Titta

Big Cities

Big Cities

Om Big Cities

Om hållbar utveckling i storstäder runt om i världen. Konkreta exempel på hur man på individ-nivå och samhällsnivå kan minska miljöbelastning och motverka sociala problem. Vi möter människor ifrån olika länder och deras innovativa idéer som löst flera storstadsproblem. Det handlar bland annat om boendealternativ i Korea, fiskodling mitt i Berlin, hemlösas situation i Malaysia och kulturellt samarbete i Jordanien.

Till första programmet

Big Cities : Favelans kvinnorDela
  1. De som bor i Pavão, Pavãozinho
    och Cantagalo känner sig utanför.

  2. De känner sig annorlunda.
    Folk tittar snett på dem.

  3. När de i själva verket är lika mycket
    Rio-bor som de som bor nedanför.

  4. Jag bor uppe på berget
    men jag är lika viktig som de andra.

  5. Jag heter Antonia Soares.

  6. Jag är pensionerad handarbetare.
    Hantverket är som terapi för mig.

  7. Jag gör handdukar, korsstygnsbroderier
    och presentartiklar.

  8. Jag gör det folk inte orkar göra.

  9. Jag är född i Paço do Lumiar, som ligger
    vid São Luís, Maranhãos huvudstad.

  10. Jag kom till Rio de Janeiro
    i slutet på 1974.

  11. Jag bodde hos en moster
    vid Praça Mauá.

  12. Där träffade jag min man, João Luís.
    Ni vet väl hur det är när man är kär?

  13. "Jag gör som jag vill.
    Jag väljer honom."

  14. Därför blev jag kvar i Rio de Janeiro.
    Sen föddes barnen och vi gifte oss.

  15. Vi är fortfarande tillsammans. Barnen
    är vuxna. Två barnbarn, 20 och 8 år.

  16. Jag kommer hit och om nån
    ser ledsen ut frågar jag varför.

  17. När de blommar tar jag blomman
    och säger: "Vad fint du blommar."

  18. Jag pratar alltid med dem.

  19. Folk här kallar mig för ledare.
    Jag har engagerat mig lokalt i 34 år.

  20. När mina barn började skolan satt jag
    med i styrelsen för Hem och skola-

  21. -som bestod av mödrar och lärare.

  22. Det var där jag började intressera mig
    för det som hände lokalt.

  23. Jag började jobba i föreningen
    för de boende. Jag blev invald.

  24. Jag jobbade där under tio år
    och jag gillade det arbetet alltmer.

  25. Det gjorde att jag förstod sambanden
    och kunde ställa krav i min kamp.

  26. Det gjorde att jag växte yrkesmässigt.
    Jag fick verktyg för att göra mitt jobb.

  27. Jag hade kanske inte gått tillbaka till
    skolan om jag inte varit engagerad.

  28. Jag är grundare och medlem i NGO:n
    Museu de Favela.

  29. Jag är en av museicheferna. Just nu
    är jag verksamhetschef på NGO:n.

  30. Museet uppstod sedan en styrelse,
    kallad "lokalstyrelsen", bildats.

  31. De ville skapa en institution som skulle
    ta upp turism, kultur och gastronomi-

  32. -och som kunde lyfta fram
    och visa upp vår lokalhistoria.

  33. Vi tittade på det och insåg
    att det hela rymdes i ett museum.

  34. Det var då vi valde namnet
    Museu de Favela.

  35. Det handlar inte bara om vår favela,
    utan även andra favelor.

  36. Museu de Favela finns
    i hela vårt område.

  37. Målet med Museu de Favela är
    att lyfta fram den lokala historien-

  38. -arbeta med de lokala kulturyttringarna
    och vara ett nav för turismen-

  39. -för att på så sätt
    höja människors självaktning.

  40. Det handlar också om att skapa
    aktiviteter för människorna här.

  41. Nöjen, kurser, kontor,
    så människor också känner sig viktiga-

  42. -och känner att det här tillhör dem.

  43. Jag heter Lorena och är sexton.
    Jag bor i Cantagalofavelan-

  44. -och min dröm är att bli neurokirurg.

  45. Jag heter Anna Luíza och är sexton.
    Min dröm är att bli journalist.

  46. Jag heter Emely och är sexton.
    Min dröm är att bli skådespelare.

  47. Jag heter Thayná och är arton.
    Jag vill bli läkare.

  48. Jag heter Gabrielle och är fjorton.
    Min dröm är att bli modell.

  49. Ni är nu i teaterns heliga rum.

  50. Jag vill att ni blundar
    och känner av minsta rörelse i kroppen.

  51. Jag tror att vi har kommit
    varandra närmare genom teatern.

  52. Vi har blivit mer säkra på vilka vi är.

  53. -Och vilka vi vill bli.
    -Ja.

  54. Vi sitter och pratar,
    sen spelar vi upp en pjäs.

  55. I slutet av lektionen pratar vi om
    hur det kändes att spela upp pjäsen.

  56. -Vi har gjort pjäser om religion.
    -Mobbning.

  57. -Mobbning.
    -Vi har hunnit med mycket.

  58. Vare sig vi vill eller inte-

  59. -så förekommer ämnena som vi får
    av Tati obemärkt i vår vardag.

  60. Det är nära oss men ändå avlägset.

  61. Vi vet att det sker, men vi vet inte
    hur och var vi ska ta upp det.

  62. Jag har tänkt
    på två olika samtalsämnen.

  63. Vi ska prata
    om vår identitet som kvinna-

  64. -och som invånare
    i Cantagalo och Pavão.

  65. Jag heter Tatiana Bastos. Jag är
    journalist och jobbar med teater.

  66. Jag såg att det fanns ett starkt
    behov här. Särskilt hos kvinnorna.

  67. Jag ville starta ett projekt där vi
    genom teatern kan få fram en dialog-

  68. -som kan dekonstruera
    vissa paradigm och synsätt-

  69. -när det gäller unga tjejer,
    favelabor, svarta...

  70. Förutom lektionerna kan vi ta upp sånt
    som vi inte annars pratar om.

  71. Alla pratar, öppnar sig.
    Alla känner en stor lättnad efteråt.

  72. Jag tror att teatern hjälpte mig
    att stärka min identitet.

  73. Jag vet vad jag vill, vad jag tänker
    och vem jag vill bli.

  74. Vad innebär det att vara tonårstjej
    i en favela i Rio de Janeiro?

  75. Vad säger blickarna ni får från andra
    om en svart flicka i favelan?

  76. -"Favelabo."
    -"Som inte duger till nåt."

  77. -"Outbildad."
    -"Utan framtid."

  78. -"Utan framtid."
    -"Bortkastat liv."

  79. Enligt dem
    föds vi med en förutbestämd framtid.

  80. -När det är vi som bestämmer den.
    -Folk tittar snett på oss.

  81. De anser att det inte blir nåt av oss.
    Att vi kommer att fortsätta att bo här.

  82. De har fel.
    De ska inte se ner på oss, inte på nån.

  83. Tjejerna hade svårt att respektera
    och se upp till andra kvinnor.

  84. Jag bad dem att ta med sig namnet
    på en kvinna de beundrade.

  85. Inte en mamma eller syster.

  86. Nån som var en förebild
    och de kunde inte komma på nån.

  87. De hade bara namn på män.
    När jag såg den luckan, den bristen-

  88. -så tog jag med mig några kvinnor som
    kunde berätta om händelser i favelan-

  89. -och hur de hade varit delaktiga
    i förändringen.

  90. Dona Antonia var en aktiv ledare.
    Hon var praktisk lagd och löste problem.

  91. Hon var den första jag tänkte på när jag
    skulle ta hit en kvinnlig förebild.

  92. Eftersom jag är kvinna
    är allt mitt arbete riktad mot kvinnan.

  93. Allt jag kan göra
    för att hjälpa nån att utvecklas-

  94. -och få större självförtroende
    försöker jag göra.

  95. -Är ni redo att gå runt favelan?
    -Ja.

  96. Vi går lite, så ska jag förklara
    vad Museu de Favela är för nåt.

  97. Då kan ni se platsen där ni föddes,
    och nu växer upp i, med andra ögon.

  98. Är vi också en del av historien?

  99. När man arbetar med Museu de Favela,
    är det hela området.

  100. Så det handlar om människor,
    livsstil, kultur, gastronomi.

  101. Allt som människorna har med sig
    som tillfogas vårt verk-

  102. -blir Museu de Favelas tillgångar.

  103. Och ni som invånare är en del av det
    här stora museet, Museu de Favela.

  104. Den här utställningen
    ingår i projektet "Krigarkvinnor"-

  105. -som är lokala kvinnor som berättar
    om sina liv. Det blev vår utställning.

  106. Många berättelser handlar om kamp.

  107. När en kvinna berättar om sin kamp
    och svårigheterna hon mött-

  108. -blir det ett exempel för andra,
    i synnerhet för ungdomar.

  109. "Advokat Joseli Laurentino da Silva
    är 38 år."

  110. "Hennes son föddes i Pavãozinho.
    Hon läste juridik." Det visste inte jag.

  111. "Hon hade alltid motsatt sig
    fördomarna som finns om favelan."

  112. På min tid sa de: "Det där är inget
    för dig. Det är inget jobb för dig."

  113. Så är det än idag
    och jag vill ändra på det.

  114. Varför hade jag inte rätt till det?

  115. Jag slutade jobba som hemhjälp och
    barnflicka när jag kände mig utnyttjad.

  116. De som hade pengar såg oss som
    bodde i favelan som sina betjänter.

  117. Jag tröttnade på det.

  118. I två år var jag motvillig till
    att studera, men jag gjorde det.

  119. Och då var jag fast.

  120. Om jag inte förstår platsen jag bor på,
    förstår jag inte mina rättigheter.

  121. Då förstår jag inte
    hur mycket jag måste kämpa.

  122. Min historia, och liknande historier,
    kan förändra synsättet-

  123. -hos tonåringarna, ungdomar, kvinnor.

  124. Flickans dröm blir mammans dröm.
    Den smittar av sig.

  125. Jag ser mig som en krigarkvinna.
    Kvinnan måste veta sin roll i samhället.

  126. En kvinna ska inte vara undergiven.

  127. Hon kan höja sig inom samhället.

  128. Hon ska ta vara
    på sin makt som kvinna.

  129. Vi fortsätter kampen
    som kvinnorna startade för tio år sen.

  130. De finns ännu de som tvivlar. Som tror
    att folk ska se annorlunda på dem.

  131. Det spelar ingen roll om nån säger:
    "Thayná, du klarar inte det."

  132. Jag vet inte när jag blir läkare.
    Det kan ta flera år, men det går.

  133. Jag struntar i att jag siktar högt.
    Det är min dröm.

  134. Översättning: Miguel Herranz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Favelans kvinnor

Avsnitt 23 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I slumområden i Rio drivs flera projekt som handlar om att stärka kvinnor och unga tjejer. Ett av projekten är en teatergrupp.

Ämnen:
Geografi > Amerika, Geografi > Folk i andra länder, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Brasilien, Genusfrågor, Geografi, Jämställdhet, Kvinnofrågor, Kvinnor, Rio de Janeiro, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Stadsliv, Storstäder, Sydamerika
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Big Cities

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Ett modernt kollektiv

Avsnitt 1 av 25

70 procent av befolkningen i Seoul i Sydkorea bor i lägenhet. Tre familjer gick ihop och byggde sitt eget drömhus. Det har egna lägenheter men flera sällskapsytor är gemensamma. Familjerna hjälps åt med vardagsbestyr, så som lämning och hämtning på dagis och på helgerna lagar de mat tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Uppfinnarverkstad för alla

Avsnitt 3 av 25

Allt fler fabriker och mycket produktion av varor flyttas till Asien. Därför har man i Hamburg startat ett fabikslabraorium (Fab Lab) som är öppet för allmänheten. Här finns tillgång till avancerade maskiner och dataprogram, som annars bara finns i fabriker och stora företag, till exempel 3D-skrivare och laserskärare. Här kan besökare bland annat bygga sina egna mobiltelefoner eller andra uppfinningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Övervakad på gott och ont

Avsnitt 4 av 25

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Vulkanens inre kraft

Avsnitt 5 av 25

En passionerad guide berättar om Vesuvius och sin kärlek till vulkanen. Han har jobbat på vulkanen sedan han var liten och bor i närheten. Men vad händer om vulkanen återigen får ett utbrott? Hur snabbt kan staden Neapel, som ligger alldeles i närheten, evakueras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En stadsdel väcks till liv

Avsnitt 6 av 25

Boyle Heights är en stadsdel i östra Los Angeles som tidigare av många ansetts vara ett ruffigt och opersonligt område med många gängbråk. Nu har invånarna börjat få sin stadsdel att blomma och kännas trygg, bland annat genom kulturella projekt och lokala samlingsplatser. Invånare som brinner för gemenskap och stadsdelens välbefinnande har gjort det möjligt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Cykeltaxin är mitt hem

Avsnitt 7 av 25

George Town är en del av Pinang som utvecklas i snabb takt. Det gör att levnadskostnaderna har ökat markant. Många har därför inte längre råd att betala hyran och blir hemlösa. En utsatt grupp är de som jobbar med cykeltaxi, många av dem bor i sina cyklar. Några engagerade personer har startat ett projekt som kallas Rice & Roses. De delar ut mat och förnödenheter till hemlösa samt erbjuder utbildning till fattiga och hemlösa barn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Porträtt av mångfald

Avsnitt 8 av 25

Toronto är en växande storstad med stor mångfald. Fascinerad av detta faktum har fotografen Colin Shaffer valt att fotografera personer ifrån alla världens länder som nu har Toronto som hemstad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Att bygga broar mellan människor

Avsnitt 9 av 25

En teaterdirektör i Jordanien vill minska klyftan mellan östra och västra Amman genom sin teaterföreställning. Hans teatergrupp består av skådespelare både ifrån östra och västra Amman och de jobbar för en enad stad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Flodbåt på framfart

Avsnitt 10 av 25

Trafikmiljön i Bangkok blir allt sämre och många människor tillbringar flera timmar i rusningstrafik varje dag. Anledningen är att tunnelbana och monorail inte räcker till för alla pendlare. Men floden som rinner genom Bangkok skulle kunna vara ett alternativ. Nu utvecklar man ett projekt med båttrafik och flera knutpunkter för tunnelbanans anslutning till floden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Fiskodling i stan

Avsnitt 11 av 25

Farm market är en ekologisk odling av både grödor och fisk mitt i Berlin. Fisken odlas i noga framtagna tankar, och växter och grönsaker i ett stort växthus. Varorna säljs sedan i Farm markets egen butik eller levereras till lokala restauranger och andra köpare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Kampen för en oas

Avsnitt 12 av 25

På en höjd ovanför Hongkong ligger ett stort grönområde. Området är dock hotat, eftersom det finns planer på att marken ska exploateras för bostadsbyggande. Men lokala politiker och boende i närområdet startar kampanjer och projekt för att rädda sin oas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Färgens kraft

Avsnitt 13 av 25

Boamistura startade i Madrid 2001. Det är en grupp människor med olika utbildningar och bakgrund, t. ex. arkitekter, designers och graffitimålare. Deras arbete går ut på att tillsammans med lokalbefolkningen sätta färg på allmänna platser. De har målat gränder i favelorna i Rio, en stor parkeringsplats i Norge och gråa betonghus i en av Madrids förorter. Målet är att skapa mer välkomnande, glada och färgstarka atmosfärer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Tiggarnas talesman

Avsnitt 14 av 25

Mircea är från Rumänien men bor sedan flera år i Stockholm. Han jobbar för de mest utsatta i samhället. På Stadsmissionen arbetar han med ett projekt som heter Crossroads, ett ställe där tiggare och hemlösa kan få en bit mat, duscha, tvätta med mera. Där finns också kurser för analfabeter och en textilverkstad där de kan erbjudas jobb.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Naturreservatet

Avsnitt 15 av 25

Vissa delar av Buenos Aires har under senare tid drabbats hårt av översvämningar. För att få bukt med problemet har Graciela Capodoglio startat ett arbete med att bevara och vårda ett naturreservat med våtmarker nära staden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden

Ola Skinnarmo är Sveriges främsta äventyrare. I "Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden" berättar han om sina sex mest spektakulära resor. Bland annat resor till Grönland i Fridtjof Nansen spår, och Expedition Vega som är den senaste. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Elvir - Navestads eldsjäl

När media rapporterar om bilbränder och pensionärer som inte vågar gå ut är det Elvirs kvarter de pratar om. För honom är Navestad utanför Norrköping hemma och han är trött på bilden av sin hemort. Även om den till viss del är sann. Redan som 10-åring bestämde sig Elvir för att vara med och förändra samhället - och Navestad.