Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Den nya VintergatanDela
  1. Vi vill inte göra det här
    med enstaka stjärnor.

  2. Vi vill göra det i hela galaxen,
    med miljontals stjärnor.

  3. Jag fokuserar på vår galax -
    Vintergatan-

  4. -och våra försök
    att förstå dess struktur.

  5. Jag börjar med att visa den bild
    vi hade för några år sen-

  6. -av hur Vintergatan ser ut.

  7. Det är en spiralgalax.

  8. Den har en koncentration av stjärnor
    i mitten-

  9. -som vi kallar den galaktiska bulan,
    eller galaxkärnan.

  10. Det tros vara ett sfäriskt stjärnsystem-

  11. -med stjärnor
    i slumpmässiga omloppsbanor.

  12. Sen har vi spiralstrukturen.

  13. Det här omges av den sfäriska halon-

  14. -som också har stjärnor
    i slumpvisa omloppsbanor.

  15. Det här är en väldigt enkel bild
    av en spiralgalax.

  16. För några år sen-

  17. -började dock vår bild av Vintergatan
    bli mer komplicerad.

  18. I början av 1980-talet
    räknade Gilmore och Reid stjärnor-

  19. -vid den galaktiska nordpolen.

  20. Det var rättare sagt sydpolen.

  21. De upptäckte att stjärntätheten-

  22. -här på y-axeln utifrån avstånd
    till det galaktiska planet-

  23. -inte kunde beskrivas med en
    exponentialfunktion - det behövdes två.

  24. En av dem är vad vi kallade skivan,
    men som nu heter den tunna skivan.

  25. Vi behöver också en tjockare
    komponent - den tjocka skivan.

  26. Den tjocka skivan
    har mycket större skalhöjd.

  27. Tittar man på planet där solen finns-

  28. -tros bara några få av hundra stjärnor
    tillhöra den tjocka skivan.

  29. Efter Gilmores studie 1983-

  30. -har många studier
    beskrivit de här två populationerna-

  31. -vad gäller kinematik,
    kemisk sammansättning och ålder.

  32. För några år studerade vi mer än
    700 stjärnor i solsystemets närområde.

  33. De är sollika stjärnor,
    och vi gjorde spektroskopier.

  34. Här ser man tydligt att-

  35. -med bara stjärnor nära solen
    får man två väldigt olika halttrender.

  36. Här har vi halten av titan över järn
    jämfört med metalliciteten.

  37. Cirklarnas storlek här
    indikerar stjärnornas ålder.

  38. Vi har två väldigt olika halttrender.

  39. En alfa- eller titanberikad sekvens här,
    och en mindre berikad här.

  40. De här stjärnorna är äldre,
    och de här yngre.

  41. De här tillhör den tjocka skivan.

  42. Den är gammal och alfa-berikad-

  43. -medan de unga stjärnorna
    tillhör den tunna skivan.

  44. Frågan är hur
    de två stjärnpopulationerna bildades.

  45. Varför har Vintergatan två skivor
    med så olika populationer-

  46. -som i princip är på samma ställe
    och överlappar varandra?

  47. Sen har vi den galaktiska bulan.

  48. Förut trodde man
    att den var ett sfäriskt system-

  49. -där de flesta stjärnorna
    var äldre än tio miljarder år.

  50. De senaste årtiondena
    har vi sett att bulan har en stav.

  51. Sett från vår observationsplats
    i galaxen ser den ut som en jordnöt.

  52. Det beror på alla stjärnor
    med x-formade omloppsbanor.

  53. Gör man detaljerade haltanalyser av
    stjärnor, som vi gjorde i solens närhet-

  54. -ser man...

  55. Det här är från en studie
    som vi lämnade in till A&A i år.

  56. Bulans metallicitetsfördelning verkar
    bestå av många olika komponenter.

  57. Vilka är då komponenterna?

  58. Har vi en population i galaxens mitt,
    eller finns det flera?

  59. I den här studien såg vi också
    att många stjärnor i bulan är unga.

  60. Det är ingen genomgående
    gammal stjärnpopulation.

  61. Vintergatan har fler strukturer
    som vi inte vet vad de är.

  62. Den yttre skivan-

  63. -har krusningar och stjärntäta områden
    som vi inte kunnat identifiera.

  64. Kan det vara spår
    efter gamla sammanslagningar-

  65. -mellan Vintergatan och andra galaxer?

  66. Beror strukturerna på
    sammanslagningar med dvärggalaxer-

  67. -eller på en utveckling
    inom Vintergatan?

  68. Påverkar till exempel staven
    hastighetsfördelning och stjärntäthet-

  69. -i de här områdena?

  70. Om det beror på sammanslagningar:

  71. Kan vi identifiera stjärnor som
    kan ha bildats i samband med dem?

  72. En stor fråga inom astrofysiken:

  73. Om vi ser
    på de här avlägsna galaxerna-

  74. -som tros likna Vintergatan...

  75. Det här är bilder tagna från rymden
    med Hubbleteleskopet.

  76. Det här är nutiden,
    och så går man bakåt i tiden.

  77. Hur kan vi sammanlänka
    de här galaxerna-

  78. -med spiralgalaxerna vi har nu
    i vår närhet?

  79. Hur fick vi så fina spiralstrukturer,
    och hur bevaras de?

  80. För att ta reda på det
    måste vi förstå vår egen galax bättre.

  81. De flesta av halttrenderna
    och strukturerna som jag har visat-

  82. -kommer från studier
    inom hundra parsec från solen-

  83. -i det här lilla området.

  84. Är halttrenderna likadana här
    som i solsystemets närhet?

  85. För att ta reda på det
    behöver vi ett större urval.

  86. För att kartlägga det.

  87. Vad är bulan?

  88. Är det en bula eller flera?

  89. Är den bara mittpunkten för andra,
    överlappande stjärnpopulationer?

  90. Hur bildades den tjocka skivan
    och hur stor är den?

  91. Hur ser Vintergatans historia
    av sammanslagningar ut?

  92. För att ta reda på det
    behövs några saker.

  93. Vi måste veta var stjärnorna är.

  94. För några år sen
    skickade ESA upp en satellit-

  95. -som har börjat ge resultat: Gaia.

  96. Den mäter positioner, avstånd
    och rörelse-

  97. -för upp till 2 miljarder stjärnor.

  98. Här är solen. När Gaias
    andra uppsättning data kommer-

  99. -vet vi position och hastighet
    för alla stjärnor i det här området.

  100. Gaia mäter bara
    stjärnornas årliga parallax.

  101. Det bygger på
    väldigt grundläggande principer.

  102. Vi måste också veta vad stjärnorna
    består av - den kemiska biten.

  103. Det görs med spektroskopier, på
    samma sätt som i den lokala studien.

  104. Det här är en del av ett spektrum
    för en stjärna vi har analyserat.

  105. Varje spektrallinje visar-

  106. -hur mycket av det ämnet
    som den stjärnan innehåller.

  107. Spektrumen ger oss också information
    om stjärnornas radialhastigheter-

  108. -och om vi analyserar
    en viss sorts stjärnor-

  109. -kan vi lista ut stjärnornas ålder
    med spektrumet-

  110. -med hjälp av parametrar
    som temperatur och gravitation.

  111. Vi vill förstås inte göra det här
    med bara enstaka stjärnor.

  112. Vi vill göra det i hela galaxen,
    med miljontals stjärnor.

  113. Här kommer våra projekt in i bilden.

  114. Vi har jobbat med Gaia-ESO-projektet.

  115. Det är aktivt vid Very Large Telescope-

  116. -på Paranalberget i Atacamaöknen
    i norra Chile.

  117. Vi har genomfört våra 300 nätter.
    Det blir några till nästa höst.

  118. Nu ska vi bara se till
    att använda datan-

  119. -på bästa möjliga sätt.

  120. Efter höstens observationer,
    och med data från Gaia-

  121. -kommer vi att ha
    en bra uppsättning data att arbeta med.

  122. Nästa generations spektroskopiprojekt
    här i Lund är 4most.

  123. Det kanske inte syns.

  124. Det består...

  125. I stället för 130 fibrer och 300 nätter
    blir det 2 400 fibrer.

  126. Det här instrumentet bygger vi nu
    tillsammans med europeiska kollegor.

  127. Det ska placeras vid Vista-teleskopet,
    också det på Paranalberget.

  128. Det kommer att vara aktivt i tio år,
    under i princip varje natt.

  129. Vi kommer förhoppningsvis studera
    mer än 10 miljoner stjärnor.

  130. Vårt deltagande finansieras
    i huvudsak-

  131. -av
    Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

  132. Allt det här
    kan kallas galaktisk arkeologi.

  133. Vi försöker kartlägga Vintergatans
    utseende, struktur och egenskaper-

  134. -som avstånd, grundämneshalter
    åldrar och hastigheter.

  135. När vi vet hur Vintergatan ser ut
    och vad den består av-

  136. -kan vi försöka förstå hur den bildades-

  137. -och jämföra den med andra galaxer
    i vår närhet.

  138. Det här är något vi vill göra
    med tiotals miljoner stjärnor.

  139. Till det har vi Gaia-ESO-projektet
    och 4most-projektet som inleds 2022.

  140. Under tiden är vi involverade
    i Weave-projektet, som inleds nästa år.

  141. Det genomförs på La Palma
    på Kanarieöarna.

  142. Det kompletterar 4most.

  143. 4most är på det södra halvklotet
    och är optimalt för galaxens inre del-

  144. -medan Weave på norra halvklotet
    kan studera galaxens utkanter.

  145. Förhoppningsvis kommer
    de kommande årtiondena-

  146. -ge oss en bättre bild av Vintergatan.

  147. Tack.

  148. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den nya Vintergatan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Naturvetenskap, Rymdforskning, Vintergatan
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Inspirerad av rymden

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.