Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektivDela
  1. De frågorna är relevanta
    även för framtida studier:

  2. Vad har svarta hål
    för roll i galaxevolution-

  3. -och vad vet vi om galaxer-

  4. -i det tidiga universum?

  5. Vi har fått en bra introduktion om
    varför vi bryr oss om galaxevolution.

  6. Det är intressant, och hjälper oss
    att förstå universums evolution-

  7. -alltså inom kosmologin
    och även vad gäller Vintergatan.

  8. Tidig evolution syftar på de första
    två miljarder åren efter Big Bang.

  9. Här ska jag fokusera på två aspekter-

  10. -som Volker och Marcella
    nämnde som intressanta-

  11. -och relevanta även
    för framtida studier:

  12. Vad har svarta hål
    för roll i galaxevolution-

  13. -och vad vet vi om galaxer
    i det tidiga universum?

  14. Då pratar vi om kanske
    hundra miljoner år efter Big Bang.

  15. Jag ser det ur FIR-perspektivet.
    Jag gillar att titta på galaxer.

  16. Avbildningar av fjärran galaxer
    är inte lika fina som lokalt-

  17. -men vi ser saker med FIR-

  18. -som vi inte har kunnat se
    förrän helt nyligen.

  19. Med FIR tittar vi på gas och damm.

  20. Som Marcella sa
    är det nåt vi verkligen måste förstå.

  21. Här, på det som för er är
    den vänstra sidan av grafen...

  22. Den visar
    energifördelningen i galaxerna.

  23. Stjärnornas ljus ser ni till vänster.

  24. Det är vad vi ser
    i det optiska fönstret.

  25. I grafens högra del
    har vi våglängder inom IR och FIR.

  26. De kommer främst från damm.

  27. Det bildas väldigt många stjärnor
    i starburst-galaxer.

  28. De avger mycket mer energi vid FIR
    än vid optiska våglängder.

  29. Mycket skymmer stjärnorna,
    så vi ser inte det optiska ljuset.

  30. För att förstå vad som händer
    i galaxerna behövs en helhetsbild.

  31. Hur får vi det? Det finns
    många teleskop och satelliter-

  32. -som tittar på de här våglängderna.
    Jag nämner två här.

  33. Här är Herschel, som var i drift
    fram till för några år sen.

  34. Det är ett 3,5-meters rymdteleskop-

  35. -och därmed ett av de största
    som använts för de här våglängderna.

  36. Det andra är ALMA, som ni kanske sett
    bilder på tidigare i dag.

  37. Jag vill prata lite mer om det,
    för det är mitt favoritteleskop.

  38. Det börjar precis tas i bruk helt,
    efter en mjukstart för några år sen.

  39. Det finns i Atacamaöknen,
    vid fem kilometer över havet.

  40. Vid FIR och submillimeter-
    observation har atmosfären inverkan-

  41. -och därför måste vi högt upp.

  42. Sverige är medlem i ALMA
    genom medlemskap i ESO-

  43. -och har också bidragit till
    den tekniska utvecklingen.

  44. ALMA har 66 antenner som kan
    kombineras genom interferometri-

  45. -så det fungerar som ett teleskop-

  46. -som är hundra meter brett
    eller upp till 16 km brett.

  47. Varför är det viktigt?

  48. En stor teknisk utmaning
    är vinkelupplösningen.

  49. Här är en bild på några galaxer.
    En galaxhop.

  50. Det gula är galaxerna i hopen.

  51. Det andra är galaxer bakom hopen,
    med gravitationslinseffekter.

  52. Om vi använder ett enda teleskop
    får vi ingen vidare upplösning.

  53. Den är det bästa vi kunde få
    under många år-

  54. -men de två cirklarna visar
    vinkelupplösningen som vi kan få.

  55. Den är på 15-40 bågsekunder.
    Det är rätt mycket.

  56. Om man har flera galaxer
    inom det området-

  57. -får man en suddig bild
    av det som finns där.

  58. För rödförskjutning 3,
    väldigt fjärran galaxer-

  59. -motsvarar det 120-315 kPc.

  60. Det är en väldigt bred bild.

  61. Med interferometri
    kan vi zooma in mer.

  62. Här är en galax
    med stark gravitationslinseffekt.

  63. Vi ser den faktiskt två gånger.

  64. När vi använder interferometri
    kan vi få mycket bättre upplösning.

  65. Vi kan ligga runt en bågsekund-

  66. -vilket betyder att vi kan se
    enskilda galaxer och detaljer i dem.

  67. Varför är det viktigt?

  68. När vi försöker förstå galaxer
    tittar vi på små fläckar.

  69. Vi vill koppla galaxpopulationerna
    vi hittar vid hög rödförskjutning-

  70. -till galaxerna vi ser i dag.
    Vi har redan hört om det.

  71. Om vi ser en elliptisk galax kan den
    ha bildats ur två spiralgalaxer.

  72. Här är en förenklad
    tänkbar evolutionär sekvens.

  73. Vi går från två galaxer
    som interagerar-

  74. -som kan skapa en starburst-galax-

  75. -där stjärnbildningstakten är kanske
    tusen gånger högre än i Vintergatan.

  76. När en del av gasen förbrukats
    kanske vi får en kvasar.

  77. Det är ett supermassivt svart hål
    som avger enormt mycket ljus.

  78. Eftersom det avger så mycket ljus
    är det svårt att se galaxen under.

  79. Det försvårar forskningen.

  80. Till slut, efter många miljarder år,
    kanske vi får en elliptisk galax.

  81. Vi har inte lyxen
    att kunna vänta så länge-

  82. -så vi försöker hitta
    galaxer eller objekt-

  83. -som kan representera transitions-
    stegen mellan populationerna-

  84. -och därigenom förstå
    sambanden mellan galaxerna.

  85. Transitioner mellan starburst-galaxer
    och svarta hål är svåra att hitta.

  86. Det finns inga etiketter
    på galaxerna.

  87. Man kan försöka på olika sätt.

  88. Jag vill visa ett exempel
    med heta, dammskymda galaxer.

  89. Som ni ser kallas de "Hot DOGs".

  90. De kallas "heta"
    eftersom de avger-

  91. -väldigt varmt damm.

  92. Här är energifördelningen
    för en grupp såna galaxer-

  93. -där de är...
    Vi ska se om det här funkar.

  94. I den här delen av grafen
    gör man det första urvalet.

  95. Man söker heta, ljusstarka objekt.

  96. Uppföljningsstudier visar att
    de också innehåller kallt damm.

  97. Det heta dammet är kopplat
    till AGN i det svarta hålet.

  98. Det kalla dammet är troligen kopplat
    till stjärnbildningen i värdgalaxen.

  99. Den här typen av
    heta, dammskymda galaxer-

  100. -är väldigt ovanlig
    och upptäcktes med WISE.

  101. Deras AGN har hög luminositet-

  102. -omkring 10^13-10^14 gånger solens,
    och hög rödförskjutning.

  103. De kan vara transitionssteget
    mellan starburst-galax och AGN.

  104. Vi vet inte än.

  105. Vi vet att de finns i en omgivning
    med hög stjärntäthet.

  106. Somliga menar att
    de skapas ur galaxsammanslagning.

  107. Det är en relativt ny objektklass,
    så vi vet ganska lite om dem.

  108. Vi känner till
    ungefär tusen såna objekt.

  109. Vi har observerat dem genom ALMA
    och det här är helt nya data.

  110. En del av er
    kanske undrar över färgen.

  111. Det är spektraldata
    för sånt vi inte kunnat studera förr.

  112. Vi tittar på
    molekylär gas i galaxerna.

  113. Molekylär gas kan vara bränsle
    för stjärnbildning-

  114. -och därmed också tillväxten
    hos värdgalaxen eller värdgalaxerna.

  115. Det jag blev glad över var
    att inte se en linje per galax.

  116. Här finns tre galaxer.
    Varje galax ger två eller tre linjer.

  117. Jag visar övergripande data,
    men i analyserna ser vi...

  118. I de här två,
    som har två gaskomponenter vardera-

  119. -ser vi att gaserna är separerade
    i observationerna.

  120. De är separerade
    med ungefär 2-3 kPc.

  121. Gasmassan vi ser-

  122. -motsvarar den
    hos andra starburst-galaxer.

  123. Även om AGN dominerar
    kan det vara stora starburst-galaxer.

  124. Det här är som sagt helt nytt.

  125. Vi vet inte att de är
    ett transitionssteg. De kan vara det.

  126. Det här illustrerar
    hur vi ser separationen.

  127. Vi tittar på komponenterna
    var för sig.

  128. Vi hoppas publicera det här snart.

  129. En annan sak jag vill visa
    rör de allra tidigaste galaxerna.

  130. Vi tittar på dammtäta galaxer-

  131. -under den första miljarden år
    efter Big Bang.

  132. Ni känner kanske igen bilden
    från tidigare.

  133. I ett annat område finns en galax
    med stark gravitationslinseffekt.

  134. Den är förstorad ungefär nio gånger.
    Ni ser kanske ingen galax där.

  135. Den har så hög rödförskjutning att
    allt synligt ljus förskjutits mot IR.

  136. Vi ser inte galaxen här,
    men däremot vid andra våglängder.

  137. Mina kollegor i Köpenhamn,
    Darach Watson och Lise Christensen-

  138. -fick spektraldata för galaxen
    och dess rödförskjutning.

  139. Den ligger vid
    700 miljoner år efter Big Bang.

  140. Den har en ganska låg stjärnmassa-

  141. -cirka 5 % av
    det vi har i Vintergatan.

  142. Jag hade observationer från ALMA
    och vi såg-

  143. -att dammassan är enorm
    relativt galaxens storlek.

  144. Den är lika stor som i Vintergatan.

  145. Hur hann den få så mycket damm?

  146. Vi jobbar vidare med galaxen-

  147. -och har lyckats få data som visar
    att gasen inte är orörlig.

  148. Vi kan studera strukturen.

  149. I en ny artikel beskriver vi
    att vi såg två komponenter.

  150. Jag kan inte visa våra nyaste data,
    där vi ser ännu fler komponenter.

  151. Det är spännande. Jag hoppas stå här
    om fem eller 100 år och visa fler.

  152. När vi såg den slog den rekordet
    för högsta rödförskjutning.

  153. Det slogs för några veckor sen.

  154. En annan grupp hittade en galax
    som är längre bort-

  155. -och alltså har
    lite högre rödförskjutning.

  156. Det är häftigt eftersom det betyder
    att ämnet kommer att utvecklas-

  157. -under de 5-10 åren.

  158. Det var kort om FIR-perspektivet
    på galaxernas evolution-

  159. -särskilt de tidiga galaxerna.

  160. FIR-perspektivet ger oss möjligheten
    att se gas och damm-

  161. -som är bränsle för stjärnbildning
    och en viktig del av evolutionen.

  162. Jag hade två exempel.
    Ett var heta, dammskylda galaxer.

  163. De kan vara transitionssteget
    mellan starburst-galaxer och AGN-

  164. -och därmed ett viktigt steg
    i evolutionen av elliptiska galaxer.

  165. Jag visade också att vi närmar oss
    tidiga skeenden. Det är intressant.

  166. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Galaxer, Naturvetenskap, Rymdforskning, Universum, Universums expansion
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.