diskreta charm. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriernas kemiska språk

Skadliga bakterier kan döda människor, djur och växter, medan goda bakterier spelar en viktig roll i att hålla människor, djur och växter välmående och levande. Quorum sensing är bakteriernas sätt att kommunicera. Bonnie Bassler, professor i mikrobiologi vid universitetet Princeton i USA, är en pionjär på området och kunde i mitten av 1990-talet visa att bakterier inte bara talar med sina artfränder utan de kan också sända och ta emot signaler från andra arter. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Dna-skador i immunförsvaret

Människans immunförsvar är i konstant beredskap för att reagera. Nelson Gekara, infektionsforskare vid Umeå universitet, har påvisat ett samband mellan dna-skador och vårt medfödda immunförsvar, som ger oss förmågan att bygga upp en optimal inflammatorisk reaktion på infektioner och andra biologiska angrepp. Gekara berättar om sin forskning i molekylärbiologi som undersöker dna-skadors signalproteiner och deras roll i det medfödda immunförsvaret och inverkan på infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriers utökade kommunikation

Nya studier visar att tvåvägskommunikationen mellan bakterierna ständigt pågår som små viskningar även när man inte har en inflammation. Elaine Tuomanen, barnläkare vid St Jude Children's Research hospital, Memphis, USA, berättar här om sin forskning kring hur pneumokocker interagerar med det medfödda immunsvaret. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Hepatit C-virusets svaga punkt

Peter Sarnow, professor i mikrobiologi och immunologi vid universitet i Stanford, USA, berättar om sin forskning med fokus på patogena RNA-virus. Hur identifierar man de virala akilleshälarna vid infektioner orsakade av flavivirus? Flavivirus är en virusfamilj bestående av RNA-virus som bland annat orsakar TBE, gula febern, hepatit C samt zika- och denguefeber. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.