Titta

UR Samtiden - Ekotransport 2030

UR Samtiden - Ekotransport 2030

Om UR Samtiden - Ekotransport 2030

Föreläsningar och samtal om framtidens hållbara transporter, med fokus på 2030-målet. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Ekotransport 2030 : Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporterDela
  1. Europa har
    världens bästa logistiksystem.

  2. Ändå ser vi
    från våra uppkopplade fordon-

  3. -att lastbilarna är lastade till 60 %
    i genomsnitt.

  4. Vi vill driva skiftet
    mot hållbara transportsystem.

  5. Varför då?

  6. Vi tror att det är vårt enda sätt att
    driva en lönsam verksamhet på sikt.

  7. Två: Vi känner att med vårt arv -
    ett 126 år gammalt bolag...

  8. Tittar vi på våra värderingar,
    vad vi står för, vår företagskultur-

  9. -egentligen vårt DNA -
    så andas det hållbarhet.

  10. Vi har en drivkraft inne i bolaget
    att jobba med de här frågorna.

  11. För oss är hållbarhet på allvar.

  12. Den tredje anledningen ser ni här.

  13. Vi är en del av problemet.

  14. Transportsektorn står för 14-15 %
    av CO2-utsläppen i världen.

  15. Tittar man på vägbundna transporter
    så utgör vi-

  16. -en stor del av emissionerna.

  17. Beroende på var i världen
    så är det mellan 30 och 40 %.

  18. Vi kan blunda för det och köra på-

  19. -och tro att det kommer en förändring
    i industrin från kunderna.

  20. Det har inte riktigt hänt.

  21. Vi vill vända det här
    och vara en del av lösningen.

  22. Vi vill adressera den här utmaningen.
    Fortsätter vi göra som hittills-

  23. -så har vi, som Johan Rockström ofta
    säger, nog redan nått tipping point.

  24. Vi behöver adressera frågan.

  25. Hur gör vi då det på Scania?

  26. Vi måste förhålla oss
    till de lagstiftningar som sker.

  27. Jag måste gratulera oss här i rummet.

  28. Vi tror nog alla
    att vi behöver förändring.

  29. Vi har i Sverige fått till
    ett ramverk mot 2030 och 2045-

  30. -som ger oss karta och kompass
    för hur vi ska köra.

  31. Grattis till oss och Sverige,
    och bra jobbat!

  32. Samtidigt är det så att tittar vi
    utanför vår bubbla, på Europa-

  33. -blir man bara trött
    när man ser hur långsamt det går.

  34. Målen finns,
    men bryter man ner dem...

  35. Tittar man på fossilfritt och
    drivkrafterna för att stötta målen-

  36. -så går det bakåt.

  37. Ett område som ligger mig varmt
    om hjärtat är biobaserade bränslen.

  38. Tittar vi på hur man har hanterat
    första generationens biobränslen...

  39. Kortsiktigt, genom att vrida om
    allt fokus till andra generationen.

  40. Som om ingen korrelation finns mellan
    generationerna - det gör det förstås.

  41. Nu dödar vi alla goda initiativ
    när det gäller att skapa produktion.

  42. Vi behöver långsiktiga investeringar.

  43. Om vi bara ändrar på ett beslut
    efter två år faller investeringarna.

  44. I Europa måste vi hjälpas åt
    att ta plats.

  45. Vi måste driva på och sprida
    Sveriges goda arbete.

  46. Tittar vi utanför Europa
    så finns det många ljusglimtar.

  47. Den tyngsta marknaden för oss
    är tyvärr Europa.

  48. Det har mycket att göra med synsätt.

  49. Ni kanske tidigare har hört mig säga-

  50. -att land use -
    hur vi använder marken...

  51. Att biobränsle skulle konkurrera
    med att producera mat till fattiga-

  52. -är hål i huvudet.
    Det funkar inte så.

  53. Den debatten har fått skruv, och jag
    vill ge ett litet tips som referens.

  54. I Europa använder vi mindre landyta
    till biobränsle än till golfbanor.

  55. Tänk på det.

  56. Vad gör vi på Scania?
    Vi har tre starka arbetsområden.

  57. Vi jobbar med energieffektivitet
    - en del av vårt arv-

  58. -alternativa bränslen
    och elektrifiering-

  59. -och smart and safe transport.
    Jag tänkte ge några exempel.

  60. Energieffektivitet handlar
    i vårt fall om att göra fordon-

  61. -bussar och lastbilar -
    så energieffektiva som möjligt.

  62. Motorer, växellådor och drivlinor
    ska dra så lite energi som möjligt.

  63. Vi kan också jobba med aerodynamik
    och längden och tyngden på fordon.

  64. I Sverige kan vi köra 74 ton,
    tror jag.

  65. I Europa är max 44 ton.

  66. Längden på fordonen är i Sverige
    25,25 m, med vissa undantag.

  67. I Europa måste vi hålla oss
    kring 18-19 m.

  68. Mer volym ger givetvis
    bättre effektivitet i transporten.

  69. I Europa är det till 70 % volym
    som begränsar kapaciteten i fordonen.

  70. Inte vikten, så längden är viktig.

  71. Vi har ett eget åkeri för att testa
    hur det är att vara vår kund.

  72. Vi har hållit på sen 2008 och
    försökt driva ner kostnader och CO2.

  73. Ni ser vad vi har lyckats med - från
    drygt 70 CO2-gram per tonkilometer-

  74. -till 30,
    och det kommer fortsätta ner.

  75. Vi har jobbat med befintlig teknik,
    och jag återkommer till det.

  76. Vi måste sluta snacka
    om den där fantastiska tekniken-

  77. -som förmodligen kommer om några år.

  78. Fokusera på vad vi har.

  79. Det räcker för en transformation
    mot mer hållbara transportsystem.

  80. Den här resan har vi gjort.

  81. Det är möjligt att nå målen 2030
    bara vi jobbar tillsammans.

  82. Andra delen
    är smarta och säkra transporter.

  83. Scania har ungefär
    250 000 uppkopplade fordon.

  84. De skickar en signal,
    som en liten smartphone, varje minut.

  85. Var de är och har varit, hur de
    presterar och hur de är lastade.

  86. Allt det där ser vi
    som ett stort ekosystem.

  87. Europa har världens
    mest effektiva logistiksystem.

  88. Vi lägger 6,7 % av BNP
    på transport och logistik.

  89. Kina är på 16-17 % och USA på 8,5 %.

  90. Indien är på drygt 25 %.

  91. Vi har världens bästa logistiksystem.

  92. Ändå ser vi
    från våra uppkopplade fordon-

  93. -att lastbilarna är lastade till 60 %
    i genomsnitt.

  94. Vi har förmodligen de mest
    lönsamma kunderna i vår industri-

  95. -men ändå 40 % waste
    i en genomsnittslastbil.

  96. Kan vi identifiera wasten
    så att bilen inte går tom-

  97. -utan fylla den när den ändå ska
    rulla från München till Köpenhamn-

  98. -kan vi effektivisera transporten
    och göra den smartare och säkrare.

  99. Vi kan använda
    det uppkopplade fordonet via IOT-

  100. -och koppla ihop fordon
    med väginfrastruktur, logistiksystem-

  101. -och egentligen hela infrastrukturen
    kring transport och logistik.

  102. Utifrån det kan vi optimera flödet
    på ett annat sätt.

  103. Sådant här gör inte
    våra traditionella kunder-

  104. -men nya spelare som Amazon
    och Google gör det.

  105. De ser de där 40 procenten.

  106. Några vill adressera det,
    och där vill vi hjälpa våra kunder-

  107. -och våra kunders kunder.

  108. Vårt tredje område är alternativa
    bränslen och elektrifiering.

  109. Vi kommer än en gång
    in på här och nu.

  110. Jag pratar inte
    om framtida lösningar.

  111. Givetvis har vi planer i pipeline-

  112. -och tester som pågår
    med produkter som är färdiga snart-

  113. -men varför snacka om det?
    Jobba med det vi har här och nu.

  114. Ni ser hur mycket CO2
    vi kan reducera.

  115. Scania levererade i fjor
    85 000 tunga fordon ut i världen.

  116. Alla 85 000 kan gå
    på förnyelsebara bränslen. Alla.

  117. Sen väljer våra kunder att kanske
    7 000-8 000 rullar på de bränslena-

  118. -men det är 35 % mer än året innan.

  119. Något är på väg att hända.

  120. Det här handlar om biogas, biodiesel-

  121. -och etanol.

  122. I kombination -
    där det står "hybrid"-

  123. -handlar det om
    elektrifieringskomponenter-

  124. -för att göra det än lite vassare.

  125. El funkar i vissa applikationer-

  126. -men för tunga, långa transporter
    är batterierna för stora och tunga.

  127. Det kommer lösa sig,
    men det vill vi inte snacka om.

  128. Snacka om det som går att använda
    här och nu.

  129. Det här är ett område
    som vi anser är underutnyttjat-

  130. -i Sverige, Europa och hela världen.

  131. Det är att använda
    förnyelsebara bränslen.

  132. Jag var för två veckor sen
    i Västafrika och besökte Nigerdeltat.

  133. Där finns en av världens största
    produktioner av fossila bränslen.

  134. Tidigare tittade jag på hållbar
    produktion av bioetanol i Brasilien.

  135. Förstoringsglaset som vi använder
    i Brasilien är gigantiskt.

  136. Vi är nitiska med behandlingen av
    personal och om de är fackanslutna.

  137. Hela hållbarhetspaketet.

  138. Tror ni det fanns i Nigerdeltat?
    Inte ens en certifiering av bränslet.

  139. Vi behandlar möjligheterna
    på ett sätt som inte är schyst.

  140. Det måste vi ändra på.

  141. Några goda exempel på detta.
    Etanol i Sverige.

  142. Vi har cirka...

  143. Lantmännen producerar innehållet
    för att göra detta drivmedel.

  144. Lokalt, hållbart, fantastiskt - men
    kunderna hugger inte alltid på det.

  145. Då pratar vi med deras kunder.
    De köper inte alltid lastbilar-

  146. -men de designar logistiksystemet
    om de köper transporter.

  147. De kanske kan påverka våra kunder.
    I det här fallet pratade vi med Arla.

  148. De nappade på det.
    "Hur vrider vi om transportsystemet"-

  149. -"från fossilt till förnyelsebart?"

  150. Bl.a. använder de detta bränsle.

  151. Vet ni vad det kostar?
    Literpaket med mjölk har alla sett.

  152. Vad tror ni att prispålägget blir-

  153. -om vi går från fossila bränslen
    till förnyelsebara?

  154. Två öre.
    Är ni beredda att betala det?

  155. Vi måste få den här drivkraften
    att hända.

  156. Nästa exempel: elektrifiering.

  157. Ska vi ersätta dieseln
    i en långdistanslastbil-

  158. -som går mellan Sverige
    och Holland...

  159. Vi behöver 1 500 l diesel.
    Det motsvarar 70 ton batteri.

  160. Får vi bära 44 ton så går inte det,
    men vi kan ha sådana här lösningar.

  161. Här jobbar vi med Gävleborg,
    några svenska spelare och Siemens-

  162. -för att bygga en järnvägsliknande
    trunking route för tunga transporter.

  163. Hela E4:an ska inte elektrifieras-

  164. -men man kan göra batcher
    och mellan det använda batteri.

  165. Man kan använda infrastrukturen
    där vägen redan finns-

  166. -och bygga stolpar
    och dra ut den kraftfulla kabeln.

  167. Den kan vi sen använda för att ladda
    personbilar på snabbladdningssajter-

  168. -t.ex. i Värnamo,
    om vi kör mellan Stockholm och Malmö.

  169. Ett tredje exempel
    är elektrifiering i städer.

  170. Där går ekonomin ihop redan i dag.

  171. Det är inte lätt att bygga i gamla
    städer som Stockholm, men det går.

  172. Det går att jobba
    med sladdlös laddning underifrån-

  173. -hållplatsladdning
    eller ändstationsladdning.

  174. Fantastiska möjligheter,
    men det här kräver en samverkan-

  175. -mellan fordonstillverkare, stad
    och infrastrukturbyggare.

  176. De här tekniska möjligheterna
    finns i dag.

  177. Allt jag har visat är tekniska
    lösningar vi inte behöver vänta på.

  178. Vårt recept, för att runda av lite-

  179. -är att jobba
    i vad man kan kalla en diamant.

  180. Vi måste jobba mot vår traditionella
    kund - transportbolaget.

  181. De köper våra lastbilar och bussar
    och kör transportuppdrag.

  182. Men de designar inte systemet -
    det gör köparna av transporten.

  183. De måste med i dialogen.
    Det är de som ställer krav.

  184. Vi pratar om bolag som H&M
    eller Stora Enso-

  185. -Walmart, Carrefour och Shell.

  186. Stora bolag
    kan sätta tryck på sin transport.

  187. Sen måste vi också
    ha med oss bränsleleverantörerna.

  188. Jag nämnde några redan i dag,
    och ofta är de lokala spelare.

  189. Bränslet kan produceras lokalt,
    om vi pratar om förnyelsebart.

  190. Det är bra för hela kalkylen.
    Det är vårt recept för framtiden.

  191. Vi måste jobba här och nu
    med den här modellen.

  192. Vi ser resultat-

  193. -och tror att ni borde hänga med oss
    på den här resan.

  194. Vi välkomnar er med öppna armar.
    Tack ska ni ha.

  195. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Drivmedel, Föroreningsfrågor, Hållbar utveckling, Kommunikationer, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Transporter, Transportmedel, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ekotransport 2030

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Ett storföretags resa mot fossiloberoende transporter

Scanias vd Henrik Henriksson berättar om hur företaget arbetar med miljömässigt hållbara drivmedel och hur deras plan ser ut för att nå hållbarhetsmålen. Lastbilarna i Europa är i genomsnitt bara lastade till 60 procent, och biobränslen skulle kunna användas i större utsträckning. Vad har uppnåtts och vad är utmaningarna, både för Scania och för transportsektorn i stort? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Hur långt har Sverige kommit på vägen till fossiloberoende?

När man diskuterar hållbarhet och miljö hör man ofta antingen hjärtevärmande exempel eller katastrofscenarior, och det blir en hel del tyckande. Per Östborn är indikatorsansvarig på 2030-sekretariatet och vill komma bort från tyckandet. Här redogör han för det han själv kallar "torra statistiska fakta", som hjälper oss att ta reda på hur det verkligen ligger till med miljön och hållbarhetsmålen. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Vad behövs för att få transportsektorn fossilfri?

Ledande aktörer inom transportbranschen diskuterar behovet av styrmedel och utvecklad samhällsplanering för en fossilfri transportsektor. Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, Mia Nordström, policy advisor Vattenfall, Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna, och Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kollektivtrafik 2.0

En väg att nå uppsatta hållbarhetsmål är att kollektivtrafiken ökar och att privatbilismen minskar. Men än har det inte skett. Ett panelsamtal om hur kollektivtrafiken kan göras mer attraktiv. Medverkande: Lars Backström, vd Västtrafik, Martin Hedevåg, Sverigechef Uber, Karolina Isaksson, forskningsledare VTI, och Mikael Kilter, vd Move About. Moderatorer: Åsa Julin och Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Kaliforniens arbete för fossiloberoende transporter

Kalifornien ligger i framkant i världen när det gäller tuffa lagar, regelverk och innovationer för en fossiloberoende transportsektor. Alberto Ayala från California Air Resources Board berättar här om delstatens arbete. Kan Sverige lära något av Kalifornien, och kan Kalifornien lära sig något av Sverige? Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Bokslut dieselgate

När staten Kalifornien upptäckte att Volkswagens dieselbilar inte höll vad företaget lovade resulterade det i en rättsprocess och den högsta förlikningen som dittills skådats kopplat till brott mot miljölagar. Nu har EU infört nya testprogram och bilföretaget gjort stora förändringar. Här delar tre huvudaktörer med sig av sina erfarenheter. Medverkande: Katarina Areskoug Mascarenhas, chef EU-representationen i Sverige, Alberto Ayala, California Air Resources Board, och Sten Forsberg, märkeschef Volkswagen personbilar. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Lokala hållbarhetsmål i transportsektorn

Hur kan man arbeta med lokala och regionala hållbarhetsmål på ett effektivt sätt? Den röda tråden är samverkan - mellan företag, mellan kommuner och över landgränser. Efter inledande föreläsningar följer ett gemensamt samtal. Medverkande: Bengt Lagerman, vd Returpack, Henrik Åkerström, vd Alltransport, Desirée Grahn, tf chef Energikontoret Skåne, Anne Sörensson, projektledare Grön trafik i Östersund, och Jøran Solli, rådgivare miljöenheten i Trondheims kommun. Moderator: Christer Ljungberg. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Storstadskampen om hållbarhetsmålen

Beslutsfattare från Malmö, Göteborg och Stockholm beskriver sina strategier kopplade till 2030-målet. Vilken storstad visar vägen? Vem vinner storstadskampen om hållbarhetsmålen? Medverkande beslutsfattare: Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholm, Emmali Jansson (MP), ordförande byggnadsnämnden Göteborg, och Carina Svensson (S), ordförande miljönämnden Malmö. Per Östborn från 2030-sekretariatet agerar notarius publicus och ser till att det inte presenteras några påhitt. Moderator: Åsa Julin. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Trafikslaget om biodrivmedel

Var gör den begränsade mängden biobränslen mest nytta: inom flyget, sjöfarten, tunga vägtransporter eller i bilarna? Trafikslagens företrädare gör upp genom varsin pitch. Medverkande: Maria Fiskerud, vd Fly Green Fund, representerar flyget. Fredrik Larsson, miljöansvarig Föreningen Svensk sjöfart, representerar sjöfarten. Tove Winiger, politiskt ansvarig Åkeriföretagen, representerar den tunga trafiken. Carl-Erik Stjernvall, tekniker Motormännen, representerar bilarna. Moderator: Jakob Lagercrantz. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ekotransport 2030

Fjorton skäl för hållbara transporter

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet, tar oss med på en resa över flera tidszoner och från öst till väst. Hur går arbetet med att nå en hållbar och mer miljövänlig transportsektor? Med exempel från hela världen får vi många, många fler argument för att jobba med hållbara transporter. Inspelat den 26 april 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Bonnier lärarfortbildning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.