Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Trender och framtidsproblem inom astrofysikenDela
  1. Det som alla vill veta är
    om det finns liv där ute-

  2. -innan våra ättlingar kommer dit.

  3. I vårt solsystem kan det finnas
    frystorkade bakterier på Mars.

  4. Kanske simmar det saker
    under Europas eller Enceladus isar.

  5. Tack så mycket.
    Det är en glädje och ära att vara här.

  6. I Storbritannien hyser vi stor beundran
    för Wallenbergs stiftelse-

  7. -och stor avund. Det vore underbart
    om nåt sånt fanns i vårt land.

  8. Astronomi är ju
    den största miljöforskningen.

  9. I alla tider har vi sett upp på himlen
    och ställt frågor om den.

  10. Men vilka är skälen till
    att vi studerar astronomi?

  11. Vi vill veta vad som finns där ute,
    utforska kosmos.

  12. Men sen vill vi förstå det, utryckt
    i kända lagar och kanske ny fysik.

  13. Sen vill vi förstå kosmos utveckling,
    hur, från en enkel begynnelse-

  14. -vårt fantastiska, komplexa panorama
    kunde växa fram-

  15. -och ge upphov till stjärnor,
    planeter, människor-

  16. -och hjärnor
    som kan begrunda mysteriet.

  17. Och kan vi förstå på ett djupare plan
    varför saker och ting är som de är?

  18. Jag ska börja med lite historia.

  19. Detta är Cambridges bäste student
    genom tiderna, Isaac Newton.

  20. Han måste ha tänkt på rymdresor.
    Här är en berömd bild från hans bok.

  21. Kanonkulor avfyras från en bergstopp.
    Om hastigheten är hög nog-

  22. -är jordens krökning brantare än deras
    bana, och de hamnar i omloppsbana.

  23. Han beräknade att hastigheten
    skulle behöva vara 25 000 km/h

  24. Det var omöjligt
    för den tidens kanoner-

  25. -och uppnåddes först
    med Sovjetunionens Sputnik 1957.

  26. Efter bara tolv år fick vi sen Neil
    Armstrongs "lilla steg" på månen.

  27. Min bild här blev signerad för några år
    sen av ett antal av Apollos astronauter.

  28. Inte av Neil Armstrong, men han satt
    en gång längst fram på ett föredrag.

  29. Han såg ut att göra anteckningar,
    men han kanske löste korsord.

  30. Men det var för mer än fyrtio år sen.

  31. Sen dess har människor endast
    befunnit sig i låga omloppsbanor-

  32. -men obemannade sonder har besökt
    alla stora himlakroppar i solsystemet-

  33. -och skickat tillbaka värdefulla bilder.

  34. Vi tar en snabb rundtur
    och börjar från jorden.

  35. På 10 miljoner kilometers
    håll ser jorden ut ungefär så här:

  36. Jorden och månen
    med solljuset från höger.

  37. Sen når man den röda planeten, Mars.

  38. Många obemannade sonder
    har besökt den-

  39. -däribland Curiosity för fyra år sen.

  40. Den är stor som en mindre bil
    och har kört omkring i den här kratern.

  41. Den landade
    vid ovalen uppe till vänster.

  42. Den ska bestiga berget i mitten
    och skicka hem bilder.

  43. Längs nedre kanten ser man spåren.

  44. Den har tillryggalagt
    ungefär 30 kilometer-

  45. -och skickat hem bilder som den här.

  46. Om vi fortsätter utåt har vi Jupiter,
    solsystemets jätte-

  47. -med sina fyra månar,
    som alla är väldigt olika världar.

  48. Io är svavelhaltig och vulkanisk.

  49. Europa är täckt av is.

  50. Sen kommer vi till Saturnus, som har
    blivit utforskad av Nasas sond Cassini.

  51. Den skickade tillbaka en bild på en
    solförmörkelse orsakad av Saturnus.

  52. Cassini ligger i rät linje
    bakom Saturnus, som blockerar solen-

  53. -men solen skiner på ringarna.

  54. Jorden syns nästan för svagt
    för att man ska se den.

  55. Saturnus har månar.

  56. Enceladus är en liten måne täckt av is.

  57. Cassini har observerat en avvikelse
    i gravitationsmönstret-

  58. -vilket tyder på att det finns
    ett hav under isen.

  59. Saturnus har även en större måne,
    Titan. Här har vi den.

  60. Europeiska sonder har landat på den.
    Här finns sjöar och annat gynnsamt-

  61. -men de består av flytande metan-

  62. -och temperaturen
    är minus 160 grader Celsius.

  63. De senaste åren har vi haft
    två enastående rymdsonder:

  64. ESA:s kometprogram Rosetta-

  65. -som har skickat såna här bilder
    och landat en sond på ytan.

  66. Nasas New Horizons
    skickar bilder av Pluto.

  67. Här är Pluto,
    och här med sin måne Charon.

  68. 10 000 gånger längre bort än månen.

  69. Både Rosetta och New Horizons
    bygger på teknik från 1990-talet.

  70. Tio år för resan och fem för planering.
    Tänk så mycket bättre de vore i dag-

  71. -med tanke på hur mycket
    vår Iphone har förbättrats.

  72. Jag skulle vänta mig
    att inom de kommande årtiondena-

  73. -kommer hela solsystemet
    att bli utforskat av stora flottor-

  74. -av robotiserade miniatyrsonder
    långt mer avancerade-

  75. -än de som har flugit
    till Pluto och kometerna.

  76. Men kommer människor
    att följa efter dem?

  77. Det här är Harrison Schmitt
    och Cernan, de två sista på månen.

  78. Frågan är om människan kommer att
    återvända? Det ska jag inte prata om-

  79. -men de praktiska argumenten för att
    skicka ut människor blir allt svagare.

  80. Vi kan skicka sonder. Robotar
    kan bygga stora konstruktioner-

  81. -utan att människor behövs. Men
    människor lär göra äventyrsresor.

  82. De kommer att ta stora risker och
    resa med privatfinansierade projekt-

  83. -som Elon Musks SpaceX. Han ska
    snart skicka ut folk i omloppsbana.

  84. Det finns planer på att skicka folk
    runt månen på en femdagarsresa.

  85. De har bara en biljett till andra resan
    men inte första. Det säger kanske nåt.

  86. Men vid århundradets slut
    lär det bo folk på Mars.

  87. Men de blir äventyrare.

  88. Lite tokiga typer, som han som föll
    genom ljudvallen från en ballong.

  89. De går med på stora risker
    och kanske enkelbiljetter.

  90. Elon Musk hoppas
    att han ska dö på Mars-

  91. -men inte vid landningen.
    Han är nu 45 år gammal-

  92. -så om fyrtio år
    är det kanske en realistisk ambition.

  93. Det som alla vill veta är
    om det finns liv där ute-

  94. -innan våra ättlingar kommer dit.

  95. I vårt solsystem kan det finnas
    frystorkade bakterier på Mars-

  96. Kanske simmar det saker
    under Europas eller Enceladus isar.

  97. Men ingen vågar hoppas på
    nåt mer avancerat.

  98. Men som vi ska höra i senare föredrag
    förändras det i högsta grad-

  99. -om vi går utanför vårt solsystem
    till stjärnornas sfär-

  100. -långt bortom räckvidden
    för alla dagens sonder.

  101. Och som vi ska få höra har man gjort
    den otroligt spännande upptäckten-

  102. -att de flesta av stjärnor som vi ser
    omges av planeter.

  103. Man sluter sig indirekt till
    att planeterna finns-

  104. -genom att titta väldigt noga
    på stjärnorna som de kretsar kring.

  105. Det finns två metoder.
    Den första ser vi här.

  106. Om en planet kretsar kring en stjärna
    kretsar planeten och stjärnan-

  107. -kring deras tyngdpunkt, barycentrum.
    Det är en asymmetrisk dipol.

  108. Planeten kretsar runt så här-

  109. -och den mycket tyngre stjärnan
    har en mindre omloppsbana.

  110. Men med noggrann spektroskopi
    kan man se dopplereffekten förändras.

  111. Här är ett exempel på en stjärna-

  112. -vars hastighet mot oss förändras
    med några meter i sekunden.

  113. Det blir en sinusvåg som visar
    att en planet kretsar runt den.

  114. Så här kan man ta reda på
    hur långt ett år är på planeten-

  115. -och planetens massa.

  116. Detta är ett sätt
    att upptäcka stora planeter.

  117. Jorden påverkan på solen
    är bara några centimeter per sekund.

  118. Det är för litet för att mäta.

  119. Men med en annan metod har man
    upptäckt mycket mindre planeter.

  120. Om man tittar på en stjärna-

  121. -och en planet rör sig framför stjärnan,
    även om den bara är en ljusprick-

  122. -lyser stjärnan lite svagare,
    då planeten blockerar en del av ljuset.

  123. Om man tittar långt bortifrån
    på jorden i omloppsbana runt solen-

  124. -blir solens ljus
    en tiotusendel svagare.

  125. Jordens är en procent av dess radie,
    10 ^ -4 av arealen och så vidare.

  126. Nasas Keplerteleskop-

  127. -har i 3,5 år tittat på en del av himlen
    som är sju grader bred-

  128. -och mätt ljusstyrkan
    hos 150 000 stjärnor-

  129. -med en precision på en del
    på hundratusen, om och om igen.

  130. Den tar varje stjärna en gång i timmen-

  131. -och letar efter regelbundna nedgångar
    som tyder på passager.

  132. Den har hittat tusentals planetsystem,
    som kan ses på den här löjliga bilden.

  133. Den visar planeternas storlek
    och omloppstid.

  134. Den visar bara hur många det finns.

  135. Men av särskilt intresse är
    planeter som liknar jorden-

  136. -i fråga om massa
    och avstånd från sin stjärna-

  137. -så att vatten varken jämt fryser
    eller kokar bort-

  138. -i den så kallade beboeliga zonen.

  139. Förresten så kom man på
    för ett år sen-

  140. -att vår närmaste stjärna,
    Proxima Centauri-

  141. -har en planet i den beboeliga zonen,
    lite större än jorden.

  142. Men en av de mest spännande
    upptäckterna-

  143. -är en planet
    som blev upptäckt med Trappist-

  144. -en akronym för ett litet teleskop,
    som leds av astronomer i Liege.

  145. De hittade en liten stjärna-

  146. -med sju planeter i omloppsbana.

  147. Det här är de regelbundna
    nedgångarna från de sju planeterna.

  148. Det här är inte data från Trappist,
    utan från Spitzerteleskopet-

  149. -som har större känslighet, men man
    har upptäckt nåt anmärkningsvärt.

  150. Det är en väldigt liten stjärna
    med en procent av solens ljusstyrka.

  151. Den har sju planeter.

  152. Omloppstiden är 1,5 dagar
    för den närmaste-

  153. -och upp till 15 dagar för den yttre.

  154. Och omloppstiderna står
    i heltalsförhållande till varandra.

  155. De befinner sig i resonans. Det
    hade fascinerat till och med Newton.

  156. Det är frustrerande att vi bara kan
    observera planeterna indirekt.

  157. Bara skuggorna, så att säga.
    Vi hade velat se dem, och det är svårt.

  158. Tänk er en rymdvarelse som tittade på
    vårt solsystem med ett stort teleskop.

  159. Solen hade varit en vanlig stjärna-

  160. -och jorden skulle vara -
    som Carl Sagan sa - en blek blå prick-

  161. -väldigt nära sin stjärna, vår sol-

  162. -och fler miljarder gånger svagare.

  163. Men om teleskopet är starkt nog
    för att se ljuset från jorden-

  164. -kan de få veta mycket om den.
    Den blå nyansen skulle variera-

  165. -beroende på om Stilla havet eller
    Asiens landmassa var vänd mot dem.

  166. De kan sluta sig till att det finns hav
    och kontinenter och hur lång dagen är.

  167. Genom att analysera ljuset kan de
    också få reda på nåt om atmosfären-

  168. -och klimatet, årstiderna, att det finns
    mycket grönt och så vidare.

  169. Detta är svårt att göra nu,
    men inom tio år-

  170. -kommer vi att ha såna uppgifter-

  171. -om jordliknande planeter som
    kretsar runt de närmaste stjärnorna.

  172. En del data lär komma från rymden,
    James Webb-teleskopet-

  173. -men även från nästa generation
    av markbaserade optiska teleskop.

  174. Det största och mest spännande
    är vårt europeiska teleskop.

  175. Vi har inte så fantasifulla namn:

  176. Det heter "Det extremt
    stora teleskopet", ELT.

  177. De har redan jämnat ut en bergstopp
    och börjat bygga det.

  178. Den kommer att ha
    en 39 meter bred spegel.

  179. Det är dubbelt så brett
    som det här rummet.

  180. Det är inte ett enda glasstycke,
    utan en mosaik av åttahundra.

  181. Den har både känslighet
    och upplösning nog-

  182. -för att kunna göra med närliggande
    stjärnors jordliknande planeter-

  183. -det som mina rymdvarelser
    gjorde med jorden.

  184. Det kommer att bli väldigt spännande
    inom 10-15 år.

  185. Hur ser det då ut med liv där ute?

  186. Vi vet att de flesta stjärnor
    har planeter-

  187. -och vi kan göra en grov uppskattning-

  188. -att en hyfsat stor andel
    kommer att ha jordliknande planeter-

  189. -alltså beboeliga, men det
    är inte detsamma som bebodda.

  190. Vi vet ingenting om sannolikheten
    för att det finns liv.

  191. Skälet är
    att även om vi förstår evolutionen-

  192. -från encelliga organismer
    till dagens biosfär-

  193. -så förstår ingen riktigt övergången
    från komplexa kemiska föreningar-

  194. -till de första förökande,
    metaboliserande systemen.

  195. Det förstår vi inte, och då finns det
    två saker som vi inte kan veta:

  196. Vi kan inte veta hur sannolikt det är-

  197. -eller om dna och rna, som är grunden
    för allt liv på jorden, är unikt-

  198. -eller om livet på andra håll
    kan bygga på andra kemiska principer.

  199. Men lyckligtvis är det ett ämne-

  200. -som biokemister inte längre avfärdar
    som alltför svårt.

  201. Väldigt seriösa människor
    jobbar på det. Om tio år lär vi förstå-

  202. -hur livet uppstod på jorden.

  203. Och då kan vi ha indikationer på-

  204. -om det finns en biosfär
    på några av de här planeterna.

  205. Och det blir oerhört spännande.

  206. Upptäckten av planeter runt stjärnorna
    är en kopernikansk revolution.

  207. Vårt solsystem är bara ett
    av flera miljarder i vår galax.

  208. Men det påminner oss om en liknande
    revolution för knappt hundra år sen:

  209. Insikten om att vår galax
    bara är en av många i universum.

  210. Om man ser vår galax
    på två miljoner ljusårs håll-

  211. -skulle det se ut så här. Detta är
    Andromeda, vår närmaste stora galax.

  212. En sned snurrande skiva
    med omkring hundra miljarder stjärnor-

  213. -i omloppsbana runt en mittpunkt.

  214. Detta är förstås typiskt
    för många galaxer.

  215. Vi kommer att få se många fler
    under dagen och höra mer om dem.

  216. Här ser vi hur galaxerna inom några
    hundra miljoner ljusår är fördelade.

  217. De är grupperade i hopar,
    som vi kan studera i detalj.

  218. Det ska särskilt Volker Springel
    berätta om i eftermiddag.

  219. Hur kan vi förstå
    särskilt mycket om galaxer?

  220. De är mycket långt borta.
    Vi kan inte göra experiment med dem.

  221. Tidsrymderna är långa. Det tar
    en stjärna hundra miljoner år-

  222. -att kretsa runt en galax mittpunkt.

  223. Men vi kan göra experiment
    i datorns virtuella värld.

  224. Vi kan fråga vad som skulle hända
    om två galaxer kolliderade.

  225. Vi kan göra antaganden om massan
    i stjärnorna, gas och mörk materia.

  226. Här är ett exempel på vad vi finner.

  227. Det är två galaxer som kolliderar,
    som en tågolycka.

  228. Till slut faller allt på plats
    som en enda galax.

  229. Det är en simulation,
    10 ^ 15 gånger fortare än realtid.

  230. Men på himlavalvet kan vi se sånt här.
    Det här är två verkliga galaxer.

  231. Utifrån simulationen
    kan man sluta sig till-

  232. -att om hundra miljoner år
    har de här galaxerna slagits samman.

  233. En har dragit ut en stor plym ur den
    andra, och de kommer att slås ihop.

  234. Jag bör varna er att
    Andromedagalaxen dras mot vår-

  235. -och detta scenario kommer att
    utspela sig om fyra miljarder år.

  236. Miljarder, inte miljoner,
    så oroa er inte över det.

  237. Vi kan förstås testa våra teorier
    om galaxer, deras morfologi-

  238. -och hur mycket gas
    och mörk materia de innehåller-

  239. -genom att jämföra simulationer
    med datan. Det ska andra berätta om.

  240. Men ett annat övertag astronomer har
    över exempelvis geologer-

  241. -är att vi kan observera det förflutna.
    På avstånd ser vi tillbaka i tiden-

  242. -och se hur saker var när de var unga.
    Så vi kan testa våra teorier.

  243. En bra teori måste förklara
    inte bara dagens galaxers morfologi-

  244. -utan även varför de såg ut som de
    gjorde för flera miljarder år sen.

  245. Här är ett av de mest avlägsna objekt
    för vilket vi har ett hyfsat spektrum.

  246. Det är det mellan strecken.

  247. Det upptäcktes för några år sen.

  248. Här är en kurva
    över dess optiska spektrum.

  249. Det här visar
    att det har en rödförskjutning-

  250. -där emissionslinjen till vänster här,
    spektrumets starkaste inslag-

  251. -är en Lyman alfa-linje av väte.

  252. I labbet ligger det vid 1216 ångström,
    i det ultravioletta spektrumet-

  253. -men i det här objektet har det
    förskjutits nästan till infrarött.

  254. Våglängden har ökat med åtta gånger
    mellan utstrålning och mottagande-

  255. -på grund av avståndet.

  256. Det är ett av de mest avlägsna
    objekten med ett bra spektrum.

  257. Det är ingen typisk galax,
    utan en kvasar.

  258. Ljuset från stjärnorna överglänses-

  259. -av strålningen
    från ett svart hål i mitten-

  260. -runt vilket gas samlas.

  261. Den här simulationen
    visar det svarta hålet-

  262. -och utstrålningen
    från denna väldigt heta gasen-

  263. -överglänser stjärnorna och exciterar
    gasen. Det man ser i spektrumet-

  264. -är gas exciterad av uv-strålningen
    från en kvasar-

  265. -som är en roterande skiva
    runt ett svart hål.

  266. Vi kan observera dessa objekt-

  267. -från en tid då universum var
    en tiondel av sin nuvarande ålder-

  268. -och galaxerna nyligen hade bildats.
    Det ännu tidigare universumet, då?

  269. Här har vi haft imponerande belägg
    i mer än femtio år.

  270. Det här är Penzias och Wilson
    som 1965 av en slump upptäckte-

  271. -att den intergalaktiska rymden inte
    var helt kall utan fylld av mikrovågor-

  272. -med en temperatur på ungefär
    tre grader över absoluta nollpunkten.

  273. Senare observationer visade
    att dessa mikrovågor-

  274. -har ett nästan
    exakt svartkroppsspektrum.

  275. Den vedertagna tolkningen
    blev snabbt-

  276. -att strålningen var en rest från
    universums heta, täta begynnelse.

  277. När universum utvidgades
    sträcktes våglängden ut-

  278. -men strålningen finns överallt.

  279. Detta och andra evidens-

  280. -har lett till att scenariot med
    en het Big Bang har blivit vedertagen-

  281. -för det observerbara universums
    historia.

  282. Här har vi en tidslinje.

  283. Nutid är till höger. De första galaxerna
    uppstod för en miljard år sen.

  284. Bakgrundsstrålningens fotoner
    har rört sig utan att stanna upp-

  285. -sen en halv miljon år efter Big Bang.

  286. Vi vet även mycket om hur universum
    var vid några sekunders ålder.

  287. Kärnreaktionerna, som vi beräknar
    ägde rum då, stämmer överens-

  288. -med de stora observerade mängderna
    väte, helium och litium.

  289. Men när folk får veta-

  290. -att vårt universum började
    som ett formlöst, tätt tillstånd-

  291. -undrar en del om
    nåt tämligen grundläggande.

  292. Enligt termodynamikens
    andra huvudsats-

  293. -tenderar strukturer att skingras.
    Därför kan det verka kontraintuitivt-

  294. -att universum kan ha börjat
    som ett eldklot nästan utan struktur-

  295. -och blivit som det är nu,
    med galaxer, stjärnor-

  296. -och stora kontraster i täthet och
    temperatur mellan stjärnornas mitt-

  297. -och den kalla natthimlen.

  298. Men lösningen till denna skenbara
    paradox finns i gravitationen.

  299. Gravitationen tenderar
    att förstärka kontraster i täthet.

  300. Om en region i ett expanderande
    universum är tätare än genomsnittet-

  301. -då saktar det ner och hamnar
    alltmer efter i utvidgningen.

  302. Till slut förtätas dessa regioner
    och ger upphov till bundna system.

  303. Simulationer har visat det här i detalj.
    Detta är bara en simulation.

  304. Här följer skalan expansionen,
    så man ser en viss massa.

  305. Med tiden ökar kontrasten i täthet.

  306. Det blåa är mörk materia-

  307. -och det röda är gasen
    som ska förvandlas till stjärnor.

  308. Vi ska få höra mycket mer
    om det i eftermiddag-

  309. -men det är underbart
    att vi har simulationer-

  310. -som kan tala om hur vårt universum
    utvecklades ur ett tidigare universum-

  311. -där det endast fanns
    små fluktuationer.

  312. Det lär oss en sak till:

  313. När man matar in det ursprungliga
    tillståndet i simulationerna-

  314. -måste det finnas en del fluktuationer.

  315. Om allt är helt jämnt får vi ändå
    bara ett universum med kallt väte.

  316. Men fluktuationerna
    har observerats i detalj.

  317. Här har vi den europeiska
    rymdfarkosten Planck-

  318. -som har gett oss
    den här kartan över himlen.

  319. Färgkoderna visar regioner som är
    över eller under medeltemperaturen.

  320. Vi ser tillbaka till när universum var
    ungefär 300 000 år gammalt-

  321. -och ser de här fluktuationerna.
    Amplituden är cirka 10 ^ - 5.

  322. När man i datorn matar in fluktuationer
    med dessa egenskaper-

  323. -och vi kan bedöma amplituden
    i olika skalor-

  324. -då får man, om man spolar fram,
    ett universum som vårt-

  325. -med galaxer och hopar.
    Det ska vi få höra mer om i dag.

  326. Det här är återigen
    en bild av Big Bang.

  327. Vi kan antagligen extrapolera tillbaka
    till en nanosekund.

  328. Vid en nanosekund var universums
    temperatur ungefär 50 GeV.

  329. Det är den högsta temperaturen
    vi kan simulera på jorden-

  330. -som i LHC i Genève.

  331. Så långt tillbaka
    kan vi vara rätt så säkra.

  332. Jag skulle säga att vår förståelse av
    Big Bang tillbaka till den tidpunkten-

  333. -är åtminstone lika övertygande som
    det geologer vet om jordens historia.

  334. Vi har fossil och kvantitativa data
    om det här-

  335. -som berättar om universums täthet
    och dess historia.

  336. Men det finns fortfarande
    några avgörande frågor.

  337. Vad orsakar fluktuationerna?
    Varför är universum inte helt jämnt?

  338. Varför finns det fluktuationer
    som är fröerna till galaxerna-

  339. -och som kan observeras
    av Planckteleskopet?

  340. Och varför expanderar universum?
    Varför har det inte kollapsat?

  341. Varför expanderar det så fort att
    gravitationen inte förtätar galaxerna?

  342. Och varför innehåller det den
    observerade kombinationen av atomer-

  343. -strålning och mörk materia?

  344. Inget av detta vet vi.

  345. Och även om vi saknar en
    övertygande teori har vi många idéer-

  346. -men de kräver alla att man
    extrapolerar mycket längre tillbaka-

  347. -än när universum var vid 50 GeV.

  348. Då var det observerbara universum
    lika litet som ett solsystem.

  349. Men vi måste gå tillbaka
    till den lilla bråkdel av en sekund-

  350. -då det observerbara universum
    var av en tennisbolls storlek.

  351. Det finns en teori som kallas inflation.

  352. Enligt denna expanderade universum
    från mikroskopisk storlek-

  353. -till en tennisbolls storlek-

  354. -och inledde sen
    sin nuvarande expansion.

  355. Vi har den här teorin-

  356. -men den kan inte modelleras på
    samma vis som det senare universum-

  357. -då vi inte känner till fysiken.
    Vi måste vända på det.

  358. I stället för att använda lagarna
    för att räkna ut vad som händer-

  359. -måste vi ta alla data
    och se vad det kan säga oss-

  360. -om den tidiga grundläggande fysiken.

  361. Att göra det här är väldigt spekulativt,
    så jag sätter upp en varningsskylt-

  362. -för att visa hur spekulativt
    allt det här är.

  363. Jag gillar omslaget till den populär-
    vetenskapliga tidningen Discover-

  364. -som visar det tidigare universum
    i realstorlek-

  365. -då universum
    var av en tennisbolls storlek.

  366. Om man återigen ser till framtiden-

  367. -och med tanke på att det är 50 år sen
    Big Bang-teorin blev accepterad-

  368. -hoppas jag att det tidiga universum
    om 50 år-

  369. -är nåt som nästa generation
    vetenskapsmän förstår.

  370. Nu vill jag ta upp en annan fråga:
    Hur stort är universum?

  371. När vi tittar ut i rymden
    ser vi miljarder av galaxer.

  372. Här är ett stycke himmel. Hundra såna
    stycken krävs för att täcka månen-

  373. -och vart och ett innehåller
    hundratals galaxer.

  374. Men det är en begränsad region-

  375. -för vi kan bara se regionen
    från vilket ljuset har kunnat nå oss-

  376. -sen Big Bang.

  377. Det finns en horisont runt oss, som
    ett skal bortom vilket vi inte kan se.

  378. Men det är kanske allt som finns-

  379. -på samma sätt som man inte tror
    att havet slutar vid horisonten.

  380. Frågan är hur mycket
    som finns bortom horisonten?

  381. Även en försiktig astronom
    skulle nog misstänka-

  382. -att universum fortsätter hundra
    gånger längre än vad vi kan se.

  383. Det finns många galaxer
    som inte går att observera.

  384. Det kan fortsätta så långt att
    alla möjliga kombinationer upprepas-

  385. -och att det finns en annan version
    av det här rummet-

  386. -där alternativa versioner av oss
    inte gör samma misstag som vi själva-

  387. -men de ligger
    långt bortom horisonten.

  388. Det är möjligt
    att resultaten av vår Big Bang-

  389. -är så stora
    att de inbegriper alla möjligheter.

  390. Och antaganden om det tidiga
    universums fysik får oss att misstänka-

  391. -att vår Big Bang inte var den enda.
    Här är en tecknad bild av det.

  392. Nere till höger har vi det observerbara
    universum och galaxerna bortom det-

  393. -men enligt en del teorier
    kan resultatet av vår Big Bang vara-

  394. -bara en ö i en möjligen oändlig
    ögrupp med många Big Bang.

  395. Det finns en idé om oändlig inflation-

  396. -som specificerar
    hur fysiken skulle se ut-

  397. -och då skulle man få
    den här modellen.

  398. Återigen bör jag upprepa
    att det är spekulationer-

  399. -eftersom man inte förstår fysiken.

  400. Men då uppstår ännu en stor fråga:

  401. Om den fysiska verkligheten
    är mycket större än det vi kan se-

  402. -är de fysiska lagarna då verkligen
    universella?

  403. De gäller så långt vi kan observera.

  404. Ljusspektrumet från en kvasar
    visar att atomerna är likadana.

  405. Men på denna väldiga skala
    är de kanske annorlunda.

  406. Och enligt exempelvis strängteori-

  407. -kan vi vänta oss att en annan
    Big Bang kan få helt annan fysik-

  408. -ett annat vakuumtillstånd,
    annan mikrofysik.

  409. Det väcker frågan om hur
    dessa andra universum skulle se ut.

  410. Kontrafaktiska spekulationer.

  411. En del gillar inte tanken
    på multiversum-

  412. -men då vill jag lägga fram det
    som kontrafaktisk historia.

  413. Vi kan spekulera om huruvida USA
    hade varit bättre-

  414. -om britterna
    hade behållit kontrollen 1776.

  415. Geologer frågar sig vad som hade hänt
    om dinosaurierna fanns kvar.

  416. Så även om man inte gillar idén
    så kan det var intressant-

  417. -att tänka på om det vore annorlunda.

  418. Jag ska nämna tre sätt
    på vilka det kunde varit annorlunda.

  419. Det här är min favoritbild
    för undervisning.

  420. Den visar massa på höjden
    och radie på längden.

  421. Ni ser linjen för svarta hål i grafen
    och så vidare.

  422. Det jag vill visa är att det finns
    en proton där.

  423. Till höger om den finns det en atom,
    som är större.

  424. Låt oss föreställa oss solida föremål
    av olika storlek.

  425. För små föremål
    är gravitationen väldigt svag.

  426. För sockerbit, en sten eller en asteroid
    är gravitationen oviktig.

  427. Vid planeters storlek är gravitationen
    stark nog för att göra dem runda.

  428. Vid Jupiters storlek
    börjar gravitationen krossa planeten.

  429. Vid hundra gånger större massa
    än Jupiter-

  430. -flammar den upp och blir en stjärna.

  431. Med den här bilden kan man sluta sig
    till att stjärnor finns-

  432. -även om man bor
    på en molnig planet.

  433. Man kan räkna ut deras massa.

  434. Det jag vill nämna är
    att här finns många tiopotenser.

  435. Det beror på
    att gravitationen är så svag.

  436. Det finns en mycket stor siffra
    inom astronomin:

  437. Förhållandet mellan elektriska krafter
    och gravitationskrafter-

  438. -mellan två protoner.

  439. Det blir 10 ^ 42,
    om man lägger...

  440. En väldigt stor siffra.

  441. Om den inte var så stor hade det
    ändå kunnat finnas ett universum-

  442. -men stjärnor hade varit små och
    snabbare och fusionerna mindre.

  443. Gravitationen är inte finjusterad,
    men den måste vara väldigt svag-

  444. -för att stora saker ska utvecklas
    innan gravitationen krossar dem.

  445. Om gravitationen var
    en miljon gånger starkare-

  446. -skulle stjärnor ha mindre massa
    och saker i vår storlek skulle krossas.

  447. För att komplexa saker
    ska kunna hända måste G var svag.

  448. Men gravitationen
    måste förstås finnas.

  449. En annan sak som är viktig
    för vårt universum-

  450. -är förstås kemi, kärnfysik.

  451. Det är viktigt av två anledningar.
    Kärnfusion driver stjärnorna-

  452. -och vi har det periodiska systemet
    med element uppbyggda i stjärnorna.

  453. Vi är aska från döda stjärnor-

  454. -eller, lite mindre romantiskt,
    kärnavfallet från deras bränsle.

  455. Det sker för att det finns
    en form av balans-

  456. -mellan de elektriska krafterna
    mellan atomkärnorna-

  457. -och de starka kärnkrafterna.

  458. Man kan tänka sig ett universum
    där man stänger av kärnkrafterna.

  459. Det skulle fortfarande finnas väte,
    men ingen kemi.

  460. Stjärnor och galaxer skulle bildas-

  461. -liksom stora planeter som Jupiter,
    men det skulle inte hända så mycket.

  462. Det skulle stå i samma relation till
    vårt universum som en marmorstaty-

  463. -står till en verklig människa.
    Uppbyggnaden är densamma-

  464. -och stjärnorna drivs av gravitation,
    men det finns inget annat.

  465. Ett tredje exempel är fluktuationerna
    i universum-

  466. -som jag nämnde var avgörande.

  467. De karaktäriseras i amplitud
    av siffran 10 ^ -5.

  468. Det är temperaturfluktuationerna
    som Planckteleskopet har observerat.

  469. Det avgör skalan
    hos de strukturer som bildas.

  470. Om vi tänker oss ett universum
    där siffran Q var annorlunda-

  471. -då får man ett annat universum.
    10 ^ -6 ger ett blodfattigt universum.

  472. Galaxer bildas senare
    och är mindre hårt bundna.

  473. Vid 10 ^ -4 får man ett universum
    där stora strukturer formas tidigt.

  474. Man får galaxer tusen gånger så stora
    som våra, ett spännande universum-

  475. -men vid 10 ^ -3 bildas det
    stora svarta hål och inget annat.

  476. Det finns alltså ett intervall av Q-

  477. -som leder till den sortens universum
    där liv kan existera.

  478. Den stora frågan
    kan formuleras genom att fråga-

  479. -vilken väg i det här beslutsträdet
    som är korrekt.

  480. Fanns det många eller en Big Bang?

  481. Om det finns många,
    har de då alla samma fysiska lagar-

  482. -eller varierar fysiska lagar
    och konstanter?

  483. Om det varierar skulle vi inte leva
    i ett typiskt universum-

  484. -utan tillhöra en undergrupp
    där komplexitet kan utvecklas.

  485. Vi lever inte i ett universum
    utan kärnkrafter-

  486. -eller där gravitationen var för stark
    och så vidare.

  487. Och som jag säger
    så talar strängteori för-

  488. -att dessa andra universum
    i nåt avseende kan finnas.

  489. Jag började med att beskriva
    upptäckten av andra planetsystem-

  490. -och jag vill ge en bild av planet-
    forskning för 400 år sen, för Newton.

  491. Här är Kepler. Han trodde att jorden
    var unik och att dess omloppsbana-

  492. -hade eleganta matematiska
    förhållanden till andra planeter.

  493. Vi vet nu att det finns otaliga stjärnor
    med planetsystem-

  494. -och att jordens omloppsbana
    är speciell bara eftersom dess radie-

  495. -är kompatibel med liv.

  496. Kanske är det dags för en konceptuell
    förändring på en långt större skala.

  497. Vår Big Bang är kanske inte mer unik
    än planetsystem.

  498. Dess parametrar kan bero på slumpen,
    liksom jordens omloppsbana.

  499. En del gillar inte idén om multiversum.

  500. Det skulle göra hoppet om prydliga
    förklaringar av fysikens siffror-

  501. -lika fåfängt som Kepler numerologiska
    försök att förstå solsystemet.

  502. De vore bara lokala lagar.

  503. Men fysiken bryr sig inte om
    våra preferenser-

  504. -så vi bör vara öppna för idén om
    många universum med olika lagar.

  505. För tio år sen fick jag frågan om
    hur mycket jag skulle satsa på det.

  506. Jag svarade att på en skala med
    min guldfisk, min hund och mitt liv-

  507. -så låg jag nästan på hundnivå.

  508. Andrei Linde, som har utvecklat
    inflationsmodellen under 25 år-

  509. -sa att han hade satsat sitt liv.

  510. När han fick höra det sa den
    store teoretikern Steven Weinberg-

  511. -att han gärna hade satsat Martin Rees
    hund och Andrei Lindes liv.

  512. Andrei Linde, min hund och jag lär
    vara döda innan det är avgjort-

  513. -men det är inte metafysik.
    Det är spekulativt men spännande-

  514. -och kanske sant. Slutligen vill jag
    säga några saker till de yngre här-

  515. -som kanske vill syssla med astronomi.

  516. Det nya, som är avgörande,
    är datorsimulationer.

  517. Vi kan inte göra experiment,
    men vi kan göra virtuella experiment-

  518. -och datorkraften har utvecklats
    nåt enormt-

  519. -så nu kan man simulera
    kollisioner mellan svarta hål-

  520. -flöden runt svarta hål,
    supernovor som exploderar-

  521. -och förstå tryckvågor
    som accelererar partiklar.

  522. Det är väldigt spännande.

  523. Men vi kan också se fram emot
    en enorm förbättring-

  524. -i våra resurser för observation.

  525. Nästan alla framsteg de senaste
    trettio åren har drivits på av teknik-

  526. -och bättre utrustning. Enbart
    skrivbordsteorier räcker inte långt.

  527. Vi är inte klokare än Aristoteles. Det
    är tekniken som har förändrat allt.

  528. Spänningen ligger i att vi kan vänta oss
    både bättre datorer-

  529. -och bättre detektorer och bättre
    experiment i alla våglängdsband.

  530. Därför kommer man att kunna lösa
    en del av de här frågorna.

  531. Mitt sista råd till unga är-

  532. -att det alltid är klokt
    att jobba inom ett område-

  533. -där det händer nya saker,
    alltså att det kommer nya data-

  534. -eller bättre tekniker. Annars
    försöker man bara lösa de problem-

  535. -som ens föregångare fastnade vid.
    Då måste man vara smartare än de.

  536. Vägen till framsteg är problem som de
    gamla aldrig fick chansen att tänka på.

  537. Inom astronomi finns det möjligheter
    för det inom nästan alla områden-

  538. -som jag har varit inne på
    och som vi får höra mer om i dag.

  539. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astrofysik, Astronomi, Kosmologi, Liv i universum, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.