Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Hur solens magnetfält skapar rymdväderDela
  1. Solens yta är fascinerande
    tack vare sina magnetfält.

  2. Utan dem vore den inte lika intressant.

  3. Solen kan se ganska tråkig ut,
    bortsett från solfläckarna-

  4. -men zoomar man in
    med ett stort teleskop-

  5. -ser man att ytan inte är så tråkig
    som befarat.

  6. Här ser ni att solens yta
    har ett granulationsmönster-

  7. -i form av stora konvektionsceller.

  8. Mellan dem ser ni ljusa saker.

  9. De representerar
    koncentrationer av magnetfält.

  10. När man filmar det här-

  11. -ser man att de här små strukturerna
    ständigt utvecklas och rör på sig.

  12. De knuffas runt
    av konvektionsströmmar vid solytan.

  13. Jag återkommer snart till det här.

  14. På så sätt är solytan fascinerande
    eftersom den har magnetfält.

  15. Utan dem vore den inte lika intressant.

  16. Så.

  17. Om man tittar på solen
    i ultraviolett ljus-

  18. -med ett teleskop på en satellit-

  19. -ser man solatmosfärens
    heta beståndsdelar.

  20. Här är det övre övergångsområdet
    och koronan.

  21. Där ser man en sol
    som är långt ifrån tråkig.

  22. Projektet som vi arbetar med-

  23. -går ut på att förstå kopplingen
    mellan de här två lagren.

  24. Å ena sidan har vi fotosfären-

  25. -vilket är solens synliga yta.

  26. Här avbildas den med sina magnetfält
    som ett svartvitt mönster.

  27. Sen har vi den varma koronan några
    tusen kilometer ovanför fotosfären.

  28. Det här är ett väldigt livligt ställe.

  29. Det måste finnas något
    mellan de två lagren.

  30. Det här är solens kromosfär.

  31. Den är ett väldigt viktigt lager.

  32. Man kan inte förstå koronan-

  33. -utan att förstå energins
    och massaflödenas rörelser-

  34. -från ytlagret genom kromosfären
    och in i koronan.

  35. En annan aspekt är att-

  36. -bara några procent av den
    icke-radiativa energin från fotosfären-

  37. -faktiskt når koronan.

  38. Det mesta absorberas i kromosfären.

  39. Därför förstår vi inte
    vad som sker med energin där.

  40. Kromosfären och koronan
    har en komplicerad beröringsyta.

  41. Här ser ni, observerade
    med ett teleskop i rymden, spikuler.

  42. Det är små...

  43. ...flamliknande strukturer
    som vi nu vet är fulla av rörelse-

  44. -både höga massaflöden
    och torsionsmoder av Alfvén-vågor.

  45. Vi återgår till filmen
    som jag visade för några minuter sen.

  46. Ni undrar nog hur det här
    hänger ihop med koronan.

  47. En koppling är att de fotosfäriska
    rörelserna - konvektiva flöden-

  48. -rubbar magnetfälten längst ner.

  49. Det här orsakar Alfvén-vågor,
    som fortplantar sig uppåt.

  50. Den andra kopplingen
    är att de flyttar runt fält.

  51. Även om fältet först
    är välorganiserat...

  52. Ovanför ytlagret har konvektiva flöden
    flyttat omkring fältlinjerna.

  53. Nu ser magnetfältet komplicerat ut-

  54. -och har en förhöjd energinivå.

  55. Det här gör det till...

  56. ...ett sätt att förstå uppvärmningen
    av kromosfären och kanske koronan.

  57. Antingen i form
    av Alfvén-vågsliknande fenomen-

  58. -eller kanske i form av magnetisk
    sammanflätning och återkoppling.

  59. I båda fallen förutsätter en förståelse
    av de övre lagren-

  60. -att vi förstår även fotosfären.

  61. Om vi vill förstå kromosfären
    och koronan-

  62. -räcker det inte att studera koronan.

  63. Vi måste studera hela solatmosfären-

  64. -från den djupaste fotosfären,
    upp genom kromosfärens olika lager-

  65. -och via det komplicerade
    övergångsområdet till koronan.

  66. Vi måste använda simuleringar
    för att få ihop allt.

  67. Metoden vi har utarbetat
    under ett antal år-

  68. -är att kombinera observationer
    med våra bästa verktyg.

  69. Ett av dem heter Crisp.

  70. Ett annat, nyare verktyg är Chromis.

  71. Jag hinner inte gå in på
    hur de är uppbyggda-

  72. -men tänk på dem
    som bildspektrometrar.

  73. Vi beräknar strålningstransporten-

  74. -vilket är komplicerat då linjerna inte
    bildas i lokal termodynamisk jämvikt-

  75. -för att analysera och samköra data
    från olika verktyg.

  76. Vi använder också simuleringar,
    med kod utvecklad i Oslo-

  77. -beräkningar på strålningstransport
    och syntetisk data-

  78. -för att förstå de fysiska förloppen
    och bekräfta våra tolkningar.

  79. Den här är en 2D-bild
    från en 3D-simulering med Bifrost-kod.

  80. Längst ner har vi höjden.

  81. Vi har solens fotosfär vid 0 km-

  82. -och ett antal spektrallinjer
    från de olika lagren.

  83. Längst ner har vi ett grönt område.

  84. Det representerar en formation
    med väldigt starka järnlinjer-

  85. -som vi mäter magnetfält med.

  86. Lite längre upp
    har vi kalcium-8542-linjen.

  87. Den har, med vingarna medräknade,
    stor formationshöjd.

  88. Den sträcker sig upp
    till ungefär 1 000 km över ytan.

  89. En linje här är väldigt viktig.

  90. Den kallas "plasma β=1".

  91. Den korresponderar med höjden-

  92. -där magnetkrafterna
    är ungefär lika starka som gastrycket.

  93. Med vårt verktyg Crisp-

  94. -kan vi se de här tre linjerna.

  95. Nästa linje-

  96. -kan studeras med Chromis. K-linjen.

  97. Vi har också ett verktyg som heter Iris-

  98. -som observerar magnesiumets k-linje.

  99. Vi har slutligen verktyget HeSP.

  100. Det utvecklas nu och finansieras
    av Wallenberg-stiftelsen.

  101. Med det kan vi mäta magnetfält
    i den övre atmosfären.

  102. Jag gör en snabb genomgång
    av lite data.

  103. Tiden är snart slut.

  104. Det här är data från Crisp.

  105. Den andra bilden visar
    magnetfält i fotosfären.

  106. Till höger har vi magnetfält
    i kromosfären.

  107. Här är liknande data.

  108. Det här visar när en soleruption
    utvecklades i det här området.

  109. Här är data som samlats in
    tillsammans med satelliten Iris.

  110. Här är kalciumets k-linje.

  111. Magnesiumets k-linje syns till höger.

  112. Ni ser att strukturerna liknar varandra.
    De bildades på liknande sätt.

  113. Upplösningen blir faktiskt bättre
    med det svenska solteleskopet.

  114. När man ser på andra våglängder,
    som här-

  115. -där vi har kisellinjen i kortvågig UV-

  116. -inser man att Iris-satelliten
    ger mycket mer information-

  117. -än vad man kan få från marken.

  118. Här är några exempel
    på våglängder från Iris.

  119. Det här är ett simulerat
    magnesiumspektrum med Bifrost-kod.

  120. Den vertikala linjen
    är en simulerad spektrografisk spalt-

  121. -och till höger
    ser ni magnesiumets k-linje.

  122. Chromis observerar kalciumets k-linje,
    som är fantastisk.

  123. Vingarna bildas i övre fotosfären,
    och kärnan i kromosfären.

  124. Med olika våglängder kan man faktiskt-

  125. -göra en tomografisk återskapning
    av hela atmosfären.

  126. Det intressanta här
    är den tomma biten i mitten-

  127. -som bildas i kromosfären.

  128. Det här är den första datan
    vi fick med Chromis.

  129. Datan är från i september, tror jag.

  130. Den visar fotosfären,
    långt från linjecentrum.

  131. Utvecklingen går långsamt.

  132. I den djupare kromosfären
    är utvecklingen plötsligt väldigt snabb.

  133. Man ser tunna filamentstrukturer.

  134. Det här iakttogs vid minus
    en halv ångström från linjecentrum.

  135. När man närmar sig linjecentrum
    ser man fler sådana strukturer-

  136. -och magnetiska återkopplingar
    i kromosfären.

  137. Vid linjekärnan-

  138. -ser man till och med
    överliggande magnetiska bågar.

  139. Och så vidare.

  140. Jag visste att det skulle bli problem.

  141. För att sammanfatta det hela:

  142. Verktyget Chromis började vi använda
    i slutet av augusti förra året.

  143. Det är ett nytt fönster
    mot solens kromosfär.

  144. Det finns inga liknande verktyg.

  145. Med Chromis och Crisp kan vi
    studera saker på ett helt nytt sätt-

  146. -från den djupa fotosfären
    till den övre kromosfären.

  147. Inget annat teleskop
    kan göra liknande diagnostik.

  148. Kombinationen av data
    från Crisp och Chromis-

  149. -tillsammans med Iris
    och simuleringar med Bifrost-kod-

  150. -kommer hjälpa oss
    att göra stora framsteg-

  151. -i förståelsen av icke-radiativ
    uppvärmning och magnetfältets roll-

  152. -i kromosfären och koronan.

  153. Det här bidrar
    till fantastisk forskning-

  154. -men förbereder oss också
    för European Solar Telescope-

  155. -som vi hoppas och tror är i bruk 2026.

  156. Tack.

  157. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnesord:
Astronomi, Fotosfären, Naturvetenskap, Rymdforskning, Solsystemet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.