Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2017 som hölls den 18-19 september på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017 : Tjejer med autism/ADHDDela
  1. Det är ofta en begåvad grupp,
    men de anses inte det-

  2. -på grund av
    att de inte presterar i skolan.

  3. Välkomna.
    Mitt namn är Christian Möller-

  4. -och jag kommer från ett behandlings-
    hem i Jämtland, Vision HVB.

  5. Jag pratar inte jämtländska-

  6. -och min dialekt
    är inte alltid till min fördel.

  7. Så har ni svårt att förstå mig
    får ni gärna be mig att repetera.

  8. Jag började jobba 2004
    på ett behandlingshem i Jämtland.

  9. Och där är en enhet för tjejer
    och en för killar.

  10. Vår inriktning är behandling
    av multipel neuropsykiatri.

  11. Så vi fick mycket killar och tjejer-

  12. -med ADHD
    och autismspektrumproblematik.

  13. I början var det rätt lätt att säga
    att jag var glad att vara kille.

  14. För det var lättare för mig att växa
    upp med en ADHD-problematik-

  15. -än jag såg
    att det var för våra tjejer.

  16. 2005 fick jag en dotter,
    som har ärvt mycket från mig.

  17. Inte bara mina goda sidor,
    utan även en hel del av mina problem.

  18. Då var det inte lika kul att säga
    att det var skönt att vara kille-

  19. -när jag såg
    vad min dotter gick igenom.

  20. Då började jag fundera på
    varför det är annorlunda hos tjejer.

  21. Och så har jag fördelen att se vad
    som händer när jag jobbar med det-

  22. -och jag ser hemma
    hur det är att växa upp-

  23. -och vara tjej med ADHD,
    kontra att vara kille.

  24. Jag kommer inte gå igenom
    jättemycket runt ADHD i sig-

  25. -för det tar jag för givet
    att ni har koll på.

  26. Men vi kör en snabb genomgång.

  27. Vad utmärker ADHD? Uppmärksamhet,
    svårt att koncentrera sig...

  28. ...rikta uppmärksamheten
    på det som är väsentligt...

  29. ...och sortera bort
    störande moment runtomkring en.

  30. Att påbörja, genomföra och slutföra
    en uppgift är svårt med ADHD.

  31. Och tappar man fokus är det svårt
    att komma tillbaka till uppgiften.

  32. Impulsivitet
    är en annan sak som är svårt.

  33. Att inte reagera
    på alla impulser...

  34. ...och gå i gång på alla nya förslag.

  35. Hantera motgångar
    och känslomässiga impulser...

  36. ...och inte reagera på dem direkt
    är också svårt.

  37. Hyperaktiviteten.

  38. Svårt...

  39. Ursäkta mig.
    Jag tappade fokus själv ett tag.

  40. Vi har exekutiva funktioner, som
    arbetsminne och att genomföra.

  41. Det ställer till det för en med ADHD.

  42. Det innebär att vi tappar bort,
    vi glömmer saker...

  43. ...vi tappar spåret och fokus.

  44. Vi har ofta
    bristande tidsuppfattning.

  45. Ni som umgås med mig
    har fått lära er hur det är.

  46. Jag kommer för sent
    och har svårt att avsluta i tid.

  47. Det ställer till det.

  48. En ojämn prestationsförmåga:
    Är det roligt så presterar man bra.

  49. Har man svårt med lusten
    är det jättesvårt att prestera högt.

  50. Det är inte bara att man inte vill -
    det är svårt att göra det.

  51. Det som ställer till det
    - framför allt för våra tjejer-

  52. -det är också skillnaden i mognad.

  53. Svenny Kopp säger att det är
    ungefär 30 procents skillnad-

  54. -på mognad
    på en tjej med och utan ADHD.

  55. 30 procent är mycket.

  56. Kollar jag på våra tjejer,
    som är mellan 15 och 21 år-

  57. -så innebär det att de uppför sig
    som mellan 11- och 14-åringar-

  58. -i stället för en 15- eller 21-åring.

  59. Det ställer till det för dem stort,
    framför allt socialt.

  60. Några frågor så långt?
    Inga funderingar?

  61. Då kör jag vidare.

  62. Ja?

  63. Gäller samma sak för killar med ADHD,
    med mognadsgrad?

  64. Jag vågar inte svara på
    hur det ser ut med siffrorna.

  65. -Det är min erfarenhet, i alla fall.
    -Förlåt?

  66. Det är min erfarenhet
    att min son som har ADHD-

  67. -är lite mer omogen,
    och andra som jag känner också.

  68. Det håller jag med om. Men
    jag vågar inte svara på siffrorna.

  69. Men jag delar din uppfattning.

  70. Och jag vill också påpeka att ADHD
    hos tjejer och killar är samma sak.

  71. Men vi är sämre på
    att se symptomen hos tjejerna.

  72. Killarna har varit mer utagerande
    och mer lätta att uppmärksamma.

  73. Tjejerna har mer mått dåligt
    och inte synts på samma sätt.

  74. Och det kommer över på nästa punkt:
    Vilka symptom visar tjejerna?

  75. Som förälder är det rätt lätt att se.

  76. Ont i magen, huvudvärk-

  77. -klarar inte av att hålla ordning
    i rummet. Det går bara inte.

  78. Man letar efter nånting
    och lägger allt på golvet.

  79. Går därifrån,
    och allting ligger kvar.

  80. "Men du måste väl lägga in det."
    "Ja, självklart."

  81. Man lägger in två saker,
    hittar nånting, fastnar med det-

  82. -allt annat ser ut som det gör.
    Det går inte att hålla ordning.

  83. Läxorna är ett jätteproblem.

  84. Man kan inte komma i gång med läxorna
    och har svårt att fokusera på dem.

  85. Och efter en lång dag i skolan
    är det svårt med energi-

  86. -att uppbåda energin
    att klara av det.

  87. Jag har i dag själv tre barn, och
    inga barn ser läxorna som nummer ett-

  88. -men det är skillnad på det
    och att inte klara av att göra dem.

  89. Där är en stor skillnad.

  90. Barnet som inte har förmågan
    att göra läxorna-

  91. -riskerar att känna sig dum
    och att den inte förstår-

  92. -få massa känslor, ilska,
    vill inte, blir arg, mår dåligt.

  93. Det gäller också att försöka förstå-

  94. -att barnet
    inte behöver ha svårare att förstå-

  95. -men det har inte energi
    till att göra det just nu.

  96. "Mammor" har jag skrivit här. De ser
    ofta att det är nåt med deras barn.

  97. Och mammor behöver vi lyssna mer på-

  98. -när de säger:
    "Det är nåt med mitt barn."

  99. De ser och känner.

  100. Om vi nu pratar affektsmitta - jag
    vet inte om det är vedertaget...

  101. Men som förälder kan man ju påverka
    sitt barns känslor.

  102. Barnens känslor smittar av sig till
    mig. Det gör de till våra mammor.

  103. De förstår hur deras barn mår.
    Vi måste lyssna när de flaggar.

  104. Det är inte sällan heller som de
    själva haft liknande problematik.

  105. Jag var inne på det precis
    men vill belysa det igen:

  106. Det handlar sällan om bristande
    kunskap eller förståelse.

  107. Utan det är förmågan
    att göra det som brister.

  108. Tyvärr skiljer vi inte på detta
    riktigt i skolan i dag-

  109. -utan klarar du inte det får du
    sämre betyg och känner dig dum.

  110. Men problemet är att du
    inte kunnat genomföra uppgiften.

  111. Om vi som har ADHD gör nånting-

  112. -sätter oss i en situation,
    så är det samma sak.

  113. Vi har ibland svårt att tänka oss för
    och se konsekvenser.

  114. Vi har inte svårt att tänka-

  115. -men vi har svårt
    att tänka oss för innan vi gör det.

  116. Vi måste skilja på det,
    för det skapar mycket psykisk ohälsa.

  117. Vad ökar då risken för våra tjejer
    med det här?

  118. Jo, det ger dem
    en sviktande självkänsla.

  119. De känner sig dummare och klarar
    inte av att genomföra uppgifterna.

  120. De får oro, ångest,
    risk för depressioner, mår dåligt.

  121. Den sociala svårigheten i kombination
    med den nedsatta mognadsgraden-

  122. -gör att det blir svårt med kompisar.

  123. Man hamnar utanför,
    man förstår inte de sociala spelen-

  124. -man blir ensam på rasterna.

  125. Svenny Kopp sa på en föreläsning-

  126. -att det är svårt att vara
    "lady-like" och ha ADHD som tjej.

  127. Det tog jag till mig.

  128. Och det syns tydligt på tjejerna,
    framför allt framåt högstadiet.

  129. Man ska gå omkring på skolgården,
    man ska prata på ett visst sätt.

  130. Om man då vill leka med dockor,
    lägga pärlor och göra annat...

  131. ...man vill leka
    mamma, pappa, barn...

  132. ....då är man inte
    som de andra tjejerna...

  133. ...och det är stor risk att man
    blir utfryst och får det svårt.

  134. Detta kan leda till
    att de drar sig till riskmiljöer-

  135. -eller andra områden där
    de blir accepterade, som killarna.

  136. Andra drag
    som flickorna ofta påvisar...

  137. ...är att de hyperpratar.

  138. De pratar mycket, ofta, intensivt.

  139. De avbryter och lyssnar inte
    riktigt på svaren tillbaka.

  140. Det kan vara rätt jobbigt
    efter ett tag. De pratar och pratar-

  141. -och man bara känner: "Lugn, bara
    andas, för jag behöver andas."

  142. Jag vet inte hur ni har det, men på
    våra hem kanske jag går på toaletten-

  143. -och den artonåriga tjejen står kvar
    utanför och fortsätter tuggprata.

  144. Och man säger: "Ge mig fem minuter."
    "Självklart." Och så fortsätter hon.

  145. Det där är ett bra kännetecken.

  146. Skruva, pilla, ta isär saker.
    Man vill göra nåt med händerna.

  147. Det är också nåt som vi bör titta på.

  148. Själv älskar jag
    att ha samtal med en elev-

  149. -och två minuter in
    är alla tre pennor sönderplockade.

  150. Där ligger en fjäder, bläckstift...
    Allting är sönderplockat.

  151. Då har det gått tre minuter, så
    då man kan sätta ihop pennorna igen.

  152. Man vill ha saker i munnen.
    Man tuggar på håret-

  153. -suger på tummen,
    tuggar på nån plastpärla-

  154. -och går i gång
    med munnen hela tiden.

  155. Det är också ett sånt drag
    som är typiskt att leta efter.

  156. Det hänger ihop lite med autism-
    spektrumen, som jag inte går in på.

  157. Men ADHD och det här
    hänger tillsammans i mycket.

  158. Men kolla på det: Om de ofta
    har håret eller tummen i munnen-

  159. -eller en pärla i munnen
    om de pärlar.

  160. Det är också såna saker
    vi ska reagera på.

  161. Och så självklart kamratproblemen.

  162. De kommer ju tyvärr av allt det här.

  163. Vad ser vi i skolan
    på den här kategorin?

  164. Konsekvenserna är att
    man inte har kompisar på rasterna.

  165. Man är själv, man drar sig undan.
    Man kanske inte förstår spelreglerna.

  166. Man blir ensam. Både lite självvalt,
    men man blir också lätt utstött.

  167. Undervisningen brukar gå bra fram
    till slutet på mellanstadiet.

  168. Sen blir kraven för höga.
    Får man inte hjälp innan dess-

  169. -är det jättestor risk
    att man faller ut.

  170. Kommer vi till högstadiet och inte
    fått hjälp blir det mycket problem.

  171. Alternativt att man sitter tyst
    längst bak i klassrummet-

  172. -och inte får mycket gjort
    och inte får mycket hjälp.

  173. Det sitter nån stökig längre fram
    som tar uppmärksamheten.

  174. Själv flyger man under radarn.
    Man mår dåligt och klarar inte det.

  175. Några frågor innan jag går vidare?

  176. Inga funderingar?

  177. En annan punkt
    som jag glömde ta upp är maten.

  178. Tjejer med ADHD äter
    ofta mycket och gärna sötsaker.

  179. De har svårt att förstå
    när det är bra och nog.

  180. När de kommer upp i ålder
    kan det slå över åt andra hållet-

  181. -att det blir matstörning
    åt anorexihållet.

  182. Men när de är små är det lätt
    att de äter fort och mycket.

  183. Som behandlingshem eller förälder
    måste man säga stopp.

  184. "Det här är fullgott.
    Du behöver inte äta mer nu."

  185. De andra tjejerna är mätta sen länge-

  186. -och förstår inte
    hur den fjärde kan trycka.

  187. Det är ett kännetecken
    vi bör reagera på.

  188. Det finns en bra bok i ämnet-

  189. -som heter
    "Flickor med AD/HD". En grön bok.

  190. Skriven...

  191. ...jag kan inte uttala efternamnet.

  192. Nadeau. Det är en grön bok.
    Den är riktigt bra.

  193. Den delar upp det
    i låg-, mellan- och högstadie.

  194. Så jag tänkte gå lite
    på de punkterna.

  195. Och låg- och mellanstadiet
    för flickor med ADHD:

  196. Generalisering
    från en situation till en annan.

  197. De har svårt
    med den allmänna inlärningen-

  198. -att ta med sig kunskapen
    härifrån dit.

  199. De dagdrömmer mycket.

  200. Redan på låg- och mellanstadie
    uppvisar de depression och ångest.

  201. Att de inte kan ha kvar
    uppmärksamheten i leken.

  202. Lättdistraherade,
    och de sociala situationerna igen.

  203. När de leker på rasterna
    har de svårt att vänta på sin tur.

  204. Uthållighet, pålitlighet,
    den kommunikativa kompetensen-

  205. -och att de avbryter och stör
    de andra tjejerna i leken.

  206. När vi kommer upp till högstadiet
    finns det helt andra krav.

  207. Man får betyg,
    och det sociala blir mycket svårare.

  208. Man märker i skolan att de har krav
    på att planera sina uppgifter.

  209. Det blir väldigt svårt
    med de exekutiva svårigheter man har.

  210. Den sociala kompetensen
    blir ännu svårare-

  211. -och omognaden ännu tydligare.

  212. De stöts ut från kamratgrupperna
    och drar sig därifrån.

  213. De hamnar efter i skolarbetet ofta-

  214. -och känner sig dumma
    och får problem med betygen.

  215. När vi utreder tjejerna
    - vi kan ju göra det-

  216. -så märker man rätt ofta
    att många av dem har hög begåvning.

  217. Ändå underpresterar de i skolan
    och får dåliga betyg.

  218. Det här har gett tjejerna
    jättedålig självkänsla.

  219. Och hade vi
    gett dem en-till-en-undervisning-

  220. -och hittat det tidigare-

  221. -så hade de inte behövt ha
    dåliga betyg och dålig självkänsla.

  222. Och de hade inte behövt
    söka sig till riskmiljöer.

  223. Vi ser på våra tjejer på hemmet att
    de i de miljöer de drar sig till...

  224. ...utsätter sig
    för risk för missbruk...

  225. ...och sexuella relationer
    som kan vara direkt skadliga.

  226. Så då är frågan
    hur vi kan hjälpa tjejerna-

  227. -hur kan vi göra det bättre för dem?

  228. De jag tycker är viktigast är
    att vi lär oss känna igen symptomen-

  229. -och lär oss lyssna på mammorna,
    så vi tidigt kan diagnosticera dem.

  230. Det är inga frågor?
    Det är väldigt tyst i dag.

  231. Kunskap om ADHD till folk...

  232. ...skola och andra sociala miljöer.

  233. Hur ser det ut för pojkar
    och hur ser det ut för tjejer?

  234. Den tysta tjejen som flyger
    under radarn där bak, hur mår hon?

  235. Tjejen som vässar pennan
    flera gånger, måste gå på toa-

  236. -och lånar sudd under lärarens
    genomgång är inte vidare jobbig-

  237. -men varför lånar man suddet
    medan läraren pratar-

  238. -varför vässar man pennan
    under lärarens genomgång?

  239. Reagera på signalerna
    och fundera på varför-

  240. -och skapa en tidig utredning.

  241. När vi fått svart på vitt
    att där är en ADHD-problematik-

  242. -då måste vi anpassa skolmiljön-

  243. -ge dem möjlighet till
    en-till-en-undervisning-

  244. -hjälpa dem komma i gång med projekt
    och avsluta dem.

  245. Sätta dem i gruppbehandlingar-

  246. -så att de får hjälp
    att reflektera över sitt beteende.

  247. Jobba med seriesamtal
    och sociala berättelser-

  248. -så vi lär dem förstå sambanden.

  249. Och så självklart medicinering.
    Medicinering är en känslig bit-

  250. -men i skolan hjälper den många.

  251. Medicineringen går ju på symptomen.

  252. Behandlingen som vi gör i samtalen
    kanske förändrar beteenden.

  253. Men att även gå på symptomen hjälper.

  254. Det ska inte underskattas -
    framför allt i skolan.

  255. När jag säger medicin,
    vad menar jag då?

  256. Jag menar framför allt preparat
    som höjer energinivån-

  257. -så de orkar
    fokusera och koncentrera sig.

  258. Klassiska Concerta, Ritalin
    och Strattera.

  259. Det finns fler. Det finns
    positiva och negativa sidor-

  260. -så det är inte ett lätt beslut.
    Men det hjälper målgruppen.

  261. Sen har de ofta sömnproblem.

  262. De sover ofta dåligt,
    lite och osammanhängande.

  263. Det är inte ovanligt
    att man somnar vid två-tre-

  264. -och så ska man upp till skolan
    när man sovit fyra-fem timmar-

  265. -och så tar skolan dessutom
    väldigt mycket energi.

  266. Det vet vi ju själv att om vi
    får lite sömn när vi ska jobba-

  267. -så mår vi dåligt, blir stressade
    och tappar minnesfunktioner.

  268. Så här har de det ofta
    varje dag och varje natt.

  269. De mediciner som ges mycket i Sverige
    är melatonin eller Circadin.

  270. Den ena är snabbverkande
    och den andra mer långtids-.

  271. Det är väldigt snälla mediciner-

  272. -och de har inte alltid
    så bra effekt på våra ungdomar.

  273. Men vi behöver hjälpa dem
    att kunna sova.

  274. Om vi kör med medicin eller inte,
    eller med nåt sömnprogram...

  275. Det är en fördel
    att försöka köra det tillsammans.

  276. Vi måste hjälpa dem att sova.

  277. Om vi då får upp energinivån
    på dagen med medicin-

  278. -och får till mer regelbunden sömn på
    nätterna, vad är det då vi vill nå?

  279. Då vill vi nå minskad hyperaktivitet,
    minskad impulsivitet-

  280. -och framför allt
    ökad koncentration och uppmärksamhet.

  281. De kommer klara av skolan
    och sociala situationer bättre...

  282. ...och förhoppningsvis också
    få en bättre självkänsla.

  283. Jag fortsätter prata
    tills nån räcker upp handen.

  284. Resursperson/coach,
    det är vi inte så bortskämda med-

  285. -med det hjälper våra ungdomar mycket
    att ha nån som hjälper dem i skolan.

  286. Och ska de få det
    måste de bli diagnosticerade-

  287. -så vi kan ge dem
    den här möjligheten. Där är en fråga.

  288. Du pratar om
    vikten av att diagnosticera-

  289. -och det är inte ovanligt
    att socionomer pratar om-

  290. -överdiagnosticering av ADHD.

  291. Symptomen kan lika väl
    handla om brister i en hemmiljö.

  292. Jag vill bara höra
    vad du har att säga kring det.

  293. Är man van utredare
    skiljer man på det.

  294. Problemen i hemmiljö ser annorlunda
    ut och får andra konsekvenser.

  295. Jag tycker inte det är en risk.

  296. Använder man en bra utredare behöver
    man inte bekymra sig för det.

  297. De ungdomar vi får
    som kommer från en jobbig hemmiljö-

  298. -går att hjälpa
    på ett helt annat vis.

  299. Jag tycker inte att där är en
    överdiagnosticering på det viset.

  300. Det jag kan känna är att man
    förlitar sig för mycket på medicin-

  301. -och tappar den andra delen:

  302. Sömndagbok, coachning och stöd -
    där tycker jag vi missar.

  303. Men överdiagnosticering
    ser jag ingen större risk i.

  304. Men visst får man ibland
    liknande symptom på olika orsaker.

  305. Men efter ett tag blir man duktig
    på att se skillnaderna-

  306. -och hur man ska hjälpa de olika.

  307. Jag blir glad att du ställer frågan,
    för det här händer tjejerna mer.

  308. Tjejerna anses ha tonårsproblem,
    de kanske kan men inte vill.

  309. De får såna svar-

  310. -och därför
    inte får den hjälp de behöver.

  311. Det kan göra mig
    väldigt upprörd emellanåt.

  312. Som kille var det lättare.
    Slogs man och var utåtagerande-

  313. -så fick man hjälp.

  314. Som tjej
    var det lättare att få höra:

  315. "Varför skärper du inte dig?"

  316. Såna direkt dumma kommentarer,
    som killarna slipper få.

  317. Så det är bättre att komma fram till
    att det är hemmiljön-

  318. -än att inte utreda
    och kanske missa en ADHD-problematik.

  319. Bortsett från medicinen, hur kan vi
    minska symptomen för dessa tjejer?

  320. Ett bra sätt
    är strukturerade förhållanden.

  321. I skolan jobbar vi mycket
    med scheman och bilder-

  322. -väldigt konsekvent och genomtänkt.

  323. På behandlingshemmet har vi
    morgonmöten och kvällsmöten.

  324. Varje kväll
    går vi igenom morgondagen.

  325. Med vem gör du det, när gör du det,
    hur gör du det, varför gör du det?

  326. Varje morgon är det morgonmöte.
    Vad gör du i dag? De har schemat.

  327. Vad gör du, när gör du det,
    med vem gör du det och hur?

  328. Hela tiden.
    Skapa en förutsägbarhet och struktur.

  329. Minska stressnivåerna
    och allting som ställer till det.

  330. Mycket en-till-en-situationer.
    Det är ofta en begåvad grupp-

  331. -men de anses inte det på grund av
    att de inte presterar i skolan.

  332. Sätter vi dem i situationer
    med en till en-

  333. -så lär de sig,
    de tar in informationen-

  334. -och de presterar på
    den nivå som vi förväntar oss.

  335. Och likadant,
    på vilket sätt presterar de sämre?

  336. När det är ostrukturerat,
    när de inte vet varför-

  337. -och om det är
    repetitivt eller tråkigt.

  338. Det här kan låta bortskämt,
    och föräldrar kallar ofta barnen det.

  339. "När jag var ung..." eller "Den borde
    få följa med ut och hugga träd".

  340. Problemet är att barnens belönings-
    system gör att de följer lust.

  341. Det som ger lust, det följer de.
    De väljer inte de här problemen.

  342. Ger vi dem repetitiva, tråkiga
    uppgifter kan de inte fokusera.

  343. Och det är svårt, för hur ger man
    alltid lustfyllda uppgifter i skolan?

  344. Men det här är vår utmaning.
    Vi måste bli bättre på det.

  345. För då klarar de av att prestera.
    Och ta bort idén om att man är klen-

  346. -och bara måste skärpa sig.
    För de har inte den förmågan.

  347. Varje gång man säger det
    ger man dem lite sämre självkänsla-

  348. -och har inte förstått dem.

  349. Ja...

  350. Två sekunder så ska du få en mick.

  351. Du kommer in på föräldrarna
    och att de gnäller-

  352. -men hur arbetar ni med föräldrarna?

  353. -För det här är ändå unga människor.
    -Det stämmer.

  354. Det är en bra fråga.
    Det vi vill och försöker-

  355. -är att utbilda
    både föräldrar och omgivning-

  356. -på vad är det med ditt barn?

  357. Och mer specifikt än jag pratar om
    nu. För då har vi ofta en utredning.

  358. Vi kan berätta vilka hinder barnet
    står inför. Vilka styrkor har det?

  359. Man kan försöka utbilda föräldrarna
    och sitta med dem.

  360. De här styrkorna och svagheterna
    har barnet, och förklara det.

  361. Problemet är att inte alla föräldrar
    tar till sig det så lätt.

  362. Så det är ett tufft arbete
    att jobba med dem.

  363. En del föräldrar
    känner igen sig själva.

  364. "Så här var jag i skolan."

  365. Tyvärr har man en del föräldrar-

  366. -som tycker att om man är hårdare
    så löser det sig.

  367. Det är ofta tufft
    att få dem att förstå.

  368. Man får gå igenom utredningen med
    dem och försöka åka hem till dem-

  369. -bjuda in dem till behandlingshemmet,
    och helt enkelt utbilda dem.

  370. Var det nåt sånär svar på din fråga?

  371. Typ?

  372. Har du en följdfråga?

  373. Det här är kanske också
    nån form av krisreaktion-

  374. -när man konstaterar att man har ett
    barn med en funktionsnedsättning.

  375. Ofta när de kommer till oss
    har vi passerat det.

  376. De kommer ofta för att de missbrukar,
    varit i problem med polisen-

  377. -eller inte närvarar i skolan. Så
    ofta vet föräldrarna att det är nåt.

  378. Däremot vet de inte alltid
    hur de ska hantera det.

  379. Men en krisreaktion
    får vi inte så ofta.

  380. Det är ändå skillnad på
    en livslång funktionsnedsättning-

  381. -och om man har nånting
    som man kan göra nånting åt.

  382. Du menar så. Ja, det har du rätt i.

  383. Visst är det så.

  384. Jag tycker inte jag har sett
    så mycket krissituationer på ADHD.

  385. Det finns andra elever
    där vi får de reaktionerna.

  386. Men med ADHD:n
    tycker jag inte vi får det så ofta.

  387. ADHD tycker jag börjar bli
    rätt så normaliserat.

  388. -Nu är jag nöjd.
    -Tack.

  389. Sen är det det också, lite när vi
    pratar om föräldrar eller omgivning-

  390. -att vi måste belysa de positiva
    egenskaper som det här för med sig.

  391. Ofta fokuserar jag och vi
    mycket på vilka problem man har.

  392. Där finns också en rad
    positiva egenskaper med det här.

  393. Man blir kreativ, lite idéspruta.

  394. Man vågar gå in i projekt,
    starta projekt.

  395. Man reagerar snabbt på förändringar.

  396. Man är entusiastisk och energisk.

  397. Öppen för nya sociala situationer.
    Spontan.

  398. Ofta har de...
    Hur ska jag uttrycka mig?

  399. Varm personlighet - kan man säga så?
    Ja...

  400. Det är människor som fungerar bra
    i vårdyrket. De tar hand om folk.

  401. Vi måste belysa det.
    Om vi utreder ett barn-

  402. -måste vi också trycka på att de här
    styrkorna kommer ditt barn att ha.

  403. Så odlar vi styrkorna ordentligt
    så finns det bra förutsättningar.

  404. Sen har vi fördelen
    att många i vår personalgrupp-

  405. -har själv diverse
    problem eller diagnoser-

  406. -så vi kan relatera till oss själva.

  407. Barn, hus, fungerande liv, jobb.

  408. Det går. Det är inte alltid lätt,
    men det funkar.

  409. Nån mer fråga?

  410. Jag pratar lite för fort,
    så jag har bara en enda slide kvar.

  411. Det var inte helt planerat.
    Angående att planera och genomföra.

  412. Sista punkten som är viktig att jobba
    med - och det gäller även killar-

  413. -det är att vi hjälper dem
    planera allt.

  414. Vad är det jag ska göra?
    Vad behöver jag?

  415. När ska jag göra det och med vem?

  416. Hur ska jag göra det?
    När ska jag vara klar med det?

  417. Hjälpa dem starta det,
    finnas där när de genomför det-

  418. -och framför allt när vi är klara
    att utvärdera tillsammans-

  419. -uppnådde du ditt mål, hur gick det?

  420. Vilka resurser behövde du inte,
    och vilka behövde du mer av?


  421. att vi och ungdomen blir bättre på-

  422. -att förstå
    den personen och hur det fungerar.

  423. Då är jag faktiskt redan klar.

  424. Ja?

  425. Har du några tips?

  426. Tillfällen som man kan förutse,
    som skolsituationer-

  427. -dem kanske
    vi kan förbereda ungdomen på-

  428. -men du nämnde
    de sociala situationerna.

  429. Har du tankar kring
    hur vi kan stötta i dem?

  430. Tänker du sociala
    i skolan eller i hemmet?

  431. Mera med vänner, kamrater...

  432. De här oförutsägbara händelserna.
    Framför allt med vänner, tänker jag.

  433. Ja, det är intressant men svårt.

  434. Att få föräldrarna att acceptera att
    deras barn har yngre lekkamrater-

  435. -redan där har vi en svårighet.

  436. Har du en 15-årig tjej
    med 11-åriga kompisar-

  437. -så tycker många föräldrar
    att hon inte ska leka med småbarn.

  438. Jo, låt henne göra det.

  439. Hon har förmodligen en mognadsnivå
    som inte är i sin klass.

  440. Har hon då hittat kompisar
    i några klasser under-

  441. -jobba inte emot det som förälder.

  442. Var glad att hon har hittat kompisar.

  443. Om man märker att hon inte
    förstår en social situation...

  444. Många av tjejerna
    läser i stället mycket...

  445. ...eller pysslar
    eller lägger pärlor eller nåt annat.

  446. Ha då förberett. Går vi ut
    har vi med oss kanske stickning.

  447. Under perioder har tjejerna
    stickat fruktansvärda mängder.

  448. Vi pratar 18-åriga tjejer
    med Subutex-missbruk.

  449. Det är inga enkla tjejer, och de
    stickar strumpor på löpande band.

  450. Och vi har med oss det ut,
    så vi har små väskor.

  451. Orkar de inte eller inte vill
    har vi förberett sånt.

  452. De kan gå åt sidan
    och göra vad de vill göra.

  453. Och vi pushar inte dem-

  454. -utan vi förstår
    att de behöver varva ner.

  455. Har de varit
    en dag i skolan är de ofta slut.

  456. När de kommer hem kanske
    de ska sitta en halvtimme vid tv:n-

  457. -och låta hjärnan
    släckas ner en halvtimme.

  458. Eller bara sova.

  459. Var det svar på din fråga? Litegrann?

  460. Nu var där några händer i luften.

  461. Hej.
    Ni pratar om att ni vill ha tips...

  462. ...på hur man pratar kring
    diagnosticering eller barnet.

  463. Jag har skrivit två barnböcker
    som man kan använda som verktyg.

  464. Den ena heter "Adde ADHD".

  465. Han har en mamma...

  466. ...som inte tycker om
    diagnosticeringar...

  467. ...men han själv accepterar detta.

  468. Men hur bemöter man detta
    bland kompisar, i skolan?

  469. Så jag ville göra ett sånt verktyg,
    för att börja diskutera det.

  470. Vad har du för tankar kring just...

  471. Jag har en föreläsning om barnets
    röst i centrum i dag 15.10 i P4.

  472. Men jag ville ställa en fråga:
    Hur jobbar ni-

  473. -kring identitetsskapandet
    när man får en diagnos som ADHD?

  474. Den är intressant, tycker jag-

  475. -och framför allt
    som förälder till barn med ADHD.

  476. För jag funderade
    rätt mycket runt min dotter:

  477. Vad kan det medföra
    att vi utreder henne?

  478. Jag insåg vilken diagnos
    hon skulle få rätt tidigt.

  479. Men när dottern blev lite äldre,
    slutet på lågstadiet-

  480. -och jag såg alla problem hon fick i
    skolan, var det inget problem längre.

  481. Nu pratar jag som förälder. Dottern
    förstod att hon inte var som andra-

  482. -att hon
    hade problem som de inte hade.

  483. Då hjälper jag henne
    om jag kan ge henne ett namn på det-

  484. -jag kan ge henne en förståelse för
    det och hon kan träffa andra med det.

  485. Jag gjorde en miss
    som drog ut på det nåt år.

  486. Och de förstår ändå väldigt snabbt
    att de är annorlunda.

  487. Ja?

  488. Han springer för fullt.

  489. Här! Där var två till, förresten.

  490. Om man ser att
    en-till-en-undervisning är det bästa-

  491. -men att skolan inte har möjlighet
    att erbjuda det, hur gör man då?

  492. Hur jobbar man med det? Det gör
    man inte - man stångar sig blodig.

  493. De har begränsade resurser.

  494. Både som behandlingspersonal
    och förälder får man försöka kriga-

  495. -och ha en viss förståelse
    för att de inte har mer resurser.

  496. Vi kan
    skicka med en personal till skolan-

  497. -men det är det inte många som kan.

  498. Våra ungdomar kan ha med nån-

  499. -men de andra i klassen
    med liknande problem-

  500. -de får inte den hjälpen heller.
    För den finns inte.

  501. Lärarna är ju jättepositiva till det,
    men pengarna finns inte.

  502. Det här får jättegärna bli en
    politisk fråga - en stark fråga.

  503. Jag skulle bara fråga-

  504. -om du har en uppfattning om ned-
    varvningen efter en jobbig skoldag-

  505. -vad tycker du om
    att de varvar ner med Youtubeklipp?

  506. Ja, det är en bra fråga.

  507. Jag hade en period när vi tyckte-

  508. -att barnen inte skulle sitta
    vid datorn när de varvar ner.

  509. Men hur gör jag själv?

  510. Jag var jättenervös
    inför den här föreläsningen.

  511. Så jag spelade spel på min telefon
    för att varva ner.

  512. Om det funkar för mig, varför
    ska jag förbjuda mina ungdomar?

  513. Så jag har fått ändra det.
    Jag kan ju inte säga en sak åt dem-

  514. -när jag själv gör nåt annat.

  515. Utan funkar Youtubeklipp,
    så kör Youtubeklipp.

  516. Jag har tjejer som stickar,
    spelar datorspel eller sover.

  517. Gör det ni vill - bara det funkar.

  518. Kolla på "Hem till prärien"
    om ni vill.

  519. Där var en hand
    som var uppe längre till vänster.

  520. Det är självklart att behandlingshem
    är jättebra för många av ungdomarna-

  521. -men de kan inte vara på
    behandlingshem hela livet.

  522. -Hur jobbar ni med bra utsluss?
    -Den är svår.

  523. Får vi välja har vi
    ett eget utslussboende i Östersund-

  524. -som vi helst kör dem vid.

  525. Då kan vi fortsätta tills de är
    21 och har fått sysselsättning.

  526. När de slussas till hemkommunerna
    får de i bästa fall växelvis boende-

  527. -och vi kan jobba med
    skola och socialtjänst på plats.

  528. Tyvärr blir de ibland bara hemtagna-

  529. -utan att vi har möjlighet att
    jobba med funktionerna på hemorten.

  530. Då har vi inte mycket att sätta till.

  531. Det var inget bra svar,
    men det är så det funkar.

  532. Får vi välja
    vill vi ha dem igenom hela skolan.

  533. Annars vill vi ha växelvis boende,
    så vi kan jobba med funktionerna-

  534. -och förklara för dem
    hur ungdomen funkar.

  535. Och de gånger
    som nån har bestämt att de ska hem-

  536. -då är det inte mycket vi kan göra.

  537. Men det är också där
    som vi har flest misslyckanden.

  538. När det bara tas hem och vi
    inte får ha en rejäl överlämning-

  539. -då har vi också störst risk
    att det går åt helvete.

  540. Det är nio minuter kvar,
    om nån har nån mer fråga.

  541. Här framme. Han kommer springandes.

  542. Var? Räck upp handen.

  543. Jag jobbar på Arbetsförmedlingen,
    och nästa steg-

  544. -när man
    har gjort klar en form av skola-

  545. -så har man arbetslivets krav att
    möta, och det kräver anpassningar.

  546. En del har svårt att orka heltid-

  547. -eller man måste ha stödperson
    eller struktur på jobbet.

  548. Hur mycket pratar ni om
    vad som händer lite längre fram?

  549. Vi har lite tur, för vi har en
    arbetsförmedling som är van vid oss.

  550. Vi bor i en liten ort, Strömsund,
    som är vana vid oss.

  551. Och de brukar ge bra möjligheter.
    Så...

  552. Det finns en mekanisk verkstad som
    har hjälpt många av våra ungdomar.

  553. Då brukar Arbetsförmedlingen
    hjälpa dem med handledartid-

  554. -och att de får bidrag för ungdomen,
    så den kan ta en extra rast-

  555. -och må dåligt ibland utan
    att arbetsgivaren blir för upprörd.

  556. Sen är det
    en van arbetsförmedling vi har.

  557. Ibland åker de ut
    och pratar med arbetsgivaren-

  558. -men lika ofta får vi möjligheten.

  559. "Kan ni förklara för arbetsgivaren
    vad det är för ungdom?"

  560. Sen är det sekretess,
    så man får inte säga allt-

  561. -men tillräckligt mycket kan
    man berätta för att de ska förstå.

  562. Vi har
    en bra arbetsförmedling på så vis.

  563. Jag kan bidra
    med lite hopp inför framtiden.

  564. Om man kommer
    till högskola eller universitet-

  565. -har man rätt
    att få stöd i sina studier-

  566. -till exempel en mentor
    som är det här en-till-en-stödet.

  567. Och vi kan inte säga
    att vi inte har pengar-

  568. -eftersom vi måste avsätta pengar.

  569. Så man kan aldrig säga
    att man inte kan ge stöd.

  570. Vi har många
    som lyckas bra som har ADHD-

  571. -och vi har
    en del lärare säkert också.

  572. Det finns hopp, men det är bra
    om man har fått stödet från början-

  573. -annars
    kanske man inte kommer så långt.

  574. Det du berättar gör mig jätteglad,
    för det behöver våra ungdomar.

  575. Problemet när de kommer till oss
    är att de har missat många år-

  576. -så det är inte högskolan som är
    aktuellt, utan en folkhögskola.

  577. Men att möjligheten finns är bra.
    Vissa ligger högt begåvningsmässigt.

  578. Vi pratar 130 på begåvningstesterna,
    men de kan inte ta examen.

  579. De kommer in på högskolan och gör
    bra ifrån sig men tar inte examen.

  580. Hjälpen du beskriver
    kanske kan få dem igenom systemet.

  581. Så det är ju jättepositivt.

  582. De måste söka det själv.

  583. Bra, då ska vi informera dem om det.
    Tack.

  584. I röd tröja.

  585. Jag jobbar på en skola, och det
    finns ofta flera barn i samma klass-

  586. -med ADHD eller annat.
    Det jag funderar över:

  587. Får ni ofta prata med skolan
    om det här med att anpassa?

  588. Vi vill ju inkludera, inte exkludera.
    De ska få stöd i klassrummet.

  589. Det handlar jättemycket
    om att lärarna anpassar-

  590. -och det gör de kanske inte alltid,
    på grund av att de inte hinner.

  591. Får ni ofta
    ha den diskussionen med lärare?

  592. Utifrån
    våra ungdomar får vi ofta det.

  593. Däremot
    finns det inte alltid resurser-

  594. -att anpassa undervisningen
    så som vi vill.

  595. Så vi fuskar ofta och skickar
    med egen personal till skolan-

  596. -som gör det i stället.

  597. Så det är som jag svarade innan:
    Vi skickar med egen personal.

  598. Och då når vi resultat,
    för då har vi en som kör en-till-en.

  599. Men vi har det problemet i norra
    Jämtland att vi har långt till BUP.

  600. Så de
    har inte möjlighet att komma upp.

  601. De kör med videolänk-

  602. -men det är femton mil enkel väg
    till skolan.

  603. Så vi skickar oftast med eget.
    Det är enklast.

  604. Är det inte fler frågor?

  605. Då tackar jag för mig. Ha det bra.

  606. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tjejer med autism/ADHD

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tjejer med autism/adhd missas oftare än killar och de får sällan rätt behandling. Varför finns skillnader och vilka är de? Christian Möller som är specialiserad på utredning och behandling av ungdomar med NP-problematik berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
ADHD, Autism, Autismspektrumstörningar, Flickor, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Unga kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Hedersrelaterat liv, våld och mord

Sara Mohammad, grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF, föreläser om hederskultur och mekanismerna bakom hedersrelaterade brott. Hon berättar om egna erfarenheter samt om hur socialtjänsten med större kunskap om hedersförtryck skulle kunna bli bättre på att identifiera och hantera hedersrelaterade brott. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Ett hållbart arbetsliv för socialsekreterare

Tung arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser. Många socialsekreterare lämnar branschen. Vilka är bristerna? Vilka lärdomar drar man och vilka goda exempel kan inspirera och spridas? Eva Karsten och Sara Strandberg, båda vid Arbetsmiljöverket, berättar om tillsyn och lyfter fram goda exempel på hur man har arbetat för bra arbetsmiljö för socialsekreterarna. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mot våldsbejakande extremism

Vet du som arbetar inom socialtjänsten vad du ska göra när du får kännedom om ett barn som är på väg att radikaliseras eller när ett barn lever i extremistmiljöer? Olga Gislén och Helena Stålhammar från Socialstyrelsen berättar om arbetet med att stödja socialtjänsten och om socialtjänstens roll i förhållande till andra aktörer. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelproblem

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga. Från och med 1 januari 2018 ingår spelmissbruk i socialtjänstlagen på samma sätt som alkohol- och drogmissbruk. På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett kunskapsstöd om spelproblem. Jessika Spångberg från Folkhälsomyndigheten och Christina Högblom från Socialstyrelsen berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Tjejer med autism/ADHD

Tjejer med autism/adhd missas oftare än killar och de får sällan rätt behandling. Varför finns skillnader och vilka är de? Christian Möller som är specialiserad på utredning och behandling av ungdomar med NP-problematik berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mål och mening i liv och ledarskap

Vår nutid kännetecknas av brådska, trendkänslighet, psykisk ohälsa och krav på evidens. Erica Falkenström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om personligt existentiellt välbefinnande och om etiskt ansvarstagande i samhälle och arbetsliv. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Empatiutmattning

Hur tränar man hjärnan i glädje och trygghet för ökat lugn, fokus och prestation på jobbet? Christina Andersson, doktorand vid Karolinska institutet, berättar om begreppet compassion (självmedkänsla) och om empatiutmattning. Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående? Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Nya kunskapsstöd för ekonomiskt bistånd

Anette Agenmark, Jenny Nybom och Åse Andersson från Socialstyrelsen berättar om ett nytt kunskapsstöd som ska underlätta att väga samman kunskap om individers förutsättningar och behov. Det handlar om FIA och SUE - bedömningsmetod och uppföljningsverktyg för arbetet med biståndsmottagare. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.