Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2017 som hölls den 18-19 september på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017 : Mål och mening i liv och ledarskapDela
  1. Att människans djupaste lycka
    är att leva i ett-

  2. -med den hon till sitt väsen är.
    Nämligen en förnuftig varelse.

  3. Jätteroligt att vara här och få prata
    med er, för jag tänker vända mig-

  4. -direkt till var och en av er.
    Ni märker inte det, men..

  5. ...föreställ er det,
    för jag vill ha den kontakten...

  6. ...och, ja... Innan jag säger nåt mer
    om vem jag är-

  7. -och varför jag står här, vill jag
    vädja till er att tänka kritiskt-

  8. -och ifrågasättande kring det jag
    säger, för jag ger ett perspektiv.

  9. Jag gör inte anspråk
    på hela sanningen-

  10. -om en stor, komplex situation.

  11. Jag hoppas att det blir spännande
    och berörande på många sätt.

  12. Det är ju utlovat...i programbladet-

  13. -där det står...om vår nutid och hur
    man möjligtvis skulle kunna tänkas-

  14. -vända utvecklingen. Det här
    kan bli spännande, hoppas jag.

  15. Erica Falkenström heter jag, och
    jag...är i dag anställd som lektor-

  16. -på institutionen
    för pedagogik och didaktik.

  17. Jag undervisar i ledarskap
    och organisation.

  18. Jag forskar om etik
    i ledning och styrning av vården-

  19. -även äldreomsorgen. Jag skrev min
    avhandling om verksamhetschefer-

  20. -i hälso- och sjukvården.
    Vilka etiska dilemman de möter-

  21. -och hur de...hanterar
    de här olika etiska dilemmana.

  22. Det var ofta budgeten som styrde
    mer än etiska argument-

  23. -trots att det var läkare,
    psykologer, socionomer-

  24. -som var verksamhetschefer.
    Jag sökte mer forskningspengar-

  25. -och hade tur att få det.
    Jag ägnade nästan fyra år åt-

  26. -att studera etiskt ansvarstagande
    och etisk kompetens-

  27. -i hälso- och sjukvårdens
    ledningsorganisation.

  28. Landstingspolitiker...
    opolitiska chefstjänstemän-

  29. -och de högsta cheferna: VD:ar
    och hälso- och sjukvårdsdirektörer.

  30. Vi har ett bokmanus klart.
    Det här är frågor-

  31. -som jag har varit intresserad
    av länge. Jag ser en tydlig koppling-

  32. -mellan etik
    och etiskt ansvarstagande-

  33. -och existentiellt välbefinnande.

  34. Det är lite av vad vi ska prata om,
    och jag kommer...

  35. ...att prata en hel del utifrån
    min första bok, som kom ut 2002.

  36. Den heter
    "Vad vill du - egentligen?".

  37. Då hette den
    "Om mål, mening och balans i livet".

  38. I dag heter den, för den har kommit
    i nyutgåva... I dag heter den:

  39. "Vad vill du - egentligen?".
    Notera tankstrecket.

  40. Är det mina tankar, känslor och ord
    jag hör, uttrycker och anammar?

  41. Eller har jag bara anpassat mig och
    svarar så som det förväntas av mig?

  42. Mycket av det jag säger bygger på
    och kretsar kring den boken.

  43. Men även kring andra böcker.
    Men det är inte forskningsresultat-

  44. -jag kommer att presentera, utan jag
    ska levandegöra några...utmaningar-

  45. -som jag tycker mig se, och som det
    faktiskt finns fakta på, forskning-

  46. -och annat som visar.

  47. Jag kommer att kretsa kring dig
    personligen, dig och mig, var och en.

  48. Hur vi har det i våra liv och...
    ja, så. Och våra arbetsplatser.

  49. I arbetsorganisationerna
    och på samhällsnivå.

  50. Vad är det som utmärker samhället-

  51. -om man tar och kikar på det utifrån
    de här existensetiska perspektiven?

  52. Nu tänker jag dra i gång
    och säga så här...

  53. Jo, jag måste säga en sak till först.

  54. När jag gick ut
    min grundutbildning...

  55. Då hette den "Linje för personal
    och arbetslivsfrågor".

  56. Jag försatte mig i arbetslöshet,
    för jag visste inte-

  57. -vad jag själv ville, egentligen.

  58. Mina kamrater var övertygade om att
    de skulle jobba som personalchefer-

  59. -med ledarutveckling och personlig
    utveckling. Men jag undrade:

  60. "Vem var jag att göra det?"
    Vad skulle jag stå på för grund?

  61. Jag kände mig väldigt vilsen
    i det läget.

  62. Jag försatte mig i frivillig
    arbetslöshet. Jag fick ett munspel-

  63. -och försökte lära mig, men det
    gick inte så bra kan jag säga.

  64. Men sen hörde jag mig själv: "Erica,
    du skulle ha blivit journalist."

  65. Det var en gammal dröm jag hade-

  66. -men jag trodde inte
    att jag kunde bli det.

  67. Jag har hunnit bli så gammal
    att jag gick på skrivmaskin.

  68. Jag fick sitta och skriva jättefort.
    Ulla hette fröken. Hon hade vitt-

  69. -papiljottlagt hår
    och fina pärlemorörhängen.

  70. Hon var jättesträng. Hon var gammal
    VD-sekreterare. Hon kom till mig-

  71. -och så fort hon kom skrev jag fel.
    "Det är inget för mig"-

  72. -"att bli journalist." Jag trodde
    att det hörde till arbetsvillkoren-

  73. -att snabbt skriva klart en kort
    artikel. Men sen lärde jag mig mer-

  74. -och insåg att man
    kunde skriva reportage och sånt.

  75. Då kom jag att utbilda mig
    till journalist På Poppius.

  76. Jag skrev under många år,
    eller större delen av 90-talet.

  77. Jag jobbade som journalist och skrev
    om psykisk och social arbetsmiljö.

  78. Jag lärde mig jättemycket.
    Många intressanta människor-

  79. -och många spännande miljöer
    fick jag se.

  80. Det är den bästa skolan jag har
    gått i. Man fick ställa dumma frågor-

  81. -för det ingår i journalistyrket. Man
    måste inte visa att man är duktig.

  82. Ibland får man de bästa svaren
    när man ställer lite...naiva frågor.

  83. Jag är inte journalist i dag. Jag
    lämnade yrket av yrkesetiska skäl-

  84. -eftersom jag var mogen
    att hjälpa till.

  85. Jag hade bildat mig en egen
    uppfattning. Jag kunde jobba utifrån-

  86. -att jag bottnade i de här frågorna.

  87. Och då...
    Det har jag gjort de senaste...

  88. Jag vet inte hur man ska räkna,
    men under femton, sjutton år-

  89. -jobbade jag som konsult
    med livs- och karriärplanering-

  90. -på existentiell grund,
    apropå "egentligen".

  91. Många upplevde att det var svårt
    att få balans i sina liv.

  92. Det här var 1999, 2000.

  93. Och...på den vägen var det.
    I dag är jag inte konsult heller.

  94. Jag åtar mig ytterst få uppdrag.
    Jag är mest ute och pratar så här-

  95. -eftersom jag mer har kommit att
    ägna mig åt forskning och att skriva-

  96. -för det kan jag inte sluta med.
    Det är kul.

  97. Men därifrån...

  98. Visste ni
    att den psykiska ohälsan i Sverige...

  99. ...som orsak till sjukskrivning,
    har ökat sen 2012.

  100. Från 15 000 fall-

  101. -till 26 000 fall till 2014,
    på två år.

  102. Det kan man läsa
    i Folkhälsorapport.

  103. Det man anger som orsak är höga krav,
    både i privatlivet-

  104. -och i arbetslivet och stress.
    Men sen tar det stopp.

  105. Vem frågar på allvar
    vad som ligger till grund för det?

  106. Hur kommer sig
    de höga kraven och stressen?

  107. Är det verkligen psykisk ohälsa
    som utgör vår största...

  108. ...folksjukdom?

  109. Eller kan det vara så...
    att det snarare handlar-

  110. -om en mycket större och allvarligare
    sjukdom i själva samhällskroppen?

  111. Jag tror nämligen det. Den psykiska
    ohälsan är kanske en sund reaktion-

  112. -på en osund situation.

  113. Så...

  114. Många människor skrev till mig.
    Jag har en hel låda med brev.

  115. Jag tänkte ta med den och visa,
    för det är gripande brev från läsare.

  116. Den här boken sålde i kolossala
    mängder, och sen försvann förlaget-

  117. -och jag gjorde annat,
    och boken fanns inte, och sen...

  118. ...trodde mitt nya förlag på det här.

  119. "Det är nog en god idé att
    ge ut den igen." Jag jobbade om den-

  120. -och blev lika kär i frågorna igen.

  121. Man kan känna passion när man brinner
    för nåt. "Det här känns angeläget."

  122. Man kan säga att... Tomhet
    var en sån här känsla. Människor...

  123. Vänta, jag gör så här. Förlåt.

  124. Förr i tiden, för länge, länge sen,
    upplevde de tomhet på grund av-

  125. -att de var uttråkade. Det kan
    man läsa om man läser Erich Fromm-

  126. -och Viktor Frankl, de gamla
    efterkrigsexistentialisterna.

  127. Men i dag upplever människor tomhet,
    vilket jag märket i breven-

  128. -och när jag mötte människor-

  129. -trots att vi lever
    i en händelserik tillvaro.

  130. Är det nåt ni kan känna igen?

  131. En och annan...

  132. ...eller flera av er kanske gör det.

  133. Det existensetiska perspektivet-

  134. -ska jag prata om först.
    Sen kommer jag in på arbetsliv-

  135. -och sen levererar jag nåt-

  136. -som Aristoteles skulle ha tagit sig
    för pannan och sagt:

  137. "Erica, ge inga goda råd. Människor
    lyssnar inte på dem i alla fall."

  138. Så skulle han ha sagt-

  139. -men jag har försökt
    att vara pedagogisk.

  140. "Det här skulle man kanske kunna
    göra." Men först, vad menar jag?

  141. "Existo" kommer av
    att visa sitt ansikte-

  142. -att vara nån med sin identitet-

  143. -att göra sig synlig inför andra.

  144. De existentialistiska filosoferna-

  145. -som jag dammade av och läste,
    förutom de som jag nämnde...

  146. Beauvoir var den enda kvinnliga,
    men även Sartre.

  147. Kierkegaard var
    inte efterkrigsexistentialist-

  148. -men han var den som lade grunden
    för de här perspektiven.

  149. Han menade, som många andra-

  150. -att vi är födda fria och har
    ett ansvar för våra handlingar.

  151. Det gör att vi oundvikligen kommer
    att uppleva existentiell ångest.

  152. Fjärilar i magen, handsvett,
    man ligger och tänker på kvällen.

  153. Det svåra är inte att välja,
    det svåra är att välja bort.

  154. "Tänk om jag väljer fel,
    om jag kommer att ångra mig."

  155. Existentialisterna talade också om
    att livet är ändligt.

  156. Vi måste välja i nån mening.
    Vi måste välja och vi måste dö.

  157. I övrig är det inte så mycket
    vi måste - egentligen. Men...

  158. Vi är ensamma i nån mening. Även om
    vi lever i relationer med andra-

  159. -är vi nånstans ensamma med
    vår frihet, våra val och vårt ansvar.

  160. Det som utmärker
    det existentiella är-

  161. -att man ser till hela människan.
    Vi är biologiska, psykologiska-

  162. -sociala, existentiella/andliga
    varelser i nån mening.

  163. Om man inte tar med alla
    de här dimensionerna-

  164. -finns det en risk att vi blir sjuka.

  165. Det är viktigt att förstå människan
    i relation till omgivningen-

  166. -i förhållande till
    hur vi lever privat-

  167. -hur vi har det på våra arbetsplatser
    med våra kollegor och i samhället.

  168. Vi behöver också förstå oss själva
    och andra i relation-

  169. -till de institutioner
    vi har i samhället.

  170. Jag har lagt till
    det etiska innehållet.

  171. Jag läste lika mycket etik som
    pedagogik i min forskarutbildning.

  172. Jag tänker att det
    behöver finnas ett innehåll också.

  173. Vad innehåller meningen vi upplever?
    Den kan bestå av vad som helst-

  174. -men jag var särskilt intresserad
    av etiska och moraliska aspekter.

  175. Hur vi förhåller oss till andra
    och arbete och samhälle.

  176. Jag vill introducera
    begreppen "person" och "aktör".

  177. Människan är både person och aktör.
    Som personer är vi alla lika-

  178. -har samma människovärde. Det är
    också skrivet i Regeringsformen-

  179. -och lagstiftningen. Det finns
    i Hälso- och sjukvårdslagen-

  180. -och i LSS-lagstiftningen.
    Men framför allt i våra grundlagar-

  181. -som är de högst rangordnade lagarna,
    står det om människans frihet-

  182. -värdighet och likhet.
    Det här är inga nya saker.

  183. Det är inget hokus pokus.
    Men som aktörer är vi olika.

  184. Vi föds i olika familjer med olika
    förutsättningar, i olika länder.

  185. En del föds...ja, det här
    påverkar oss socialt som ni vet.

  186. Människan som aktör säger
    också nåt om våra funktionsvärden.

  187. Den utbildning vi har,
    vilken social ställning vi har-

  188. -hur mycket vi tjänar, vilken
    position i organisationen vi har.

  189. Som aktörer är vi ansvariga för de-

  190. -som inte kan upprätthålla
    sin egen integritet.

  191. Det är ju nånting ni är
    ytterst medvetna om i ert arbete.

  192. Människan är sårbar.

  193. Vi är både autonoma och sårbara
    och beroende av andra.

  194. Man kan tala om existentiella behov
    och drivkrafter.

  195. Människor lever faktiskt av
    att skapa mening.

  196. Om vi inte upplever nån mening,
    är det svårt att komma upp ur sängen-

  197. -och känna: "Det här är viktigt." Man
    blir engagerad och energin kommer.

  198. Vi lever av att skapa mening, själva
    och med andra i olika sammanhang.

  199. Det är viktigt
    att bli sedd, förstådd-

  200. -att vi får komma till vår rätt, att
    nån bryr sig om det vi bidrar med.

  201. Den prestationsbaserade självkänslan
    är tacksam.

  202. "Vad duktig du är. Bra jobbat."
    Det ska vi få vara stolta över.

  203. Människan lever av att
    skapa mening och av att vara behövd-

  204. -sedd, förstådd, respekterad och
    älskad. Men vi är också rädda för-

  205. -att vara olika andra. Jag tänker
    på människan som kulturvarelse.

  206. Ni kanske inte tycker
    att det gäller er, men ja så...

  207. Människan fruktar att bli övergiven.
    Vi klarar oss inte på egen hand.

  208. Därför tenderar vi,
    menar till exempel Erich Fromm-

  209. -i boken "Flykten från friheten",
    som säkert fler av er har läst...

  210. Vi fruktar att bli övergivna
    och därför anpassar vi oss-

  211. -för att få höra till,
    för att få vara med i gemenskapen.

  212. En del av oss
    anpassar oss många gånger.

  213. Några mer, andra mindre,
    andra inte alls.

  214. Vi anpassar oss till
    vad andra förväntar sig av oss.

  215. Man kan anpassa sig så långt
    att det blir destruktivt-

  216. -för en själv och andra.
    Vi kan hitta extremer i form av...

  217. ...nazistiska och destruktiva,
    främlingsfientliga exempel.

  218. Men det kan vara på en arbetsplats.
    "Det är bara att gilla läget."

  219. "Vi jobbar nu efter
    ett 'coachande' ledarskap."

  220. Är ni med? Man anpassar sig inte bara
    efter politiska ideologier-

  221. -utan moden som kommer
    i form av management eller idéer.

  222. Kanske på gott...

  223. ...och ibland definitivt på ont,
    skulle jag säga.

  224. Här har vi flykten från friheten.
    Fromm och Viktor Frankl menar-

  225. -att människan fruktar att tomheten
    är bottenlös och inte går att fylla.

  226. Men det är inte riktigt sant,
    eftersom vi kan skapa mening själva.

  227. Men det förutsätter
    att vi gör bruk av friheten-

  228. -och tar ett personligt ansvar,
    vilket inte alltid är så behagligt.

  229. Och om man då ska förstå
    det som sker i vårt samhälle-

  230. -åtminstone till viss del, kan man
    tänka sig det högt uppdrivna tempot-

  231. -den prestationsbaserade
    självkänslan, de höga kraven-

  232. -att det hela tiden är mycket att
    göra och att vi måste anpassa oss.

  233. Att man driver med och
    driver upp tempot också i ett försök-

  234. -att självläka. Det fyller
    kanske en funktion i samhället.

  235. Kanske inte varje dag,
    men det ligger kanske nåt i det.

  236. Man offrar sin frihet-

  237. -och ger faktiskt också
    indirekt okända aktörer-

  238. -makthavare, stort inflytande
    över våra egna liv och samhället.

  239. När det finns vissa situationer,
    arbetsuppgifter-

  240. -som behöver dig och mig med vår,
    som Aristoteles skulle ha sagt-

  241. -moraliskt bjudande situation.
    Här finns saker som står på spel.

  242. En familj, några barn,
    elever på en skola och så vidare.

  243. En skolkurator exempelvis.

  244. Jag har varit en lite besvärlig mamma
    på en skola-

  245. -som mina barn inte längre går i.
    Det fanns aldrig tillräckligt stöd-

  246. -utan man drog ner på mycket. Man
    försökte hitta på olika lösningar...

  247. ...för att kunna dra ner
    på pedagoger, kuratorer, sköterskor.

  248. Till slut får kuratorn ingen känsla
    för en skola där man känner barnen.

  249. Det blir ganska dysfunktionellt.

  250. Inte särskilt ändamålsenligt
    skulle man kunna säga.

  251. Men den där ångesten
    och förtvivlan...kan man slippa-

  252. -om man har mycket att göra. Men ni
    ska inte tro att jag lägger skulden-

  253. -på individen, för det finns kanske
    inte så mycket att välja mellan-

  254. -när samhället och institutionerna
    ser ut som de gör.

  255. Men när vi anpassar oss
    bort från vår frihet och vårt ansvar-

  256. -och får bekräftelse på att
    vi är kompetenta och får befordran-

  257. -får vi ett slags tillhörighet.
    Men den är ganska bräcklig.

  258. Om vi anpassar oss till nåt slags
    konformism, till den här massan-

  259. -blir det en illusorisk trygghet.
    Massan är inte intresserad av...

  260. ...personligheter och...

  261. Massan är inte intresserad av
    vem man är-

  262. -så länge man lyder och är följsam
    och gör det som förväntas.

  263. Då flyter maskineriet på, för vi vill
    ju inte gärna ha konflikter heller.

  264. Men vad är det för förhållanden?
    Vi flyttar fokus och tittar-

  265. -på samhället i stället. Vad utmärker
    det? Nu är det mycket kring det här-

  266. -med kunskapsresistens
    och relativism.

  267. Det ena går lika bra som det andra.

  268. Det finns en forskare, jag vet inte
    om jag uttalar det rätt-

  269. -som heter Dan Kahan.
    Han är jurist och psykolog-

  270. -och har genom experimentella studier
    funnit att skickliga människor-

  271. -till exempel matematiker, räknar fel
    bara för att de ska anpassa sig-

  272. -till den ideologiska uppfattningen,
    som den egna grupptillhörigheten har.

  273. Jag tycker att det är otroligt
    intressant. Det var stora studier-

  274. -med många människor.

  275. Apropå det här med saklighet
    och kunskap...

  276. Arne Jarrick, professor i historia,
    har skrivit en bok om kunskap-

  277. -som jag kan rekommendera.

  278. Genom seminarier försökte
    de få politiker att öppna sig-

  279. -och ta till sig vetenskaplig
    kunskap. Det gick inte så bra.

  280. Man ville hellre ta till sig kunskap
    som var producerad av forskare-

  281. -som hade samma politiska ideologi
    som en själv.

  282. Det här har jag kunnat se
    i debatterna i landstingsfullmäktige.

  283. Det är intressant
    och mycket skrämmande.

  284. All forskning
    är ju inte politiskt färgad.

  285. Vad är det för forskning i så fall?

  286. Ja...nu ska vi se
    hur vi tar oss vidare.

  287. I vårt samhälle finns det stora,
    komplexa organisationer-

  288. -som kan vara nödvändiga
    för att bedriva verksamheten.

  289. En tjänsteman sa: "Den ena handen
    vet inte vad den andra gör."

  290. Man kan jobba mot lite olika mål
    och så där.

  291. Vi kan se mer av marknadstänkande
    inom offentlig sektor.

  292. Stat, kommun och landsting.

  293. Det gjordes för att
    öka effektiviteten i verksamheterna.

  294. Men en sak som är otroligt
    intressant, som jag har funnit-

  295. -under tiden jag har forskat-

  296. -är det här att
    genom att resurserna är begränsade...

  297. ..."måste"...

  298. Hör ni mina "måsten" nu?
    Ni måste prioritera.

  299. En biståndshandläggare säger: "Nej,
    gamlingen får bara femton minuter."

  300. Men samtidigt...

  301. ...plockar man in andra värden
    i de så kallade värdegrunderna-

  302. -som också finns i lag...

  303. Nej, jag tänker
    mer politiska prioriteringar.

  304. Nu ska patienter och brukare
    bli kunder med rätt att välja.

  305. Man ska själv exempelvis få välja
    vilken vårdcentral man ska gå till.

  306. Men då bli kanske
    en del kravmaskiner.

  307. De som har möjlighet att ställa krav
    är de som har ett välutvecklat språk.

  308. De välutbildade.
    Behovs- och solidaritetsprinciperna-

  309. -i lagstiftningen slås ut.

  310. Det har jag också funnit med Anna
    Höglund, som är vårdetiker i Uppsala.

  311. Vi har funnit
    att de här managementidealen-

  312. -slår ut de grundetiska värdena
    vi har i vår grundlagsstiftning-

  313. -inte bara
    i hälso- och sjukvårdslagen.

  314. Det är intressant att det pågår
    samtidigt. Resurserna är begränsade-

  315. -vi måste prioritera, ransonera, men
    man får själv bestämma vad man vill.

  316. Det är inte så lätt
    att vara en professionell-

  317. -och etiskt ansvarstagande
    yrkesmänniska i det.

  318. Det här fann redan...

  319. Shirin Ahlbäck Öberg
    fann också att det fanns...

  320. Förlåt, jag menar inte Shirin.

  321. Björkman gjorde en studie inom
    ramen för prioriteringsutredning-

  322. -och fann också motsättningen-

  323. -mellan de här olika etiska
    principerna, eller vad man ska säga.

  324. De handlar å ena sidan om de etiska-

  325. -och å andra sidan om de politiska,
    som handlar om tillgänglighet.

  326. En annan intressant sak
    som Patrik Hall har noterat i en bok-

  327. -som heter "Managementbyråkrati",
    är att...

  328. ...de administrativa stödfunktionerna
    för de professionella-

  329. -har försvunnit.
    Men de för högsta ledningen-

  330. -har ökat i samband med att
    det ställs mer krav på rapportering-

  331. -av olika standard för
    kvalitetsstyrning eller vad det är.

  332. Administrationssamhället har varit
    väldigt aktuellt, det känner ni igen.

  333. Är det nån
    som inte har hört talas om det?

  334. Hur mycket tid vi får lägga på det
    som inte är kärnverksamheten.

  335. Mindre tid för kärnverksamhet
    med planering och rapportering.

  336. "Rovdrift" har jag skrivit här.
    Det har vi väl ändå inte, eller hur?

  337. "Nej, det är ingen rovdrift
    på personal."

  338. "Det ska bara organiseras bättre
    i verksamheterna."

  339. "Men vi behöver mer tid."

  340. "Ni ska göra det här, men ni får
    lösa det med befintliga resurser."

  341. Det är inte så lätt
    för högsta chefen heller-

  342. -som kanske är klämd underifrån,
    uppifrån och från sidan.

  343. Men jag...skulle nog vilja säga
    att det är så.

  344. För en del år sen sa man upp-

  345. -flera hundra medarbetare
    på ett stort sjukhus-

  346. -och drog ner vårdplatser.

  347. I dag förstår man inte hur det kan
    komma sig att det är en sån brist-

  348. -på sjuksköterskor och patologer
    eller vad vet jag...

  349. "Konstigt att de
    inte vill jobba här."

  350. Det finns forskning. Eva Vingård
    pekade till exempel på sambandet-

  351. -mellan arbetsmiljö och hälsa.
    9 000 sjuksköterskor-

  352. -gick Socialstyrelsen ut med
    och sa... Föreställ er 9 000.

  353. De vill gärna komma tillbaka
    och jobba om de får bättre villkor.

  354. Systemen gör nåt med oss människor.
    Det är inte så lätt-

  355. -att uppleva existentiell och psykisk
    hälsa under såna förutsättningar.

  356. Villkor, system,
    strukturer påverkar.

  357. Det är en fråga om makt och intressen
    mer än om kunskap.

  358. Vad är det för kunskapssamhälle
    vi lever i?

  359. Vi producerar kunskap,
    men tar vi den tillvara?

  360. Och vilket etiskt ansvar
    tar huvudmän, politiker-

  361. -tjänstemän och så vidare?

  362. Det som utmärker
    en hel del av samhället är-

  363. -att vi har en urholkad människosyn,
    att personen i människovärdet-

  364. -är urgröpt. Vi får inte längre-

  365. -även om vi har
    ett inneboende människovärde...

  366. Vi möter varken oss själva
    eller andra så, utan det är aktören.

  367. Och det är inte konstigt att det blir
    tomt om personkärnan blir urgröpt.

  368. En hel del av den här tomheten
    handlar just precis om det.

  369. Det är fokus
    på teknisk och ekonomisk maximering-

  370. -snarare än på kunskap och syften.

  371. Vad är syftet med verksamheten,
    organisationen som du arbetar i?

  372. Målet brukar ju
    vara budget och balans.

  373. Men vad är verksamheten till för?
    Vad är det ni sysslar med?

  374. Vilka finns man till för?
    Om det ska vara nån mening med målen-

  375. -behöver de vara ändamålsenliga
    och peka mot syftet...

  376. ...tänker jag.

  377. Det kostar också att göra fel,
    inte bara i mänskligt lidande.

  378. Människor som tar livet av sig,
    som dör-

  379. -på grund av undvikbara vårdskador,
    utan det kostar pengar också.

  380. Lika mycket som det kostar
    att driva S:t Görans sjukhus.

  381. Undvikbara vårdskador,
    såna som vården själv orsakar.

  382. Det samhälle som vi har skapat
    är inte gynnsamt för människor.

  383. Hur ska man kunna... "Nu har jag
    skapat läge för positiv förändring."

  384. Det ser mörkt ut. Hur kan vi råda bot
    på situationen? Vad kan man göra?

  385. Det första är att klargöra vad
    som styr och vad som borde styra.

  386. Det här är enligt Erica, så ni
    får tänka kritiskt vad ni tycker-

  387. -borde styra samhället,
    era arbetsplatser och era liv.

  388. Hur ni har det, hur ni lever.

  389. Vi börjar med det som styr.
    Förenklingar, snabba lösningar-

  390. -kontroll och brist på insyn,
    irrationella emotioner säger jag-

  391. -och jag hänvisar till Nussbaum-

  392. -som menar att det är känslor,
    det rör känslor-

  393. -men det är också värdeomdömen,
    som signalerar nånting till oss.

  394. Men de här bygger
    på fördomar och brist på kunskap.

  395. Brist på klarläggning
    om sakförhållanden.

  396. Det har man inte tid med.
    Man måste ta genvägar ibland.

  397. Obefogad rädsla, ilska, fruktan,
    faktaresistens, som jag var inne på.

  398. Ideologier, moden, koncept.
    Det var en forskare i Göteborg-

  399. -som har funnit
    att det är mer moden än kunskap-

  400. -som ligger bakom alla
    de här olika managementkoncepten.

  401. Det är rätt tryggt att anlita
    en konsult. Jag är självkritisk.

  402. Det kan kosta rätt mycket pengar,
    men de kanske inte delar...

  403. ...era eller verksamhetens intressen.
    De vet kanske inte bäst-

  404. -vad som behövs, men det är bekvämt
    och man vill tro att de kan-

  405. -för det känns kanske inte behagligt
    själv. Det är inte så lätt att se.

  406. Och man vill
    kanske inte ta allt ansvar.

  407. Ideologier, moden, koncept.
    Egenintressen. "What's in it for me?"

  408. Det här skrev filosofen
    Charles Taylor om...för länge sen.

  409. Det blir mer av egenintressen.

  410. Man tänker på sig själv
    i första hand, kanske.

  411. Inte alla. Inte ni så klart.
    Eller hur? Men de andra gör ju det.

  412. Cynism, ekonomism.
    Slösaktighet å ena sidan-

  413. -snålhet å den andra.

  414. Vi satsar ju järnet här
    på Nya Karolinska sjukhuset.

  415. Ni får ta mina exempel.
    Det är mycket sjukvård.

  416. Ni hittar era i era verksamheter
    som kan motsvara de här.

  417. "Resurserna är begränsade,
    ni ska prioritera."

  418. Vilka prioriteringar...
    Man kan undra hur...

  419. Vissa ska prioritera,
    andra gör det inte lika mycket.

  420. Ansvarsundvikande.

  421. Faktorer som borde styra enligt mig:
    Strävan efter-

  422. -att förstå en situation.
    Och grunden utgör mer-

  423. -än hälften av det hela.

  424. Man bygger inte ett hållbart hus
    på en taskig grund.

  425. Då rasar det.

  426. Om man är läkare eller psykolog
    tänker man sig en diagnosticering-

  427. -och för att förstå vad patienten,
    eller den som kommer till er-

  428. -vad den personen behöver,
    behöver man reda på-

  429. -hur saker förhåller sig.

  430. Men det behöver man ju göra
    när det gäller organisationer...

  431. Som om en läkare skulle behandla-

  432. -innan man har ställt diagnos.
    Det är en viktig poäng.

  433. Att göra
    en ordentlig organisationsanalys-

  434. -eller en analys av en situation,
    gör man det? Det tar för mycket tid.

  435. Nu måste jag ta ett exempel
    från min forskning. Vi försökte se-

  436. -hur aktörerna i ledningen,
    alltså politiker, chefstjänstemän-

  437. -och exempelvis sjukvårdsdirektörer
    och VD:ar gjorde.

  438. Hur kommer värdegrunden
    in i budgetarbetet-

  439. -när man arbetar
    med reformer och vårdavtalen?

  440. Nej, etiken kom in i efterhand.

  441. De gjorde
    inga etiska konsekvensanalyser.

  442. Kanske var det därför som
    kömiljarden... Vi fick kortare köer-

  443. -men det var de äldre och multisjuka
    som det inte gick så bra för.

  444. Kopplingen igen.
    Vad är verksamheten till för?

  445. Och vilka etiska värden är det
    som står på spel och prioriteras?

  446. Det är viktigt
    att sträva efter och förstå-

  447. -hur en situation har vuxit fram.

  448. Transparens och öppenhet. Man tar
    reda på saker och reflekterar över-

  449. -om känslorna är befogade.
    Kritiskt etiskt tänkande.

  450. Det är ju jättebra,
    men det uppfattas-

  451. -som om
    man vill sabotera verksamheten.

  452. Omsorgsetiskt tänkande i ledning och
    styrning av offentliga verksamheter-

  453. -snarare än managementfilosofi,
    för det fungerar inte-

  454. -för den här typen av verksamheter.

  455. Syften och egenvärde
    och sparsamhet är vissa saker-

  456. -men generositet där det behövs.
    Och vilja till ansvar.

  457. Här kommer de. Utöva ledarskap.
    Ledarskap är påverkan.

  458. Ledarskap kan utövas av alla,
    av både dig och mig.

  459. Och gärna i samförstånd, i dialog.

  460. Med ledarskap
    kan vi skapa förutsättningar.

  461. Man kan gå samman med andra, för
    vi är inte ensamma med utmaningarna.

  462. De flesta av oss
    möter dem mellan varven.

  463. Chefens ledarskap
    är beroende av medarbetarna...

  464. ...men också av legitimitet
    och materiella förutsättningar-

  465. -och ändamålsenliga styrsystem.
    Å andra sidan är de här styrsystemen-

  466. -också beroende
    av chefers och allas vårt ledarskap.

  467. De dimper ju inte bara ner,
    utan växer fram under lång tid.

  468. En annan bok
    har jag varit med och skrivit-

  469. -med Sandahl och von Knorring,
    som båda är psykologer på KI.

  470. Vi behöver finna, forma
    och ta vår roll i en organisation.

  471. Man kan inte ta med
    alla sina drivkrafter in i rollen-

  472. -utan vi får disciplinera oss, men vi
    lämnar inte vår personkärna utanför.

  473. Vi behöver grunda det vi gör
    på den vi är för att också må bra.

  474. Och för att kunna ta ansvar
    för handlingarna.

  475. Sen har vi syftet och vilka
    resurser man har. Utmaningen blir:

  476. Hur ska jag kunna handla på ett sånt
    sätt att jag tjänar systemets syfte?

  477. Vad verksamheten är till för.

  478. "Men resurserna
    räcker inte till allas behov."

  479. "De kan bara få femton minuter."

  480. Jag har varit med
    och undervisat biståndshandläggare-

  481. -så det är därifrån det kommer.
    Använd både karta och kompass.

  482. Det räcker inte bara med...
    en etisk kompass-

  483. -för har man inte en korrekt kartbild
    kan man komma vilse ändå.

  484. Vi behöver grundlägga våra avsikter-

  485. -med det vi vill inom oss själva
    och tillsammans med andra.

  486. Det förutsätter
    att man sätter gränser.

  487. Och det är ju inte vår starkaste gren
    som människor...att välja bort.

  488. Det kan vara värt att stanna till
    för det, för det är faktiskt-

  489. -mycket svårare än vi tror.
    "När har vi gjort nog?"

  490. "Är det fel eller är det rätt?"
    Det är inte så lätt, men ändå.

  491. Ta ansvar för bilden
    som du gör dig av verkligheten-

  492. -och det gäller i synnerhet politiker
    och höga chefer och huvudmän.

  493. Om inte de gör det, får vi väl
    hjälpa till. De behöver vår hjälp.

  494. Om inte ni är chefer själva förstås.
    Alla hittar in i det här på sitt vis.

  495. Ta ansvar både för bilden
    och för kompassen.

  496. Och lås inte in er i koncept.

  497. "Nu är det det här som gäller.
    Nu är det det där vi ska göra."

  498. Då är man inte öppen
    och kan inte bli kritisk.

  499. Man har kommit överens om
    att man ska göra det här-

  500. -och så gör nån nåt annat.
    Det är en stor utmaning-

  501. -att man låser in sig i koncept
    och ideologier och tankemodeller-

  502. -som omöjliggör
    etiskt ansvarstagande ibland.

  503. Och låt argument vägleda handling.
    Det här är ett bra trick.

  504. Man tar reda på vad som ligger till
    grund för nåt. Det finns sakargument-

  505. -känsloargument
    och praktiska erfarenheter.

  506. När vi blir konkreta och lägger fram
    sakförhållanden blir det svårare-

  507. -att inte lyssna,
    att inte ta med sig tillbaka...

  508. ...till en huvudman,
    eller vem som än sätter reglerna.

  509. Att man pratar med varann
    på arbetsplatsen, debatterar-

  510. -eller går till chefen
    och talar om hur det ligger till.

  511. Men många vill vara duktiga-

  512. -och man kanske är beroende av
    att få en annan tjänst.

  513. Jag har flera exempel
    på egenintressen från min forskning.

  514. Rid aldrig omkring planlöst.

  515. Jag tränade fälttävlan för
    Petrus Kastenman, som vann OS-guld...

  516. ...1956 i Stockholm.

  517. Det lärde jag mig jättemycket av.
    Jag hade inte ridit jättemycket-

  518. -men jag ville träna för nån som
    var duktig, och det var så roligt.

  519. "Rid aldrig planlöst", sa han.

  520. Arga snickaren säger:
    "Har du ingen plan?"

  521. Det hade mina tonåringar jättekul åt.
    Vi ska se vad som hände.

  522. Här, då? Här.
    Här är några orienterande frågor.

  523. Vi är alldeles strax klara.

  524. Var befinner du dig
    och vart är du på väg?

  525. Är målet du står inför meningsfullt,
    ändamålsenligt?

  526. Oavsett om det gäller dig personligen
    eller på arbetsplatsen-

  527. -i projektgruppen just nu.

  528. Vem är det som styr-

  529. -och vad är det
    som styr - egentligen?

  530. Vilka etiska värden står på spel?
    Nu pratar vi inte om värderingar-

  531. -utan om värden, ett etiskt värde,
    rättvisa, hälsa, mänsklig värdighet-

  532. -solidaritet, trygghet till exempel.

  533. Vilka värden står på spel,
    och hur förhåller du dig till lagar-

  534. -eller andras påverkan?

  535. Man kan ta hjälp av lagstiftningen
    för goda ändamål.

  536. Men på grund av
    att det är så mycket att göra-

  537. -följer man minsta motståndets lag.

  538. För vems skull ska handlingen utföras
    och målet uppnås?

  539. Och vilka tjänar
    på den här handlingen?

  540. Eller att jag sträcker mig-

  541. -till utmattningsgränsen
    på kort och lång sikt?

  542. Och framför allt när det handlar
    om etik, är det värde jag väljer-

  543. -värt sitt pris?

  544. Jag landar i det här:
    Den stora frågan är faktiskt inte-

  545. -om resurserna är begränsade.

  546. Ni måste prioritera hårdare,
    skala, spara, ransonera-

  547. -och dra in för att hålla budget.
    Nej, den stora frågan är:

  548. Vilka prioriteringar fordras
    för att vi...

  549. ...ska kunna ta etiskt ansvar...

  550. ...för verksamhetens syfte med hälsa
    och mänsklig värdighet i behåll?

  551. Det är en ganska stor skillnad.
    Ni måste prioritera.

  552. Även huvudmän, politiker...

  553. ...VD:ar och direktörer behöver
    prioritera. Där finns mer att önska-

  554. -är jag övertygad om, och det har
    jag också vetenskapliga belägg för.

  555. Man gör inte de prioriteringarna.
    Etiken har en mycket svag ställning-

  556. -i sjukvårdens ledningsorganisation.

  557. Åtminstone i Stockholm,
    det vi har studerat.

  558. Det finns även många goda exempel
    på fantastiska insatser-

  559. -men i systemen
    finns det inte inbyggt.

  560. Och nu, när det gäller dig och mig
    är inte den stora frågan-

  561. -vad jag kan vänta mig-

  562. -av livet-

  563. -utan vad livet kan vänta sig...

  564. ...av mig...inom rimliga gränser,
    eller hur?

  565. Vi behöver ju få må bra och skratta
    och känna glädje och energi-

  566. -och tro på det vi gör
    och vara stolta.

  567. Jag vill sluta med Aristoteles
    som sa att människans högsta-

  568. -och djupaste lycka är att leva i ett
    med den hon till sitt väsen är.

  569. Nämligen en förnuftig varelse.
    När han sa "förnuftig varelse"...

  570. Kvinnor var ju ingenting värda,
    men jag har valt att förlåta honom.

  571. Han tyckte att vi var
    en missbildad variant av mannen.

  572. Man får inte kasta ut barnet
    med badvattnet.

  573. Jag tyckte
    att han bidrog med så mycket bra.

  574. Han menade att människans högsta
    lycka är att leva i ett med den-

  575. -vi till vårt väsen är. Nämligen
    en förnuftig varelse. Och den är god.

  576. Och genom att vara goda blir
    vi lyckliga. Här ser jag kopplingen-

  577. -mellan existentiellt välbefinnande,
    psykisk ohälsa och etiskt ansvar.

  578. Inte nödvändigtvis för en och
    samma person, men...kategorimässigt.

  579. Så tänker jag.

  580. Har jag pratat fullt ut min tid?
    Tack för att ni har lyssnat.

  581. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mål och mening i liv och ledarskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vår nutid kännetecknas av brådska, trendkänslighet, psykisk ohälsa och krav på evidens. Erica Falkenström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om personligt existentiellt välbefinnande och om etiskt ansvarstagande i samhälle och arbetsliv. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Psykologi och filosofi, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Ansvar, Etik, Filosofi, Psykisk hälsa, Välbefinnande
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Hedersrelaterat liv, våld och mord

Sara Mohammad, grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF, föreläser om hederskultur och mekanismerna bakom hedersrelaterade brott. Hon berättar om egna erfarenheter samt om hur socialtjänsten med större kunskap om hedersförtryck skulle kunna bli bättre på att identifiera och hantera hedersrelaterade brott. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Ett hållbart arbetsliv för socialsekreterare

Tung arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser. Många socialsekreterare lämnar branschen. Vilka är bristerna? Vilka lärdomar drar man och vilka goda exempel kan inspirera och spridas? Eva Karsten och Sara Strandberg, båda vid Arbetsmiljöverket, berättar om tillsyn och lyfter fram goda exempel på hur man har arbetat för bra arbetsmiljö för socialsekreterarna. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mot våldsbejakande extremism

Vet du som arbetar inom socialtjänsten vad du ska göra när du får kännedom om ett barn som är på väg att radikaliseras eller när ett barn lever i extremistmiljöer? Olga Gislén och Helena Stålhammar från Socialstyrelsen berättar om arbetet med att stödja socialtjänsten och om socialtjänstens roll i förhållande till andra aktörer. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelproblem

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga. Från och med 1 januari 2018 ingår spelmissbruk i socialtjänstlagen på samma sätt som alkohol- och drogmissbruk. På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett kunskapsstöd om spelproblem. Jessika Spångberg från Folkhälsomyndigheten och Christina Högblom från Socialstyrelsen berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Tjejer med autism/ADHD

Tjejer med autism/adhd missas oftare än killar och de får sällan rätt behandling. Varför finns skillnader och vilka är de? Christian Möller som är specialiserad på utredning och behandling av ungdomar med NP-problematik berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mål och mening i liv och ledarskap

Vår nutid kännetecknas av brådska, trendkänslighet, psykisk ohälsa och krav på evidens. Erica Falkenström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om personligt existentiellt välbefinnande och om etiskt ansvarstagande i samhälle och arbetsliv. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Empatiutmattning

Hur tränar man hjärnan i glädje och trygghet för ökat lugn, fokus och prestation på jobbet? Christina Andersson, doktorand vid Karolinska institutet, berättar om begreppet compassion (självmedkänsla) och om empatiutmattning. Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående? Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Nya kunskapsstöd för ekonomiskt bistånd

Anette Agenmark, Jenny Nybom och Åse Andersson från Socialstyrelsen berättar om ett nytt kunskapsstöd som ska underlätta att väga samman kunskap om individers förutsättningar och behov. Det handlar om FIA och SUE - bedömningsmetod och uppföljningsverktyg för arbetet med biståndsmottagare. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.