Titta

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Om UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Föreläsningar och samtal om ätstörningar, något som kan drabba alla oberoende av kön eller ålder. Oftast nedför ätstörningar ett långvarigt sjukdomsförlopp med svåra komplikationer och med en förhöjd självmordsrisk. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar : Ätstörningar ur ett syskonperspektivDela
  1. Det är så lätt att låtsas
    att det är en vekhet eller defekt-

  2. -och inte något som är en del
    av allas våra liv på olika sätt.

  3. Det är lätt att tänka
    att allt har enkla förklaringar.

  4. Orsak och verkan.

  5. Att bara vissa kan drabbas.

  6. De som älskar för lite.
    De som älskar för mycket.

  7. Det gör oss som står på sidan
    och tittar på drabbade och anhöriga-

  8. -mindre rädda. Då finns det regler.

  9. Så länge vi håller oss till dem
    är vi skyddade.

  10. Men alla vi som sitter här-

  11. -känner någon som drabbats av psykisk
    ohälsa, missbruk eller sjukdom.

  12. Jag önskar att det fick ta plats.

  13. Hur det är att sitta på psykakuten
    en sen natt-

  14. -med en vän
    som skakar i hela kroppen.

  15. Att se en förälder sparka sönder
    en dörr i ett delirium.

  16. Att gå på stan med sina anorektiska
    småsystrar och möta alla blickar.

  17. Att se den man älskar gå ut i havet
    med vinterkläderna på.

  18. Jag önskar att det fick ta plats.

  19. Alla vi som står bredvid
    och försöker hålla någons hand-

  20. -som inte kan, vill eller orkar leva.

  21. Våra liv påverkas.

  22. Vi gör nya val.
    Livet tar andra vägar.

  23. Så.

  24. Jag skrev den här boken,
    som handlar om det här.

  25. Jag har tre yngre systrar.

  26. Alla har haft anorexi.

  27. Det är en roman som bygger
    på självbiografiska händelser.

  28. Den handlar inte enbart
    om de här systrarna-

  29. -men i dag pratar jag mest om det.

  30. Det är en familj med fyra systrar,
    en mamma och en pappa.

  31. Systrarna insjuknar-

  32. -och mamman får cancer och dör
    innan systrarna blir helt friska.

  33. Jag jobbar med unga i riskzon
    för utanförskap på olika sätt.

  34. Jag tänker att historien
    om min familj...

  35. Innan jag skrev boken och berättade
    för folk om min familj så var det:

  36. "Det låter för jävligt.
    Vad hemskt det måste ha varit."

  37. Det låter som en familj i kris,
    och det var vi.

  38. Det var för jävligt,
    men vi var också andra saker.

  39. De fick inte plats
    i historien om min familj.

  40. En sak som jag ville skriva om
    var det ljus som fanns i min familj.

  41. Kärleken som fanns där.

  42. Mammas hand på min kind när
    jag var ledsen för något i skolan.

  43. Mina systrars skratt en sommarmorgon.

  44. Min pappa som bygger en snöigloo
    åt oss på gården.

  45. Jag ville visa
    att det också fanns med.

  46. Vi var inte bara en sak.

  47. Jag var inte bara syster
    till sjuka systrar.

  48. Jag var mycket mer,
    precis som min familj.

  49. Jag ville också berätta
    om hur det är att stå bredvid.

  50. Jag saknade den berättelsen.

  51. Mina systrar var sjuka,
    min mamma dog och andra saker hände.

  52. Hur mitt liv påverkades...
    Vilka vägar tog mitt liv?

  53. Vilka överlevnadsstrategier
    utvecklade jag som närstående?

  54. Jag ville skriva om hur det var.

  55. När mina systrar var sjuka...
    Det här var femton år sen.

  56. Det är en annan vårdbild i dag,
    och det är jag glad för.

  57. När jag då sa
    att jag hade sjuka systrar i anorexi-

  58. -tänkte många:
    "De äter inte så mycket."

  59. Så mycket annat
    tillhörde sjukdomsbilden.

  60. Nattligt spring i trappan,
    som man kunde vakna av.

  61. Att vägra åka rullstol.

  62. Lögnerna som mina systrar sa,
    när vi pratade om det här.

  63. Komaliknande tillstånd och så vidare.

  64. Att leva i den situationen
    var skamfyllt och jobbigt.

  65. Jag ville skriva "Så här kan det
    vara" för andra i samma situation.

  66. Att göra oss mindre ensamma.
    Det kan vara så här i andra familjer.

  67. Jag tänkte läsa en text ur boken.

  68. Systrarna heter 1, 2, 3 och 4.

  69. Syster 1 är den äldsta systern,
    och den som är frisk.

  70. Det första stycket är när systrarna,
    som är tvillingsystrar-

  71. -är inlagda på sjukhus.

  72. "De åker rullstol,
    för de får inte röra sig."

  73. "Varje kroppsansträngning är riskabel
    för deras slitna kroppar."

  74. "Jag och 2 tar dem ut till parken
    utanför sjukhuset."

  75. "Det är vår,
    och det blommar överallt."

  76. "Alla stirrar på oss,
    eller rättare sagt på våra systrar."

  77. "Det börjar redan i hissen."

  78. "Alla stelnar till, och blickarna
    dras till deras magra knäskålar."

  79. "Händerna som är som klor."

  80. "Armarna som får plats i cirkeln
    mellan tumme och pekfinger."

  81. "3 och 4 verkar inte märka det"-

  82. -"men jag är så trött på det,
    och på kommentarerna."

  83. "'De borde ju få hjälp',
    fräser en kvinna. 'De är ju sjuka!'"

  84. "Som om vi inte visste det."

  85. "Folk stannar, viskar och pekar."

  86. "Någon ropar 'Herregud!'"

  87. "Som om vi inte hade nog. Som om
    man kan kasta ur sig vad som helst."

  88. "Som om vi inte ser att de är sjuka.
    Som om de vill ge oss mer skuld."

  89. "Som om vi inte vet att deras liv
    kan ta slut när som helst."

  90. "Att äta bland folk är en pina,
    men ibland är det oundvikligt."

  91. "På en rastplats på väg hem. Vi vill
    inte att de sitter tillsammans."

  92. "Nu sitter de vid samma bord."

  93. "De säger inget,
    utan gnager på var sin persika."

  94. "Näringsdrycken står framför dem."

  95. "'De måste ju få mer mat än så där.
    Stackars barn!'"

  96. "Vi hör vad de säger.
    Vi orkar inte svara."

  97. "Vi har nog med att överleva."

  98. Som anhörig eller närstående,
    speciellt då men även nu-

  99. -är det vi bredvid som får kämpa
    för att få vård-

  100. -och hitta vägar för att
    de vi tycker om ska bli friska.

  101. Det leder till en stor ensamhet,
    med den här skulden och skammen.

  102. Det finns något som jag kallar
    "förenklade förklaringar".

  103. Det var det jag pratade om i början.

  104. Man skapar lätt en förklaring
    till varför det är som det är.

  105. I vårdbilden med mina systrar
    fanns många frågor-

  106. -om hur min mammas anknytning var
    till mina systrar, som en orsak.

  107. Det lever kvar en gammal bild-

  108. -att det är i relationen mellan mor
    och dotter som anorexi kan uppstå.

  109. En annan förenklad förklaring
    är elever som inte går i skolan.

  110. Hemmasittande elever.

  111. En rektor kan säga: "Bara föräldrarna
    drog ut sladden till datorn"-

  112. -"och satte lite mer gränser
    så skulle eleven komma till skolan."

  113. Det är så otroligt
    mycket mer komplext.

  114. Förklaringarna används ofta av
    människor som inte är i situationen.

  115. Inte av ondo,
    utan av en känsla av det här:

  116. "Då har jag en förklaring
    till varför de är sjuka."

  117. "Då kan jag se till
    att det inte händer mina nära."

  118. En fara är att förenklade
    förklaringar gör oss ensammare.

  119. När min mamma fick cancer
    var det flera som sa:

  120. "Det är klart att hon får cancer
    med tre sjuka döttrar."

  121. "Kroppen tar stryk av det.
    Sorgen måste komma ut på något sätt."

  122. Det är en förenklad förklaring
    av en cancersjukdom.

  123. Nina Hemmingsson
    har en fantastisk bild av det här.

  124. "Jag slog näven i bordet och sa:
    'Jag ska fanimej vara lycklig.'"

  125. "Och kan man tänka sig,
    det har jag varit sedan dess."

  126. Innan pratade Yvonne om
    det här med att våga fråga och prata.

  127. Det kanske inte är en förenklad
    förklaring, men vi tänker så här:

  128. "Jag ska inte väcka
    den björn som sover."

  129. Man är orolig: "Jag ska inte väcka
    den björn som sover genom att fråga."

  130. Den björn vi är rädda för
    är inte i den personen.

  131. Den björnen är ju redan i gång,
    om vi har rätt i vad vi tror.

  132. Det är vår egen björn.

  133. Vi är rädda för att om vi frågar...

  134. "Hur är det? Hur går det med maten?
    Är du deprimerad?"

  135. Vi är rädda att... Får vi svaret
    "Jag mår skit" så tänker vi:

  136. "Nu måste jag göra rätt,
    annars blir det sämre för personen."

  137. Den rädslan gör att vi inte frågar.

  138. Vi tror att vi kan göra fel, men
    det finns inte så många rätt och fel.

  139. Det handlar om att fråga, lyssna
    och kanske säga:

  140. "Jag vet inte vad jag ska säga,
    men jag lyssnar på dig."

  141. "Jag fortsätter gärna med det."

  142. I boken heter de 1, 2, 3 och 4.
    Inte för att jag har dåligt minne.

  143. Det finns en tanke med det.
    Det finns inga namn i boken.

  144. Inga ortsnamn. Mamman och pappan
    heter bara Mamman och Pappan.

  145. Morföräldrarna heter Måsen och Räven.
    Det finns inga namn.

  146. Det har jag valt för att säga-

  147. -att det här kan hända
    vilken familj som helst.

  148. Det kan vara vem som helst.

  149. Flera saker hände i mitt liv under en
    kort tid, men det gör det för alla.

  150. Man ska inte kunna distansera sig
    genom att tänka:

  151. "De har de här namnen. Det är
    den här etniciteten eller klassen."

  152. Vilken klass de tillhör,
    eller vilka orter det är.

  153. Jag ville komma nära läsaren
    och säga:

  154. "Det här delar vi tillsammans."

  155. Det är så lätt att låtsas
    att det är en vekhet eller defekt-

  156. -och inte något som är en del
    av allas våra liv på olika sätt.

  157. Det drabbar andra och oss själva.
    Det behöver inte vara långvarigt.

  158. Det finns alltid där, men det är lätt
    att låtsas att det inte gör det.

  159. En god sak är att vi inom
    psykisk ohälsa pratar mer om det här.

  160. En massa bloggar skriver om det-

  161. -och som Göran var inne på
    börjar man prata mer inom idrotten.

  162. I boken finns det ett odjur,
    som jag ska läsa lite om.

  163. Syster 1 upplever att familjen jagas
    av det här odjuret.

  164. Det förföljer dem och tar
    hennes tre systrar ifrån henne.

  165. Det förvandlar dem till de här tomma,
    svartögda personerna-

  166. -som hon upplever finns kvar.

  167. Odjuret jagar efter hennes mamma
    och gör att hon dör i cancer.

  168. Det här odjuret har en symbol.

  169. När man lever nära
    t.ex. ätstörningar-

  170. -så kände i alla fall jag
    - och 1 i boken-

  171. -en stor vrede mot dem som är sjuka.

  172. 1 kanaliserar den här vreden-

  173. -som hon inte kan rikta mot sina
    sjuka systrar och sin sjuka mamma...

  174. Hon riktar vreden mot odjuret,
    som hon hela tiden ser.

  175. Det är hennes överlevnadsstrategi.

  176. "Jag riktar den dit
    och inte mot de drabbade."

  177. Det här stycket är på sluttampen-

  178. -när syster 3 och 4
    har börjat bli bättre.

  179. "En tidig morgon hör jag det -
    skrattet."

  180. "Jag stannar till
    och vågar inte andas."

  181. "Ljust, bubblande och rullande."

  182. "Jag känner igen det
    från filmsnutten från ön."

  183. "Jag har inte hört det
    på så många år. 3 skrattar."

  184. "Något vrids om i mitt hjärta.
    Som en gummisnodd som släpper"-

  185. -"så att det rinner blod ut
    i ett livlöst område."

  186. "En skarp, skön smärta."

  187. "4 vill gå ut med några vänner."

  188. "Vi är rädda att hon ska träna
    eller ta livet av sig."

  189. "Hon kommer hem vid ett.
    'Jag ska alltid dricka Piña Colada.'"

  190. "Hon somnar,
    utan att springa i trappan."

  191. "Jag tänker på alla kalorier
    i en Piña Colada."

  192. "Jag vågar inte tro. Inte än."

  193. "Då kan man få kniven i ryggen.
    Bli straffad."

  194. "Vi är förföljda.
    Ett odjur ger inte upp."

  195. "Vi sover i etapper,
    ifall de skulle försöka rymma."

  196. "De har ångest."

  197. "Dras mellan friskt och sjukt -
    mellan odjuret och dem själva."

  198. "De pressar i sig mat,
    fastän något skriker att det är fel."

  199. "De tvingar sig att komma tillbaka.
    Vissa saker berättar de om."

  200. "Om hur de slutade äta för att
    överleva. Det var det enda sättet."

  201. "Det är för absurt för att förstå."

  202. "De tävlade i självsvält,
    med livet om insats."

  203. "De tassade runt sina gravar"-

  204. -"så nära att falla i att de aldrig
    kommer förstå det, för att överleva."

  205. "Vi firar att det går åt rätt håll."

  206. "Att de har valt livet,
    även om det går långsamt."

  207. "Vi åker till ett varmt land,
    äter gott och badar."

  208. "3 och 4 äter till och med glass.
    Mamma och pappa skojbrottas."

  209. "De skrattar och jagar varandra."

  210. "2 blir solbränd,
    och jag läser i skuggan."

  211. Jag har tänkt mycket på vad jag
    skulle ha gjort annorlunda i dag.

  212. Jag önskar att jag hade kunnat
    leta mer efter personerna som de var.

  213. Det där att separera den sjuka
    från personen.

  214. Det var otroligt svårt
    att hitta personen i sjukdomen.

  215. Det kan jag verkligen tänka
    i mitt arbete. Att försöka tänka:

  216. "Personen finns kvar. Det är den
    jag ska prata med och lyssna till."

  217. Inte bara se en sjuk person
    som hela tiden ljuger-

  218. -utan försöka leta
    efter den personen.

  219. Vi tänker ofta att vi behöver
    göra stora saker för att stötta.

  220. Apropå att inte väcka
    den björn som sover.

  221. Men ofta kan väldigt små saker
    få väldigt stor betydelse.

  222. Vi behöver inte tänka att vi kommer
    behöva bära och lyssna hela tiden.

  223. Saker som att fråga en gång kan leda
    till att den pratar med någon annan.

  224. Att lita på det och inte tänka
    att man behöver göra allt...

  225. Jag avslutar med en kort bit om
    vad som kunde förändra livet för 1.

  226. "Jag försöker emellanåt
    leva mitt eget liv"-

  227. -"men jag behöver uppdateringar
    om systrarnas tillstånd."

  228. "Varje gång tar det flera timmar att
    hitta tillbaka och fokusera på mitt."

  229. "Oron tar överhanden,
    och jag förlorar koncentrationen."

  230. "Jag är trött. Somnar hela tiden.
    Märker på bussen hur sömnen kommer."

  231. "Hör min station ropas ut,
    men för sent."

  232. "Min kropp är redan i sömnläge.
    Det går inte att väcka den."

  233. "Jag vaknar vid ändstationen. Det är
    ofta på bussen från universitetet."

  234. "Chaufförerna börjar känna igen mig.
    'Hej, sjusovaren', får jag höra."

  235. "Det gör mig trygg."

  236. "De har börjat väcka mig,
    och det fungerar."

  237. "Jag sitter bakom chauffören."

  238. "Sover jag vid min hållplats ruskar
    de liv i mig. Omtanken gör mig glad."

  239. "Chaufförerna är det närmaste
    föräldrar jag har nu."

  240. "Ibland sover jag räv för att
    få känna ruskningen och rösten."

  241. "'Hördu, sjusovaren.
    Du är hemma nu.'"

  242. Tack så mycket.

  243. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Anhöriga, Anorexia nervosa, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Från evidens till praktiska råd

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar inom elitidrotten

Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan menar att ätstörningar och psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen inom elitidrotten som många tyvärr inte vågar prata öppet om. Elitidrott är inte så hälsosamt som många av oss tror, och många idrottare lever till vardags ett mycket extremt liv med ständiga viktkontroller och specialkost. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Samtal med olika perspektiv på ätstörningar

Moderator Mats Almegård inleder paneldiskussionen med att berätta att man de senaste åren satsat mer pengar och resurser kring forskning om ätstörningar. Professor Cynthia Bulik menar att det har funnits ett stort stigma kring allt som rör ätstörningar. Många myter har frodats vilket gjort att ny kunskap om till exempel ärftlighet och sjukdom har haft svårt att nå fram. Medverkar gör också Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms centrum för ätstörningar, Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi, samt Marit Sahlström som bidrar med ett anhörigperspektiv. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss