Titta

Samernas tid

Samernas tid

Om Samernas tid

Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia som är intimt sammankopplad med Sveriges historia är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna.

Till första programmet

Samernas tid : Gränser genom SápmiDela
  1. Samebyn Sirges är på högfjället för
    att samla in och märka årets kalvar.

  2. Ett helt litet samhälle växer upp
    varje sommar här i Skuollavallda.

  3. Långt bortom vägar och infrastruktur
    är fortfarande-

  4. -den traditionella samiska kåtan,
    lávvun, lämpligaste bostaden.

  5. Vi är på kalvmärkning i Skuolla.

  6. Det är ju roligt
    när det är så mycket folk här.

  7. Det är roligt när man kan träffa folk,
    men ändå kan vara för sig själv.

  8. Kalvarna är två månader gamla och så
    många att märkningen tar flera dagar.

  9. Men eftersom det är ljust dygnet
    runt arbetas det även mitt i natten.

  10. Om vintern funderar man ju på
    om renarna finner mat, och så...

  11. Men det är ju mycket kalv.

  12. Vildrenen var i årtusenden
    samernas främsta jaktbyte-

  13. -men jagades nästan till utrotning.

  14. I stället uppstod en ny viktig näring
    bland samerna: tamrenskötsel.

  15. Ny forskning visar att tamrenarna
    inte härstammar från vildrenarna-

  16. -som fanns här i Norden,
    utan har ett annat ursprung.

  17. Tamrenarna ersatte vildrenarna.
    Det blev så med tiden.

  18. Den logiska tanken är att människorna
    hade tämjt vildrenen som fanns här.

  19. Genetiskt sett
    kan det inte ha gått till så.

  20. Troligen kom de österifrån,
    från Rysslands Sibirien.

  21. Den dåtida samiska befolkningen
    kom i kontakt med renskötare-

  22. -och tog över renskötseln, inklusive
    tamrenarna. Som ett färdigt paket.

  23. Någon gång mellan år 400 och år 600
    äger den här förändringen rum.

  24. Tamrenen var viktig redan från start,
    inte minst som transportdjur.

  25. Men det är först i mer modern tid
    som storskalig rendrift uppstår.

  26. Ungefär en halv miljon renar för-
    valtas av runt sex tusen renskötare.

  27. Traditionen förs vidare, och nya
    generationer lär sig yrket tidigt.

  28. Jag heter Johan Samuel.
    Jag märker kalvar.

  29. Jag har fångat tretton kalvar.

  30. Sommaren kom sent i år. Några veckor
    tidigare var fjällen snötäckta.

  31. Ja, vid den här tiden
    borde de vara över gränsen.

  32. Vi får se när de kommer upp. Det är
    ett naturdjur, så de vet bäst själva.

  33. Renen börjar inte vandra
    förrän den kan klara sig.

  34. Det här är
    samebyn Saarivuomas sommarmarker.

  35. Vintern borde ha varit slut, men
    håller fortfarande, ända in i juni-

  36. -fjällkedjan mellan
    Norge och Sverige i sitt grepp.

  37. Man får bara gilla läget och invänta
    renarnas ankomst från skogslandet.

  38. Just nu befinner vi oss i Altevatnet.
    Det här är vårt sommarbetesland.

  39. Samebyn Saarivuomas sommarmarker
    vid Altevatnet kan verka speciella.

  40. De ligger inte i Sverige,
    där renskötarna bor, utan i Norge.

  41. Ja, nu är vi i Norge.

  42. Det är enda stället vi har. Vi har
    allt kalvningsland på norsk sida.

  43. Det är första gången
    jag besöker Riksarkivet-

  44. -trots att jag har forskat mycket
    om samisk historia.

  45. I Riksarkivet finns ett mer än 250 år
    gammalt dokument som förklarar-

  46. -renskötarnas
    gränsöverskridande aktiviteter.

  47. Den s.k. Lappkodicillen från 1751 är
    en bilaga till Strömstadstraktaten-

  48. -som reglerar gränsen
    mellan Sverige och Norge.

  49. En mening har bäring än i dag.

  50. "Alldenstund lapparna
    behöva bägge rikens land"-

  51. -"skall det dem efter gammal sedvane
    vara tillåtet höst och vår"-

  52. -"att flytta med deras renhjordar
    över gränsen in uti ett annat rike."

  53. Lappkodicillens tionde paragraf
    säger tydligt att samerna har rätt-

  54. -att röra sig fritt över gränsen
    mellan länderna.

  55. Ibland kallas den för samernas
    Magna Charta, samernas frihetsbrev.

  56. Den garanterar dessa rättigheter.

  57. Det här är faktiskt en garanti för...
    ett Sápmi.

  58. Gränserna gällde inte samerna,
    som man kan läsa här.

  59. Men i dag befinner sig Saarivuomas
    sameby i konflikt med norska staten.

  60. Norska staten säger
    att det är olämpliga byggnader.

  61. Svartbyggen, säger de, rakt av.

  62. Norska staten ifrågasätter Lapp-
    kodicillen, och ser samebyns stugor-

  63. -på sommarmarkerna som svartbyggen.

  64. Vi har hänvisat till Lappkodicillen.

  65. Om vi har ren på norsk sida,
    så ska vi ha drägliga bostäder.

  66. -Men det tycker inte norrmän.
    -Ja, det är problemet.

  67. I år har man reagerat från norsk sida
    mot byggena av stugor.

  68. Det har blivit... Man är tillsagd
    att man måste ta ner dem.

  69. Saarivuoma-samernas förfäder bedrev
    rennäring mellan Sverige och Norge-

  70. -i åtminstone 100 år innan det drogs
    en nationsgräns genom markerna.

  71. Renen for ju västerut på våren,
    och på hösten drog den österut igen.

  72. Det var naturligt.
    Samerna följde bara med.

  73. Förr fick vi bo i lávvu. Det fanns
    inget annat. Vi kan inte stanna upp.

  74. Vi måste följa våra renar. Är de på
    norsk sida, måste vi också vara det.

  75. Då vill man bo lite drägligare.

  76. För sin renskötsel
    behöver man nånstans att bo.

  77. Varför skulle inte samer kunna
    utvecklas och gå från kåta till hus?

  78. Samernas rätt att röra sig fritt
    har urholkats för varje ny gräns-

  79. -och för varje gräns
    som stängts för rendriften.

  80. Myndigheterna har in på 1900-talet
    tvingat renskötande samer att flytta-

  81. -ibland 100 mil från hemtrakterna.

  82. Där har ofta nya problem uppstått
    i samexistensen med befintliga samer.

  83. Tvångsförflyttningarna
    är en konsekvens-

  84. -av att nationalstaterna
    för 400 år sen-

  85. -började stycka upp samernas land.

  86. Gränsdragningen 1751 mellan Sverige
    och Norge var inte Sápmis första-

  87. -och inte den första
    som kom att påverka samernas liv.

  88. Ja, det här är Treriksröset.

  89. Där är Norge, där är Sverige
    och Finland ligger där.

  90. Detta är skoltsamernas marker.
    Ingen annanstans har samer-

  91. -varit i händerna på andra makters
    koloniala ambitioner som här-

  92. -där de tre länderna Norge, Finland
    och Ryssland möts.

  93. Enare-området kallades ju
    redan i gamla tider för–

  94. –tre konungars land.

  95. Kungadömena
    hade länge haft intressen i norr-

  96. -men några tydliga gränser
    drogs aldrig upp.

  97. Under perioder har samerna betalat
    skatt till inte bara en eller två-

  98. -utan till tre olika statsmakter.

  99. Det var en rysk tsar
    och två kungar.

  100. Den dansk-norske kungen
    och den svenske, eller svensk-finske.

  101. Givetvis har det
    påverkat ekonomin ganska starkt–

  102. –och hela livsstilen också.

  103. Vad annat kunde de göra? Det var bara
    att betala för att få leva i fred.

  104. De tre makterna blev alltmer intress-
    erade av att göra anspråk i Sápmi.

  105. Kanske den första gränsen
    som påverkade samernas kultur var–

  106. –den som drogs i samband med
    freden i Teusina 1595.

  107. På östra sidan blev samerna ortodoxa–

  108. -och började också bli
    väldigt påverkade av karelare och ryssar.

  109. Och väster om gränsen
    blev de i stället lutheraner.

  110. Teusina fredsgräns 1595
    skar av Sápmi på mitten-

  111. -och splittrade de samiska folken som
    gick två olika framtider till mötes.

  112. På den östra sidan
    hamnade samerna under rysk kontroll.

  113. De tvingades bekänna sig till
    den ortodoxa tron, men behövde nu-

  114. -bara betala skatt
    till ett enda land.

  115. 1600-talets skoltsamer levde, som
    överallt i Sápmi, på jakt och fiske.

  116. Renarna flyttades runt. Sommarbete
    vid havet, vintervisten i inlandet.

  117. I vinterbyarna samlades familjer
    som delade ett gemensamt område.

  118. Tillsammans utgjorde de en s.k. sita.

  119. En sita är i stort sett
    en sammanslutning av några familjer.

  120. De besitter vissa områden–

  121. –där de bedriver jakt
    och renskötsel, om de nu har renar.

  122. En skymt av
    traditionellt sitaliv gavs-

  123. -när vinterbyn Suenjel filmades
    innan andra världskriget bröt ut.

  124. Den var den skoltsamiska sita som
    längst levde på traditionellt vis-

  125. -ända sen Teusinagränsen drogs
    för mer än 400 år sen.

  126. Enbart tillsammans med dem.

  127. Och från sommarvistet via höstvistena
    tillbaka till vinterbyn-

  128. -där man var tillsammans och
    dansade kadrilj och sjöng leudd-sånger.

  129. Leudd
    är skoltsamernas traditionella musik.

  130. Leudd är ett sätt att berätta historier
    från generation till generation.

  131. Sitakulturen hölls vid liv länge,
    trots intensiv förryskningspolitik.

  132. Med kalla krigets järnridå
    drogs en ogenomtränglig gräns-

  133. -genom Suenjels marker, som slog ut
    det gamla sättet att leva för gott.

  134. I finska Sevettijärvi
    byggdes ett samhälle upp-

  135. -för att ta emot
    flyktingarna från Suenjel.

  136. Jag är född 1935 i Suenjel i Petsamo.

  137. 1941 kom kriget.
    Jag minns det väl. Vi var väldigt rädda.

  138. Minnet av det gamla markerna
    har nästan suddats ut.

  139. De äldsta Suenjelborna i dag var bara
    barn när de kom över till Finland.

  140. Så mycket minns jag
    att husen stod tätt intill varandra.

  141. Det var en lång by i två rader
    där husen hade en sidostuga.

  142. Jag minns hur det såg ut,
    men det är också allt.

  143. Mamma var fiskare och renskötare.

  144. Jag var äldsta barnet
    så jag tog hand om de yngre.

  145. Det sägs att på den här sidan–

  146. –började östsamerna förlora
    många av sina rättigheter.

  147. Det skedde inte bara en gång,
    det höll på länge.

  148. Och med tiden
    förlorade de även sitt språk.

  149. Vad som hände med släktingarna
    under den ryska överstatligheten-

  150. -är för många höljt i dimma.

  151. Den hamnade på andra sidan gränsen.
    Man kunde nog ta sig dit med pass.

  152. Det kunde man säkert.
    Men jag hade ingen klar bild av det.

  153. Jag var bara ett barn då.

  154. Nationalstaternas stormaktsambitioner
    på 1600-talet lämnade spår överallt.

  155. T.ex. här i Jokkmokk. För 400 år sen
    var samer tvingade att komma hit.

  156. Jag säljer sånt som samer behöver.
    Skoterskidor, kasttömmar, knivar...

  157. Och vad mer?
    Skällor, skällremmar, säckväv...

  158. I dag kommer tiotusentals människor
    till vintermarknaden helt frivilligt-

  159. -för att handla och för att se
    den årliga renkapplöpningen.

  160. Klara, färdiga, kör!

  161. Men framför allt
    kommer folk för att umgås.

  162. Jag är här och tittar på folk och handlar.
    Det är ju tradition att besöka marknaden.

  163. Mina släktingar brukar ju komma hit,
    och det är roligt att råkas.

  164. Här i Jokkmokk händer inte så mycket,
    så marknaden är både viktig och rolig.

  165. Nu är vi i det
    som numera kallas Lappstan-

  166. -men som förr kallades kyrkplatsen.

  167. Platsen är viktig
    för att den berättar så mycket-

  168. -om hur samer har mött omvärlden,
    och hur de har bemötts av omvärlden.

  169. I Arvidsjaur finns den bäst bevarade
    historiska samiska vinterplatsen.

  170. Man vill bygga släktskapsrelationer
    och stärka dem.

  171. Om man t.ex. bedriver handel måste
    det finnas platser där man kan mötas.

  172. Så detta har haft en stark
    social och ekonomisk roll.

  173. Det var inte bara samer som kom hit.
    Från 1300-talet vet vi-

  174. -att handelsmän från Bottenvikskusten
    besöker samiska vinterplatser.

  175. Birkarlarna, de omtalade
    handelsmännen, utgjorde ett hot-

  176. -mot kungamaktens handelsintressen
    i de här områdena.

  177. De s.k. birkarlarna är centrala
    aktörer i medeltidens handelsnätverk-

  178. -och har i stort sett ensamrätt
    på handel med samer i Bottenviken.

  179. Birkarlarna hade kopplat upp sig
    mot externa nätverk österut.

  180. De kunde förmedla varor från samerna
    i form av skinn och pälsverk.

  181. I andra riktningen kunde de till
    samerna leverera t.ex. järngrytor-

  182. -mässings- och kopparkittlar
    och yxor, i en intensiv byteshandel.

  183. I Stockholm sitter kung Karl IX
    med huvudvärk.

  184. Birkarlarnas handel har skett med
    kronans goda minne sen 1300-talet.

  185. Men verksamheten har vuxit sig för
    lönsam för att tillåtas fortsätta.

  186. Under 1600-talets första år
    beslutar sig Karl IX för-

  187. -att han ska kväsa birkarlarnas makt
    och få ordning på den här handeln-

  188. -som han så gärna
    vill lägga rabarber på.

  189. Nu skulle han
    ta i med hårdhandskarna.

  190. Det är nu marknadsplatserna i bl.a.
    Jokkmokk och Arvidsjaur anläggs.

  191. Det är slutet
    för birkarlarnas storhetstid.

  192. Kungen tar över kontrollen
    över den samiska handeln.

  193. En permanent kunglig närvaro
    förändrar villkoren för samerna.

  194. De kommer att förlora kontrollen
    över både sin mark och sin religion.

  195. Sörlänningarnas kunskap om Sápmi
    har hittills varit rätt begränsad-

  196. -men med anläggandet av kyrkplatser
    1607 växer insikten om-

  197. -att samerna består av olika folk
    med olika sysselsättningar.

  198. I historiska källor kallas samerna
    "fjällappar" eller "granlappar".

  199. De ena har rendrift i fjällen på
    sommaren och i skogen på vintern.

  200. Granlappar var den tidens benämning
    för skogssamer som var renskötare-

  201. -men i skogsmiljö året runt.

  202. En utomstående har ofta
    en vykortsbild av det samiska.

  203. Med tofsmössa och fjäll. Det är
    en bild, men det är bara en av tusen.

  204. Våra snöklädda sommarfjäll är där.
    Det är den tjocka granskogen.

  205. Skillnaden är att man är kvar
    i barrskogsområden hela året.

  206. Man går inte upp till fjälls.

  207. Förr var det fler skogssamer
    än fjällsamer-

  208. -men i dag är Jörgen Stenberg
    en av få skogssamiska renskötare.

  209. Det beror på en händelseutveckling
    som startar för 400 år sen.

  210. Det skogssamiska området
    var mer än dubbelt så stort.

  211. Renskötsel fanns långt ner
    i de södra delarna av Sverige.

  212. En av 1600-talets skogssamer
    i Ume lappmark heter Mårten Nilsson.

  213. På kyrkplatsen kan Mårten och hans
    fru sälja pälsvaror och hantverk-

  214. -och av borgare kan de köpa det
    som behövs för året.

  215. Men innan samerna får handla
    väntar en rad tvång.

  216. Man ska uppsöka fogden
    för skatteindrivning.

  217. Nästa ärende. Mårten Nilsson.
    Lappskattelandet Sweither.

  218. De historiska handlingarna visar att
    Mårten Nilsson betalar 2 riksdaler-

  219. -för sitt s.k. lappskatteland.

  220. Här är landet Sweither,
    ett av de största på den här kartan.

  221. Mårten blev en långlivad innehavare.

  222. Mårten Nilsson
    betalar 2 daler silver i skatt.

  223. Beskattningen av samerna ger kungen
    en permanent närvaro i Sápmi.

  224. Om samerna betalar skatt till svenska
    kronan bekräftar det Sveriges rätt-

  225. -till samernas marker.

  226. Man måste visa
    att det var ens eget territorium.

  227. Gränsen mellan Norge och Sverige
    var inte fastställd.

  228. Från norsk och dansk sida kunde man
    hävda att lappmarkerna var norska.

  229. Samernas marker,
    som de nu vill kalla svenska-

  230. -är "terra incognita" för svenskarna.

  231. Men en händelse kommer att öka
    kunskapen om samernas marker markant.

  232. I fjällkedjan mot Norge
    görs 1634 ett fynd.

  233. Man hittar silver.

  234. Man får nog säga
    att fyndet av silver i Nasafjäll-

  235. -i närheten av Arjeplogsfjällen
    är en viktig händelse.

  236. I en ekonomi som baseras på handel
    via mynt, så är silver avgörande.

  237. Förhoppningarna är oerhört stora
    när man hittar silverfyndet.

  238. Sverige ska precis anlägga
    en koloni i Amerika.

  239. Nu ska Sverige kunna betala för
    ännu större arméer och kolonier.

  240. Man ser det som Guds finger.
    Gud säger att på grund av-

  241. -framgångarna i 30-åriga kriget, så
    belönas man med tillgång till silver.

  242. Silvret är en skänk från ovan
    för svenskarna-

  243. -men för samerna
    innebär det en förstörd miljö.

  244. All skog inom flera mils omkrets
    skulle huggas ner.

  245. Jakten och fisket blev sämre.

  246. Rennäringen blev lidande.
    Gruvbrytning förgiftar marken.

  247. Det är så giftigt
    med silver- och kopparbrytning-

  248. -att sjöarna dör
    och människorna knappt kan leva kvar.

  249. Men inte bara miljön blir lidande.

  250. Samerna måste delta i malmhanteringen
    vare sig de vill eller inte.

  251. De är de enda som kan transportera
    ner malmen till smältverket.

  252. Svenska kronan hade inte
    kunnat ha silverproduktion-

  253. -utan renar som kunde transportera.

  254. Vissa samer flyr till Norge för
    att slippa utsättas för tvångsarbete.

  255. Andra utför arbetet
    under slavliknande villkor.

  256. -Betalningen?
    -Han ska inte ha mer penningar.

  257. Det händer att samerna får dålig
    eller ingen ersättning för arbetet.

  258. Anteckningar visar att samer som
    protesterar hotas med bestraffning.

  259. Det finns många exempel på svenskar
    som har behandlat samer illa.

  260. Man har arbetat för att människor
    ska hamna i en situation där man-

  261. -har tvingats ta ett dåligt avlönat,
    eller inte ens avlönat, arbete-

  262. -under, som vi skulle säga i dag,
    omänskliga förhållanden.

  263. Samerna utsattes för fler tvång.

  264. En central anledning till byggandet
    av kyrkplatserna var just kyrkan.

  265. Kyrkan ville också kontrollera
    befolkningen, att man gick i kyrkan.

  266. Så mötesplatser för marknader
    och handel var också kyrkoplatser.

  267. Man försöker utrota hedendomen,
    som man kallar det-

  268. -genom att förbjuda samerna
    att döpa sina barn med hedniska namn.

  269. De döda ska begravas på kyrkogårdar
    och inte ute i skogen, som det heter.

  270. För samerna innebar kyrktvånget
    ett helt annat sätt att tänka.

  271. Samerna hade sin egen religion,
    väsentligt annorlunda den kristna.

  272. Det här är
    den så kallade Goavddesgurra.

  273. Där går den, ända fram till forsen.

  274. Det här är en helig plats.

  275. Här i Sápmi är-

  276. -hela naturen levande,
    allt i den har en själ.

  277. Vare sig det är fråga om
    björken eller stenseiten-

  278. -vattnet eller bäcken.
    De har alla en själ.

  279. Det är väldigt annorlunda i förhållande
    till monoteistiska religioner-

  280. -som judendom, kristendom och islam.
    Här är gudarna nära människan.

  281. Därför kan man också
    komma till dem och be om lycka.

  282. Det här är Goavddesgurra-seiten–

  283. –som man brukade offra åt.

  284. När man fångade
    den första laxen om våren–

  285. –lade man huvudet och inälvorna
    uppe på seiten.

  286. Enligt samisk andlighet är hela
    naturen besjälad. Vissa platser har-

  287. -extra stor kraft, s.k. sejtar. Det
    kan vara fjäll, träd eller stenar.

  288. Naturformationer
    som sticker ut i landskapet.

  289. Om man tittar här... Titta här!

  290. Om man ser noga här,
    då ser man ett laxhuvud,

  291. Ett laxhuvud.

  292. Och de smorde laxfett, eller fiskfett,
    på det här huvudet–

  293. –och på resten av seiten också.

  294. Då skulle det bli ett bra laxår.

  295. En seite är en plats där man offrar nåt.
    Man betalar sin skatt, så att säga.

  296. Sápmi är fullt av heliga mötesplatser
    mellan människor och makterna.

  297. Men en seite kan också vara nåt
    mindre, som man kan ha nära sig.

  298. På baksidan av kåtan fanns en seite
    för andliga vardagsbehov.

  299. Platsen var en förlängning av
    den heliga bakre delen inne i kåtan.

  300. Bli smord, bli smord, heliga seite.

  301. Ät eller låt bli, förbli ändå min Gud.

  302. En viktig historisk källa till
    den samiska religionen och kulturen-

  303. -under 1600-talet
    kommer från det här verket.

  304. Det är en same som böjer sig framför
    en seite. Han har offrat renhorn.

  305. Schefferus "Lapponia"
    är en guldgruva, med detaljer om-

  306. -hur det var i Sápmi för 350 år sen.

  307. Här har vi den samiska vaggan,
    "giethka", och de sydda skorna.

  308. En kåta och en "njalla",
    en förrådsbod.

  309. Vad man har i det samiska bältet...
    Det är alldeles korrekt återgivet.

  310. Det är realistiska skildringar. Det
    är det stora med den här skriften.

  311. "Lapponia" av Johannes Schefferus
    ger världen den första inblicken-

  312. -i samisk kultur och religion.

  313. Författaren
    satte aldrig sin fot i Sápmi-

  314. -men lyckas skapa
    en realistisk kulturskildring.

  315. För det kan han tacka de samer,
    som förser honom med sakkunskaper.

  316. Inte minst blir en ung
    samisk präststudent viktig.

  317. Sirma framstår
    som den viktiga källan.

  318. Schefferus fick uppgifter
    direkt från en same.

  319. Olaus Sirma,
    eller Čearbmá Ovllá, är ju-

  320. -en väldigt viktig person
    i samisk kulturhistoria.

  321. Han blev ju "headhuntad".

  322. De tog helt enkelt med honom till
    Uppsala och gav honom utbildning där.

  323. Olaus Sirma
    ger ett viktigt bidrag till boken.

  324. På sidan 282 i "Lapponia" återges för
    första gången i historiska källor-

  325. -en central beståndsdel av
    samisk kultur och religion: jojken.

  326. Schefferus måste på nåt sätt ha förstått
    att de här två jojktexterna-

  327. -"Moarsi favrrot" och "Guldnasaš",
    är väldigt speciella texter.

  328. De är nämligen de enda
    som är på originalspråk i hans bok.

  329. Annars är boken skriven på latin, men
    lyckligtvis är de två dikterna på samiska.

  330. När Olaus Sirma tecknar ner
    två jojkar från Kemi lappmark-

  331. -går han till historien som
    den allra första samiska författaren.

  332. Kulnasatj, min lilla vaja!
    Det är tid för oss att fara

  333. ge oss av åt nordanskogen,
    skynda över stora myrar

  334. färdas till de fagras hem

  335. Berättelsen börjar med
    hur mycket pojken älskar-

  336. -sin fästmö, som är så långt borta.

  337. Den handlar om resan till den
    älskade. Att bergen inte ska vara-

  338. -avogt inställda, utan låta honom
    komma fram till sitt hjärtas dam.

  339. Håll mig ej länge, Kajgavare,
    far nu väl, du Kälvejaure!

  340. På slutet börjar pojken,
    den unge mannen, tveka.

  341. Vill kvinnan fortfarande ha honom,
    när han har låtit henne vänta så länge?

  342. Ack, att snart jag såge henne,
    finge titta på min älskling!

  343. Kulnasatj, min lilla vaja,
    ser du hennes ögon nu?

  344. Något som också är
    väldigt speciellt med den är-

  345. -att det inte finns
    något lyckligt slut på kärlekshistorien.

  346. Den slutar med ett frågetecken.

  347. När vi lämnar honom
    frågar han sin dragare, sin vaja–

  348. –om hon ser i kvinnans ögon,
    vilket humör hon är på.

  349. Och där tar jojken slut.

  350. Jojken och sejtarna...
    Det fanns ett tredje verktyg-

  351. -för samiskt religiöst utövande
    som "Lapponia" fångade.

  352. Nåjden, samernas schaman, använde
    trumman för kontakt med makterna-

  353. -för att spå, och för att se
    vad som skedde på avlägsna platser.

  354. Nåjden försatte sig
    i trans med trumman-

  355. -och kunde genom olika djur
    förflytta sig utanför sin egen kropp.

  356. Men inte bara nåjden använde trumma.

  357. Det gjorde alla. För råd om väder
    och vind, vid sjukdomar-

  358. -och för att blidka makterna
    inför kyrkobesök.

  359. Samerna på 1600-talet
    levde ett religiöst dubbelliv.

  360. Ritualer säkerställde
    att gudarna inte förargades-

  361. -när det var dags att besöka
    sörlänningarnas andliga platser.

  362. Det skedde i hemmet innan avresan
    till kyrkan, i form av offer-

  363. -och innan inträdet i kyrkan.

  364. Man bad Sarakka om förlåtelse för
    att man nu skulle tillbe andra gudar.

  365. Man gick i kyrkan, och man gjorde det
    som förväntades av en sann kristen.

  366. Samtidigt hade man kvar delar av
    den egna ursprungliga religionen.

  367. Ja, det måste man göra.
    Man fick ha dubbel bokföring.

  368. Samerna såg inga problem med att
    gå i kyrkan och anse sig som kristna-

  369. -samtidigt som de praktiserade sina
    egna seder som man alltid hade gjort.

  370. Samisk tradition lever kvar länge,
    men väldigt många är nog kristna.

  371. Man har inget problem
    med att leva i två världar.

  372. Däremot har svenska och danska
    präster problem med det.

  373. Att äga en trumma var förbjudet,
    liksom att jojka och tillbe sejtar.

  374. Det var hedendom i kyrkans ögon,
    och hörde till Satans domäner.

  375. Det skulle bekämpas med alla medel.

  376. Man tänker sig att samerna
    använder magi och kan trolla-

  377. -och är därmed lierade med djävulen.

  378. När myndigheterna förstår
    att samerna inte är så kristna-

  379. -utan fortfarande praktiserar sina
    hedniska seder, tar de i med våld.

  380. Vi vet att trummorna beslagtogs,
    ofta med ganska våldsamma metoder-

  381. -och hot om
    både det ena och det andra.

  382. Det var en hårdhänt process, och inte
    helt enkel att hantera för samerna.

  383. Tänk att bli av med trummorna, som ju
    hade en viktig roll i det samiska.

  384. Det var ingrepp i vardagslivet,
    i själslivet, i det religiösa livet.

  385. Ett väldigt starkt ingrepp.

  386. Samernas sejtar slogs sönder,
    trummor eldades upp eller beslagtogs.

  387. Men det fanns de
    som drabbades ännu hårdare.

  388. Ingenstans betalade samer ett så högt
    pris för utövandet av sin religion-

  389. -som här i Finnmark,
    i nordligaste Sápmi.

  390. Nu är vi på väg till ett litet nedlagt
    fiskeläge som heter Kjelvik.

  391. Ingenstans i hela Finnmark
    brändes så många samer-

  392. -anklagade för häxeri,
    som just här i Kjelvik.

  393. Katolska och protestantiska kyrkan
    hade respekt för området.

  394. I Bibeln finns flera passager som
    anger Norden som ondskans hemvist.

  395. Långt tillbaka i tiden var de norra
    områdena och Finnmark ökända.

  396. Nånstans här skulle nedgången
    till Satans rike finnas.

  397. I brev till påven i Rom berättas om
    skrik som hörs från håligheter i bergen.

  398. Man kunde höra skriken
    från skärselden.

  399. Trolldomsprocesser skedde
    i hela Europa på 1600-talet.

  400. Nordnorge var bland de värsta,
    och inte minst blev samer drabbade.

  401. 1609 kommer Kristian IV
    och hans regim-

  402. -med en samepolitik i sju punkter.

  403. Där sägs det rätt ut att samerna
    är så ökända för sitt häxeri-

  404. -att norrmän och andra fromma, d.v.s.
    kristna, inte vågade bo vid fjorden.

  405. "Därför skall du..." Alltså ämbetsmän
    i Finnmark och Nordnorge.

  406. ..."ha samerna under sträng uppsikt.
    Fängslas de, ska de avlivas utan nåd."

  407. Det är den direkta bakgrunden till
    att man 1610, året efter i juni-

  408. -tog hit fyra samer från Porsanger och
    brände dem för samröre med djävulen.

  409. För samer är ingen plats så för-
    knippad med lidande och ond bråd död-

  410. -som den här lilla holmen.

  411. Totalt kommer runt 100 personer att
    brännas i Finnmark, varav 40 samer.

  412. Förutom dödsstraffet för brottslingen,
    ville man visa hela befolkningen...

  413. Nu finns det bara få hus här-

  414. -men tidigare bodde det
    flera hundra människor runt i viken.

  415. Så det var en utmärkt plats
    att tända ett bål på.

  416. Ett av de bäst dokumenterade
    häxerimålen är mot Sarve Pedersen.

  417. Bland annat har han krävt skatt av
    fiskare som kom in i Porsangerfjorden.

  418. Det fick bara kungen göra,
    så han blev dömd till dödsstraff.

  419. Det var ett majestätsbrott.

  420. Men Sarve Pedersen
    har inte bara tagit upp skatt.

  421. Han ska också ha utövat trolldom.

  422. Flera vittnen intygar att
    Sarve Pedersen behärskar svart magi.

  423. Därmed skärper man straffet,
    från halshuggning till bränning på bål.

  424. Och så verkställs straffet
    på den där holmen.

  425. Trolldomsprocesserna på 1600-talet
    framstår som ett av-

  426. -de allra grövsta övergreppen
    i samisk historia.

  427. Sarve Pedersen hävdade rätten till
    marken han och förfäderna brukat.

  428. Han var ett av flera dussin
    samiska dödsoffer-

  429. -för kyrkans kristningsprocess.

  430. Bara kungen kunde driva in skatt.

  431. Man kunde inte ha några samer
    som sa att det var deras område.

  432. Det är de allvarligaste etniska
    konflikterna vi har haft i Norge.

  433. Det är en historia som inte minst
    kyrkan har förtigit i Sverige och Norge.

  434. Trots tvångsarbete och religiös
    förföljelse är 1600-talet en tid-

  435. -när samer fortfarande har kontroll
    över sin mark. Men det ska förändras.

  436. Storskalig kolonisering
    stod för dörren.

  437. På Riksarkivet finns en karta
    som markerar startskottet-

  438. -för
    den svenska stölden av samisk mark.

  439. Den här skrivelsen skickade
    landshövding Johan Graan till kronan-

  440. -om varför man borde göra
    en kartläggning av Lappmarken.

  441. Själva arkitekten bakom
    kolonisationens ideologi var-

  442. -landshövdingen i Västerbotten,
    Johan Graan.

  443. "Så är oundvikligen nödigt att
    Eders Kungl. Maj:t brukar de medel"-

  444. -"varigenom lappmarkerna
    kunna bosättas och populeras."

  445. Befolkas, alltså.

  446. Graan vill kartlägga om områden
    i norr är lämpliga för odling.

  447. Han vill locka hit nybyggare
    och skapa fler skattebetalare-

  448. -som kan finansiera
    kungens krig på kontinenten.

  449. Lantmätaren Jonas Persson Gedda
    skickas ut-

  450. -för att ta fram en detaljerad karta
    över de samiska markerna.

  451. De reste i början av sommaren 1671
    uppför Umeälven med båt.

  452. Förbi forsarna fick man gå till fots.

  453. Här är ett av de visten där
    expeditionen träffade lokala samer.

  454. De kunde inte resa omkring på egen
    hand. De måste ha haft lokal hjälp.

  455. Geddas expedition är en succé.

  456. Enligt kartan finns goda möjligheter
    att bedriva jordbruk i samernas land.

  457. Totalt markeras 56 platser
    som lämpliga för nybygge.

  458. Vid varje prick
    skulle en nybyggare kunna bo.

  459. Här t.ex. skulle det kunna bo två.

  460. Det var på uppdrag
    av landshövdingen Johan Graan.

  461. Med kartan fick han svart på vitt att
    man kunde ha nybyggare i Lappmarken.

  462. Att förutsättningarna fanns visste
    man inte. Så dålig var kunskapen.

  463. Det blev den direkta upptakten
    till kolonisationen av Lappmarken.

  464. Med kartan som underlag tas det
    s.k. Lappmarksplakatet fram 1673-

  465. -och kungörs att kronan nu öppnar upp
    för bosättningar på samernas marker.

  466. Spännande. Jag har inte sett själva
    Lappmarksplakatet i original förut.

  467. Nybyggarna lockas att flytta norrut.

  468. "Att de på 15 års tid
    må njuta förskoning från skatter..."

  469. Lappmarksplakatet säger att nybyggare
    i Lappmarken får 15 års skattefrihet.

  470. "Och bliva frie
    för knekteskrivning i alle tider."

  471. På 1600-talet var det mycket krig.
    Nu slapp man knektutskrivningen.

  472. "Men, hinder eller intrång häremot
    tillfogas, i tillkommande tider."

  473. Graan vill inte driva bort samerna.
    Han är själv av samisk börd.

  474. Han har en föreställning om att de
    två folken kan samsas om markerna.

  475. Samer och nybyggare skulle leva sida
    vid sida och sköta sina näringsfång.

  476. Johan Graan, som var landshövding
    i Västerbotten, hade en bild av-

  477. -att man kunde verka sida vid sida,
    men så fungerade det inte.

  478. Nybyggarna ville jaga och fiska.
    Det blev lättare att få nybyggare-

  479. -och man tog mindre hänsyn till
    vad samerna tyckte om fördelningen.

  480. Mot mitten av 1700-talet tog
    kolonisationen fart, och fortsatte...

  481. ...tills samerna blev en minoritet.

  482. Valet stod mellan
    att flytta och bli fjällsame-

  483. -eller att övergå till jordbruk.

  484. I stora områden har
    den skogssamiska kulturen gått under.

  485. Det var en etnisk rensning av svenska
    kronan gentemot det skogssamiska.

  486. Och Mårten Nilsson? Gedda markerade
    aldrig skattelandet Sweither som-

  487. -lämpligt för nybygge. Trots det fick
    han sina marker kränkta av nybyggare.

  488. Bara en generation efter Mårtens död-

  489. -var den skogssamiska närvaron
    här helt utraderad.

  490. Han avled 1747 enligt dödboken.

  491. Prästen skrev
    att han blev 107 år gammal.

  492. Under hans tid fick nybyggarna
    allt större inflytande-

  493. -och när han gick ur tiden höll
    nybyggarnas epok på att bli stark.

  494. Makten över
    land och vatten gick ifrån samerna.

  495. Från att ha haft all makt under
    1600-talet, så har de inte det i dag.

  496. Konsekvenserna
    av 300 års kolonisation-

  497. -det moderna samhället
    med vägar och jordbruk-

  498. -har gjort teorin om samexistens
    ännu mer omöjlig.

  499. Situationen för unga renskötare blir
    jobbig. Man orkar kanske inte kämpa-

  500. -för renens rätt i området. Samisk
    rätt kanske inte existerar om 50 år-

  501. -om man inte orkar ta
    den dagliga kampen.

  502. Saarivuomas s.k. svartbyggen står
    kvar vid Altevatnet som en protest.

  503. En markering att det är samisk mark,
    och var det innan nationalstaterna-

  504. -drog gränser bland ett folk som än
    i dag inte är svenskar eller norrmän.

  505. Vi känner oss som...samer.

  506. För tillfället är vi svenska samer.
    Men i Norge är vi som hemma ändå.

  507. Den skogssamiska kulturen raderades
    nästan ut under assimileringstrycket-

  508. -och fjällsamernas rätt att driva
    renhjordar över gränsen urholkades-

  509. -men en del av samisk kultur räddades
    ur 1600- och 1700-talets järngrepp:

  510. Jojken.

  511. Trots hot om våld fortsatte samerna
    att utöva sin religion och sin jojk-

  512. -men nu allt längre bort
    från myndigheternas blick.

  513. Den samiska religionen
    gick "underground".

  514. Man slöt sig från omvärlden. Man
    flyttade sejtar och gömde trummor.

  515. Man ville inte exponera det för
    en omvärld man inte kunde lita på.

  516. Samtidigt som jojken förföljs
    i Norden, sker nåt överraskande.

  517. När Schefferus "Lapponia" publiceras
    och sprids över Europa-

  518. -gör den omedelbar succé.
    Anledningen är Olaus Sirmas jojkar.

  519. De väckte ett enormt uppseende 1673.

  520. Boken översattes till tyska,
    holländska och engelska.

  521. Många framstående poeter
    skrev dikter inspirerade av det här.

  522. På ett sätt inledde de här texterna
    den romantiska eran i Europa.

  523. Att en samisk litteratur kunde väcka
    internationell uppmärksamhet...

  524. Hur många svenska skalder hade gjort
    sån internationell karriär?

  525. Men det är också sånt
    som hålls dolt i majoritetsskolorna–

  526. –eller som man inte vet nåt om.
    Det berättas i alla fall inte om det.

  527. Trots århundraden av förbud,
    höll samerna sin jojk vid liv-

  528. -även i Sápmis
    hårt koloniserade områden.

  529. Som liten visste jag inte
    att jojk fanns i det här området.

  530. Men det fanns hur mycket som helst.
    Jag hittade släktingar som jojkade...

  531. I arkivets inspelningar fanns deras
    jojk, men barnen visste inte om det.

  532. Så skambelagt var det.
    Det var som att hitta hem.

  533. För min del blev jojken
    en stor grundpelare i...

  534. ...i den resan.

  535. I nästa avsnitt av "Samernas tid"
    är vi framme vid 1900-talet-

  536. -då rovdriften av rikedomarna
    i den samiska marken tar fart-

  537. -och rasforskarnas ögon
    vänds mot samerna.

  538. I de östligaste delarna av Sápmi
    väntar ännu värre öden.

  539. Men inte allt är nattsvart. En polit-
    isk mobilisering börjar växa fram.

  540. På många sätt var det Altaälvsfrågan–

  541. –som väckte den insikt som då inte
    fanns i det norska samhället.

  542. Översättning: Hjort, Knuutila, Wollberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1600-talet, Historia, Kolonisation, Kristnande, Mission, Samer, Samernas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Samernas tid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Härskarna i Kreml

Författaren Örjan Berner var Sveriges ambassadör i Moskva 1989-1994. "Härskarna i Kreml" skildrar dramatiken kring maktkampen mellan Michail Gorbatjov och Boris Jeltsin, och leder vidare till Vladimir Putins auktoritära Ryssland. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss