Titta

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Om UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Föreläsningar och samtal om ätstörningar, något som kan drabba alla oberoende av kön eller ålder. Oftast nedför ätstörningar ett långvarigt sjukdomsförlopp med svåra komplikationer och med en förhöjd självmordsrisk. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar : Från evidens till praktiska rådDela
  1. På majoriteten kan man inte se utanpå
    om man har en ätstörning.

  2. Den anorektiska eller underviktiga är
    en minoritet på en ätstörningsklinik.

  3. Jag är verksamhetschef på
    Stockholms centrum för ätstörningar.

  4. Vi är en av världens största
    ätstörningskliniker.

  5. I Sverige och Europa
    är vi nog störst.

  6. Vi behandlar både barn och vuxna
    och kvinnor och män i alla åldrar-

  7. -och alla ätstörningsdiagnoser.

  8. Vi erbjuder öppenvårdsbehandling,
    heldygnsvård-

  9. -dagvårdsbehandling
    och internetbehandling.

  10. Till oss kan man komma utan remiss.
    Man kan skriva en egenanmälan-

  11. -om man faktiskt vill ha
    en bedömning för sig eller sitt barn.

  12. Vi bedriver forskning och utveckling-

  13. -för att förbättra vården
    för patienter med ätstörningar-

  14. -och även för att hitta
    andra mekanismer.

  15. Vi har samverkan med andra
    forskningsgrupper i olika projekt.

  16. Då så. Då ska jag gå över till
    att prata om behandling.

  17. Från evidens till praktiska råd.

  18. När man jobbar på en ätstörnings-
    klinik får man ofta frågan:

  19. "Vem har en ätstörning?"

  20. Det här är Katarina av Siena.
    Hon levde i Italien på 1300-talet.

  21. Hon är en av de första patienter
    som man har beskrivit har anorexi.

  22. Det finns samtida beskrivningar
    från olika delar i världen-

  23. -från framför allt kvinnor
    som svalt sig utan nåt direkt skäl.

  24. Det här var en tid när det inte fanns
    medier eller modetidningar.

  25. De såg inte varandra. Ändå beskriver
    man patienter som svalt sig själva-

  26. -och som vi i dag säger
    nog hade anorexi.

  27. På Romarrikets tid var det välstånd
    att kunna äta väldigt mycket-

  28. -om man var väldigt rik.
    Det enda problemet var-

  29. -att man inte kunde äta så mycket
    som man ville. Då hade man en metod.

  30. Det var att mellan måltiderna
    så gick man och helt enkelt kräktes.

  31. I dag är det inte accepterat. Jag har
    svårt att se att ni skulle berätta-

  32. -att ni hittat en fantastisk metod
    för äta mycket mer: att kräkas.

  33. Jag skulle inte säga
    att de här hade bulimi.

  34. Men det har funnits beteenden som
    i dag inte skulle ses som normala-

  35. -men på den tiden i en viss samhälls-
    ställning räknades som helt normalt.

  36. När vi kommer till nutid
    går det inte att se på en måltid-

  37. -eller träning
    om nån har en ätstörning.

  38. Ett beteende kan vara friskt och bra
    och kanske en del i en bra livsstil.

  39. Eller ett sjukt beteende
    som man kanske ska reagera på.

  40. Ingen vet vad kvinnan ser i spegeln.

  41. Hon kanske är nöjd med sig själv.

  42. Eller så kanske hon är missnöjd och
    inte vill visa det. Det vet vi inte.

  43. Likaså kan den här måltiden
    vara väldigt bra-

  44. -för nån som fått det rekommenderat
    för att gå ner i vikt.

  45. Eller så är det en underviktig som
    skulle ha haft ett annat mellanmål.

  46. Det går inte att säga
    utifrån en måltid eller ett beteende.

  47. Sen har vi sporter
    där vi vet vetenskapligt-

  48. -att det finns fler med ätstörningar.

  49. I sporter där vi vet att det
    förekommer fler med ätstörning-

  50. -kanske vi skulle vara extra noga
    och fråga lite mer.

  51. På en balettklass kanske man skulle
    gå igenom ett formulär-

  52. -för att se om nån har en ätstörning.

  53. Sen finns det situationer eller
    bilder eller personer som man möter-

  54. -där man kanske måste fundera:
    "Hur mår den här personen?"

  55. "Hur ser hennes relation ut till
    mat?" Åtminstone öppna fönstret.

  56. Lika väl som att den här personen
    kanske skulle få samma frågor.

  57. De flesta som har en ätstörning
    är inte underviktiga-

  58. -utan normalviktiga
    eller överviktiga.

  59. Hur ställer man
    en ätstörningsdiagnos?

  60. Ätstörning är en psykiatrisk sjukdom.
    Som andra såna sjukdomar-

  61. -ställs den utifrån en manual
    som kallas för DSM-5.

  62. Man går igenom kriterier för att se
    vilken typ av ätstörning man har.

  63. Psykiatrin har väldigt lite
    labbprover, röntgen-

  64. -eller andra objektiva metoder
    för att ställa diagnoser.

  65. Vi är ganska utlämnade till att
    ställa frågor och titta på beteenden.

  66. För anorexi har vi längd och vikt.
    Men vi har få såna parametrar-

  67. -kontra andra diagnoser
    som högt blodtryck eller diabetes.

  68. Så vi måste ställa frågorna
    och pricka av dem.

  69. Det görs av psykiater, psykolog
    eller andra tränade inom psykiatrin.

  70. Det kan också ske inom primärvården.
    Huvudsaken är att man har skolning.

  71. Av dem som söker vård är 2/3
    normalviktiga eller överviktiga.

  72. På majoriteten kan man inte se utanpå
    om man har en ätstörning.

  73. Den anorektiska eller underviktiga är
    en minoritet på en ätstörningsklinik.

  74. Anorexia nervosa
    och den underviktiga patienten-

  75. -som oftast är lite förnekande över
    hur farlig undervikten är-

  76. -och inte kan se problemet
    och har en stark rädsla för att äta-

  77. -är med bulimia nervosa
    den diagnos man hör mest talas om.

  78. Bulimipatienten
    är en patient som hetsäter.

  79. Oftast gör man det själv.
    Man gör det inte offentligt.

  80. Bulimi är en skamlig sjukdom. Det är
    inget man vill dela med sig av.

  81. Man gör det ofta själv
    och vill inte att det kommer fram.

  82. Sen kompenserar man med kräkningar,
    laxermedel eller träning.

  83. Den vanligaste diagnosen
    är faktiskt hetsätningsstörning-

  84. -där man hetsäter
    utan att kompensera.

  85. Också detta gör man själv. Det är
    ingenting man vill dela med sig av.

  86. Oftast går det fort
    och man äter kanske saker-

  87. -som man normalt inte skulle vilja
    äta eller inte tycker är gott.

  88. Jag brukar ge exemplet med en patient
    som blandade socker och kanel-

  89. -med kalla makaroner.

  90. Det är kolhydratrikt, men kanske
    inget vi serverar till fredagsmyset.

  91. Men man tar vad man har.
    Ofta kolhydrater och fett.

  92. Och så äter man det fort
    och har tappat kontrollen i det.

  93. Vid hetsätningsstörning
    kompenserar man inte på det sättet.

  94. Så de patienterna är oftast
    normalviktiga eller överviktiga.

  95. Om man inte jobbar på
    en ätstörningsklinik-

  96. -eller känner
    att man inte kan kriterierna-

  97. -för att det inte ingår i ens arbete,
    vad gör man då? Jo...

  98. Då finns det ett test
    som jag rekommenderar.

  99. SCOFF är ett test som finns på nätet.

  100. Alla kan använda det.
    Man kan fylla i det på nätet.

  101. Man kan lägga det i väntrummet
    om man vill det.

  102. Man kan ha det som en screening
    eller som en liten checklista-

  103. -när man skulle vilja
    prata om ätstörningar med nån.

  104. Det här testet ställer inte
    en ätstörningsdiagnos-

  105. -men har man svarat på
    de här frågorna-

  106. -och svarar minst två...
    Om man har svarat ja på två-

  107. -kan man börja gå vidare
    och fråga mer-

  108. -och man kanske kan behöva skicka
    en remiss.

  109. För det indikerar att det finns nån
    problematik kring mat. Frågorna är:

  110. Gör du att du kräks för att du
    känner dig obehagligt mätt?

  111. Oroar du dig för förlorad kontroll
    över hur mycket du äter?

  112. Har du nyligen gått ner 6 kg
    inom loppet av tre månader?

  113. Tycker du att du är fet
    även när andra säger att du är smal?

  114. Skulle du säga
    att mat dominerar ditt liv?

  115. Det är ganska enkla frågor.

  116. Det är ja och nej-svar.

  117. Och det är en bra början-

  118. -om man vill börja prata
    kring mat, ätstörningar-

  119. -och hur man mår i relation till
    sin kropp. Den här finns på nätet.

  120. Man kan göra det via datorn
    och man kan dra ut det här.

  121. Så det är ett lätt sätt
    att få tag i den delen.

  122. Vi kommer över till behandling.

  123. När det gäller ätstörning-

  124. -ska vi ge den behandling
    som fungerar bäst efter patienten.

  125. Då pratar man om evidens.

  126. Det som fungerar bäst på gruppnivå
    i kliniska studier.

  127. När det gäller ätstörning
    har vi det inte som i cancervården-

  128. -där man får en cancer
    och så gör man en massa tester-

  129. -som är specifika för cancern och
    kan skräddarsy vad man ska svara på.

  130. Så långt har vi inte kommit
    inom ätstörningsvården.

  131. Däremot har vi behandlingar som vi
    vet fungerar bra i kliniska studier.

  132. Varför ska man prova
    den evidensbaserade behandlingen?

  133. Det är som med andra diagnoser.
    Man vill ha den medicin-

  134. -behandling eller terapi
    som med störst chans gör en frisk.

  135. Det är viktigt att prova behandlingen
    som vetenskapligt har bäst effekt.

  136. Vad har bäst effekt
    när det gäller ätstörning?

  137. När det gäller vuxna
    har vi en behandling som heter CBT-E.

  138. "Enhanced Cognitive Behavior
    Therapy". Det är en KBT-behandling-

  139. -där det har gjorts studier
    för att titta på effekten.

  140. Det här är
    en transdiagnostisk behandling.

  141. I de nya rekommendationerna är det
    den här behandlingen man ska ge-

  142. -till patienterna.

  143. Ungefär 50 % blir diagnosfria
    om de får den här behandlingen.

  144. Då tänker ni: "Men de andra, då?
    Det är ju 50/50."

  145. Ja, det är det i den här delen.
    Att den är...

  146. Den botar inte alla. Men det är
    bättre än de andra behandlingarna-

  147. -och där har vi flest studier.

  148. Men, om man tittar på patienter
    som söker vård i Sverige-

  149. -blir 70 % diagnosfria om man tittar
    på kvalitetsregister efter ett år.

  150. Så i Sverige
    blir fler friska efter ett år.

  151. Där ökar...
    Kommer man till behandling i Sverige-

  152. -är chansen 70 % efter ett år att man
    inte har en ätstörningsdiagnos.

  153. Varför det, då?
    Det kan jag inte riktigt veta.

  154. Men jag kan ju gissa varför.

  155. Vi har utbredd ätstörningsvård.
    Lite olika i olika delar av landet.

  156. I Stockholm har vi bra vård
    med flera aktörer.

  157. På det sättet får man ganska snabbt
    hjälp om man söker hjälp.

  158. Vi har korta behandlingstider.
    Med CBT-E-varianten...

  159. Man ska vara symtomfokuserad
    och hålla sig till manualen.

  160. Och att det sprider sig
    med den här evidensbaserade metoden.

  161. Så det är nog därför.

  162. Sen finns det säkert en massa
    förklaringsmodeller till-

  163. -varför vi ligger lite bättre än
    studierna. Men det är jag glad för.

  164. För barn och ungdomar finns det också
    en evidensbaserad behandling-

  165. -som är en manualbaserad
    familjebehandling.

  166. Den ges också i manualform.
    Där involverar man hela familjen.

  167. Den som är barn eller tonåring
    kommer med sin familj.

  168. Även syskon kan vara med
    i behandlingen.

  169. Här följer man också en manual
    för att få en bra behandling.

  170. Även här är det ungefär 50 %
    som blir diagnosfria-

  171. -efter behandlingen.

  172. Likadant här kan jag stolt säga
    att i Sverige är vi lite bättre.

  173. Ungefär 70 % blir diagnosfria
    efter ett år i den delen.

  174. Även här tror jag att det är
    för att vi har en utbredd vård.

  175. Det finns också självläkning.

  176. Den tror jag dock inte är större
    i Sverige än i studierna som gjorts.

  177. 70 % blir friska.

  178. Eller har ingen diagnos efter ett år.

  179. Då har vi 30 % kvar.

  180. Som ju är ett bekymmer.

  181. Vad är då utmaningarna?

  182. Ja, det finns ju många.
    Vi måste höja den siffran från 70.

  183. Målet måste vara att så många
    som möjligt inte har en diagnos.

  184. Utmaningarna är att fler och fler som
    söker behandling för sin ätstörning-

  185. -har en annan problematik:
    psykiatrisk samsjuklighet.

  186. Vi har också patienter
    som har varit sjuka länge.

  187. Kanske 20-30 år,
    och som har provat allt.

  188. Hur ska vi hjälpa den gruppen
    att må bättre?

  189. När har man provat många behandlingar
    och inte blir fri från sin diagnos-

  190. -måste vi se vad vi ska göra
    och hjälpa till med.

  191. Så det finns en stor utmaning-

  192. -när det gäller att faktiskt få 70 %
    att bli en högre siffra.

  193. Vi behöver nå ut med evidensbehand-
    lingen så att alla blir erbjudna det.

  194. Att alla som söker behandling
    får en evidensbaserad behandling.

  195. Men också vidareutveckla
    befintlig vård-

  196. -så att vi kan hjälpa fler.

  197. En sak som vi vet är
    att det går ganska lång tid-

  198. -innan en patient söker vård.
    Det finns siffror som säger-

  199. -att det går åtta år
    från att man insjuknar-

  200. -till att man söker sig
    till en klinik.

  201. Det är lång tid om man är tolv,
    fjorton eller sexton.

  202. Men även om man är 30
    är åtta år ganska lång tid.

  203. Vi vet också att om man tidigare
    kommer till behandling-

  204. -har vi större chans att lyckas. Det
    är viktigt att man får behandling.

  205. Hur når man då de patienterna?

  206. Det som är viktigt är-

  207. -att alla som misstänker att man har
    en person som har en ätstörning-

  208. -vågar prata om detta.
    Det är ganska lätt-

  209. -när man ser signaler på en
    ätstörning att man inte tar upp det-

  210. -för att man är rädd för att göra fel
    och att man ska göra skada.

  211. Men att vara tyst-

  212. -och inte ta upp att man ser
    att nån mår dåligt gör skada.

  213. Patienter som kommer till oss
    säger oftast inte att de har tjatat.

  214. Utan de säger: "Ingen sa nånting."

  215. "Jag gick till skolan med BMI 12
    och det var ingen som sa nånting."

  216. Det kanske inte är sant
    att ingen sa nånting.

  217. Patienten
    kanske inte har uppfattat detta.

  218. Men det är väldigt viktigt att man
    faktiskt vågar prata om det man ser.

  219. Vad ska man vara uppmärksam på?

  220. Vi brukar tala om tidiga signaler. De
    första tecknen på att nåt förändrats.

  221. De är oftast ganska ospecifika.
    Så de är inte lätta att ta på.

  222. Men när man ser nåt i förändring.

  223. Då brukar det vara en förändring
    i matmönstret. I dag är det vanligt-

  224. -att man går från att ha ätit allt
    till att bli vegetarian och vegan.

  225. Alla som blir vegetarianer och
    veganer har inte en ätstörning.

  226. Men det krävs mycket om man är tolv
    att bli vegan.

  227. Då krävs det inte väldigt mycket av
    tolvåringen, utan av familjen-

  228. -som ska laga en fullvegankost.

  229. För det är mycket tid
    som går åt till matlagning-

  230. -om man ska ha vegankost
    för en växande person.

  231. En varning är
    att man förändrar sitt matmönster.

  232. I början tycker man kanske
    att det är bra.

  233. De flesta har nog varit med om att om
    ett barn inte äter godis på ett år-

  234. -och får en slant. Alla tycker att
    man är jätteduktig till en början.

  235. Men när man börjar utesluta fett,
    socker och mycket annat-

  236. -kanske man inser att det man berömde
    kanske inte är sunt för en tioåring.

  237. Nu dras det ner på socker och kol-
    hydrater. På 90-talet var det fett.

  238. Men kombinationen är att man drar ner
    på kalorier och äter restriktivt.

  239. Överdrivet motionerande.
    De första tecknen är ospecifika.

  240. Man kanske vill träna, följer med ut
    och springer med mamma eller pappa-

  241. -eller börjar träna på gym
    och alla tycker att det är bra.

  242. Men när mamma är förkyld
    springer man ändå.

  243. Även när man själv är förkyld.

  244. Det kan bli en kris när man åker till
    en ö utan en 5 km lång väg.

  245. Därför att man inte kan springa.
    Då börjar det bli ett problem.

  246. Man tackar nej till det man tycker
    om. Maten blir väldigt central.

  247. Ofta vill man inte äta med andra. Man
    tackar nej till sociala situationer-

  248. -för att man inte klarar av det.

  249. Så det här är tidiga tecken
    som man ska vara uppmärksam på.

  250. Hur vet man att det är tidiga tecken
    och ska man gå på grannens barn?

  251. Ja, av omtanke ska man prata om
    det man ser och blir orolig för.

  252. Den här gränsdragningen
    kan vara svår.

  253. Men när man känner att det inte är
    bra med hur sunt man äter-

  254. -eller hur mycket man motionerar,
    då ska man börja ta upp det.

  255. Och återigen: Hur viktigt det är
    att våga prata om problemen.

  256. Våga prata om det man ser.

  257. För om vi inte gör det
    och hjälper personen att förstå-

  258. -kommer man inte att söka behandling.

  259. Det här är inga lätta samtal.

  260. När man talar med
    nån som har en ätstörning-

  261. -och som kanske inte är
    medveten om det eller i förnekande-

  262. -tar de kanske inte emot samtalet
    som positivt.

  263. Det blir kanske försvar
    eller så vänds det mot en.

  264. Man måste inse att så kan det vara.
    Jag kanske får ett sånt mottagande-

  265. -men när nån av er tar upp det
    kanske man är mottaglig att prata om-

  266. -hur man mår i relation till mat,
    träning och sin kropp.

  267. Presentera oron på ett kärleksfullt
    sätt utan att skuldbelägga.

  268. Ett bra tips är att säga:

  269. "När jag ser dig
    blir jag orolig och bekymrad."

  270. Därför att då blir det subjektivt.
    "Jag blir orolig."

  271. "Det här oroar mig.
    Jag blir bekymrad i den här delen."

  272. Det är inte sällan
    man får ett inte kärleksfullt svar-

  273. -därför att man är förnekande
    och kanske har en strategi.

  274. Visa att man bryr sig. Kanske
    nästa gång är ett bättre tillfälle-

  275. -i den delen att prata.

  276. Det är en balans mellan att tjata
    och bry sig, som kan vara svår.

  277. Att inte försöka vara terapeut,
    utan att vara syskon, förälder-

  278. -kusin eller skolkompis-

  279. -och att hjälpa och stödja
    till att söka vård.

  280. Fråga hur man kan hjälpa till.

  281. Var öppen.
    Säg: "Kan jag göra nånting?"

  282. Och också att skilja mellan sjukdom
    och person.

  283. Om nån bryter benet säger man inte:
    "Jag är trött på dina kryckor."

  284. Det kan lätt bli så med ätstörningar.
    "Jag är trött på att du inte äter."

  285. Skilj på person och sjukdom.

  286. Det är inte lätt alla gånger
    om man är känslomässigt involverad.

  287. Gå inte på tå runt den som är sjuk.
    När patienter kommer till oss-

  288. -är det vanligt att familjen
    ställt om sitt liv-

  289. -för att man inte ska ha bråk.

  290. Det finns vissa saker
    man inte kan äta på vissa tidpunkter.

  291. Hela familjen
    har ändrat hela sin kost.

  292. Det är inte ovanligt att det är
    mycket quinoa och grönsaker-

  293. -och så längtar en lillebror
    efter potatismos och köttbullar.

  294. Men föräldrarna serverar inte detta-

  295. -för den ångest det skulle bli
    hos den sjuka personen.

  296. Det finns mer information
    på riksföreningen mot ätstörningar.

  297. Det finns råd där,
    man kan chatta och mejla.

  298. Där finns mycket om man undrar
    hur man ska bemöta det här.

  299. Vad gör man om man inte lyssnar?

  300. Om man har tagit upp det på ett
    kärleksfullt sätt om och om igen-

  301. -och möts av den här väggen
    eller motiveringen...

  302. När det gäller barn
    har de inte utvecklade hjärnor.

  303. Det är vår skyldighet att hjälpa barn
    att må bra och utvecklas.

  304. Där ska man inte ge upp. Det är vår
    skyldighet mot unga att tala om...

  305. Att man ser problem
    med mat och träning.

  306. Och stödja. Där tänker jag
    att inte ge upp i första taget.

  307. Utan där måste man för barnets
    eller tonåringens utveckling...

  308. Även om man möts av irritation
    och fräsande så måste man göra det.

  309. Vuxna har också eget ansvar.
    Om man har haft nån i familjen-

  310. -som har varit sjuk länge
    och man har haft de här samtalen...

  311. ...och man har pratat om att söka
    vård och man har hjälpt till-

  312. -i två, tio eller tjugo år-

  313. -måste man inse att det är ett sätt
    som den personen valt att leva på.

  314. Då måste man separera ätstörning och
    person och göra saker med personen-

  315. -som inte involverar ätstörning.
    Man måste inte träffas över måltider.

  316. Det är inte lag på att äta julmiddag.
    Man kan umgås i andra perioder-

  317. -där det inte blir så infekterat.

  318. Var gränsen går från
    att man aktivt får hjälpa-

  319. -till att säga
    "det här är ditt liv"-

  320. -"jag finns här, men jag vill inte
    att vi ska ha de här diskussionerna"-

  321. -det är väldigt individuellt.

  322. Praktiska råd.
    Uppmärksamma, våga prata.

  323. Den stora delen i förseningen är att
    man går länge utan att söka hjälp.

  324. Patienter
    har ibland dålig självinsikt.

  325. Vissa patienter kommer till oss
    och säger: "Jag ska inte vara här."

  326. "Alla andra är sjuka, men inte jag."

  327. Då kan vi kanske se
    att en person är jättesjuk.

  328. Det finns en ambivalens och
    förnekelse. Man behöver uppmärksamma.

  329. Motivera.
    Ju fortare man får behandling-

  330. -desto större chans
    att bli fri från ätstörningen.

  331. Stödja.
    Skilja mellan ätstörning och person.

  332. Går inte detta,
    vid ett visst tillfälle-

  333. -nånstans acceptans i
    att sjukdomen finns i min närhet.

  334. Kan jag se till att den inte påverkar
    min relation med personen?

  335. Sammanfattningsvis:

  336. När man kommer till ätstörningsvård,
    blir de flesta som söker vård friska.

  337. Majoriteten som har en ätstörning
    är normal-/överviktiga.

  338. Hetsätning är den vanligaste
    diagnosen. Den söker inte många för.

  339. Där finns ett mörkertal. Våga prata
    med personen som har en ätstörning.

  340. Var konkret och stödjande.

  341. Acceptera att du inte når fram
    första gången.

  342. Det kan behövas flera gånger,
    men ge inte upp.

  343. Och motivera framför allt
    att söka professionell behandling.

  344. Vilket kan vara svårt,
    eftersom man är ambivalent.

  345. Tack för mig. Stockholms centrum
    för ätstörningar har en hemsida.

  346. Följ vår blogg för att hålla er
    a jour med vad som händer-

  347. -i forskningsvärlden
    när det gäller ätstörningar.

  348. Tack så mycket, Yvonne! - Det står
    i programmet som alla har fått-

  349. -att ni har en av världens största
    kliniker för ätstörningsvård.

  350. -Hur stor är den?
    -Vi har 130 medarbetare, ungefär.

  351. Vi har både barn och vuxna.
    Det är ganska unikt-

  352. -att vi under samma tak har samlat
    vuxen- och barnätstörningsvård.

  353. Det ger också en styrka.
    Det som är ovanligt på många ställen-

  354. -blir mindre ovanligt när man är
    stor. Det är en ganska stor styrka.

  355. Det är...
    Vi tar emot 900 nya patienter per år.

  356. Ungefär 1 700
    går i behandling hos oss varje år.

  357. Okej. Du var inne på
    det här med veganism och veganer.

  358. En fråga:
    "Jag träffade en patient. 18 år."

  359. "Vid samtalet med patienten
    kom det fram att personen är vegan."

  360. "Hen menade att det är trendigt
    i skolan att vara vegan."

  361. "Hur tänker ni om det här? Och vilken
    är medias roll angående detta?"

  362. Det är väldigt trendigt
    att vara vegan i dag.

  363. Men de som är så unga... Att veta
    vad det innebär att vara vegan...

  364. Vad innebär det att... Det är inte
    en salladstallrik eller en...nötbiff.

  365. Väldigt mycket av det du ska få i dig
    näringsmässigt kan vara-

  366. -att man måste ha oljor... För att
    få i sig alla vitaminer i en kost...

  367. Det kräver mycket av en person
    att äta fullvärdig vegankost.

  368. Det kanske inte trendigheten förstår.
    "Jag vill rädda naturen", säger man.

  369. Hur mycket tid är jag beredd
    att lägga på det här?

  370. Man får vara vegan
    om man söker till oss.

  371. Däremot ska man äta
    fullvärdig vegankost.

  372. De flesta baxnar när vi pratar om
    mängden och komplexiteten i det-

  373. -och går ofta över till
    att vara vegetarianer.

  374. Vad du vill göra när du är frisk
    och vara vegan för miljön är en sak-

  375. -men när du har en sjukdom kanske du
    får ha andra regler den perioden.

  376. Lika väl som... Du kanske cyklar till
    jobbet för att det är miljövänligt.

  377. Men har du brutit benet, är kanske
    ett annat färdmedel mer adekvat.

  378. Tack så mycket,
    Yvonne von Hausswolff-Juhlin!

  379. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från evidens till praktiska råd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Anorexia nervosa, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Från evidens till praktiska råd

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar inom elitidrotten

Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan menar att ätstörningar och psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen inom elitidrotten som många tyvärr inte vågar prata öppet om. Elitidrott är inte så hälsosamt som många av oss tror, och många idrottare lever till vardags ett mycket extremt liv med ständiga viktkontroller och specialkost. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Samtal med olika perspektiv på ätstörningar

Moderator Mats Almegård inleder paneldiskussionen med att berätta att man de senaste åren satsat mer pengar och resurser kring forskning om ätstörningar. Professor Cynthia Bulik menar att det har funnits ett stort stigma kring allt som rör ätstörningar. Många myter har frodats vilket gjort att ny kunskap om till exempel ärftlighet och sjukdom har haft svårt att nå fram. Medverkar gör också Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms centrum för ätstörningar, Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi, samt Marit Sahlström som bidrar med ett anhörigperspektiv. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.

Fråga oss