Titta

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Om UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Forskare föreläser om astrofysikens stora frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor : Att skapa beboeliga planeter på en datorDela
  1. Det är relevant här eftersom månar
    runt jätteplaneter kan vara beboeliga.

  2. Jag ska prata om att skapa
    beboeliga planeter på datorn.

  3. Markus och Nik pratar sen
    om hur man hittar och beskriver dem.

  4. Bruce visade en av de här.

  5. Det är protoplanetära skivor
    runt unga stjärnor-

  6. -observerade
    med Alma-teleskopet i Chile.

  7. HL Tauri ligger 450 ljusår bort
    och är sannolikt yngre än 1 miljon år.

  8. TW Hydrae ligger 176 ljusår bort
    och är runt 10 miljoner år gammal.

  9. Skivorna är ungefär 100 astronomiska
    enheter stora - som solsystemet.

  10. Det vi ser är strålningen-

  11. -från den 1 % av massan
    som är millimeterstor småsten.

  12. Gasen, som utgör 99 %,
    har väldigt låg opacitet och syns inte.

  13. Alma ser planetbildningens
    första stadium.

  14. Mikrometerstora stoftpartiklar
    har kolliderat och format småsten.

  15. Vi har också lärt oss att protoplanetära
    skivor lever i några miljoner år.

  16. Det är den tid som finns för
    att bilda planeter runt unga stjärnor.

  17. Planeter bildas i protoplanetära skivor
    när stoftet bildar småstenar.

  18. De här är från ett labb i Braunschweig.

  19. Småstenarna bildar planetesimaler,
    som liknar asteroider.

  20. Till slut klumpar de ihop sig
    till planeter.

  21. Mycket är fortfarande oklart
    om förloppet.

  22. Bland de stora frågorna
    om planetbildning är de här fyra.

  23. Hur bildar småsten
    kilometerstora planetesimaler?

  24. Hur hinner jätteplaneters kärnor
    samla på sig gas?

  25. Hur bildas olika sorters planeter -
    gasjättar, isjättar och jordplaneter?

  26. Och hur får beboeliga planeter
    livsviktiga molekyler som H2O?

  27. Jag ska nu presentera forskningen
    kring de här fyra frågorna.

  28. Först:
    Hur blir småsten planetesimaler?

  29. Småsten har dåliga egenskaper för att
    fastna i varandra när de kolliderar.

  30. De rör sig också snabbt mot stjärnan,
    eftersom gasen ger dem motvind.

  31. Vi ser på pilarna att gasen rör sig lite
    långsammare än i keplersk hastighet.

  32. Det beror på
    att den protoplanetära skivan-

  33. -utövar ett tryck utåt,
    som blir som minskad gravitationskraft-

  34. -och får gasen
    att röra sig långsammare.

  35. Stoftpartiklarna rör sig mot stjärnan
    på grund av motvinden-

  36. -men gas och stoft-flödet
    blir nu till en strömningsinstabilitet.

  37. Den illustreras här.
    Om flera småstenar klumpar ihop sig-

  38. -kan de tvinga gasen att öka farten.
    De kan knuffa på gasen.

  39. Då rör den sig snabbare-

  40. -och småstenarna får mindre motvind
    och rör sig långsammare mot stjärnan.

  41. Småstenar längre ut får mer motvind
    och rör sig mot stjärnan-

  42. -tills de tas upp i filamentet,
    som blir tätare och tätare.

  43. Här är en simulering av instabiliteten,
    med gravitationen mellan småstenarna.

  44. Filamentet består av planetesimaler
    i olika storlek.

  45. De flesta planetesimalerna är ungefär
    100 km stora, som asteroiden Lutetia.

  46. När Bruce frågade om någon hade
    en meteorit skrek jag: "Ja, i fickan."

  47. Det här är en bit av en asteroid och
    kan lära oss saker om planetbildning.

  48. Vill ni veta mer om asteroider
    och meteoriter kan ni höra av er.

  49. Birger Schmitz som är biolog här
    äger 200 meteoriter.

  50. Vill ni veta mycket mer om meteoriter
    kan ni fråga honom.

  51. Alla planetesimaler är inte 100 km -
    den här är 10 km stor.

  52. Det här är kometen 67P,
    som vi såg tidigare.

  53. Den hade rymdsonden Rosetta
    i omloppsbana i nästan två år.

  54. Det blev otroliga bilder.

  55. En upptäckt var att 67P verkar
    bestå helt av centimeterstor småsten.

  56. Det stämmer bra överens
    med teorin om strömningsinstabilitet.

  57. Ibland hittar vi binära planetesimaler -
    två som kretsar runt varandra.

  58. I Kuiperbältet bortom Neptunus
    finns det många binära planetesimaler.

  59. Vi tror att de binära planetesimalerna
    bevisar-

  60. -att solsystemets planetesimaler
    bildas av sådana här kollisioner.

  61. Men även nu är det svårt
    att bilda planeter snabbt nog-

  62. -medan den protoplanetära skivan
    lever, alltså på ett par miljoner år.

  63. Den röda cirkeln här är Hillsfären-

  64. -området en protoplanet
    dominerar gravitationellt.

  65. Att växa genom att
    samla planetesimaler är ineffektivt.

  66. De flesta planetesimalerna skingras -
    mindre än 0,1 % dras in.

  67. Småstenen som bildar planetesimaler
    är mycket lättare att dra till sig.

  68. Småstenen påverkas av friktionen.

  69. Den förlorar rörelseenergi och dras mot
    och kolliderar med protoplaneten.

  70. Därför blir ackretionshastigheten
    mycket högre med småsten.

  71. Här ser ni,
    utifrån avståndet till stjärnan-

  72. -tiden som krävs
    för en kärna på tio jordmassor.

  73. För att bilda en gasjätte som Jupiter
    behövs en kärna på tio jordmassor.

  74. Med småsten går det som snabbast
    på mindre än en miljon år.

  75. Med planetesimaler
    tar det minst ett par miljoner år.

  76. Den här teorin kan sättas i en kontext
    med hjälp av planetbildningskod-

  77. -som inkluderar den protoplanetära
    skivans tillväxt och planetmigration.

  78. Här är position i
    astronomiska enheter (AE) och massa-

  79. -för våra jätteplaneter: Jupiter,
    Saturnus, Uranus och Neptunus.

  80. Nu kan jag köra en simulering
    och försöka skapa Jupiter.

  81. Vid 5 AE bygger jag en kärna
    på tio jordmassor på 0,4 miljoner år.

  82. Kärnan är massiv nog för att dra åt sig
    gas från den protoplanetära skivan.

  83. Vi drar in gas i ökande takt och
    får en bra Jupiter på 300 jordmassor.

  84. Men något är fel.
    Det blev en het jupiter.

  85. Den migrerade in till 0,1 AE.

  86. Andra stjärnor har heta jupitrar,
    men det blev inte vår Jupiter.

  87. Det beror på migration.

  88. Planeten som växer i skivan
    påverkas av friktion från gasen-

  89. -som får den att migrera mot stjärnan.

  90. Vill man bilda vår Jupiter
    får man börja längre ut - vid 16 AE.

  91. Jupiter migrerar perfekt till 5 AE.

  92. Längre ut får man Saturnus
    och Uranus. Så här.

  93. Jätteplaneter bildas alltså
    på ungefär 1 miljon år.

  94. Protoplaneter migrerar långt.

  95. Vi behöver migration för att förklara
    alla olikheter mellan planetsystem.

  96. Okej. Stenplaneter, då?
    Nu kommer vi in på beboeliga planeter.

  97. Vi är 5 AE från solen.

  98. Här är massan för Merkurius, Venus,
    jorden och Mars.

  99. Jag har märkt ut snölinjen,
    som är viktig.

  100. Utanför den är det så kallt att
    byggmaterialet består av is och sten.

  101. Innanför den finns bara vatten i form
    av ånga som inte kan kondenseras.

  102. Vi har bara sten här.
    Vattenånga bildar inte solida planeter.

  103. Vi börjar med protoplaneter
    vid 0,5, 1, 1,5, 2, 2,5 och 3 AE.

  104. De växer bra
    med ackretion av småsten.

  105. Okej. Vi har bildat planeter.

  106. Inte riktigt som jorden,
    utan superjordar med 5-10 jordmassor.

  107. De drog till sig en del gas, men har
    solida kärnor på 4-6 jordmassor.

  108. Som Melvyn sa finns det superjordar
    runt de flesta andra stjärnor-

  109. -men vi lyckades inte skapa
    planeterna i vårt solsystem.

  110. Vi får se om vi kan göra
    jordliknande planeter på ett annat sätt.

  111. Jag flyttar ut till 16 AE.

  112. Jupiter började vid 16 AE
    och slutade vid 5 AE.

  113. Här är massan, även Jupiters.
    Jupiter växer till 10 jordmassor.

  114. När Jupiter blir 10 jordmassor
    och drar till sig gas händer något.

  115. Den blockerar flödet av småstenar inåt
    och hämmar protoplaneternas tillväxt.

  116. Jupiter växer som vanligt, men
    protoplaneterna blir inte superjordar.

  117. De stannade vid 0,5 jordmassa.
    Det fungerar för Mars och Merkurius.

  118. Venus och jorden behöver
    100 miljoner år av kollisioner-

  119. -för att bilda jordlika planeter.

  120. Vi tror att jorden och Venus
    bildades av sådana kollisioner.

  121. Bråte från en kollision bildade månen,
    som kemiskt påminner om jorden.

  122. Dessutom är den här protoplaneten
    fylld av is.

  123. Alla de här är stenplaneter
    utan is och vatten.

  124. Den här protoplaneten
    måste krocka med jorden.

  125. Ett isföremål
    med en hundradels jordmassa räcker-

  126. -för jordens behov
    av vatten, kol och kväve.

  127. Vi lever sannolikt tack vare att jorden
    kolliderade med en sådan protoplanet.

  128. Här är min sista bild.

  129. Jag ska spekulera lite
    om planetmodelleringens framtid.

  130. Vi vill därifrån och dit -
    från att simulera protoplanetära skivor-

  131. -till de varierade planetsystem
    som vi kan se.

  132. Vi vill inkludera allt relevant.

  133. Stofttillväxt, planetesimaler, småsten,
    ackretion och planetmigration.

  134. Flera protoplaneter måste samspela.

  135. Jag fuskade när jag lät Jupiter
    och stenplaneterna bildas separat.

  136. Jag sa bara
    att Jupiter blockerade stenflödet.

  137. Vi måste få in det i simuleringen
    för att slippa de godtyckliga inslagen.

  138. En sådan simulering skulle visa inflödet
    till beboeliga planeter och superjordar-

  139. -och att jorden skulle bildas efter
    en kollision med en is-protoplanet.

  140. Vi skulle också se månsystem bildas
    runt jätteplaneter och superjordar.

  141. Det är relevant här eftersom månar
    runt jätteplaneter kan vara beboeliga.

  142. Om Jupiter migrerade till 1 AE
    och hade månar-

  143. -skulle de kunna ha flytande ytvatten
    och vara beboeliga.

  144. Vi ska utveckla sådan kod,
    och vi kommer framåt.

  145. Det är en utmaning, men vinsten blir
    att förstå hur planeter blir beboeliga.

  146. Med det tackar jag
    för uppmärksamheten.

  147. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Astronomiska instrument, Liv i universum , Naturvetenskap, Praktisk astronomi, Rymdforskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Trender och framtidsproblem inom astrofysiken

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya sätt att förstå jorden, solen och stjärnorna

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Framtida strukturer i planetsystem

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att skapa beboeliga planeter på en dator

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Mot direkta studier av beboeliga exoplaneter

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Kemiska analyser av exoplaneters atmosfär

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Bortom gränserna - galaxernas evolution

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Att förstå universum

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Universum - bortom det synbara

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Galaxernas tidiga evolution, ur ett infrarött perspektiv

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den nya Vintergatan

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Extremt stora teleskop

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Hur solens magnetfält skapar rymdväder

Är fotosfären tråkig? Det tycker inte professor Göran Scharmer, astronom och professor i astronomi. Här berättar han om arbetet med att förstå hur solens magnetfält skapar rymdväder. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Nya möjligheter till astronomiska upptäckter

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Supernova 1987A - 30 år efteråt

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Jakten på supernovor

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Astrofysikens stora frågor

Den mörka materiens partiklar - upptäckt att vänta

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.