Titta

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Om UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Föreläsningar och samtal om ätstörningar, något som kan drabba alla oberoende av kön eller ålder. Oftast nedför ätstörningar ett långvarigt sjukdomsförlopp med svåra komplikationer och med en förhöjd självmordsrisk. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar : Vetenskapliga fakta om ätstörningarDela
  1. Många myter om ätstörningar-

  2. -går ut på att folk kämpar så hårt och
    utsätter sig själva för så stor press-

  3. -för att deras familjer
    pressar dem till att prestera.

  4. I dag har vi fått ta del av många
    olika perspektiv på ätstörningar.

  5. Nu lägger vi till ytterligare ett:
    det vetenskapliga perspektivet.

  6. Förhoppningsvis
    finns det nåt att lära här.

  7. Tidigare fick ni se
    "Nio sanningar om ätstörningar".

  8. Vi har fokuserat på tre punkter i år.

  9. För det första: Ätstörningar är inte nåt
    man väljer. Det är allvarliga sjukdomar.

  10. För det andra: Gener och miljö spelar
    stor roll när ätstörningar utvecklas.

  11. För det tredje: Ätstörningar
    bestäms inte enbart genetiskt.

  12. Vi tittar alltså inte bara på genetik,
    utan på miljömässiga faktorer-

  13. -som påverkar risken för ätstörningar.

  14. Vi visste redan
    att ätstörningar går i släkten.

  15. Det finns familjestudier som omfattar
    tjugo år och visar att de går i släkten.

  16. Men familjestudierna visar inte
    varför en viss sak går i familjen.

  17. Beror det på generna eller på att man
    t.ex. imiterar beteenden som man ser?

  18. Vi gick vidare med tvillingstudier.
    Mycket av arbetet gjordes i Sverige.

  19. Med tvillingstudier
    kan man studera i vilken omfattning-

  20. -som familjemönstret
    beror på genetik respektive miljö.

  21. Vi fann samma sak som man funnit
    i tvillingstudier världen över:

  22. Ärftligheten för ätstörningar
    ligger på mellan 40 och 60 procent.

  23. Det betyder att 40-60 procent av
    benägenheten att utveckla ätstörning-

  24. -beror på genetiska faktorer.
    Tvillingstudier är väldigt viktiga-

  25. -och det är Karolinskas specialitet.

  26. Men de visar inte vilka specifika gener
    som bidrar till en ökad risk.

  27. Det ska vi titta på nu.
    I dag har vi redskap-

  28. -för att ta reda på
    vilka gener som är inblandade.

  29. Och med det inleder vi
    den här delen av dagen.

  30. Först ska jag berätta
    vad en GWA-studie är.

  31. Det skadar aldrig att upprepa det.

  32. I en GWA-studie studerar man ett stort
    urval av personer med ätstörningar-

  33. -och ett ungefär lika stort urval
    av personer utan ätstörningar.

  34. Man samlar in blod- eller salivprov-

  35. -och gör ett GWA-test på proverna.

  36. Det man försöker hitta
    är enbaspolymorfier, s.k. SNP-

  37. -som har ett samband med sjukdomen. Man
    tar alltså genom från personer-

  38. -som har haft ätstörningar, och från
    personer som aldrig har haft det.

  39. Man tittar på markörer i genomet
    och försöker hitta skillnaderna.

  40. Detta visar var de gener finns som
    kan ha ett samband med sjukdomen.

  41. GWA-studierna
    har blivit ett viktigt verktyg-

  42. -inom både psykiatrisk genetik
    och många andra områden.

  43. Den här bilden visar läget år 2017,
    alltså just nu-

  44. -för antalet
    signifikanta träffar i genom.

  45. Detta är alltså samma sak
    som platser i genomet-

  46. -som har visat sig ha inverkan
    på vissa sjukdomar.

  47. Det gäller alla möjliga sjukdomar - allt
    från Crohns sjukdom till ätstörningar.

  48. Detta verktyg har alltså inneburit
    ett stort framsteg för forskningen-

  49. -kring ätstörningar och andra
    sjukdomstillstånd av olika slag.

  50. Det här är data från en GWA-studie.

  51. Det här kallas för "Manhattandiagram",
    för om du får signifikanta resultat-

  52. -så ser det ut som skyskraporna man
    ser när man flyger över Manhattan.

  53. Så här läser man det. Här nere
    ser ni de mänskliga kromosomerna.

  54. Och på sidan ser ni signifikansnivån.

  55. Och så har vi
    en väldigt viktig röd linje.

  56. Allt ovanför den nivån betraktas
    som signifikant för genomet.

  57. Det är mycket strängare än i de flesta
    studier. Här gör vi en miljon tester.

  58. Då måste man kontrollera noga
    att resultaten inte är slumpmässiga.

  59. Vi anstränger oss verkligen för att vara
    säkra på att varje gen vi identifierar-

  60. -har ett samband med en sjukdom. Vi
    vill inte ha några felaktiga resultat.

  61. Vi tillhör
    Psychiatric Genomics Consortium.

  62. Min kollega Gerome Breen och jag leder
    arbetsgruppen för ätstörningar-

  63. -inom Psychiatric Genomics Consortium.
    Det här är en ny artikel-

  64. -som handlar om signifikanta loci
    i GWA-studien om anorexia nervosa.

  65. Här ser ni PMID-numret.

  66. Om ni skriver in det i en databas
    får ni upp artikeln som jag pratar om.

  67. Jag har lagt in PMID-numret
    så ofta jag har kunnat.

  68. Här är Manhattandiagrammet
    från den studien.

  69. Som ni ser är det inte riktigt lika
    välfyllt som det tidigare diagrammet.

  70. Men med hjälp av DNA från...
    Oj. Jag får backa till föregående bild.

  71. ...från 3 495 personer med anorexi och
    nästan 11 000 personer utan anorexi-

  72. -har vi fått vår första signifikanta
    träff för anorexi på kromosom 12.

  73. Och det är stort
    att faktiskt ha hittat ett område-

  74. -som kan påverka
    denna dödliga sjukdom.

  75. Vi zoomar in lite här. Det här är en
    förstoring av toppunkten ni nyss såg.

  76. En väldigt fascinerande sak med den-

  77. -är att den har visat sig ha ett samband
    med autoimmuna sjukdomar.

  78. Det är särskilt intressant eftersom
    vår forskning i Sverige och Danmark-

  79. -har visat på ett samband mellan anorexi
    och autoimmuna sjukdomar.

  80. Våra olika ingångar på det här ämnet
    börjar alltså ge liknande resultat.

  81. Det finns även väldigt värdefull
    information nedanför den röda linjen.

  82. I Manhattandiagram
    tittar man oftast på topparna-

  83. -men alla data i ett Manhattandiagram
    från en GWA-studie är meningsfulla.

  84. En sak man kan få fram
    med denna typ av data-

  85. -är SNP-baserade genetiska samband.

  86. Ett vanligt samband innebär bara att
    en sak hänger samman med en annan.

  87. Det kan vara ett starkt positivt
    eller starkt negativt samband.

  88. När det gäller genetiska samband
    så undersöker vi-

  89. -om samma gener har ett samband
    med två olika sjukdomar-

  90. -och om de verkar i samma riktning.

  91. Ett starkt positivt samband finns
    när generna verkar i samma riktning.

  92. Ett starkt negativt samband finns när
    generna verkar i motsatta riktningar.

  93. På sätt och vis var det här en av de
    intressantaste delarna av studien.

  94. Till höger har vi en lista
    över de positiva sambanden.

  95. Det kanske inte var nån överraskning att
    vi såg positiva samband-

  96. -mellan anorexi
    och psykiatriska faktorer-

  97. -som neuroticism, schizofreni-

  98. -och en fenotyp som omfattade
    flera olika psykiatriska sjukdomar.

  99. Det är intressant, för en studie
    som vi gjorde här för över tio år sen-

  100. -visade att neuroticism under
    adolescensen predikterade anorexi.

  101. Orsaken
    till att det inte är överraskande-

  102. -är att alla är överens om att
    ätstörningar är psykiatriska sjukdomar.

  103. Så det är rimligt att de har ett samband
    med andra psykiatriska sjukdomar.

  104. Schizofreni var förvånande,
    för det är ingen vanlig komorbiditet.

  105. Men en studie
    har visat att det positiva sambandet-

  106. -är ännu starkare
    mellan anorexi och tvångssyndrom.

  107. Och alla som arbetar med
    eller har haft ätstörningar-

  108. -vet att det finns ett starkt samband
    mellan dessa sjukdomar.

  109. Den andra gruppen
    av positiva genetiska samband-

  110. -bestod av egenskaper
    som kopplas till studieframgång.

  111. Det är intressant, för hittills har
    många av myterna om ätstörningar-

  112. -gått ut på att folk kämpar så hårt och
    utsätter sig själva för så stor press-

  113. -för att deras familjer
    pressar dem till att prestera.

  114. Vi hörde ju tidigare att de egenskaper
    som gör en bra på idrott-

  115. -också ökar risken för ätstörningar.

  116. Här ser vi att vissa av de gener som
    har samband med studieframgång-

  117. -även har samband med anorexi.

  118. Sambandet kan alltså vara genetiskt-

  119. -och inte alls relaterat
    till familjeförhållandena.

  120. Den tredje gruppen var intressant.
    Vi fann positiva genetiska samband-

  121. -mellan anorexi och en rad
    gynnsamma metabola parametrar.

  122. Främst tittade vi på HDL. Detta blir
    viktigt när vi ser på den andra sidan.

  123. Under hela mitt yrkesliv
    har jag fått frågan:

  124. "Är anorexi motsatsen till fetma?"

  125. Jag har alltid sagt nej. Motsatsen
    till fetma är medfödd slankhet-

  126. -då folk som är naturligt smala
    kan äta mycket utan att gå upp i vikt.

  127. Dessa data visar att jag måste omvärdera
    det jag har sagt i 30 år.

  128. Vi har nämligen
    funnit ett negativt samband-

  129. -mellan anorexi och extremt BMI,
    kroppsfett, övervikt och BMI.

  130. Ett negativt genetiskt samband
    betyder alltså-

  131. -att samma gener
    verkar i motsatta riktningar.

  132. Det här ger ett nytt perspektiv
    på anorexi.

  133. Och apropå metabola parametrar
    fann vi ett negativt genetiskt samband-

  134. -mellan anorexi
    och ogynnsamma parametrar-

  135. -som insulinresistens och fasteglukos.

  136. Sammantaget kopplar dessa
    genetiska samband anorexia nervosa-

  137. -inte bara
    till de psykiatriska sjukdomarna-

  138. -utan även till metabolism
    och metabola parametrar.

  139. Anorexi och fetma kan finnas
    i var sin ände av ett metabolt spektrum.

  140. Jag ska presentera ett perspektiv
    som är helt nytt för mig-

  141. -och jag vet inte
    varför vi inte har tänkt på det förut.

  142. Det här är BMI-spektrumet,
    med anorexia nervosa i ena änden-

  143. -normalvikt i mitten
    och fetma här borta.

  144. Har man följt nyheterna eller arbetat
    med detta, är det ingen överraskning-

  145. -att när det gäller personer
    som är överviktiga-

  146. -så är det ganska lätt
    att få dem att gå ner i vikt.

  147. Alla som har bantat vet att det
    är ganska lätt att gå ner några kilo.

  148. Men efteråt lägger man på sig
    all vikt igen, och ofta lite till.

  149. Över 90 procent
    lägger på sig all vikt igen-

  150. -och väger till slut
    mer än de gjorde från början.

  151. Det är det som kallas "high set point".

  152. Det är nåt som din kropp gillar med
    att ha just den storleken och vikten-

  153. -så den pressar dig tillbaka dit. Det
    är väldigt svårt att inte gå upp igen.

  154. Dessa data får mig att tänka att anorexi
    kan vara en motsvarighet till det här.

  155. Alla som har jobbat med
    eller haft en ätstörning-

  156. -vet att det inte är så svårt
    att få nån att gå upp i vikt.

  157. Och det är självklart inte det
    enda resultatet, utan bara en början.

  158. Men det är ganska lätt
    att gå upp i vikt.

  159. Men när personen skrivs ut och
    återvänder till sin familj eller grupp-

  160. -och när man inte längre
    följs upp lika noga-

  161. -så dras kroppen ofta tillbaka
    till den låga vikten.

  162. Det är nåt med att väga mycket,
    respektive att väga väldigt lite-

  163. -som våra kroppar
    försöker pressa oss tillbaka till.

  164. Vi vet inte varför det blir så här
    i nåt av fallen.

  165. Därför borde fler
    som forskar om metabolism-

  166. -börja studera det här mer noggrant. Men
    våra data tycks visa-

  167. -att den här typen av modell
    kan förklara-

  168. -varför vi inte lyckas så bra
    med att behandla anorexi-

  169. -och varför så många får återfall eller
    hamnar i ett kroniskt återfallsförlopp.

  170. Slutsatsen vi kan dra av studien,
    och det som är tankeväckande-

  171. -är att anorexi kan vara en psykisk
    och en metabol sjukdom samtidigt.

  172. Folk med anorexi har en häpnads-
    väckande förmåga att nå ett lågt BMI.

  173. De flesta har svårt att gå ner i vikt,
    men nånting gör att just de lyckas.

  174. Jag brukar försöka förklara
    att en anledning-

  175. -till att vissa personer
    fastnar i anorexi-

  176. -är att de ofta är oroliga och nedstämda
    till att börja med.

  177. När vi andra blir hungriga, blir vi
    ofta irriterade och känner obehag.

  178. Men när nån som ligger i riskzonen
    för anorexi hoppar över en måltid-

  179. -eller ligger på energiunderskott,
    så blir de lugna.

  180. Det ger dem en känsla av lugn
    som de inte kan få när de väger mer.

  181. Utmaningen är att hitta nåt annat
    som fungerar lika bra som självsvält-

  182. -för personer som har anorexi.

  183. Första punkten är alltså
    att de kan gå ner i vikt.

  184. Punkt nummer två: Deras kroppar
    pressar dem tillbaka till en låg vikt.

  185. Tre: negativt samband med BMI och
    ogynnsamma metabola parametrar.

  186. Fyra: det positiva sambandet-

  187. -med de positiva, eller gynnsamma,
    metabola parametrarna.

  188. Och så den paradoxala reaktionen
    på energiunderskott.

  189. Oftast vill vi äta
    lika mycket som vi gör av med-

  190. -och våra kroppar upprätthåller en
    balans mellan intag och förbrukning.

  191. Men de som har anorexi
    föredrar en obalans.

  192. Därför tar de alltid in
    mindre energi än de förbrukar-

  193. -och därför tränar de så mycket
    och äter så lite energi.

  194. Nu finns det flera studier
    med uppföljningar-

  195. -även om inte alla studier har
    handlat om personer som är helt friska.

  196. Men när man studerar dem
    som har tillfrisknat-

  197. -ser man att deras BMI fortfarande
    tenderar att vara lägre än genomsnittet.

  198. Allt detta sammantaget
    får mig att tänka-

  199. -att vi måste ta hänsyn till både den
    psykiska och den metabola aspekten.

  200. Det var alltså den första fasen av den
    genetiska studien. Hur går vi vidare?

  201. För andra psykiatriska sjukdomar
    har vi sett-

  202. -att forskningen får ett uppsving
    när man hittar ett locus.

  203. När man då ökar sin urvalsstorlek
    och samlar in mer blod och DNA-

  204. -så hittar man fler områden i genomet
    som har samband med sjukdomar.

  205. Så gjorde vi också.
    Vi har nyss slutfört studien ANGI.

  206. Anorexia Nervosa Genetics Initiative.
    Sverige spelade en viktig roll här.

  207. Vi lyckades få in 13 000 prover-

  208. -från folk med anorexi, i fem länder.

  209. Vi gjorde 9 000 kontroller på tre år-

  210. -i Danmark, Sverige, USA,
    Australien och Nya Zeeland.

  211. Det svenska ANGI-teamet leddes
    av Mikael Landén och Anders Juréus.

  212. De lyckades få in över 4 000 prover.

  213. Med hjälp av RIKSÄT, det nationella
    kvalitetsregistret för ätstörningar-

  214. -bjöd de in deltagare till studien.

  215. Och ärligt talat
    såg vi i alla dessa fem länder-

  216. -nåt som jag aldrig har sett förut.
    Det var så många som ville delta.

  217. Folk i hela världen ville så gärna
    ge blod och besvara enkäten.

  218. De ville göra allt de kunde för att
    ingen skulle behöva uppleva detta.

  219. Det var väldigt upplyftande att
    få vara med om det i den här studien.

  220. Och dessa 13 000 prover
    arbetar vi med nu.

  221. Vi är precis klara
    med genotypningen av DNA:t.

  222. Nu kombinerar vi
    de 13 000 proverna från ANGI-

  223. -med dem
    som ni såg i Manhattandiagrammet.

  224. Frågan är om vi får se nya skyskrapor.

  225. Vad är då poängen med att få fram
    ett Manhattandiagram med toppar?

  226. Jo, det gör
    att man kan hitta biologiska banor.

  227. Man tittar på hur generna hänger samman.
    Vad berättar de, biologiskt-

  228. -om hur de samverkar och påverkar
    sjukdomen? Det är vad vi vill veta.

  229. De avgörande frågorna är vad dessa banor
    gör, och hur de gör det.

  230. Det kan i slutänden leda till
    att vi kan utveckla nya läkemedel-

  231. -som påverkar sjukdomen biologiskt.

  232. Men vi kan också få möjlighet att t.ex.
    hitta dem som har hög genetisk risk-

  233. -och kanske löper stor risk att utveckla
    sjukdomen anorexia nervosa.

  234. Det finns alltså goda anledningar
    att samla in fler prover-

  235. -och att forska vidare kring biologin
    bakom denna sjukdom-

  236. -som dödar alltför många
    över hela världen.

  237. Anorexia nervosa har högre dödlighet än
    nån annan psykisk sjukdom.

  238. Även bulimi har en dödlighet
    som är högre än för andra sjukdomar.

  239. Men det här är inte allt vi gör
    här på CEDI och Karolinska.

  240. Jag ska gå igenom fem andra studier som
    är gjorda i år-

  241. -som utnyttjar en svensk resurs
    som saknas i många andra länder.

  242. Nämligen de fantastiska
    hälso- och kvalitetsregistren-

  243. -som vi kan använda för att förstå en
    rad faktorer kring vanliga sjukdomar.

  244. Under mitt första år här
    hade jag inget personnummer.

  245. Jag var en icke-person. När jag äntligen
    fick ett blev jag så glad-

  246. -för att jag skulle
    få ingå i hälsoregistren-

  247. -och att information om mig skulle kunna
    hjälpa nån annan i framtiden.

  248. Det var en fantastisk känsla
    av att höra till.

  249. En fin kulturbunden grej.

  250. Det här är en studie som gjordes av
    en av våra doktorander, Shuyang Yao.

  251. Hon tittade på självmord
    och ätstörningar.

  252. Den höga dödligheten
    som jag nämnde-

  253. -beror ofta på sjukdomsrelaterade
    komplikationer-

  254. -som svält eller hjärtsvikt.
    Men självmord ligger också högt.

  255. Det ni ser här är en jämförelse
    med övriga befolkningen.

  256. Staplarna visar "alla ätstörningar",
    "anorexi" respektive "bulimi".

  257. Risken för självmordsförsök är väldigt
    hög jämfört med övriga befolkningen.

  258. Till höger ser ni statistiken
    för genomförda självmord-

  259. -och ni ser att risken är mycket hög
    för folk med ätstörningar.

  260. Det gäller i hela världen,
    inte bara i Sverige.

  261. Shuyang har även
    gjort en annan studie-

  262. -som handlar om kriminalitet och stöld
    hos personer med ätstörningar.

  263. Det är inte nåt man alltid tänker på.
    Shuyang fick idén-

  264. -efter att ha pratat lite med patienter-

  265. -om hur dyrt det kan vara att ha bulimi
    eller hetsätningsstörning.

  266. Vi tänker inte alltid på det, men det
    kostar mycket pengar att hetsäta-

  267. -och det är inte alltid man har pengar.
    Folk stjäl inte nödvändigtvis mat-

  268. -men i hennes studie såg vi
    att risken för att begå stöld var högre-

  269. -hos kvinnor med ätstörningar.

  270. Rent kliniskt
    är det nåt vi måste tänka på.

  271. Man tänker nog ofta
    att folk med ätstörningar-

  272. -inte ägnar sig åt kriminella beteenden.

  273. Men som i alla andra
    psykiatriska utredningar-

  274. -är det viktigt att fråga
    om personen är dömd.

  275. Det kan vara svårt att tillfriskna om
    man har fått problem med rättvisan.

  276. Det här var ett helt nytt perspektiv-

  277. -och vår uppgift är att bredda
    forskningen kring ätstörningar.

  278. Vi behöver förstå dem
    från början till slut-

  279. -och sätta oss in i en rad faktorer som
    hänger samman med sjukdomarna.

  280. Nästa studie gjordes
    av Anna Hedman och Linda Mustelin.

  281. Danmark har hälsoregister
    som liknar de svenska-

  282. -men inget
    kvalitetsregister för ätstörningar.

  283. Med tanke
    på de nya invandringsvågorna-

  284. -ville vi undersöka ätstörningar
    bland invandrare-

  285. -och se om de skilde sig
    från övriga befolkningen.

  286. Vi kunde alltså titta på två stora
    populationer. Jag ska visa några data.

  287. I mitten ser ni risken för ätstörningar
    i hela befolkningen.

  288. De ifyllda formerna står för Danmark,
    och de andra står för Sverige.

  289. Här har vi
    första generationens invandrare-

  290. -andra generationens invandrare
    med två utrikes födda föräldrar-

  291. -och andra generationens invandrare med
    utrikes född mor respektive far.

  292. Intressant nog fann vi att risken
    för ätstörningar var signifikant lägre-

  293. -hos första generationens invandrare.
    Först i andra generationen-

  294. -började risken öka och närma sig
    eller till och med överstiga-

  295. -risken i hela befolkningen.
    Vi vet inte riktigt varför det är så.

  296. Vi ska gå vidare
    och se om det finns skillnader-

  297. -t.ex. mellan folk som kommer hit för
    att studera och folk som är flyktingar.

  298. Vi är inte där än,
    men mönstret är intressant.

  299. Det riktigt häftiga är att det
    ser likadant ut i Danmark och i Sverige.

  300. Tack vare de stora databaserna-

  301. -kunde vi göra samma studier
    i två olika länder-

  302. -och det kan man egentligen
    inte göra nån annanstans i världen.

  303. Det är väldigt viktigt för oss att inte
    bara fokusera på en typ av ätstörning.

  304. Men vi gjorde ett antal studier
    om hetsätningsstörning.

  305. Återigen använde vi RIKSÄT-

  306. -och fick ihop det största urval
    av personer med hetsätningsstörning-

  307. -som nånsin har studerats. Vi skrev
    tre artiklar, som är väldigt viktiga-

  308. -för det finns en myt om att det inte är
    lika allvarligt med hetsätningsstörning.

  309. Det stämmer absolut inte,
    vilket våra data bekräftar.

  310. I den första studien tittade vi på
    sjukdomsförlopp och samsjuklighet.

  311. Vi fann en hög samsjuklighet
    med andra psykiatriska sjukdomar.

  312. Depression och ångeststörningar-

  313. -är vanligt hos individer
    med hetsätningsstörning.

  314. I den andra artikeln tittade vi närmare
    på somatiska sjukdomar-

  315. -och resultatet förvånade oss. Personer
    med hetsätningsstörning-

  316. -har en ökad risk för somatisk sjukdom i
    nästan alla kroppssystem.

  317. Det går alltså hand i hand
    med en mängd fysiska problem.

  318. Och intressant nog
    är det inte bara kopplat till fetma.

  319. Oavsett vad en individ
    med hetsätningsstörning väger-

  320. -har den en ökad risk
    för en rad olika somatiska sjukdomar.

  321. Till sist har vi en artikel
    som inte har publicerats än-

  322. -där vi såg på läkemedelsanvändning och
    vårdsökningsbeteende.

  323. Och vi såg väldigt stora ökningar-

  324. -när vi jämförde friska
    och folk med hetsätningsstörningar.

  325. De som hade hetsätningsstörningar
    använde mycket mer läkemedel.

  326. Men intressant nog såg vi väldigt höga
    nivåer när det gällde vårdsökning-

  327. -och de ökade fram till det år man
    diagnostiserades för hetsätningen.

  328. Då planade det ut och började
    så småningom sjunka igen.

  329. Och den slutsats vi drog av det-

  330. -är att det är enormt viktigt
    med screeningar.

  331. Man kan t.ex. använda Scoff-test
    som innehåller ett antal korta frågor.

  332. Vi måste verkligen få allmänläkare
    att börja ställa de här frågorna-

  333. -särskilt om de råder nån
    att gå ner i vikt.

  334. Ett stort problem är när läkare säger
    åt sina patienter att gå ner i vikt-

  335. -utan att undersöka
    om det finns några ätstörningar.

  336. Det kan verkligen
    bidra till ätstörningen.

  337. Patienterna berättar
    att de skäms och känner sig hjälplösa.

  338. De vill inte ens gå tillbaka
    till en läkare som inte förstår-

  339. -hur svårt det är att hålla en hälsosam
    vikt för nån med hetsätningsstörning.

  340. Jag menar att de här artiklarna
    är väldigt viktiga-

  341. -för de visar hur allvarlig
    den här sjukdomen är.

  342. Och till slut visar vi upp hela teamet.

  343. Det här hänger samman med de nio
    sanningarna som ni ser i programmet.

  344. Academy for Eating Disorders har gett
    ut "Nio sanningar om ätstörningar"-

  345. -som kom ut innan det fanns
    nån seriös vetenskaplig genomgång-

  346. -av de nio sanningarna.

  347. Därför bestämde vi oss för att skriva
    en väldigt grundlig genomgång-

  348. -och utvärdera varje sanning
    vetenskapligt.

  349. Vi fann att de flesta faktiskt står på
    en rätt välgrundad vetenskaplig bas-

  350. -men vi har en del arbete kvar innan vi
    kan säga att alla är "sanningar".

  351. Som jag sa tog vi fram "sanningarna"-

  352. -för att det inte är bra
    att upprepa myter.

  353. Varje gång man gör det,
    även om man säger att det inte är sant-

  354. -så får folk en association.

  355. Därför vill vi få folk att tänka
    på sanningar i stället för myter.

  356. Vad gör vi nu? Vi ska fokusera på nummer
    sju, om gener och miljö.

  357. Det är fantastiskt att ha både svenska
    och danska data och register-

  358. -för när vi kombinerar de svenska och
    danska DNA-proverna och registren-

  359. -får vi en alldeles unik möjlighet-

  360. -att studera hur gener och miljö
    fungerar och samverkar.

  361. Det vore svårt utan ett stort underlag,
    men vi har goda förutsättningar-

  362. -för att studera samverkan
    mellan gener och miljö under 2018.

  363. Vi började med anorexi-

  364. -och nu går vi vidare till DNA
    för bulimi och hetsätningsstörningar.

  365. Det sker under Virpi Leppäs ledning. Hon
    är ny på CEDI-teamet.

  366. Och så har vi Malin Rådström
    som gör mycket av arbetet-

  367. -med att hitta deltagare till studien.
    BEGIN går ett steg längre än ANGI.

  368. Vi tittar inte bara på DNA från saliv-

  369. -utan även på prover från tarmfloran.

  370. Vi är väldigt intresserade av
    tarmflorans betydelse för ätstörningar.

  371. Deltagarna i BEGIN-studien-

  372. -kommer att få lämna
    saliv- och avföringsprov.

  373. På så sätt kan vi studera
    hur gener och tarmflora samverkar-

  374. -när det gäller både risken för
    ätstörningar och sjukdomsförloppet.

  375. Vi skickar ut ett sånt här
    provtagningskit för saliv-

  376. -och ett för avföring.

  377. Vi bjuder in 4 000 personer
    med bulimi eller hetsätningsstörning-

  378. -som redan har anmält sig till RIKSÄT.

  379. En annan studie som vi kan
    berätta mer om nästa år är CREAT.

  380. Comprehensive Risk Evaluation
    for Anorexia Nervosa in Twins.

  381. Studien leds
    av Jessica Pege och Bengt Fundin.

  382. Det här är ett riktigt häftigt
    naturvetenskapligt experiment-

  383. -som bara är möjligt i ett land som
    Sverige, där det finns tvillingregister.

  384. Här gör vi alltså en studie
    av identiska tvillingar-

  385. -som skiljer sig åt
    när det gäller anorexi.

  386. En av dem har anorexi,
    medan den andra aldrig har haft det.

  387. Med tanke på att deras genom
    är likadana - de är genetiskt identiska-

  388. -så blir frågan vad som skiljer
    dessa genetiskt identiska personer åt-

  389. -och som har gjort att bara den ena
    har fått anorexia nervosa.

  390. Vi bjuder in dem till en tvådagarsstudie
    på Karolinska.

  391. Eller, ja, på Karolinska
    och på sjukhuset på andra sidan gatan.

  392. Den första dagen
    gör vi en Dexa-skanning.

  393. Vi tittar på kroppssammansättningen
    och tar ett blodprov.

  394. Vi gör en fMRI-skanning där de
    får göra uppgifter inne i skannern.

  395. Vi gör sociala tester
    och belöningstester.

  396. Sen blir det neurokognitiva tester
    och mikrodialys.

  397. Sen får de middag, och på kvällen
    får de fylla i enkäter och vila.

  398. Den andra dagen blir det mer
    neurokognitiva tester och fMRI.

  399. För att det ska bli riktigt avslappnat
    har vi inrett ett rum på sjukhuset.

  400. Det ligger i forskningsavdelningen,
    och det är faktiskt riktigt bekvämt.

  401. De som har varit med hittills
    har sagt att det är rätt trevligt.

  402. Ingen som stör
    och inga barn som väcker en.

  403. Men vi ska titta på allt - genetik,
    epigenetik, endokrinologi, immunologi-

  404. -tarmflora, neurokognition,
    psykologi och miljö.

  405. Allt detta för att få grepp om
    vilka andra faktorer, förutom generna-

  406. -som kan påverka risken för anorexi
    i denna unika situation-

  407. -där två individer är genetiskt
    identiska, men bara en har sjukdomen.

  408. Det här är alla studier vi håller på
    med. Jag har inte hunnit nämna alla.

  409. Vi gör allt vi kan för att påskynda
    forskningen om dessa sjukdomar.

  410. Forskningen om ätstörningar har stått
    lite stilla i kanske tio, tjugo år.

  411. Vetenskapsrådet
    har nog investerat i vårt team-

  412. -för att få forskningen att gå framåt.
    Målet är att förbättra möjligheten-

  413. -till upptäckt, tidig intervention
    och förutsägelser-

  414. -och att förbättra
    behandlingsresultaten.

  415. Jag vill gärna bjuda in er
    till att följa mig på Twitter.

  416. Vi försöker informera om allt möjligt
    som hänger ihop med ätstörningar.

  417. Om ni är intresserade av genetiken bakom
    olika psykiatriska sjukdomar-

  418. -kan ni även följa PGCgenetics.

  419. Vi tar en månad i taget och skriver om
    schizofreni, ADHD, ätstörningar...

  420. Var och en av oss
    styr kontot i en månad.

  421. Ni får en massa information-

  422. -inte bara om genetik,
    utan även om respektive sjukdom.

  423. Och med det så ska jag avsluta
    och öppna för frågor.

  424. Tack så mycket.

  425. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Anorexia nervosa, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Från evidens till praktiska råd

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar inom elitidrotten

Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan menar att ätstörningar och psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen inom elitidrotten som många tyvärr inte vågar prata öppet om. Elitidrott är inte så hälsosamt som många av oss tror, och många idrottare lever till vardags ett mycket extremt liv med ständiga viktkontroller och specialkost. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Samtal med olika perspektiv på ätstörningar

Moderator Mats Almegård inleder paneldiskussionen med att berätta att man de senaste åren satsat mer pengar och resurser kring forskning om ätstörningar. Professor Cynthia Bulik menar att det har funnits ett stort stigma kring allt som rör ätstörningar. Många myter har frodats vilket gjort att ny kunskap om till exempel ärftlighet och sjukdom har haft svårt att nå fram. Medverkar gör också Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms centrum för ätstörningar, Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi, samt Marit Sahlström som bidrar med ett anhörigperspektiv. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss