Titta

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Om UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Föreläsningar och samtal om ätstörningar, något som kan drabba alla oberoende av kön eller ålder. Oftast nedför ätstörningar ett långvarigt sjukdomsförlopp med svåra komplikationer och med en förhöjd självmordsrisk. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar : Ätstörningar inom elitidrottenDela
  1. Många gånger handlar det väldigt
    mycket om att stilla sin ångest.

  2. Tycker man att man dragit på sig för
    mycket vikt, vilket är subjektivt-

  3. -då straffar man sig själv
    med att springa i tre timmar.

  4. Tack! Jag besiktigar hur många
    som håller på med tävlingsidrott.

  5. Det är svårt att säga. Det är svårt
    att bara genom att titta på nån-

  6. -veta om det är en ätstörning
    eller en elitidrottare.

  7. Elitidrott
    tänker jag förhålla mig till-

  8. -och kanske visa på psykisk ohälsa
    i ett bredare perspektiv-

  9. -och inte bara dyka in i
    ätstörningar.

  10. Elitidrott
    är kanske inte så hälsosamt.

  11. Jag tänkte börja med att säga nånting
    kort om vad som är normalt och inte.

  12. Ett normalt beteende i vanliga fall
    kan vara onormalt i en annan kontext.

  13. Jag kan ta ett exempel
    från skidskyttelandslaget-

  14. -som var på träningsläger
    för några veckor sen.

  15. De väcks 05.00,
    sätter sig på träningscyklar-

  16. -cyklar tio timmar
    upp och ner över bergen-

  17. -parkerar cykeln, byter till
    rullskidor och får höra-

  18. -att om du missar mer än två av de
    tjugo skott som du ska skjuta nu-

  19. -får du också springa
    uppför det berget.

  20. Att varje dag kolla kroppsvikten,
    kissa och ta ett ureavärde...

  21. Går ureavärdet över ett tröskelvärde,
    då ska du vila den dagen.

  22. Många saker ser knasiga ut
    i elitidrottens värld-

  23. -som i den kontexten är normalt.

  24. Det är sånt
    som jag kommer att beröra i dag-

  25. -och berätta om kliniken som vi har
    startat upp i Stockholm och Malmö.

  26. Man kan fråga sig om man behöver
    en idrottsmedicinsk klinik.

  27. Alla förstår nog
    att idrottare är skadade jämt.

  28. Det är plåster, det är kortison-
    sprutor och det är hårda tejpningar.

  29. De behöver en MR-röntgen då och då
    för att de har bristande muskulatur.

  30. Det här är
    en väldigt etablerad verksamhet.

  31. Den finns integrerad i elitidrotten
    i alla sammanhang-

  32. -från Kiruna i norr
    till Ystad i söder.

  33. Sen började vi väcka frågan: Behöver
    vi en klinik för psykisk ohälsa?

  34. Då ifrågasatte många starkt det här.

  35. "Tävlingsidrottare är friska, hela
    välfungerande och framgångsrika."

  36. "De kan ju knappast vara i behov av
    en klinik för psykisk ohälsa."

  37. Så det var ganska mycket motstånd.
    Det var också flera som tyckte:

  38. "Då ska vi kanske ha en klinik
    specifikt för ätstörningar."

  39. Det har en del pratat om
    efter sin karriär att det finns.

  40. Men vi valde faktiskt medvetet
    att inte fastna i det stereotypa-

  41. -att elitidrotten
    ska ha en speciell mottagning-

  42. -dit bara de med ätstörningar kommer.

  43. Den här bilden till höger är
    ett landslag i adventure racing.

  44. De kör ganska långa etapper
    och har varit med i flera mästerskap.

  45. När jag skulle ha en ätstörnings-
    konferens inom elitidrotten-

  46. -tänkte jag bjuda in nån som är så
    långt från stereotypen som möjligt.

  47. En av de där killarna visade sig ha
    burit på en ätstörningsproblematik-

  48. -sen tonåren och i princip
    aldrig berättat om den-

  49. -och heller aldrig sökt hjälp. Men
    han säger: "Jag kommer och pratar."

  50. När han gjort sin presentation
    tänker jag-

  51. -att han gjort det hundratals gånger.

  52. Men det var första gången
    han berättade öppet.

  53. Han har så vitt jag vet ännu inte
    tagit hjälp, men var tvåa-

  54. -på den extrema tävlingen Ö till Ö
    efter också en hjärtoperation.

  55. Det går bortom stereotypen av
    vilka som drabbas av ätstörningar.

  56. Varför är det så angeläget att komma
    runt problematiken i idrotten-

  57. -att inte fastna i det stigmatise-
    rande och nån särskild problematik?

  58. Några få studier säger att psykisk
    ohälsa i samhället är stigmatiserat.

  59. Men dessvärre ännu mer
    inom elitidrottens värld.

  60. Det kan ta många år innan man söker
    hjälp för en ätstörning i samhället.

  61. Det tar ännu längre tid för att
    söka hjälp inom elitidrotten.

  62. Där är det bara
    ett tecken på svaghet.

  63. Blottar man ett tecken på svaghet,
    kan du åka ur ditt landslag-

  64. -och du försvinner ut ur klubblaget.
    Det kan betyda slutet för karriären.

  65. Man har heller inte förstått-

  66. -vad det finns för samband mellan
    prestation och psykisk ohälsa.

  67. Jag kommer till varför ätstörningar
    blir speciella i den här kontexten.

  68. Sen vet inte jag varför jag visar
    engelska slides, men det är så.

  69. Det är som när Cynthia började med
    att prata på engelska.

  70. Det är bara för att visa
    att jag kan några engelska ord.

  71. Den här studien...

  72. Det är en artikel
    där man inom idrottspsykiatrin-

  73. -har visat på potentiella samband-

  74. -mellan just kliniska psykiatriska
    diagnoser och elitidrott.

  75. Man kan ha en diagnos
    - ätstörning, anorexi eller annat-

  76. -och prestera på hög nivå.
    Det finns en rad exempel.

  77. Jag behöver inte rabbla namn,
    men ni som har följt elitidrott-

  78. -har sett att duktiga idrottare
    efter sin karriär har berättat-

  79. -om ätstörningar som de har haft
    under sin karriär.

  80. Jag kan ta ett utanför Sverige.

  81. Nyligen berättade
    en rysk konståkerska-

  82. -att hon tog VM-guld 15 år gammal
    och har haft anorexi under lång tid.

  83. Hon ångrar att hon inte berättade
    tidigare. Hon slutade 19 år gammal.

  84. Många har valt idrotten
    och det här med att träna-

  85. -för att hantera sin ångest.

  86. Yvonne pratar om att titta på barn
    som ägnar sig åt överdrivet tränande.

  87. I elitidrott är det inte ovanligt
    att man tränar tre gånger om dagen.

  88. Det är normalt i elitidrottens värld.

  89. Många gånger handlar det väldigt
    mycket om att stilla sin ångest.

  90. Tycker man att man dragit på sig för
    mycket vikt, vilket är subjektivt-

  91. -straffar man sig
    med att springa i tre timmar.

  92. Inom elitidrotten kan man då tycka:
    "Fantastiskt, tre timmar extra!"

  93. Då får man positiv förstärkning
    utav det av ledare och kamrater.

  94. Ibland kan det vara så att idrotten
    i sig har orsakat de här problemen.

  95. Har man en genetisk sårbarhet-

  96. -och väljer att ägna sig åt
    nån bedömningssport-

  97. -som konståkning eller dans,
    utsätter man sig för risk.

  98. Då behöver man mycket bättre stöd
    och utbildade människor kring sig.

  99. Jämförelsen är att man bär på
    en sårbarhet för alkoholism-

  100. -och börjar jobba i krogbranschen.
    Då utsätter man sig för en hög risk.

  101. Elitidrotten i sig då...

  102. ...är ju inte bara hälsosam.

  103. Krasst skulle jag säga
    att elitidrott inte alls är det.

  104. Det är kanske lite tragikomiskt.
    Killen på bilden heter Gary Butcher.

  105. Det namnet hade han
    innan den här bilden.

  106. Det är mannen på bilden
    med det namnet.

  107. Det finns en kultur i idrotten-

  108. -att ju mer och hårdare du tränar,
    desto mer beröm får du.

  109. Det kan vara kopplat till
    träningsmängd-

  110. -den som äter bäst och är mest "fit".

  111. Så det finns ofta en ganska
    annorlunda syn på kroppsvikt-

  112. -på mat och träning
    som går bortom normala fall.

  113. Men vi vet också med mycket studier
    att i bedömningsidrotter-

  114. -estetiska idrotter, "endurance
    sports" och viktklassidrotter-

  115. -har ätstörning högre prevalens
    än i den allmänna populationen.

  116. Sen en artikel som jag bara citerar
    titeln på. Den är så pass träffande.

  117. Sean McCann har varit ansvarig för
    det idrottspsykologiska stödet-

  118. -i amerikanska olympiska kommittén.

  119. Han berättar apropå det här med att
    prestera i samband med en diagnos.

  120. På OS, dit de bäst rustade-

  121. -mentalt tuffaste, mest framgångsrika
    elitidrottarna åker-

  122. -har han sett
    massor av klinisk problematik.

  123. Ätstörningar, suicidförsök,
    depressioner och annat.

  124. Sömnstörningar, OCD
    och alkoholmissbruk.

  125. Det här finns i idrotten. Vi behöver
    bli bättre på att uppmärksamma det.

  126. Det här är en slide som jag har lånat
    av Thomson och Sherman.

  127. I Bloomington i Indiana.

  128. I den vänstra kolumnen har vi
    karaktärsdrag som vi hyllar.

  129. Man är mentalt tuff, osårbar,
    man tränar så mycket som möjligt-

  130. -man strävar efter excellens och
    man har en stark idrottsidentitet.

  131. Det hyllar vi som förutsättningar för
    att bli framgångsrik i sin idrott.

  132. Sen ligger de snubblande nära drag-

  133. -som man identifierar
    hos många med ätstörning.

  134. Då ser vi hur nära vi ligger-

  135. -att förstärka de drag som rätt vad
    det är trillar över på fel sida.

  136. "Performance despite pain" får man
    nästan med sig i modersmjölken-

  137. -när man ägnar sig åt tävlingsidrott.

  138. Ett av de mest problematiska dragen
    i idrotten-

  139. -som verkligen är två sidor
    av ett och samma mynt...

  140. "Selfworth dependent upon success".

  141. Vi känner att vi är värda nånting som
    människor bara när vi är duktiga.

  142. Det här driver dessvärre
    många av våra elitidrottare.

  143. På samma sätt ser vi att det här
    driver mycket av ätstörningar.

  144. Fairburn har sagt att här finns
    sämst behandlingsresultat-

  145. -när man jobbar med hans behandling.

  146. När man har den här kliniska
    perfektionismen som karaktärsdrag.

  147. Inom idrottens värld har vi mycket
    fokus på nutrition och energiintag.

  148. Det finns dessutom ett forskningsspår
    som heter relativt energiunderskott-

  149. -som ligger nära problemområdena
    övertränings- och utmattningssyndrom.

  150. Föreställ er att ni vaknar en morgon
    och känner: "Nu är det tungt."

  151. Och så författar ni en dikt
    som ser ut så här:

  152. O trötthet, varifrån kommer du?
    När du täcker min kropp med din filt

  153. eller grumlar min syn
    suktar jag efter sömn. Där och då.

  154. Jag lägger mig på marken, blundar.
    Lämnar allting.

  155. Tala inte med mig. Be mig inte
    att tala. Avkräv mig inget leende.

  156. Låt mig vara tyst.
    Låt mig. Tillåt mig. Förlåt mig.

  157. Det är ett djupt innehåll i dikten.

  158. En del säger
    att det ser ut som ett avskedsbrev.

  159. "Det här är utmattningssyndrom, det
    här är relativt energiunderskott."

  160. Jag vet inte om det är en efter-
    konstruktion. Det var en idrottare-

  161. -som jag coachade i ett kanotlandslag
    mellan -92 och -96.

  162. När idrottaren avslutade sin karriär
    började hon doktorera på-

  163. -utmattnings- och övertränings-
    problematik i idrottens värld.

  164. Hon är i dag läkare i Falun-

  165. -men har än i dag svårt att förstå
    vad som hände i mitten på 90-talet.

  166. Ett överträningssyndrom ska man inte
    förväxla med ett utmattningssyndrom-

  167. -eller relativt energiunderskott, men
    många gemensamma nämnare kan finnas.

  168. Många elitidrottare tränas så mycket
    så att de blir så utmattade-

  169. -p.g.a. energibrist
    eller dålig återhämtning-

  170. -att de utvecklar depressioner,
    sömnbesvär och tappar aptiten.

  171. Då tappar man i vikt. Utifrån
    kan det se ut som en ätstörning-

  172. -men det kanske är nåt annat.

  173. I idrottens värld har vi bekymret
    att hur sjuk man än är-

  174. -är prestationen alltid angelägen.

  175. Stödet kring våra idrottare
    har fokus på att de ska prestera.

  176. Psykologer har jobbat
    för att de ska må bra.

  177. Vi har insett att vi inte är rustade
    att ta hand om dem som mår dåligt-

  178. -och har subkliniska
    eller kliniska problem.

  179. En nylig artikel talar om-

  180. -att i elitidrotten finns lika mycket
    psykisk ohälsa som hos vanligt folk.

  181. Men man vet också att det är högre
    prevalens av ätstörningar-

  182. -i vissa typer av idrotter.
    Inte alla, men flera.

  183. Och elitidrotten är speciell
    i sin kontext.

  184. Vi kanske skulle ha specifika
    behandlingsupplägg. Det finns inte.

  185. En exposé om vad vi har gjort
    de sista två åren.

  186. Psykisk ohälsa inom elitidrotten
    är ett icke tillgodosett vårdbehov.

  187. Vi har öppnat en mottagning för
    elitidrott i Stockholm och Malmö.

  188. Syftet är att tillgodose det här icke
    uppfyllda behovet av psykisk ohälsa-

  189. -bedöma, behandla och förstå bättre-

  190. -hur det ser ut
    i elitidrottens kontext.

  191. För att ni 500-600 elitidrottare här
    inte ska kasta er på dörren i morgon-

  192. -har vi satt kriterierna ganska högt.
    Man ska vara minst 18 år-

  193. -och ha varit i ett landslag
    nån gång de senaste två åren.

  194. Vi tar också emot tränare och ledare-

  195. -och man kan göra en självanmälning
    via mina vårdkontakter.

  196. Vi jobbar multidisciplinärt.
    Vi har en psykiater-

  197. -och vi har
    kliniska utbildade psykologer.

  198. Dessutom vill vi titta på
    hur prestationen påverkas.

  199. Vid behov somatiska bedömningar.

  200. Vi jobbar multidisciplinärt
    för att få en behandlingsplan-

  201. -och vi har mycket KBT.
    Vi är ganska influerade utav ACT.

  202. Vi jobbar bara i individualterapi.

  203. Vi har inte
    nåt bestämt antal sessioner.

  204. I vissa fall
    finns det behov av medicinering.

  205. Utvärderingar när vi är klara,
    och vi samlar in data-

  206. -så att vi kan bli
    ett kunskapscenter kring det här.

  207. Kort beskrivning av
    vad som hänt de här två åren.

  208. Det dyker upp en hel del diagnoser.

  209. Utmattning och depression. Nån form
    utav idrottsspecifik UNS-ångest.

  210. Ätstörningar bubblar som nummer fyra
    efter de tre största områdena.

  211. Missbruks- och beroendeproblematik
    och specifika ångestdiagnoser.

  212. Neuropsykiatriska problem
    har vi också stött på.

  213. I översiktsartikeln säger de-

  214. -att det saknas
    idrottsspecifika behandlingsmodeller.

  215. Transdiagnostiska behandlingsmodeller
    skulle kunna provas.

  216. Men vi har bara individualterapi.

  217. Depression har vi kört
    som i vilken population som helst.

  218. Däremot utmattning, där man generellt
    rekommenderar motion och träning-

  219. -då känns det inte rätt i vår
    population att säga: "Träna lite."

  220. Det är kontraproduktivt
    i vår population.

  221. Att säga till skidskytten
    som har åkt cykel...

  222. Åkt är kanske fel begrepp.
    Trampat i tio timmar.

  223. De ska skjuta träff
    på 50 m avstånd och vet-

  224. -att missar jag tre skott utav tjugo-

  225. -då får jag springa upp på
    bergstoppen på två timmar.

  226. Att då säga "ha ingen ångest"
    funkar inte.

  227. Vi behöver jobba med ångest
    i vår kontext på ett annat sätt.

  228. Det som också är intressant är att
    de här sakerna som är dagens tema-

  229. -har varit särskilt känsliga
    och problematiska. Varför då?

  230. Jo, i vissa fall är de här
    rent prestationshöjande.

  231. Kroppsvikten ska förflyttas
    i många idrotter.

  232. Man kan räkna ut att går du ner
    ett kilo, är det prestationshöjande.

  233. Så säger också många idrottstränare.

  234. "Om du går ner 1 kg kan vi räkna ut
    massan gånger farten"-

  235. -"gånger bla, bla, så kommer du
    att vara si och så mycket snabbare."

  236. Man lägger sig i en Dexa-mätare,
    tränar ett tag-

  237. -lägger sig i en Dexa-mätare igen och
    får på varenda liten variabel veta-

  238. -var fettet sitter och hur
    muskulaturen och bentätheten ser ut.

  239. Många oroar sig för att det smittar.

  240. Har du en i landslaget som börjar
    trixa med maten och vinna tävlingar-

  241. -vad tänker resten?
    Jo, jag måste också peta i maten.

  242. Man pratar om "competitive thinness".
    Den som är tunnast vinner.

  243. Och som vi började med: Det finns
    hälsorisker kopplat till det här.

  244. Vad har vi lärt oss så här långt?

  245. Det här är en mottagning
    som i princip startade blankt.

  246. Ingen annan mottagning jobbar multi-
    disciplinärt med idrottspsykologi-

  247. -klinisk psykologi och psykiatri
    inom den allmänna vården.

  248. Vi hade inga erfarenheter
    att bygga vår verksamhet på.

  249. Många sa: "Ingen elitidrottare
    går till en psykiatrisk mottagning."

  250. "Det kommer att vara 0 besök
    efter ett års tid."

  251. Så psykiatri är ett känsligt tema.

  252. "Jag har artros, ett korsband som
    dragits av, jag hoppar på kryckor."

  253. Det är vardagsmat i elitidrotten. Men
    psykiatriska diagnoser är känsliga.

  254. När man pratar om medicinering
    vet jag-

  255. -att en av våra utövare
    som var på OS i Rio-

  256. -har ställt många frågor
    till vår psykiater-

  257. -kring bieffekter
    kring sin medicinering.

  258. Såna småsaker gör
    att det är speciellt.

  259. Sen vet vi inte och förstår inte
    alltid sambanden mellan-

  260. -en klinisk diagnostisk problematik
    och att prestera i sin idrott.

  261. Idrottaren som går igenom
    nån behandling för nån ätstörning-

  262. -som ska tävla
    på ett stort mästerskap-

  263. -är det okej,
    och hur ska det hanteras?

  264. Sen har det visat sig
    - det är kanske den största lärdomen-

  265. -att känna till kontext
    och elitidrott är ofantligt viktigt.

  266. Ett stort land som Kanada har bara
    en enda verksam idrottspsykiater.

  267. Så idrottspsykiatri är obefintligt
    i många länder.

  268. Psykiatern på vår mottagning är en av
    de första som jobbar i den kontexten-

  269. -och har behövt mycket tid
    för att lära sig hur vi tänker.

  270. Och det här som är viktigt:

  271. Att fortsätta att lära och se hur vi
    får ett bra stöd för ätstörningar-

  272. -och andra kliniska,
    diagnostiska problem-

  273. -hur vi kan få dem att förlänga
    sin karriär och må bättre.

  274. Det är våra stora utmaningar.
    Tack för mig.

  275. Stort tack, Göran. Finns det
    en tystnadskultur inom idrotten?

  276. Absolut. Väldigt få mitt i en karriär
    vågar prata om sina problem.

  277. De kommer
    när man har avslutat sin karriär.

  278. Var ligger ansvaret?
    Har Riksidrottsförbundet ansvar-

  279. -när de skickar i väg en uppenbart
    sjuk individ att delta i OS?

  280. Det där är
    en av de absolut svåraste frågorna.

  281. Och ska man spetsa till det lite...
    Och det är inte politiskt korrekt.

  282. Har vi en individ som åker på
    ett olympiskt mästerskap-

  283. -nu har vi vinter-OS
    inom ett par månader-

  284. -som skulle kunna ta medaljer, får de
    i princip ha vilka problem som helst.

  285. Men skulle det vara en individ
    som bara är topptio-rankad i världen-

  286. -skulle man nog besluta: "Du har
    den grad av ätstörningsproblematik"-

  287. -"eller depressionsproblematik
    att du stannar hemma."

  288. Men krasst är det: "At the Olympics,
    everything is a performance issue."

  289. Då spelar det ingen roll
    om USA och Korea bråkar.

  290. Då ska vi dit och prestera.
    Med eller utan ätstörningar.

  291. Få professioner i samhället
    tar sig rätt att kommentera din vikt-

  292. -din frisyr och hur fort
    eller långsamt du åker.

  293. Det låter som en bra grej att ta upp
    i gruppdiskussionen. Stort tack!

  294. Vi ska gå vidare.

  295. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ätstörningar inom elitidrotten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan menar att ätstörningar och psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen inom elitidrotten som många tyvärr inte vågar prata öppet om. Elitidrott är inte så hälsosamt som många av oss tror, och många idrottare lever till vardags ett mycket extremt liv med ständiga viktkontroller och specialkost. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Elitidrott, Idrott, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Sport, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Från evidens till praktiska råd

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar inom elitidrotten

Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan menar att ätstörningar och psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen inom elitidrotten som många tyvärr inte vågar prata öppet om. Elitidrott är inte så hälsosamt som många av oss tror, och många idrottare lever till vardags ett mycket extremt liv med ständiga viktkontroller och specialkost. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Samtal med olika perspektiv på ätstörningar

Moderator Mats Almegård inleder paneldiskussionen med att berätta att man de senaste åren satsat mer pengar och resurser kring forskning om ätstörningar. Professor Cynthia Bulik menar att det har funnits ett stort stigma kring allt som rör ätstörningar. Många myter har frodats vilket gjort att ny kunskap om till exempel ärftlighet och sjukdom har haft svårt att nå fram. Medverkar gör också Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms centrum för ätstörningar, Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi, samt Marit Sahlström som bidrar med ett anhörigperspektiv. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Vikten av rörelse för barn med Downs syndrom

En timmes aktivitet om dagen gör alla gott, säger Örjan Ekblom, lektor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Fysisk aktivitet förebygger sjukdomar, ökar inlärningen och ger ett bättre självförtroende. Barn med Downs syndrom har samma goda utveckling när det gäller konditionsträning och styrketräning som andra barn. Det handlar inte om att maximera konditionsnivåer, utan om att komma ifrån stillasittandet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss