Titta

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Om UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Föreläsningar och samtal om ätstörningar, något som kan drabba alla oberoende av kön eller ålder. Oftast nedför ätstörningar ett långvarigt sjukdomsförlopp med svåra komplikationer och med en förhöjd självmordsrisk. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar : Samtal med olika perspektiv på ätstörningarDela
  1. Det finns olika trender, och vi ser
    definitivt fler män som får behandling.

  2. Ni kommer alla
    från olika områden och olika fält.

  3. Ni är här i dag,
    och vi har en stor, härlig publik.

  4. Du pratade om hur forskningen
    får mer ekonomiskt stöd i dag.

  5. Vad är det med det här ämnet...

  6. Varför har det inte diskuterats
    tillräckligt mycket tidigare?

  7. Ska jag svara på det?
    Vi har säkert alla olika svar på det.

  8. Väldigt mycket
    handlar om stigmatisering.

  9. Psykiatrin är stigmatiserad,
    och ätstörningar dubbelt så mycket.

  10. Det är en stigmatiserad sjukdom
    i en stigmatiserad grupp.

  11. Det, samt det totala missförståndet.

  12. Myten att det här är sociokulturella
    sjukdomar eller egna val-

  13. -har funnits väldigt länge.
    Det hämmar forskningen.

  14. Ingen vill ge pengar till forskning-

  15. -om nåt som skulle försvinna
    om vi inte hade smala modeller.

  16. Det är fortfarande viktigt
    att vi ser på sociokulturella faktorer-

  17. -men det är inte
    förrän man identifierar orsakerna-

  18. -och får fungerande behandlingar
    som folk vill bidra med pengar.

  19. Det är det vi har sett överallt.

  20. Vad säger ni andra?
    Varför har vi en så stor publik?

  21. Vi blev överraskade. Det är roligt att
    så många vill komma.

  22. Vi trodde att 400 skulle komma-

  23. -och jag tror att vi har varit 8-900.
    Det är verkligen kul.

  24. Jag tror att intresset finns, och att
    man vill veta mer om ätstörningar.

  25. Man vill veta hur man får behandling och
    hur man blir frisk-

  26. -eller fri från ätstörningar.

  27. Med intresset ökar ju medvetenheten-

  28. -och som jag ser det,
    så minskas stigmat i det.

  29. Där ser jag en trend
    genom hela psykiatrin.

  30. Vi pratar mer om psykiatri
    och psykiatriska sjukdomar-

  31. -och det blir inte så tabubelagt.

  32. Många kändisar går ut och pratar.
    Det är bra att man pratar om det-

  33. -som vilken sjukdom som alla andra.

  34. Ätstörningar följer med
    den psykiatriska trenden.

  35. Har du upplevt det
    när du har pratat om din bok-

  36. -att många känner igen sig och tycker
    att äntligen har nån skrivit om det?

  37. Ja, så har det varit.

  38. Ofta när jag är ute och pratar
    kommer nån och berättar eller frågar-

  39. -eller funderar runt ätstörningar,
    kanske familjemedlemmar eller så.

  40. Alla har på nåt sätt
    en "connection" med ätstörningar.

  41. Man känner nån som känner nån,
    eller har nån nära.

  42. Vi är så många
    som delar den erfarenheten-

  43. -och därför kanske också
    kan adressera många personer.

  44. Vi var inne på det här med tystnads-
    kulturen inom elitidrott förut.

  45. Det är tabubelagt
    att prata om psykiatrisk sjukdom-

  46. -ätstörningar och så vidare.
    Du pratade så klart om elitidrott.

  47. Jag kan inte undvika att tänka på att
    det finns många amatörer som idrottar

  48. Det känns som att det är väldigt många
    som springer Stockholm maraton-

  49. -Lidingöloppet, cyklar Vättern runt
    och tittar på hur elitidrottare gör-

  50. -och hur de pressar sig,
    och pressar sig själv.

  51. Finns det nån koppling?
    Hur jobbar ni med amatörer?

  52. Jag sitter på
    Gymnastik- och idrottshögskolan.

  53. De som forskar om fysisk aktivitet och
    hälsa ser en polarisering:

  54. De som tränar galet mycket,
    och de som tränar ingenting.

  55. I "normalträningen" är det
    färre och färre som befinner sig.

  56. Det är klart att du ser samma bekymmer i
    dem som är elitmotionärer-

  57. -som kopierar elitidrottens sätt
    att träna och förhålla sig till vikt-

  58. -och kanske till och med ännu mer
    problem, för de har inte kunskapen.

  59. De har inte tillgång till kompetensen i
    idrottsmedicinska nätverk-

  60. -och dem som har
    gedigna tränarutbildningar.

  61. Jag gissar
    att problemen är större där.

  62. Det finns studier från USA,
    som tittar på masteridrotten.

  63. De tävlar för att bromsa sitt förfall
    och dopar sig till höger och vänster.

  64. De tar till samma metoder
    som idrotten gör, tyvärr.

  65. Cynthia, du pratade lite om...

  66. ...mest om ätstörningar
    hos flickor och kvinnor.

  67. Vad vet vi om ätstörningar hos pojkar?
    Blir det allt vanligare?

  68. Tyvärr har de flesta länder i världen
    inga bra epidemiologiska data över tid-

  69. -som kan göra att vi kan se trender,
    eller om saker ökar eller minskar-

  70. -men det finns saker som vi kan säga
    bara genom att prata med kollegor.

  71. En är att när jag började handlade det
    om tonåringar och unga vuxna.

  72. Vi har sett hur den kurvan fylls ut.

  73. Vi ser många fler förpubertala barn-

  74. -och vi ser många fler i medelåldern-

  75. -som utvecklar
    eller får behandling för ätstörningar.

  76. Om man pratar om de unga
    upptäckte vi i Danmark-

  77. -att pojkar upptäcks
    tidigare än flickor.

  78. Mellan sju och tio års ålder,
    kanske upp till tolv-

  79. -så börjar vi se pojkar
    som kommer in med anorexi.

  80. Det finns mindre data
    på bulimi och hetsätning.

  81. En del av problemet med
    att upptäcka ätstörningar hos män-

  82. -är att de diagnostiska kriterierna
    som Yvonne pratade om-

  83. -utvecklades
    för ätstörningar hos kvinnor.

  84. Det innebär att de inte nödvändigtvis
    fångar problemen hos pojkar och män.

  85. Hos pojkar och män ser vi inte
    nödvändigtvis att de blir smalare-

  86. -utan kanske i stället
    att deras kroppsfett minskar-

  87. -eller att de har väldigt tydliga
    magmuskler, såna saker.

  88. Det kan yttra sig olika. De kan
    använda steroider och andra ämnen.

  89. De tränar också mycket mer.

  90. En anledning till att vi
    inte upptäcker ätstörningar hos män-

  91. -är att vi letar efter nånting
    utan att använda rätt ord-

  92. -och leta efter rätt symtom hos män.

  93. Hetsätning är den enda ätstörning
    där förhållandet är ungefär detsamma.

  94. Vi ser fler män med hetsätning.

  95. Det är intressant att vi ser fler män
    som säger att de är matmissbrukare-

  96. -i stället för att säga att de hetsäter.
    Det är liknande koncept-

  97. -men att säga: "Jag är matberoende, men
    jag kan gå på avgiftning..."

  98. Det är inte lika stigmatiserande
    som att ha en ätstörning-

  99. -vilket historiskt sett
    har varit en "kvinnlig" sjukdom.

  100. Det händer saker, man kan se trender-

  101. -och vi ser fler män
    som kommer in för behandling.

  102. -Hur är det hos dig, Yvonne?
    -Vi ser samma trend.

  103. Om man tänker sig
    patienter mellan tio och tretton-

  104. -är det fler pojkar, runt 20 procent av
    den gruppen, som söker vård.

  105. Vi ser samma problem
    med det här med kriterier-

  106. -och att män och pojkar
    ska känna sig hemma i kliniken.

  107. Vi har haft speciella grupper för män
    och försökt marknadsföra oss-

  108. -jag vet inte om jag ska säga
    på ett manligt sätt, men mer mot dem-

  109. -men det är svårt att få till det.

  110. Man har gjort kriterier och en diagnos
    mycket med kvinnliga ögon-

  111. -och så gör man det till nåt manligt.
    Man måste göra om det från grunden.

  112. Där har vi en väldig utmaning.

  113. -Ser du skillnader?
    -Det finns en idrott, backhoppning...

  114. Där hade nästan alla män ätstör- ningar.
    Man fick göra om regelverket.

  115. Ju lättare du var,
    desto längre flög du.

  116. Som jag nämnde under min presentation
    hade vi en ätstörningsdag-

  117. -och hade bjudit in en kille
    som bröt normen fullständigt:

  118. Lång, 85 kilo, vältränad, men som hade
    en ätstörning i hela sitt liv.

  119. Det visste vi inte. Cykelsporten
    är också beroende av kroppsvikt.

  120. Där finns det mycket problem.
    När man petar på dem går benen av.

  121. -De har så låg bentäthet.
    -Det låter inte bra om man ramlar.

  122. Det är inte så bra.

  123. Marit, märker du...

  124. Pojkar, flickor, kvinnor, män,
    vilka läser din bok?

  125. Jag kan ju inget... Jag är så glad
    att få sitta här med experterna.

  126. Tänk om det var så här
    för femton år sen.

  127. Jag kan inte så mycket om det just-

  128. -men det jag kan se
    i mitt jobb med psykisk ohälsa-

  129. -är att hos de ungdomar och barn
    som jag jobbar med

  130. -går det ner i åldrarna.

  131. Annars känner jag inte att jag kan...

  132. Mina systrar var ju systrar,
    men det fanns ju också sjuka pojkar-

  133. -som också var på den kliniken
    där de var under lång tid.

  134. Cynthia, en stor del
    av ditt arbete handlar om genetik-

  135. -men hur är det med
    samhällets besatthet av smalhet?

  136. Behöver vi inte oroa oss?
    Är det okej med skelettsmala modeller-

  137. -som hålls upp som idealkroppar
    som vi alla bör sträva efter?

  138. Absolut inte.
    Vi måste fortsätta den kampen.

  139. Att det finns
    så liten variation i storlekar-

  140. -och även när det gäller
    ras och etnicitet och ursprung-

  141. -i tidskrifter och i modevärlden
    är fortfarande en strid som vi måste ta.

  142. Det här är hur jag kontextualiserar det.

  143. Människor som är i riskzonen
    för att utveckla anorexi eller bulimi...

  144. Säg att vi har en klass
    med trettonåriga barn.

  145. Alla bestämmer sig för att banta.

  146. Kanske, vilket händer,
    för att deras lärare har börjat banta-

  147. -och då gör barnen det också.

  148. Alla strävar mot nåt slags ideal som
    finns där ute i tidskrifter och på tv-

  149. -och de vill ha en sån kropp,
    så alla börjar banta.

  150. Det är första gången de stöter på
    en riskfaktor för en ätstörning.

  151. Jag brukar säga till föräldrar att
    om deras barn säger att de ska banta-

  152. -så ska man bli lika orolig
    som om de säger att de ska börja röka-

  153. -eller ska dricka en flaska whisky.

  154. Att banta är ett högriskbeteende,
    och det fungerar inte.

  155. För många av trettonåringarna
    som börjar banta så händer ingenting-

  156. -men för dem
    som har biologiska riskfaktorer-

  157. -kan den där första bantningen
    vara första steget mot en ätstörning-

  158. -antingen anorexi eller bulimi.

  159. Allt det som finns där ute,
    samhällets smalhetsideal, modeller-

  160. -idrott, allt som säger att det enda
    som är viktigt är att försöka bli smal-

  161. -de budskapen måste utplånas-

  162. -och ersättas med budskap
    om mångfald och att leva hälsosamt-

  163. -och inte att vara undernärd
    och alltid fokusera på att vara smal.

  164. Det finns inga data som stödjer
    att det är bättre att vara smal.

  165. Så nej. Mitt svar är att jag arbetar
    med den genetiska biten-

  166. -men vi måste fokusera på
    att förändra världen också.

  167. Men ser du... Samhället har förändrats
    stort de senaste femton åren-

  168. -med Internet
    och sociala medier och såna saker.

  169. Har det ökat antalet diagnoser...? Ja.

  170. Jag vet inte om det blir fler diagnoser,
    men det har gjorts några studier-

  171. -och en visar att mängden tid
    du tillbringar på Facebook-

  172. -inte bara mängden tid, utan om du
    jämför dig själv med dina vänner-

  173. -det kan påverka ditt ätbeteende.

  174. Ingen lägger ju upp fula bilder
    på sig själv på Facebook, eller hur?

  175. Vi väljer alla de bästa bilderna,
    och så ser man att alla gillar ens foto.

  176. Det förstärker känslan av att man måste
    vara lika snygg som alla andra-

  177. -eller lika vältränad som alla andra.

  178. Internet är en väldigt farlig plats
    för dem med ätstörningar.

  179. Inte bara för unga människor.
    Det är många i medelåldern-

  180. -som går in på sidor som förordar
    anorexi som ett livsstilsval-

  181. -och sidor som stödjer folk med bulimi,
    och de tillbringar flera timmar där.

  182. Å andra sidan
    finns det många sidor på nätet-

  183. -som gör bra saker
    för människor med ätstörningar.

  184. Den bästa kommer från Nederländerna:
    Proud to be me.

  185. De vill vara ett alternativ till de här
    sidorna som förhärligar ätstörningar.

  186. De har positiva budskap
    som bygger på folk som har tillfrisknat.

  187. -med mycket berättelser och stöd
    från andra som har tillfrisknat.

  188. Att styra mot det positiva och bort
    från det mörka är väldigt viktigt.

  189. Yvonne, du har säkert erfarenhet
    av Internetanvändande?

  190. Det är självklart
    att Internet och hur...

  191. Det man ser på Facebook och Instagram är
    ju soliga semesterbilder.

  192. Ingen ser... Eller så är det:
    "Se här, min trista vardag."

  193. Det ska vara igenkännande.
    Så är ju inte livet.

  194. Samtidigt så är det ett fenomen
    som är här, som vi måste utnyttja-

  195. -som du beskriver i det här från
    Nederländerna, och jobba med media-

  196. -och med Instagram i den här delen.
    Men det gör nåt med oss-

  197. -om vi varje dag ser hur bra andra har
    det, om vi mår dåligt innan-

  198. -och inte kan sära på
    vad man ser och sig själv.

  199. Ju yngre man blir...
    Vi har ett ansvar över våra barn-

  200. -medan en vuxen har ett eget ansvar.

  201. Vi har ju också sidor som talar om hur
    man lurar sina föräldrar-

  202. -när man har ätstörningar, men jag tror
    mer på att försöka förstå.

  203. Det är vägen ut,
    snarare än att kritisera.

  204. Sen är det ju så. Det är ju vi
    här inne som köper modemagasinet-

  205. -med den smala modellen. Om inte vi
    köper tidningen finns ingen marknad-

  206. -och då har inte
    den smala modellen ett jobb.

  207. Nånstans äger vi själva den delen.
    Tyvärr säljer en smal modell bättre-

  208. -än en normalviktig modell.
    Det är ju det stora problemet.

  209. Varför vill vi, alla i Sverige,
    se på smala modeller-

  210. -och inte en kvinna som ser ut som
    normalkvinnan? Det är problemet.

  211. Skulle de sälja fler tidningar
    med en normalviktig modell-

  212. -så skulle ju tidningarna
    inte ha smala modeller.

  213. Jag tänker på
    det där med online också...

  214. Det handlar också mycket om...
    Media fokuserar mycket på näthat.

  215. Sen pratar vi jättemycket om
    att Facebook är snälla, fina bilder.

  216. Användandet av sociala medier
    är relativt nytt för oss.

  217. Därför används det kanske på ett sätt i
    början, men det jag ser-

  218. -är otroligt mycket
    nätkärlek och nättröst.

  219. När man går ut, när jag följer forum
    på nätterna för att se-

  220. -så skriver nån: "Hej, jag mår skit. Är
    det nån som orkar prata?"

  221. "Ja, jag kan. Jag är vaken."

  222. Vi ska inte glömma den
    positiva och stöttande bild-

  223. -som finns hos unga som stöttar varandra
    i att sluta självskada.

  224. Man pratar ofta om bilder på självskador
    kan trigga ett beteende-

  225. -men det handlar också om vägen ur.

  226. Nätet är för barn och unga...
    Det de själva säger är:

  227. "Om jag mår dåligt är det första jag gör
    att gå ut på nätet och chatta."

  228. Det är ingen skillnad
    i kommunikationen.

  229. Det finns så mycket positivt där,
    som vi måste fokusera ännu mer på.

  230. Jag antar att det var därför
    du gjorde "Nio sanningar"?

  231. -I stället för att slå hål på myter.
    -Just det.

  232. Det som fick mig att göra
    "Nio sanningar" till att börja med-

  233. -var en myt som är väldigt problematisk,
    den om länken...

  234. Det här handlar inte om ätstörningar,
    utan länken mellan vaccin och autism.

  235. Det fanns en tidningsartikel-

  236. -som visade en stor ökning
    i alla möjliga sjukdomar-

  237. -som tidigare hade utrotats,
    för att man inte vaccinerade sina barn-

  238. -för att man trodde
    att de skulle få autism.

  239. Den här artikeln drogs tillbaka
    och var byggd på helt falsk forskning.

  240. Det är ett av de största brotten
    i den vetenskapliga världen.

  241. Det är barnen som får lida genom att de
    får de här hemska sjukdomarna.

  242. Vi måste ha en viss grad av immunitet
    i samhället för att få flockimmunitet-

  243. -där man får passiv immunitet
    från människorna omkring en.

  244. Trots att den myten blev motbevisad
    i den vetenskapliga litteraturen-

  245. -så finns det folk som predikar
    att man inte ska vaccinera sina barn.

  246. Varje gång de hör ordet "vaccin"...
    Jag borde inte säga det nu.

  247. Varje gång de hör "vaccin" och "autism"
    ser de ett samband.

  248. Det är samma sak. Om vi envisas med att
    prata om ätstörningar och kultur-

  249. -så kommer folk att se ett samband, även
    om det inte finns.

  250. Vi måste gå vidare från de gamla myterna
    och fokusera på sanningen-

  251. -för att få korrekt information
    till nästa generation omedelbart-

  252. -utan att de först måste
    lära sig av med nånting. Det är svårt.

  253. Gloria Steinem hade rätt.
    Det är svårt att lära sig av med saker.

  254. När nåt väl har fått fäste
    är det svårt att sudda ut.

  255. Börja på nytt.

  256. Vad är de största myterna
    du jobbar med?

  257. Största myterna...
    "Mer är alltid bättre."

  258. Sen finns det ju en stor tilltro
    till just kroppen som redskap.

  259. I många viktklassidrotter
    presterar du bättre med lätt kropp.

  260. Myten utanför idrotten är väl...
    Den finns väl inom idrotten också-

  261. -att det är en svaghet att blotta
    psykisk ohälsa och be om hjälp.

  262. Jag skulle snarare
    vilja se det från andra sidan.

  263. Det är en stor styrka,
    ett mod, att be om hjälp-

  264. -och säga att jag brottas med
    en ätstörning eller ångest eller nåt.

  265. Jag ser det som ett mod
    att kunna be om hjälp.

  266. Jag har fått en åhörarfråga-

  267. -om att det kan vara svårt att bedöma
    vad som är vad. Frågan är:

  268. Kan det vara okej för en brottare
    att banta ner sig inför en tävling?

  269. När blir det ett sjukligt beteende?

  270. En bra fråga. I de här idrotterna
    handlar det om att gå ner i vikt.

  271. Det finns faktiskt några fall
    som inte har kommit ut i media-

  272. -där man i samband med mästerskap
    har bantat ner sig-

  273. -och det har blivit så stora
    påfrestningar att man har dött.

  274. Sjukligt... Ja, man dör.

  275. Det sjukliga är när du tänker på mat och
    kroppsvikt 24/7 och har ångest-

  276. -inför att du nästa vecka ska ta två
    kilo vikt. Det blir problematiskt.

  277. Att göra det med bra nutritionsstöd-

  278. -och veta att du går ner i vikt
    för att det hör till idrotten-

  279. -och att du har gjort det förr,
    då kan det vara oproblematiskt.

  280. En annan åhörarfråga
    som har lite samma tematik.

  281. Kan man säga att alla
    som är överviktiga har en ätstörning?

  282. Det är en ganska vanlig fråga.

  283. Om man är överviktig,
    så har man ju problem med mat.

  284. Man äter mer än man gör av med
    och får en högre vikt.

  285. Vi vet att två människor som äter lika
    mycket inte väger lika mycket.

  286. Det trodde vi på 90-talet. Inte alla som
    har övervikt har ätstörningar.

  287. Det kan ibland vara svårt att veta var
    gränserna går-

  288. -om man tröstäter hela dagarna.

  289. Det kan behövas
    en omfattande bedömning för att se-

  290. -om man ska behandlas för sin övervikt
    eller för sin ätstörning.

  291. Det kan vara
    lite klurigt ibland att se.

  292. Men alla som har övervikt
    har inte en ätstörning.

  293. Alla som har en hetsätningsstörning
    är heller inte överviktiga.

  294. Du måste möta många fördomar och
    felaktiga föreställningar varje dag.

  295. Jo, men det kommer ju.

  296. Dels att alla som behöver behandling är
    underviktiga och att man ser det-

  297. -det är den första delen i det hela.
    Sen är det just den här delen...

  298. I dag är ju... Ätstörningsbehand- lingen
    går ju framåt i den delen.

  299. Många kommer ju
    med tron att familjen-

  300. -eller att, som ni var inne på, det här
    är orsakat av mamma eller pappa-

  301. -eller nåt man har gjort.
    Då kommer skam också från familjen:

  302. "Har jag gjort nåt fel?" Man försöker
    hitta förklaringsmodeller.

  303. I dag ser vi det
    mer som multifaktoriellt. Gener...

  304. Sårbarhetsmodeller...

  305. Det är inte så ofta
    spridet på samma sätt.

  306. Kan jag få säga nåt? Jag hoppas
    att jag inte repeterar nåt nu-

  307. -men när vi pratar om
    nya trender och om övervikt-

  308. -så är en av de saker
    som vi ser mycket i North Carolina-

  309. -som jag inte vet om det sker här-

  310. -en stor ökning i antalet människor som
    opereras för att gå ner i vikt-

  311. -och som utvecklar ätstörningar efteråt.

  312. Vi vet inte om de hade ätstörningar
    före sin operation-

  313. -som sen triggades av den
    och fick dem att återfalla-

  314. -men en gång förra året
    i vårt ätstörningsprogram-

  315. -så var tre av tio patienter såna
    som hade fått postoperativ anorexi.

  316. Det som är intressant
    är att de inte nödvändigtvis väger lite.

  317. De kanske började med stor övervikt och
    gick ner mycket efter operationen-

  318. -men de såg inte ut
    som klassiska anorexipatienter-

  319. -även om de var i ett svälttillstånd
    och hade alla andra symtom.

  320. Den nya kategorin atypisk anorexi
    ser vi många fler fall av-

  321. -och det visar tydligt
    att man inte kan se på nån-

  322. -eller på deras storlek
    om de har ätstörningar eller inte.

  323. Den här gruppen av fetma-
    opererade löper särskilt stor risk.

  324. Vi har en fråga till dig också.

  325. I tvillingstudier kan det hända att den
    friska tvillingen får anorexi senare-

  326. -efter att studien har avslutats.
    Får man leva med den osäkerheten?

  327. Vi har en vetenskapsman i publiken. Bra
    fråga.

  328. Vi ser faktiskt till
    att bara ha med tvillingpar-

  329. -där den friska tvillingen är...

  330. Det ska ha gått minst tio år från det
    att en tvilling fick sin ätstörning.

  331. Du har helt rätt. Vi ser tvillingpar
    där båda har ätstörningar-

  332. -eller tre systrar
    som alla har ätstörningar.

  333. Vi vill verkligen se till
    att de är bortom riskåldern-

  334. -och att det har gått minst tio år
    sen deras tvilling blev sjuk.

  335. Men där finns en viss osäkerhet-

  336. -särskilt eftersom vi börjar se fler
    fall av ätstörningar i medelåldern.

  337. Det är möjligt att de kan
    utveckla sjukdomen ännu senare.

  338. Det kan verka motsägelsefullt, men
    vi vet att de flesta fall är sporadiska-

  339. -alltså att de flesta fall uppkommer
    i familjer utan tidigare problematik.

  340. Så det är svårt att säga en siffra.

  341. Men frågan är väldigt viktig, för en sak
    som många andra sjukdomar har gjort-

  342. -är att de har
    involverat genetiker väldigt tidigt.

  343. Jag är rädd att vi börjar
    prata om genetik alldeles för sent.

  344. Många som har ätstörningar i familjen
    frågar om deras barn löper större risk.

  345. Vi måste börja ta med
    de människorna i konversationen-

  346. -så att de kan komma med bra svar.

  347. Det handlar inte om
    ja eller nej, noll eller hundra.

  348. Där finns en stor gråzon,
    som folk måste vänja sig vid. Bra fråga.

  349. Hörde du nåt som det?

  350. Jag tänker på det där
    med att vara förälder...

  351. Jag visste inte
    om jag vågade skaffa barn-

  352. -för jag hade sett hur det är
    att ha barn med ätstörningar-

  353. -just anorexi, som mina systrar hade.
    Nu gjorde jag det i alla fall.

  354. Jag kommer alltid att ha en skörhet
    inför mina barns psykiska ohälsa.

  355. När de inte mår bra upplever jag...
    Min gamla strategi från då kommer in.

  356. Jag har svårare att hantera när mina
    barn inte mår bra och jag blir rädd-

  357. -för vad som kan hända med själv-
    skadebeteende eller ätstörningar.

  358. Det tror jag är nåt
    som jag får leva med hela livet.

  359. Jag har den rädslan
    väldigt starkt med mig, och oron-

  360. -och så får jag hantera den själv.
    Absolut att det finns med.

  361. Nån mer fråga?

  362. Min fråga handlar om triggning.

  363. Även om ätstörningar kanske inte orsakas
    av sociala bilder och så-

  364. -vad vet vi om vad som kan trigga det?

  365. Jag håller på med
    en film om ätstörningar-

  366. -och jag undrar hur vi pratar om dem.

  367. Jag var på en stödgrupp
    som hade väldigt tydliga regler:

  368. Vi pratar inte om vikt eller kalorier...

  369. Vad skulle du säga om
    hur vi kan prata om ätstörningar-

  370. -utan att trigga vår största grupp?

  371. Jag tar en liten avstickare,
    och sen kommer jag tillbaka.

  372. Den största triggern på anorexisidan
    är negativ energibalans.

  373. Jag hade fyra olika fall förra året-

  374. -med kollegor, vänner, människor
    som hade mått bra i tio-femton år-

  375. -men de genomgick en period
    med negativ energibalans-

  376. -och de fick allvarliga återfall.
    Det var som en strömbrytare.

  377. Plötsligt föll deras kroppar
    rakt ner i anorexins avgrund igen.

  378. Det är den största risktriggern.

  379. Allt som bidrar till
    en negativ energibalans kan trigga det.

  380. Din fråga handlade mer om
    hur vi pratar om det.

  381. Vi hamnar där
    inom forskningen också ibland.

  382. Ibland måste vi ha svar på vissa frågor.

  383. Det är viktigt att fråga:
    "Vad har du vägt som minst?"

  384. Eller "Hur många gånger om dagen hetsåt
    du?" eller "Vad vägde du?"

  385. Vi vill inte att folk ska fokusera på
    och triggas av det, men som forskare-

  386. -måste vi fråga för att förstå genetiska
    defekter som leder till låg vikt.

  387. Det handlar alltid om
    att gå väldigt försiktigt fram.

  388. När folk skriver om
    sina egna ätstörningar-

  389. -och det handlar om deras lägsta vikt
    och vad de gjorde och hur lite de åt-

  390. -så blir det som en instruktionsbok.
    Det tror jag kan vara farligt.

  391. Människor som är i riskzonen
    läser det och får idéer.

  392. De läser det som en instruktionsbok.

  393. Vi måste undvika
    den sortens konversationer.

  394. Det finns människor
    som tar det här på större allvar än jag-

  395. -och som ser det här
    som tabubelagda ämnen.

  396. Man väger sig inte, man pratar inte
    om vikt eller om hur man tömmer sig.

  397. Det är tabu. Några av de senaste
    filmerna har verkligen påverkat folk.

  398. De har väldigt tydligt visat
    vissa beteenden och pratat om siffror.

  399. För det första
    har vi inget tydligt svar på frågan-

  400. -men vi måste också
    fortsätta prata om det-

  401. -och lyssna på människor
    när de säger vad som triggar dem.

  402. I anslutning till det har det
    kommit in en fråga till dig, Göran:

  403. Hur arbetar ni för att tränare
    ska få utbildning om ätstörningar?

  404. Många barn och ungdomar elittränar, men
    är inte med i landslag.

  405. Det var först när min dotters tränare
    pratade med henne-

  406. -som hon insåg allvaret
    med sin ätstörning.

  407. Tränare är en stor tillgång.

  408. Tränarna är jätteviktiga.
    Det finns ett antal idrottshögskolor-

  409. -bland annat där jag jobbar,
    som har en treårig tränarutbildning.

  410. Riksidrottsförbundet och Sveriges
    olympiska kommitté har utbildningar-

  411. -men det finns för lite utbildning
    om psykisk ohälsa och ätstörningar.

  412. Det är bara de sista åren
    som man har lyft de tematikerna.

  413. Det finns mycket mer att göra.

  414. Vi går från idrotten till skolan,
    Yvonne.

  415. Yvonne gav råd om hur man upptäcker
    en ätstörning på hemmaplan.

  416. Vårt dilemma i elevhälsan är hur man
    upptäcker dessa elever i skolan-

  417. -när den största gruppen
    är normal- eller överviktiga-

  418. -och eleverna själva sällan söker hjälp.
    Har ni några tips till lärare?

  419. I skolhälsovården
    kanske man inte ser det dagliga-

  420. -men lärare
    är ju väldigt mycket med eleverna-

  421. -och där tänker jag på det här
    när man börjar skippa måltider.

  422. Ofta säger man att maten är dålig
    och så skippar man måltiden i skolan.

  423. Det är liksom inte okej att ett gäng
    tjejer sitter och petar i salladen.

  424. Jag tycker att det är nåt
    man måste ta ganska tidigt.

  425. Är man i en skola så ska man äta mat.
    Vi diskuterar skolmaten hemma.

  426. Min man har varit och ätit skolmaten för
    att få en objektiv bild av den.

  427. Men det här,
    när man börjar se barn plocka...

  428. Det kan vara tjej-
    eller killgrupper, eller klasser.

  429. Sen måste man...
    Vad är det konkret man ser?

  430. Ser man nåt som lärare så kanske man
    behöver stöd av skolhälsovården-

  431. -men man måste vara konkret.
    Vad är man orolig för?

  432. Att skippa lunchen och sen vara
    den som tränar hårdast på gympan-

  433. -då är nånting i obalans,
    och det måste man adressera:

  434. "Jag ser att din tjej eller kille
    inte äter skollunch"-

  435. -"och jag ser hur hon tränar efter.
    Här har vi ett problem."

  436. En möjlighet kan vara ätstörning.
    Maten kan vara dålig.

  437. Det kan finnas andra problem,
    men här är ett problem.

  438. Jag skulle vilja tacka er alla för att
    ni kom och att ni stannade till slutet.

  439. Jag vill också tacka alla talare och
    alla som hjälpte till och organiserade.

  440. En applåd för dagens organisatorer.

  441. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal med olika perspektiv på ätstörningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Moderator Mats Almegård inleder paneldiskussionen med att berätta att man de senaste åren satsat mer pengar och resurser kring forskning om ätstörningar. Professor Cynthia Bulik menar att det har funnits ett stort stigma kring allt som rör ätstörningar. Många myter har frodats vilket gjort att ny kunskap om till exempel ärftlighet och sjukdom har haft svårt att nå fram. Medverkar gör också Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms centrum för ätstörningar, Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi, samt Marit Sahlström som bidrar med ett anhörigperspektiv. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Från evidens till praktiska råd

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, verksamhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar, berättar att kliniken är en av världens största för specialiserad ätstörningsvård med över 130 medarbetare som behandlar både barn och vuxna. Man tar emot över 900 nya patienter per år och för närvarande går fler än 1700 personer i behandling. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar inom elitidrotten

Göran Kenttä från Gymnastik- och idrottshögskolan menar att ätstörningar och psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen inom elitidrotten som många tyvärr inte vågar prata öppet om. Elitidrott är inte så hälsosamt som många av oss tror, och många idrottare lever till vardags ett mycket extremt liv med ständiga viktkontroller och specialkost. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Ätstörningar ur ett syskonperspektiv

Marit Sahlströms systrar drabbades svårt av anorexi. Hon talar om hur hon saknade berättelsen om hur det är att stå bredvid och inte veta hur man hanterar rollen som anhörig. För att fylla det glappet skrev hon själv en bok och är nu ute och föreläser om hur det kan se ut när en hel familj drabbas. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Vetenskapliga fakta om ätstörningar

Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst, menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny kunskap om ätstörningar

Samtal med olika perspektiv på ätstörningar

Moderator Mats Almegård inleder paneldiskussionen med att berätta att man de senaste åren satsat mer pengar och resurser kring forskning om ätstörningar. Professor Cynthia Bulik menar att det har funnits ett stort stigma kring allt som rör ätstörningar. Många myter har frodats vilket gjort att ny kunskap om till exempel ärftlighet och sjukdom har haft svårt att nå fram. Medverkar gör också Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms centrum för ätstörningar, Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi, samt Marit Sahlström som bidrar med ett anhörigperspektiv. Inspelat den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: CEDI (Centre for eating distorders), Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss