Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2017 som hölls den 18-19 september på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017 : Hedersrelaterat liv, våld och mordDela
  1. Han trängde in mig i gästrummet-

  2. -och stod med en kalasjnikov
    och sa:

  3. "Jag ställer en enda fråga
    tre gånger."

  4. Tack för att jag får vara
    här hos er. Hej, allesammans.

  5. Hej.
    Mitt namn är Sara Mohammad.

  6. Jag har en presentation till er
    men först vill jag visa-

  7. -ett par minuter av Fadimes tal
    innan hon blev hedersmördad-

  8. -av sin pappa i Uppsala.

  9. I det talet har vi uttalanden
    från Anna Kinberg Batra-

  10. -och Stefan Löfvens uttalande om
    kampen mot hedersrelaterat våld.

  11. Därefter går jag igenom
    presentationen.

  12. Vi börjar med filmen.

  13. "Jag hoppas att ni inte
    vänder dem ryggen", sa Fadime.

  14. Det är precis därför
    ni och jag är här.

  15. Vi har lagt till hennes namn
    på vår organisations namn.

  16. Jag har förberett de här bilderna.
    Det här är som X2000.

  17. Mina föreläsningar brukar ju vara
    minst fyra timmar.

  18. Men jag ska försöka gå igenom dem.
    Min livsresa.

  19. Men först vill jag
    berätta något-

  20. -som jag vill att ni tänker på under
    föreläsningen.

  21. Jag kommer att berätta
    om min livsresa.

  22. Det betyder inte
    att ni ska tycka synd om mig.

  23. Jag delar med mig
    av mina erfarenheter-

  24. -för att ge hopp. Om jag lyckades i
    ett land utan socialtjänst-

  25. -där polisen inte hjälpte mig-

  26. -där det inte fanns någon kvinnojour
    i hela landet-

  27. -då borde alla lyckas.
    Därför är det viktigt för mig-

  28. -att dela med mig
    av mina erfarenheter.

  29. Sen vill jag säga en annan sak.

  30. Jag pratar
    om hedersrelaterat våld.

  31. Jag är inte omedveten
    om mäns våld mot kvinnor-

  32. -i hela världen och i Sverige-

  33. -trots att vi betraktas leva
    i ett jämställt land.

  34. I ett av de mest jämställda länderna
    i hela världen.

  35. Jag är medveten om löneskillnader
    och hur många etniska kvinnor-

  36. -som blir mördade
    av sina egna före detta män.

  37. Hur många som vågar polisanmäla.

  38. Hur många som tar tillbaka anmälan på
    grund av hot-

  39. -av sin före detta eller sin sambo
    eller någon närstående.

  40. Men i den målgrupp som jag pratar om
    är det så stor skillnad-

  41. -i jämförelse med svenska kvinnor
    och invandrarfamiljers kvinnor-

  42. -som har det mycket bättre.

  43. Om vi inte pratar om skillnaderna kan
    vi inte förebygga dem.

  44. Om läkare inte
    kan diagnostisera en sjukdom-

  45. -kan de aldrig medicinera den.

  46. Därför är det viktigt att man pratar
    om likheter-

  47. -och skillnader för att kunna
    se signaler och göra rätt av dem.

  48. Den tredje punkten är
    att jag kommer att säga-

  49. -invandrarfamiljer
    och invandrarbarn.

  50. Det betyder inte att man ska dra alla
    invandrare över en kam.

  51. Jag vill också säga med respekt för
    den progressiva rörelsen-

  52. -i mitt hemland Irakiska Kurdistan, i
    Iran, i Egypten-

  53. -i många länder
    där man trotsar sina liv-

  54. -för att ha mer jämställdhet,
    demokrati-

  55. -och mer respekt för kvinnor.

  56. Det finns i min organisation
    män och kvinnor-

  57. -som har invandrat till Sverige
    och har kämpat-

  58. -både i Sverige
    och i sina hemländer.

  59. Så man inte tror att alla
    som kommer från de länderna-

  60. -är hedersförtryckare.

  61. Den sista punkten jag vill nämna-

  62. -är att jag inte vill att det
    ska bli en show-föreläsning.

  63. Ställ gärna tuffa frågor,
    sätt gärna dit mig.

  64. Säg gärna att något inte stämmer
    om ni har andra fakta.

  65. Men gå inte tillbaka
    till era jobb och säg:

  66. "Jag förstod inte vad hon sa."

  67. Det som jag gör här
    vill jag att ni tar till er-

  68. -och använder
    i bemötandet av den målgrupp-

  69. -som ni har stort ansvar för.

  70. Ni har en viktig roll i deras liv
    och framtid.

  71. Så att det inte blir
    en show-föreläsning.

  72. Och att jag också lär mig av era
    synvinklar och argumentation-

  73. -så att vi kan bidra till
    en bättre situation-

  74. -för den utsatta gruppen
    jag ska prata om.

  75. Den här bilden vet jag
    inte är helt svensk.

  76. Man brukar inte skryta med
    att man har blivit hedersdoktor-

  77. -men jag gör det med två syften.
    Det ena är-

  78. -att i en och samma värld
    har vi två olika värdegrunder-

  79. -för flickors rättigheter.

  80. I mitt gamla hemland
    blev jag könsstympad som sexåring.

  81. Det var min mamma som lurade mig.

  82. Jag flög hela vägen dit
    till kompisens dotter-

  83. -att jag skulle leka med henne.
    Plötsligt blev vi gripna-

  84. -in till ett smutsigt rum
    där det satt en kvinna-

  85. -med ett gammalt rakblad
    och könsstympade mig-

  86. -framför henne
    och min kompis framför mig.

  87. Det gjorde ont när de gjorde det.

  88. Men det gjorde mer ont när jag inte
    fick berätta för min pappa-

  89. -för att det var skamligt.

  90. Om jag hade ont här var det inte
    konstigt att berätta för pappa.

  91. Det gjorde tusen gånger mer ont när
    jag hörde, flera år senare-

  92. -en forskare som sa att
    kriminalisering av könsstympning-

  93. -är diskriminering mot invandrare.

  94. Det är en sån upp och ned-värld
    vi lever i.

  95. Därför är kampen mot heders-
    relaterat våld så viktig.

  96. Det handlar om liv och död
    och om hälsokonsekvenser-

  97. -för flickors och kvinnors liv
    och framtid.

  98. När jag var 16
    tvingades jag bära slöja-

  99. -men innan det hade jag svepts in i
    de här kläderna.

  100. Jag var typ 12 år på den tiden.

  101. Men i skolan...
    För det var få som hade slöjor då.

  102. Men när det blev en mix mellan pojkar
    och tjejer i samma skola-

  103. -då var jag tvungen att bära slöja i
    skolan. Det ville jag inte.

  104. Men jag var tvungen
    att i 45 graders värme bära slöja-

  105. -och ha de här kläderna. Svetten rann
    från ryggen till tårna.

  106. Och när jag var 17 år
    var det dags för min bror-

  107. -att komma hem och säga-

  108. -att nu har han planerat
    att gifta bort mig-

  109. -till någon
    som jag aldrig hade träffat.

  110. En mycket äldre man.

  111. Med en kalasjnikov på ryggen stoppade
    han in mig i ett rum-

  112. -när pappa sa: "Du får inte göra det.
    Hon vill inte gifta sig nu."

  113. "Låt henne vara."

  114. Han var inte intresserad
    av att lyssna på vad pappa sa.

  115. Han trängde in mig i gästrummet-

  116. -och stod med en kalasjnikov
    och sa:

  117. "Jag ställer en enda fråga
    tre gånger."

  118. "Och då får du välja mellan livet och
    döden tredje gången."

  119. "Att mörda dig är lika lätt
    som att dricka ett glas vatten."

  120. Lagen skulle förstå honom. Det fanns
    ingen lag mot hedersmord.

  121. Nu finns det. Hur mycket det
    implementeras är en annan femma.

  122. Första och andra gången
    sa jag nej. Då slog han mig.

  123. Han plockade upp mig och sa:
    "Du vet att min bästa kompis"-

  124. -"mördade sin mamma och syster
    på samma kväll."

  125. "Nu får du välja
    mellan liv och död."

  126. Då kom jag på
    att jag skulle begå självmord-

  127. -i stället för att bli mördad
    av hans smutsiga kulor.

  128. Då sa jag ja.

  129. Vi kom ut från rummet. Ingen trodde
    sina ögon att jag levde.

  130. De trodde att jag skulle säga nej och
    att han skulle skjuta.

  131. I hierarkin brukar farfar sitta här
    och sen farbror.

  132. Det kan hända att farbror är äldst
    men det kan vara en yngre farbror.

  133. Den som är kapabel
    till att begå brott och våld.

  134. Sen kommer det till farbröder,
    bröder, kusiner-

  135. -och sen mamma, pappa,
    hund och katt.

  136. Med tanke på att Saddam hade
    utnyttjat den yngre generationen-

  137. -hade min bror mycket mer makt
    i familjen än min pappa.

  138. Och min pappa var
    en fredlig person-

  139. -men dialog räcker inte när personen
    hotar och använder våld.

  140. Min farbrors ord ekar ännu i min
    hjärna när han samma kväll sa:

  141. "Oavsett vad vi gör mot dig,
    har vi rätt."

  142. "Du får inte trampa på vår heder."

  143. "Du ska ha respekt för vår heder."

  144. Även när jag sa till dem, inte min
    bror, för han skulle ju skjuta-

  145. -att jag begår självmord. Mitt liv
    var inte värt ett öre för honom.

  146. Min mamma tyckte absolut att det var
    orättvisa, som hon har hört.

  147. Även hon tyckte att det var bättre
    att jag skulle bli bortgift-

  148. -att jag skulle låta min man
    våldta mig i hela mitt liv-

  149. -vara levande död...

  150. ...än att jag
    skulle rymma hemifrån.

  151. Dagen efter, när mamma
    och andra höll på med att fixa-

  152. -stora kastruller
    av kycklinggryta och ris-

  153. -sa min bror till mig
    att vi går till moskén.

  154. "Vi går och ber
    och sen förrättar vi vigseln."

  155. "När imamen frågar om det är okej
    att du gifter dig"-

  156. -"ska du säga att du är så glad
    att du äter skit."

  157. Det finns ett kurdiskt uttryck...

  158. På svenska säger vi
    att maten är skitgod.

  159. Jag vill säga att min bror
    inte bad på den tiden.

  160. Min pappa var troende men han hade
    inget med hedersvåld att göra.

  161. Och hedersvåld sker
    bland olika religiösa grupper-

  162. -i olika länder,
    bland olika grupper.

  163. Det är inte baserat
    på en religiös eller etnisk grupp.

  164. Min bror visste vilka kriterier som
    skulle köpas av omgivningen.

  165. Det han sa om mannen var
    att han ber fem gånger om dagen.

  166. Trots att han inte själv bad.
    Nu ber han, men inte då.

  167. Det är män som försöker utnyttja
    olika möjligheter-

  168. -för att kunna bekräfta
    det de önskar och vill.

  169. Under tiden när de gick till...
    Då undrar jag-

  170. -den typiska frågan
    från präster, imamer, rabbiner.

  171. Ingen frågar: "Vad har du blivit
    tillsagd i det andra rummet?"

  172. Ingen ställer en sån fråga.

  173. I alla fall... Innan de kom tillbaka
    från moskén-

  174. -sa jag till min andra brors fru
    att jag skulle gå till min syster-

  175. -som bodde nära oss.
    Att jag skulle hem till henne.

  176. Då gick jag till en granne
    och lånade burkan-

  177. -som är till för att osynliggöra oss
    kvinnor på jordklotet.

  178. Den fyllde verkligen
    det exakta behovet för mig.

  179. Min bror skulle inte
    kunna känna igen mig.

  180. Det gjorde jag.

  181. Jag rymde hemifrån och ville
    verkligen nå mammas ögon.

  182. Det var ett sista farväl, för jag
    planerade att begå självmord.

  183. Att dränka mig i vattnet
    utanför staden.

  184. Men jag bytte väg och gick
    till min kusin i stället.

  185. En feministkusin som hade sagt
    att hon skulle ställa upp för mig.

  186. Jag hade hållit fasaden
    i flera år. Hon såg signaler.

  187. Hon berättade det för mig
    och sa till mig:

  188. "Jag ställer upp
    när du behöver hjälp."

  189. Trots det förnekade jag det.

  190. Min fysiklärare, min granne och
    hennes vän hade gjort samma sak.

  191. Det är livsviktigt att även när
    personen förnekar det själv-

  192. -när ni ser och hör signaler,
    berätta för henne eller honom-

  193. -att du kan ställa upp för henne
    den dagen då hon söker hjälp.

  194. Om man är över 18.
    Då kan man känna sig maktlös.

  195. Hon ska ju bestämma själv.

  196. Men även om hon är över 18,
    om du vet att du kan rädda liv...

  197. Enligt FN:s deklaration är det så
    att du måste kunna kränka-

  198. -hennes personliga integritet
    för att rädda hennes liv.

  199. Det går inte att lyssna på
    den redan utsatta, rädda personen.

  200. Det går inte att lägga
    riskbedömningsansvaret-

  201. -på den utsatta målgruppens axlar,
    som bara ser hot och våld...

  202. ...framför sina ögon.

  203. Det andra syftet är att om de här
    kurderna vågar ta ställning-

  204. -mot hedersvåld,
    borde alla andra ta ställning.

  205. Det är därför jag visar bilden.

  206. Jag bildade Glöm Aldrig Pela 2001
    och träffade Fadime.

  207. Hon lovade att hålla tal
    men hann inte.

  208. Då lade vi till hennes namn
    till Glöm Aldrig Pela och Fadime.

  209. Vi har en styrelse, åtta
    arbetsgrupper och sju anställda.

  210. Vi har 19 ambassadörer,
    som Christer Fuglesang.

  211. Vi har migrationsverkets general-
    direktör, advokater, läkare-

  212. -vi har olika personer som kan
    påverka från sitt nätverk.

  213. Vi har 40 stycken
    utbildade stödpersoner.

  214. Vi erbjuder stöd till hela landet

  215. Delvis får vi ekonomiskt stöd-

  216. -från Stockholms stads
    socialtjänstförvaltning.

  217. Men vi erbjuder kostnadsfritt stöd
    för er till hela landet.

  218. Ett riksdagsnätverk
    bildade vi i år-

  219. -med ledamöter som hjälper oss
    på Fadimedagarna.

  220. Vår vision är ett jämställt samhälle
    fritt från hedersvåld.

  221. Vår verksamhet har tre pelare.
    Vi ger stöd till utsatta-

  222. -och till personal vid enskilda fall
    då de kontaktar oss för råd.

  223. Utbildningsinsatser där vi föreläser
    för olika målgrupper-

  224. -och även för elever
    och flyktingar-

  225. -och för polis, socialtjänst.
    Alla som har kontakt med utsatta.

  226. Opinionsbildande aktiviteter
    börjar vi med på Fadimedagarna.

  227. De börjar med en gala på Berns
    20 januari 2018.

  228. 22 januari 2018 ska vi ha
    en konferens-

  229. -förhoppningsvis i riksdagen
    som vi har haft i några år.

  230. Vi har sökt
    om att få låna lokalen igen.

  231. Sen ska vi ha
    en gala i Göteborg i år.

  232. Förra året var vi 110 organisationer.
    Kommuner var med-

  233. -skolor var med, länsstyrelsen
    och politiska partier var med.

  234. Vill ni vara med, ert företag,
    er organisation eller kommun-

  235. -så får ni jättegärna
    höra av er till oss-

  236. -så kan ni bli
    en stödorganisation.

  237. Det finns en hel lista
    över vad det innebär att vara det.

  238. Vi finns på Facebook, Twitter
    och Instagram.

  239. Vad är hedersbrott? Det är kontroll,
    hot och våld-

  240. -mot individen och dennes friheter
    med hänvisning till familjeheder.

  241. Vad är heder?
    Heder kopplas till kvinnans kön-

  242. -som blir centralt
    för männens heder.

  243. Kvinnans kön är den viktigaste
    och farligaste delen av henne.

  244. Det är den smutsigaste delen.

  245. Den viktigaste delen handlar
    om mödomshinnan, som inte finns.

  246. Om du blir av med oskulden
    kan du bli av med ditt liv.

  247. Det är på riktigt.

  248. Många blir mördade för att man
    misstänker att hon har haft sex.

  249. Den är farlig. Det är din skönhet,
    kropp och sexualitet-

  250. -som är farlig
    om du inte täcker dig.

  251. Om du får män att bli upphetsade
    är det en kränkning mot männen.

  252. Att män ska hoppa på våra axlar
    som apor.

  253. Det är därför man sveper in flickor i
    burka på väg till dagis-

  254. -i Sverige. I mitt hemland
    hade bara kvinnor slöja.

  255. Här ser vi barn på väg till dagis.

  256. I Iran har man ceremonin för dem
    i nioårsåldern.

  257. Men här går det ner och ner
    i åldrarna.

  258. Det är därför
    man separerar könen.

  259. Man försöker få
    könsapartheid i Sverige.

  260. Det ska vara könsseparatistiska
    aktiviteter, badtider-

  261. -och fritidsaktiviteter.
    Vart är vi på väg, tänker jag.

  262. Och smutsigaste. Om du blir våldtagen
    eller har sex-

  263. -innan eller utanför äktenskapet med
    kärlek...

  264. En 13-åring satt i fängelse
    och var rädd-

  265. -att hennes familj
    skulle mörda henne.

  266. Ni kanske har sett filmen
    "Frihet bakom gallret".

  267. Man kände sig friare i fängelset.

  268. Det är det det handlar om. Du har
    smutsat ner din familjs heder.

  269. Och familjen måste göra nåt åt det
    genom att mörda dig.

  270. Det här är en verklighet.

  271. En hel industri
    av något som inte finns.

  272. Som säljs och köps i Mellanöstern.

  273. I Sverige hade vi oskulds-
    kontroller på våra vårdcentraler.

  274. Det är absurt.

  275. Sanktionerade. Skillnader mellan våld
    mot kvinnor och hedersbrott.

  276. Det är aldrig en enda gärningsman.
    Han är inte alltid på mordplatsen.

  277. Pelas farfar var i Australien och tog
    beslutet att hon skulle dö.

  278. Hedersmord är avrättning.
    Domen kommer före handlingen.

  279. Man bestämmer var, vem
    och hur man ska göra det.

  280. Och gärningsmannen blir en hjälte.
    Han har gjort "en god gärning".

  281. Signalerna man skickar till samhället
    är en annan femma.

  282. Både kvinnor och män
    är förtryckare och förtryckta.

  283. Självklart är majoriteten kvinnor.

  284. Det är avsaknad av straff
    i många olika länder-

  285. -och det sanktioneras av stater
    i olika länder.

  286. Det är föräldrar mot barn
    i första hand.

  287. Minns ni Bjästafallet från 2009?

  288. En svensk pojke våldtog
    en svensk flicka som var 15 år.

  289. Kyrkan öppnade famnen för pojken.

  290. Han hade sin studentmottagning
    i kyrkan. Hela byn var mot henne.

  291. De enda som hjälpte henne
    var hennes egen familj och en vän.

  292. Om det skulle vara
    en invandrartjej-

  293. -från en invandrarfamilj med
    hedersnormer och -värderingar-

  294. -skulle hon ha hela byn
    och kyrkan mot sig-

  295. -och hennes familj
    skulle vara de farligaste.

  296. Det är det plus lite till,
    brukar jag säga.

  297. Psykiskt, socialt, fysiskt
    och sexuellt ekonomiskt våld.

  298. Hedersrelaterat liv är när man blir
    hjärntvättad-

  299. -och själv tackar Gud
    för att man har det livet.

  300. Det är inte bara religiösa familjer
    utan även ateister.

  301. Man är glad
    att man inte blir mördad.

  302. Det finns andra som har det värre.

  303. Skuld och skam,
    kränkning, utfrysning.

  304. Man blir hellre misshandlad fysiskt
    än utfryst av mamma.

  305. Att inte ens titta åt mitt håll.

  306. Förföljelse och hot om mord.
    Begränsning av sociala kontakter.

  307. Fritidsaktiviteter till exempel.
    Klädkod.

  308. Flytta från kommun till en annan stad
    eller ett annat land.

  309. Mord. Toppen på isberget.

  310. Könsstympning, oskuldskontroller,
    misshandel.

  311. Ni anar inte hur många gånger min
    mamma har slagit mig med elkablar.

  312. Mitt brott var att jag hade tittat
    genom dörrhålet på en kille.

  313. Utan att killen tittade tillbaka.

  314. Med vattenslang,
    där det mjukaste gjorde mest ont.

  315. Det blev lika svullet
    som vattenslangens storlek.

  316. För att jag hade frågat om jag fick
    följa med till stan.

  317. Många flickor måste gå hem från
    skolan exakt den minuten-

  318. -och vissa av dem måste också titta
    på marken när de går.

  319. Om inte för att de inte ska bli
    försvenskade-

  320. -brukar det kallas...

  321. För att andra inte
    ska snacka om dem.

  322. Även om familjen
    inte har de värderingarna.

  323. De är rädda för vad andra tycker om
    deras dotter i vissa områden.

  324. Våldtäkt som hämnd.

  325. Våldtäkt inom äktenskapet, pedofili.

  326. 50-åring är gift med 12-åring.
    Det är pedofili.

  327. Vi måste prata klarspråk
    om det problemet.

  328. Människohandel, incest.
    Människohandel...

  329. Min bror försökte få mig
    att gifta mig med en man-

  330. -och hans syster skulle gifta sig med
    min bror. Utbyte.

  331. Det heter "zen be zn" på kurdiska.

  332. Jag har berättat detaljerat i mitt
    sommarprat 22 juli 2016-

  333. -om ni inte har lyssnat på det.

  334. Sexuell utpressning.
    Att man tar en bild.

  335. Man får inte ta bilder med pojkar
    eller kompisar-

  336. -utanför familjen eller skolan.

  337. Man gör det. Man är inte försiktig
    och plötsligt kan bilden-

  338. -användas till att skada dig
    för resten av ditt liv.

  339. I Gävleborg var det en kille
    som var ihop med en kvinna-

  340. -som höll på att skilja sig.
    Hon ville inte vara med honom.

  341. Han hotade att publicera
    hennes bild på Facebook-

  342. -om hon ville göra slut.

  343. Ja. Hon berättade om det.
    Att det är farligt.

  344. Det var därför han pressade.
    Men han lyssnade inte.

  345. Och den bilden
    bidrog till att hennes släkt-

  346. -planerade hans mord.
    De mördade honom.

  347. Elva personer blev åtalade och
    tio personer fick straff för det.

  348. I Sverige.

  349. Den mest tekniska resursen används
    som fotboja, t.ex. mobiltelefoner.

  350. Man filmar var du är. "Kan du berätta
    om väggen var gul"

  351. "Är det skolmiljön, faktiskt?
    Är det det?"

  352. Man kontrollerar dem hela tiden
    med den tekniska utvecklingen.

  353. Sen kan man utnyttja det
    när andra har tagit bild på dem.

  354. Utnyttjande av personnummer,
    skuld efter avbruten förlovning.

  355. Ibland säger föräldrar: "Du får inte
    välja i vårt gamla hemland."

  356. Men mellan vilka? Kusiner, sysslingar
    eller bekanta.

  357. Vem har vackrast ögon?
    Dina ögon är vackra, jag säger ja.

  358. Tänk om jag säger nej nästa kväll.

  359. Nästa vecka vet fler om det. Nästa
    månad har man hunnit köpa guld-

  360. -och fixa fester. Då hamnar
    du själv i det största problemet.

  361. Även om din familj
    avbryter förlovningen-

  362. -är det du själv som måste betala
    tillbaka pengar till familjen.

  363. Du har inte pengar. Din familj
    ställer upp och lånar pengar.

  364. Då ska du känna skuld för att
    familjen har varit så snälla-

  365. -och hjälpt dig.
    Vem har satt dig i det här kaoset?

  366. Det är din egen familj.

  367. Med tanke på sexuella trakasserier-

  368. -är jag glad att hela världens
    kvinnor hashtaggar "me too".

  369. Incest och sexuella trakasserier
    inom hederskulturen är värre.

  370. Men problemet är att man inte vågar
    komma ut med det.

  371. Kommer man ut med det
    kan man sätta sitt liv i fara.

  372. En flicka i mitt hemland
    blev våldtagen av sin ena bror-

  373. -och blev mördad
    av sin andra bror.

  374. Det är den värld vi lever i.

  375. Några signaler. Ingen vänskap
    med det motsatta könet.

  376. Inte få studera, praoa,
    göra praktik, söka jobb.

  377. Förväntas kvinnan vara oskuld
    när hon ingår äktenskap?

  378. Inte få ha pojk- eller flickvän.

  379. Inte få vara med på aktiviteter efter
    skolan eller jobbet.

  380. Tvingas bära slöja eller burka.

  381. Självmordstankar,
    symtom efter könsstympning.

  382. Förekommer det kränkningar,
    hot och våld?

  383. Barn som bevittnar våld
    i familjen.

  384. Det här är ju bara förnamnet.

  385. Hedersbrott mot killar.
    De socialiseras i könsroller.

  386. De utbildas i hur de är mer värda än
    sin syster.

  387. Hur de kan kontrollera.

  388. Inte får ha flickvän
    eller är gift mot sin vilja.

  389. Press att kontrollera sina systrar
    och kusiner.

  390. Det här är ett exempel. Pappan hade
    slagit en pojke med barnvagn-

  391. -när han hade vägrat följa med
    till en fest.

  392. "Du ska inte ha roligt på festen,
    du ska kontrollera dina systrar"-

  393. -hade pappan svarat.

  394. Homosexualitet.
    Bortförs utomlands.

  395. Per Brinkemo har skrivit en hel bok
    om hur pojkar blir bortförda-

  396. -för att inte ta till sig
    västvärldens värderingar-

  397. -om ungas liv och framtid.

  398. Tvingas begå brott och hedersmord.
    Man utnyttjar unga under 18 år.

  399. De ska erkänna
    att de har gjort det.

  400. Det är inte vuxna
    som har tagit beslutet.

  401. Vi hade Abbas Rezai-fallet
    som tog på sig 17-åringen först.

  402. Fästmöns föräldrar som var med
    och mördade Abbas...

  403. Abbas Rezais fästmö.
    De fick skadestånd-

  404. -från tingsrätten och hovrätten.
    50 000 i skadestånd.

  405. De manipulerade rättssystemet.

  406. Tack och lov
    tog domstolen upp det igen-

  407. -och då fick de tio års fängelse
    i stället.

  408. När pojken sa att mamma och pappa
    sa åt honom att ta på sig mordet.

  409. Kränkningar, hot och våld mot dem.

  410. Att man inte får bli kär
    i "fel" flicka eller pojke.

  411. Mekanismer. Varför fortsätter
    hedersbrott i Sverige?

  412. Det handlar om kulturen.
    Inte alla kulturer.

  413. I alla samhällen
    finns sjuttioelva olika kulturer.

  414. Det handlar om
    religionen i makten.

  415. Jag skulle gärna prata
    om gästvänlighetskulturen-

  416. -i mitt gamla hemland.
    Matkulturen är fantastisk.

  417. Ingen kan lägga sig i
    om jag äter kurdiska dolmar-

  418. -eller svenska köttbullar.

  419. Det handlar inte om hur mycket du
    lyssnar på kurdisk musik.

  420. Det handlar om hur du
    som kvinna beter dig.

  421. Hur du som kvinna klär dig.
    Vilka sociala nätverk du har.

  422. Hur du rör dig, när du rör dig.

  423. Hederskulturen är alltid makthavarnas
    statliga kultur-

  424. -som implementeras. Kollar man
    på Irans kultur tidigare-

  425. -såg den ut som Paris.

  426. Bilder från Afghanistan på kvinnor
    på 60-talet.

  427. Men när religionen fick makten
    i de länderna-

  428. -implementerade de hederskultur,
    religiösa värderingar-

  429. -normer om vår sexualitet.
    Föreställningar om vår kropp.

  430. Folket har alltid försökt
    kämpa emot det.

  431. De vill ju ha det bättre än shahens
    tid, men fick Khomeini.

  432. På det privata planet,
    min egen pappa var muslim.

  433. Han bad fem gånger om dagen.
    Han var inte hedersförtryckare.

  434. Han ville inte använda en religiös
    text som skrevs för 1 500 år sen.

  435. De skiljer sig mellan dem
    som vill ha en politisk ideologi-

  436. -för att implementera könsapartheid
    även i Sverige.

  437. Att man utnyttjar religionsfriheten.

  438. På det privata planet är det en
    rättighet att få tro på sin gud-

  439. -precis hur mycket man vill.

  440. Men religionsfriheten betyder inte
    att du får begränsa-

  441. -min frihet som kvinna.
    Att du har rätt till det.

  442. Och det ska handla
    om religionsfrihet för barn.

  443. Låt barn vara barn
    tills de blir 18.

  444. Integrationspolitiken som har
    bidragit till segregationspolitik-

  445. -utifrån identitetspolitiken.
    Man kollar på etnisk bakgrund.

  446. Hur många röster man får.

  447. I stället för att kolla
    vilka kvaliteter man har.

  448. Hur man kan utveckla arbets-
    platsen, politiken och demokratin.

  449. Nu har vi hamnat i färg också.
    Hudfärg.

  450. De som förespråkar
    rasifieringsdebatten.

  451. Det handlar om våra värderingar.

  452. Hur vill vi
    att samhället ska utvecklas?

  453. Statsbidrag öses på traditionella och
    religiösa krafter-

  454. -som vill få oss tillbaka
    till stenåldern.

  455. De jobbar för könsapartheid.

  456. De ska jobba för integration
    men de jobbar för segregation.

  457. Jag var i USA nyligen och var
    på Martin Luther Kings museum.

  458. Allt handlade om
    att man ska bli lika behandlad.

  459. Här kämpar man för
    att man ska bli olika behandlad.

  460. Positiv särbehandling där man kränker
    individers rättigheter-

  461. -i de grupper som kräver det.

  462. Som skadar barnens hälsa
    och framtid.

  463. Och kulturrelativism.
    Att man relativiserar våld-

  464. -och desperat letar
    efter likheter.

  465. Som absurda månggiften
    den senaste tiden.

  466. Den moderata politikern... Jag är
    inte snäll mot nån politiker.

  467. De ville gärna koppla det till
    ekonomin. Det handlar inte om det.

  468. Kommunerna måste ta hand om dem
    som har flytt från krig.

  469. Vi måste ha
    en generös flyktingpolitik.

  470. Och kommunerna
    måste ta sitt ansvar.

  471. Det handlar om hur en man kan äga och
    gifta sig med flera fruar-

  472. -i Sverige.

  473. Hos svenska regeringen
    som kallar sig för feminister.

  474. Det är inte bara
    med den feministiska regeringen.

  475. Hur kan vi ha det så?
    Och samma regel är-

  476. -att om en kvinna ska gifta sig med
    två män, ska hon bli stenad.

  477. Civila rättigheter ska vara
    i fokus i stället för att-

  478. -man ska kolla på vilken etnisk eller
    religiös bakgrund vi har.

  479. Och skyldigheter
    gentemot svensk lagstiftning.

  480. Hur mycket utbildning man får
    om barnaga.

  481. Hur mycket utbildning man får
    om olika lagstiftningar-

  482. -när man kommer till Sverige.

  483. Globala mänskliga rättigheter
    ska vara globala.

  484. Vi kan inte ge rabatt
    på invandrares rättigheter.

  485. Vi har inte råd med det.

  486. Det är redan många
    som lider av det.

  487. Omfattningar av hedersbrott
    i Sverige.

  488. 70 000 ungdomar är oroliga över att
    inte få välja sin partner-

  489. -enligt tidigare ungdomsstyrelsen.

  490. Carin Götblad gjorde en kartläggning
    om hedersvåld.

  491. Inte bara att 70 000 inte vågar gifta
    sig med den de vill.

  492. I hennes kartläggning
    är det 124 000.

  493. Både Aftonbladet och GP har gjort nya
    kartläggningar om hur många.

  494. Forskare har beräknat-

  495. -att det kan handla om 240 000
    ungdomar eller personer i Sverige.

  496. Vart tionde mord
    är hedersrelaterat.

  497. Tio misstänkta hedersmord
    bara under 2016.

  498. 101 bortförda barn
    har rapporterats i Östergötland.

  499. Hur många faktiska fall
    vet vi inget om.

  500. Vår lilla organisation
    hämtade tre bortförda fall i år.

  501. Den här sommaren.

  502. En av dem hade de redan
    hunnit gifta bort.

  503. 3 000-4 000 lever
    under hedersförtryck i Malmö.

  504. I Stockholm är det upp till 4 000.
    Man gjorde det 2009.

  505. 38 flickor och kvinnor
    är drabbade av könsstympning-

  506. -och 19 000 barn är i riskzonen.

  507. Enligt beräkningar utifrån mammor som
    kommer från de länderna-

  508. -kan det vara
    upp till 97 % könsstympning.

  509. Enligt migrationsverket:
    132 asylsökande gifta barn.

  510. Det handlar om den ventilen
    som har levt kvar-

  511. -i tvångsäktenskapslagen sedan 2014
    om det finns synnerliga skäl-

  512. -som har bidragit till 132 gifta barn
    som har berättat själva.

  513. Och en av dem är 14 år
    och blev gravid...i Kalmar.

  514. Det är absurt. Förvaltningsrätten
    skriver i sin dom-

  515. -att hon är brådmogen...

  516. ...för sin ålder. Om hon var
    nio år, vad skulle vi säga då?

  517. Hade det varit en svensk flicka
    skulle hela Sverige rasa mot det.

  518. Det är pedofili.

  519. 300 fall av mångifte
    enligt skatteverket.

  520. 15 balkongflickor rubriceras
    som självmord eller olyckor.

  521. Jag minns när min bror
    hade en kalsjnikov här.

  522. Hade jag inte bott i ett stort hus
    på marken-

  523. -skulle jag inte stå här i dag.

  524. Han behövde inte putta mig.
    Han hade gjort det som behövdes.

  525. Jag kom själv på självmordstankar.

  526. De här är de mest kända
    men det finns många fler.

  527. Jag hinner inte gå igenom alla.

  528. Maria från Landskrona
    som när hon var 12-

  529. -blev bortförd till mitt hemland.
    Bortgift när hon var 15-

  530. -för att bli mördad av sin bror
    på uppdrag av släkten-

  531. -när hon var 19 år.

  532. Med samma kniv
    som han skär födelsedagstårtan-

  533. -knivhugger han henne.

  534. Åtgärder. Synliggörande
    av målgruppen för sig.

  535. Det går inte
    att sopa under mattan längre.

  536. Kartläggning av situationen
    för målgruppen.

  537. Många gånger handlar handlingsplanen
    om hyllvärmare.

  538. Att man inte implementerar dem
    i vardagsarbetet.

  539. Rutiner på arbetsplatsen.

  540. Utvärdering av arbetet
    som man gör.

  541. Hederssamordnare i olika kommuner.
    Samverkan med skolan.

  542. Organisera och använd befintlig
    kompetens inom verksamheten.

  543. Och med betoning på de personer
    som har rätt värderingar.

  544. Vi hade en läkare som fick
    fyra månaders fängelse i Malmö-

  545. -för att han hade grävt
    i flickors journaler-

  546. -deras besök hos gynekologen, och
    rapporterat till deras familjer.

  547. Det finns tyvärr gott om
    integrationssamordnare-

  548. -som avråder kvinnor
    att söka vissa jobb.

  549. "Det här passar inte din kultur."

  550. Man måste veta
    vilka värderingar man sitter med.

  551. Inte bara att man kan språket från
    kulturen. Det kan vara skadligt.

  552. Placera barn i familjehem med rätt
    värderingar, inte släktingar.

  553. Det är fantastiskt om doften av maten
    är samma som mammas.

  554. Det är ett bra socialt nätverk
    men det kan vara skadligt...

  555. ...med en manipulerande familj
    och släkt.

  556. Ibland kan man ha fått hjälp med att
    låna pengar till smugglare.

  557. Sen måste flickan i familjen
    ge tillbaka nåt till släkten.

  558. Då gifter man bort någon.

  559. Många har blivit begränsade
    när de tar hand om andra barn.

  560. Det blir en kränkning mot deras barn,
    som är fast i sina sovrum.

  561. Man kan inte fängsla sina barn
    för att ta hand om andra.

  562. Och det är precis det som pågår.

  563. Tänk på tolk. Jag har personligen
    kastat ut en tolk från rättssalen.

  564. Han hade mage
    att formulera tolkningen-

  565. -till den misstänktes fördel.

  566. Inte nog med det, utan han sa:
    "Säg inte så, svara inte så."

  567. Tills jag rapporterade.

  568. Hur många rättssalar
    ska jag springa runt i?

  569. Kontinuerlig utbildning.

  570. Det hjälper inte med en utbildning en
    gång per år.

  571. Jag har gjort det här i 24 år
    och behöver uppdatera mig.

  572. Strategier
    och metoder man använder.

  573. Lägg fokus på barnets rätt,
    ej familjeperspektivet.

  574. Och barnets rätt i centrum.

  575. I socialtjänstlagen står det
    att barnets vilja ska beaktas.

  576. I Kalmarfallet med 14-åringen...
    Hon "ville"...

  577. ...vara kvar hos sin morbrors son.

  578. Men man måste hela tiden tänka:
    Vad är barnets bästa?

  579. Barn är alltid i beroendeskap
    till familjen.

  580. Yes.

  581. Stöd till utsatta ska förstärkas.
    Och förstärkande samtalsmetodik.

  582. Maktlöshetsförmedling och
    normalisering hjälper inte.

  583. Vi har en handbok som ni
    kan beställa på vår hemsida.

  584. "Berätta inte för någon
    om vårt samtal!"

  585. Det handlar om samtalsmetodiken
    med utsatta av hedersvåld.

  586. Den är bra att använda sig av.

  587. Lagar ska implementeras,
    som barnäktenskapslagen.

  588. Tänk långsiktigt för jämställdhet
    och stöd till utsatta.

  589. Det är absurt att vi kriminaliserade
    könsstympning -82-

  590. -men vi har bara två fällande domar
    och 38 000 drabbade.

  591. Vems ansvar?
    Det är chefers ansvar.

  592. Vi är här för att stanna.
    Det är ett samhällsproblem.

  593. Vi måste se det som vårt eget
    problem. Allas problem.

  594. Inte att några invandrarföreningar
    ska ta hand om den här frågan.

  595. Stor skillnad
    mellan bra och dåliga kommuner.

  596. I de kommuner där det fungerar
    har politiker kavlat upp ärmarna.

  597. Man har tagit frågan
    ifrån Sverigedemokraterna.

  598. Man kan inte lägga det i andras
    händer, som har andra syften.

  599. Regeringens strategi,
    november 2016-

  600. -som ska förstärka arbetet
    mot hedersvåld.

  601. De ska se över ventilen
    i tvångsäktenskapslagen-

  602. -och arbeta mot
    bortförande av barn.

  603. Här är sex
    av våra 12 förslagspunkter.

  604. Ta bort ventilen och införa
    en särreglering av hedersbrott-

  605. -i syfte att göra
    fler utredningar-

  606. -som bidrar till mer rättvisa domar i
    Sverige.

  607. Bevilja uppehållstillstånd
    till alla utsatta.

  608. Två flickor från Somalia som blev
    könsstympade har öppnat sig här.

  609. Migrationsverket gav avslag.
    "Det var bara de som visste det."

  610. Det är inte de själva
    som kontrollerar sina kön.

  611. Det gör släkten.
    Det är en fara för deras liv.

  612. Inför obligatoriska handlings-
    planer mot hedersrelaterat våld.

  613. Insatser vid universitets
    grundutbildningar-

  614. -ingår också
    i regeringens strategi.

  615. Och ska hjälpa Linköpings
    universitets läkarstudenter.

  616. Vi har redan varit på polis-
    högskolor. Det är få hittills-

  617. -men det kommer att bli fler.

  618. Inga statsbidrag
    till religiösa samfund.

  619. De bidrar till könsapartheid,
    inte till jämställdhet.

  620. Min önskan är att vi ska ha
    integration utan kulturrelativism.

  621. Med trosfrihet,
    utan omvänd rasism.

  622. Det är omvänd rasism
    att du blundar-

  623. -för den målgruppen som är utsatt.
    Solidaritet, inte tolerans.

  624. Sverige var ju mest stolt
    över ordet solidaritet.

  625. Man var känd för solidaritet för de
    utsatta. Nu har vi tolerans.

  626. Vad vi tolererar är något annat.

  627. Vi kan inte under toleransens namn
    tolerera intolerans-

  628. -mot enskilda individer i Sverige.

  629. Individuella rättigheter i stället
    för krav om särbehandling.

  630. Annars hamnar vi i könsapartheid.

  631. Mer civilkurage.
    Våga fråga, våga ifrågasätta.

  632. Fritt från heders...
    Jag vill bo i ett samhälle-

  633. -fritt från hedersrelaterade liv,
    våld och mord.

  634. Det var de bilder
    som jag hade med mig.

  635. Bli gärna medlem i vår organisation.
    Ta kontakt med oss-

  636. -eller bjud in oss
    till ensamkommande flyktingar-

  637. -eller till era avdelningar
    på socialtjänsten.

  638. Vi erbjuder olika föreläsningar
    och utbildningar.

  639. Det är ett specifikt projekt
    som socialstyrelsen har.

  640. Vi kan även erbjuda kostnadsfritt
    fram till 31 december-

  641. -till vårdpersonal.
    Ta gärna kontakt med oss.

  642. Och lycka till
    med ert viktiga arbete.

  643. Jag vill verkligen väcka aktivism
    och feminism-

  644. -i era hjärtan.

  645. Problemet med hedersrelaterat våld
    är en del av det vi upplever-

  646. -som backlash på nivån av
    jämställdhet vi har.

  647. Kolla på Trumps ord
    och kvinnosyn i USA.

  648. Kolla på Putins sätt att ta bort
    lagen mot kvinnomisshandel.

  649. Kolla på kristna religiösa krafter
    i Polen och aborträtten.

  650. Det här påverkar våra liv.

  651. Inte minst av respekt
    för era mödrar och mormödrar-

  652. -som har kämpat för jämställdhet.
    Vi kan inte ha backlash.

  653. Vi kan inte fortsätta
    på det sättet.

  654. Vi måste försvara oss mot mörka
    krafter, oavsett varifrån de är.

  655. Tusen, tusen tack.

  656. Textning: Viktor Josefsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hedersrelaterat liv, våld och mord

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Mohammad, grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF, föreläser om hederskultur och mekanismerna bakom hedersrelaterade brott. Hon berättar om egna erfarenheter samt om hur socialtjänsten med större kunskap om hedersförtryck skulle kunna bli bättre på att identifiera och hantera hedersrelaterade brott. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hedersmord, Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Hedersrelaterat liv, våld och mord

Sara Mohammad, grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF, föreläser om hederskultur och mekanismerna bakom hedersrelaterade brott. Hon berättar om egna erfarenheter samt om hur socialtjänsten med större kunskap om hedersförtryck skulle kunna bli bättre på att identifiera och hantera hedersrelaterade brott. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Ett hållbart arbetsliv för socialsekreterare

Tung arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser. Många socialsekreterare lämnar branschen. Vilka är bristerna? Vilka lärdomar drar man och vilka goda exempel kan inspirera och spridas? Eva Karsten och Sara Strandberg, båda vid Arbetsmiljöverket, berättar om tillsyn och lyfter fram goda exempel på hur man har arbetat för bra arbetsmiljö för socialsekreterarna. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mot våldsbejakande extremism

Vet du som arbetar inom socialtjänsten vad du ska göra när du får kännedom om ett barn som är på väg att radikaliseras eller när ett barn lever i extremistmiljöer? Olga Gislén och Helena Stålhammar från Socialstyrelsen berättar om arbetet med att stödja socialtjänsten och om socialtjänstens roll i förhållande till andra aktörer. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelproblem

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga. Från och med 1 januari 2018 ingår spelmissbruk i socialtjänstlagen på samma sätt som alkohol- och drogmissbruk. På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett kunskapsstöd om spelproblem. Jessika Spångberg från Folkhälsomyndigheten och Christina Högblom från Socialstyrelsen berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Tjejer med autism/ADHD

Tjejer med autism/adhd missas oftare än killar och de får sällan rätt behandling. Varför finns skillnader och vilka är de? Christian Möller som är specialiserad på utredning och behandling av ungdomar med NP-problematik berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mål och mening i liv och ledarskap

Vår nutid kännetecknas av brådska, trendkänslighet, psykisk ohälsa och krav på evidens. Erica Falkenström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om personligt existentiellt välbefinnande och om etiskt ansvarstagande i samhälle och arbetsliv. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Empatiutmattning

Hur tränar man hjärnan i glädje och trygghet för ökat lugn, fokus och prestation på jobbet? Christina Andersson, doktorand vid Karolinska institutet, berättar om begreppet compassion (självmedkänsla) och om empatiutmattning. Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående? Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Nya kunskapsstöd för ekonomiskt bistånd

Anette Agenmark, Jenny Nybom och Åse Andersson från Socialstyrelsen berättar om ett nytt kunskapsstöd som ska underlätta att väga samman kunskap om individers förutsättningar och behov. Det handlar om FIA och SUE - bedömningsmetod och uppföljningsverktyg för arbetet med biståndsmottagare. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Djursholm skapar eliten

Djursholm är Sveriges ledarsamhälle. Det har en unik aura och förmåga att socialt upphöja sina invånare, särskilt barnen, till framtida ledare. Den slutsatsen drar professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, efter sociologiska studier av Djursholm. Enligt Holmqvist är Djursholm en konsekrati - i motsats till meritokrati som ofta framhålls som ett eftersträvansvärt ideal i samhället. I en konsekrati får människor inflytande genom sina sociala och kommunikativa förmågor i stället för genom meriter och analytiska förmågor. Mikael Holmqvists presentation följs av kommentarer från Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och sedan ett samtal mellan de två. Inspelat den 15 september 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Tillhörighet

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss