Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2017 som hölls den 18-19 september på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2017 : Nya kunskapsstöd för ekonomiskt biståndDela
  1. Man ska börja testa det man är mest
    nyfiken på i sin verksamhet.

  2. Tack så mycket. Vad roligt att se
    att det är så många här.

  3. Jag jobbar på socialstyrelsen
    och vi tar tillfället i akt-

  4. -att berätta om de kunskapsstöd-

  5. -från i år
    som rör ekonomiskt bistånd.

  6. Jag ska inleda med att prata
    om vår vägledning-

  7. -för arbetet med EU-medborgare,
    eller EES-medborgare egentligen.

  8. Sen pratar Åse Andersson
    om det kunskapsstöd-

  9. -som har tagits fram för arbetet med
    unga vuxna, 18-25 år.

  10. Slutligen kommer Jenny Nybom
    att berätta om FIA och SUE.

  11. Jag arbetar på socialtjänstens
    avdelning kunskapsstyrning-

  12. -och med vägledning
    för socialtjänsten.

  13. I första hand, även om det rör sig
    om socialtjänsten i stort-

  14. -så jobbar jag främst
    med ekonomiskt bistånd.

  15. Vi får mycket frågor.

  16. Bland annat får vi mycket frågor
    som rör EU-medborgare.

  17. Hur man ska hantera det.
    Förra året fick vi i uppdrag-

  18. -att ta fram en vägledning
    för EU-medborgare.

  19. Jag ska fokusera på det
    som är mest intressant-

  20. -för ekonomiskt bistånd.

  21. En del av vägledningen
    rör formalia, uppehållsrätt-

  22. -och vilka det är
    som har rätt till bistånd.

  23. Med socialt bistånd menas bistånd
    som ges från socialtjänsten.

  24. Det är SoL, LVU, LVM eller CES.

  25. Del två handlar om kommunens
    möjligheter och ansvar-

  26. -att jobba med dem som inte omfattas
    av sociala skyddssystem-

  27. -alltså som lever
    i utsatta situationer.

  28. Den tredje delen handlar om
    socialtjänstens ansvar för barn-

  29. -som är EU-medborgare, för det är
    andra regler som gäller för det.

  30. Det har vi försökt att räta ut
    i den här vägledningen.

  31. Jag kommer att fokusera på del ett
    som innehåller rättsreglerna.

  32. Det är utlänningslagen som styr
    om man har uppehållsrätt.

  33. Vi har ett avsnitt som rör
    hur man kan handlägga ett ärende-

  34. -när en EU/EES-medborgare
    ansöker om bistånd.

  35. Egentligen kan man säga
    EES-medborgare-

  36. -för alla EU-medborgare
    är också medlemmar i EES.

  37. Förutom EU-länderna ingår även
    Norge, Island och Liechtenstein-

  38. -i EES-avtalet.

  39. Det jag säger här i dag
    rör inte nordiska medborgare-

  40. -för där gäller nordiska konventionen
    och likabehandling.

  41. Här förs ett resonemang
    kring akut bistånd-

  42. -och reglerna för kopplingen mellan
    uppehållsrätt-

  43. -och försörjningsstöd.

  44. Det är framför allt det
    som jag fokuserar på.

  45. Jag tänkte också börja med
    att prata om...

  46. Vi har fått insikter om
    att det finns vissa missförstånd-

  47. -som rör EES-medborgares rätt
    att vistas i Sverige.

  48. De första tre månaderna har man rätt
    att vistas här oavsett.

  49. Då kan man vara här som turist,
    man kan plugga och gå på kurs.

  50. Det gäller alla medborgare i världen
    om det inte krävs visum.

  51. De första tre månaderna
    har man rätt att vistas här.

  52. Om man vistas här mer än tre månader
    behövs uppehållstillstånd-

  53. -även om man är EU-medborgare. Det
    söker man hos migrationsverket.

  54. Eller så ska man ha uppehållsrätt.

  55. En EU-medborgare utan uppehållsrätt
    får inte vistas här-

  56. -utan måste då söka
    uppehållstillstånd.

  57. Jag glömde en sak.
    Jag vill göra en undersökning.

  58. Hur många har tittat i den här?

  59. Ja, det var...
    Den här bilden finns där också.

  60. Det jag går igenom i dag
    blir översiktligt.

  61. Man kan behöva läsa lite fördjupat
    om de olika grupperna.

  62. Oavsett om man har uppehållsrätt
    eller -tillstånd eller är turist-

  63. -så har kommunen alltid
    det yttersta ansvaret-

  64. -om man behöver skydd eller stöd
    eller har en nödsituation.

  65. Det ska alltid prövas.

  66. Vad krävs då för det man kan kalla
    rätt till socialt bistånd?

  67. Det innebär inte rätt till bistånd
    utan till likställdhet.

  68. Man prövas på samma sätt
    som svenska medborgare.

  69. För den rätten behövs svenskt eller
    nordiskt medborgarskap.

  70. Att man har uppehållstillstånd,
    att man har uppehållsrätt.

  71. Det är klurigt, för där måste ni
    göra bedömningar-

  72. -i varje enskilt ärende, faktiskt.

  73. Det är viktigt att poängtera att man
    måste bedöma uppehållsrätten-

  74. -vid ansökningstillfället.

  75. Man har bara uppehållsrätt när lagens
    förutsättningar uppfylls.

  76. Men om man har haft permanent
    uppehållsrätt i fem år...

  77. Om man har haft uppehållsrätt
    i fem år, får man det permanent.

  78. Det här är
    en vanlig fråga som vi får.

  79. Hur ska man kunna avgöra
    om någon har uppehållsrätt?

  80. Jo, man måste ju då
    be den som...

  81. Den som är EU-medborgare
    och saknar uppehållstillstånd...

  82. Att den får styrka sin uppehållsrätt.

  83. En vanlig missuppfattning är
    att man tror-

  84. -att ett svenskt personnummer
    eller folkbokföring i Sverige-

  85. -eller tidigare uppehållsrätt
    medför att man har det fortsatt.

  86. Så är det alltså inte. Det måste
    prövas vid varje tillfälle.

  87. Folkbokföring och personnummer
    sköter Skatteverket.

  88. De gör inga kontroller. Har man
    adress, kan man bli folkbokförd-

  89. -och då kan man få personnummer.

  90. Det betyder inte alls
    att man har uppehållsrätt-

  91. -enligt de villkor som behövs
    för att få socialt bistånd.

  92. Och det finns ju egentligen
    två olika kategorier-

  93. -kan man säga...

  94. Tanken med den fria rörligheten
    är att man ska kunna-

  95. -utbyta varor och tjänster.
    Det handlar om arbetskraftsutbyte-

  96. -tjänsteutbyte.

  97. Så att, om man är yrkesverksam-

  98. -om man arbetar
    eller driver egen firma-

  99. -då har man uppehållsrätt
    som arbetstagare.

  100. Det kan man lätt be
    personen visa upp.

  101. Anställningsbevis, lönebesked-

  102. -för att styrka att man har
    ett arbete här i Sverige.

  103. För egenföretagare kan man be
    om att få se deras F-skattsedel.

  104. Det är de enkla.
    Sen kommer vi till den grupp-

  105. -som man verkar ha
    störst bekymmer med.

  106. Det handlar om arbetssökande. Man
    kommer hit för att söka arbete.

  107. Man kan ha uppehållsrätt
    om man har en rejäl möjlighet-

  108. -att få en anställning.

  109. Det här är ju
    svåra bedömningar att göra-

  110. -och när det gäller
    den här typen av frågor-

  111. -så finns det inga
    prejudicerande domar-

  112. -från Högsta förvaltningsdomstolen.

  113. Det finns en rad domar
    från kammarrätterna.

  114. Vi har tagit med ett antal av dem.

  115. Hur de resonerar kring arbetssökande-

  116. -och vi har försökt
    kommentera det.

  117. Vad är det man går på? Hur ser man
    på möjligheterna att få arbete?

  118. Då kan man säga
    att där kan man se vissa...

  119. Ett visst resonemang. Det handlar
    om vad man har för utbildning.

  120. Har man utbildning? Kan man jobba med
    nåt som det är efterfrågan på?

  121. Kan man språket?
    Har man kontakter?

  122. Om man inte har det bedöms man oftast
    inte ha uppehållsrätt.

  123. Man har alltså inte en rejäl
    möjlighet att få en anställning.

  124. Man kan även säga... Där kan man
    prata med arbetsförmedlingen-

  125. -för alla EU-medborgare
    som kommer hit-

  126. -får skriva in sig
    på arbetsförmedlingen.

  127. Deras uppdrag
    är arbetsmarknadspolitiskt.

  128. De gör en bedömning
    av varje sökandes möjligheter.

  129. För att komma i fråga för ett
    arbetsmarknadspolitiskt program-

  130. -ska de ha bedömt att personen
    kan komma ut på arbetsmarknaden.

  131. Det är bra att höra
    arbetsförmedlingens bedömning-

  132. -när det gäller Kalle eller Nisse.

  133. Den andra gruppen gäller personer som
    inte är yrkesverksamma.

  134. Om personer som inte är yrkes-
    verksamma eller arbetssökande-

  135. -ska ha uppehållsrätt-

  136. -så ska man ha tillräckliga
    tillgångar för sin försörjning-

  137. -och en heltäckande sjukförsäkring.

  138. Det gäller personer
    som kommer hit och studerar-

  139. -och det handlar om pensionärer,
    som inte är yrkesverksamma.

  140. Den sista kategorin är
    familjemedlemmar till en person-

  141. -som bedöms ha uppehållsrätt.

  142. En familjemedlem till en arbets-
    tagare har också uppehållsrätt.

  143. Jag måste ta lite vatten.

  144. Hur ska man då resonera?

  145. Om man då bedömer att en person
    inte har uppehållsrätt-

  146. -då... Om ni får in en ansökan
    om försörjningsstöd-

  147. -och ni gör en bedömning att Kalle
    inte har uppehållsrätt...

  148. Han har inte tillräckligt
    med jobbchanser-

  149. -eller har inte visat
    att han kan ha uppehållsrätt.

  150. Då ska ni fatta ett beslut
    och motivera det.

  151. Varför ni inte anser det.

  152. Det beslutet ska kunna överklagas.

  153. Ibland låter man inte personer utan
    uppehållsrätt ansöka-

  154. -men det har man inte rätt till. Att
    man tar ställning till det.

  155. Då är det ju det som prövas.

  156. Just de här bedömningarna om vad som
    gäller för arbetssökande.

  157. Här finns en liten skiss.
    Den finns också i vägledningen.

  158. Här har vi försökt att på ett väldigt
    översiktligt sätt-

  159. -visa sambandet mellan rätt till
    försörjningsstöd och de olika...

  160. Om man har uppehållsrätt.

  161. Det är huvudregler.
    Det finns ingen automatik.

  162. Det ska också göras en individuell
    bedömning i varje fall.

  163. Men för att ha rätt
    till försörjningsstöd-

  164. -kan grupperna
    som inte är ekonomiskt aktiva-

  165. -där förutsättningarna är
    att man är självförsörjande...

  166. De kriterierna faller om man måste
    ansöka om försörjningsstöd.

  167. Hänger ni med? Villkoret för att få
    uppehållsrätt-

  168. -är att man försörjer sig själv.
    Annars faller uppehållsrätten.

  169. Så de som är arbetstagare-

  170. -eller har egen firma, företagare-

  171. -de har uppehållsrätt.
    Det innebär likabehandling.

  172. När man konstaterar att det är en
    person som ska ha uppehållsrätt-

  173. -ska man pröva om övriga
    förutsättningar är uppfyllda.

  174. Står man till
    arbetsmarknadsförfogande?

  175. Gör båda vuxna i hushållet
    vad de kan för att försörja sig?

  176. Då blir det likabehandling.

  177. Även i de fall där man bedömer
    att en arbetssökande-

  178. -har uppehållsrätt.

  179. Då är likabehandling
    det som gäller.

  180. Det är lite speciellt
    för arbetstagare.

  181. Man har som sagt uppehållsrätt
    så länge förutsättningarna gäller.

  182. När det gäller gruppen arbetstagare
    som har arbetat här-

  183. -behåller man uppehållsrätten
    en tid om man blir arbetslös.

  184. Man har ett jobb här och man blir
    ofrivilligt arbetslös.

  185. Under förutsättning att man har
    anmält sig hos arbetsförmedlingen-

  186. -som arbetssökande
    och att man söker jobb-

  187. -enligt vissa krav
    behåller man sin uppehållsrätt-

  188. -ett halvår eller ett år, beroende på
    hur länge man har jobbat.

  189. Om man har jobbat här i mindre
    än ett år får man behålla-

  190. -sin ställning som arbetstagare
    i... Vad sa jag nu?

  191. Mindre än ett år, då behåller man
    sin ställning som arbetstagare-

  192. -i ett halvår.
    Har man jobbat i mer än ett år-

  193. -så behåller man sin ställning
    i ett år.

  194. Har man därefter inte
    kommit i gång i arbete igen-

  195. -förlorar man sin uppehållsrätt.

  196. När det gäller de grupper
    som per automatik-

  197. -mister sin uppehållsrätt om man
    måste söka försörjningsstöd-

  198. -så gäller det
    att man ändå har akut bistånd-

  199. -som gäller för alla i Sverige.

  200. Där har ju domstolarna sagt
    att om en studerande-

  201. -eller en familj som
    befinner sig här som pensionärer-

  202. -fått tillfälliga svårigheter
    så är inte det skäl för att säga:

  203. "Nu har du inte uppehållsrätt."
    Då ska man göra en bedömning-

  204. -i det enskilda ärendet.

  205. Ja... Det var väl det
    som jag hade tänkt gå igenom.

  206. Jag inser att jag tror att
    jag har förbrukat min tid.

  207. Så jag lämnar över
    till Åse Andersson nu.

  208. Om ni har frågor är ni välkomna
    att ta kontakt med mig-

  209. -här ute i lokalerna.
    Tack så mycket.

  210. Tack.

  211. Så där.

  212. Hörs jag? Ja.

  213. Då ska vi se. Ja.

  214. Jag heter Åse Andersson och jag ska
    prata om stöd till unga-

  215. -för att nå egen försörjning.

  216. Det finns på socialstyrelsens
    hemsida. Har nån läst det?

  217. Kul.

  218. Här finns information
    om målgruppen-

  219. -om arbetsprocessen
    och redogörelse för kunskap-

  220. -och erfarenhet av olika insatser.

  221. Jag tänkte ta upp axplock från olika
    områden. Ställ gärna frågor.

  222. En sak som blir tydlig är att
    individuellt inriktade insatser-

  223. -som utgår från den enskildes behov
    är en gynnsam metod.

  224. Jag har haft kontakt
    med ekonomiskt bistånd-

  225. -och andra avdelningar
    som jobbar med unga vuxna-

  226. -och med myndigheter,
    som försäkringskassan.

  227. Jag har naturligtvis
    tagit del av många rapporter

  228. Fokus har varit på unga
    i migration och arbetsmarknad.

  229. En kärnpunkt är att det finns mycket
    stöd för unga-

  230. -som inte kan försörja sig-

  231. -och att samverkan är centralt
    i arbetet för att stötta unga.

  232. Ofta kan socialtjänsten
    vara den som verkar-

  233. -för att unga får insatser
    från andra aktörer.

  234. Den här produkten handlar om
    den förändringsinriktade delen.

  235. Det har varit roligt
    att sätta fokus på den biten.

  236. Det finns två utredningsprocesser
    som går parallellt-

  237. -inom ekonomiskt bistånd. Den ena
    handlar om det ekonomiska stödet.

  238. Den andra handlar om
    stöden till egen försörjning.

  239. Ofta vid ett nybesök
    gör man en utredning-

  240. -där man ställer frågor
    både med fokus på ekonomin-

  241. -och med fokus på förutsättningar för
    att nå egen försörjning.

  242. Under tiden man har kontakt med
    personen kommer nya ansökningar.

  243. Den andra processen med försörjningen
    pågår parallellt.

  244. När man följer upp insatser
    har socialtjänsten möjligheter-

  245. -att ställa krav som förutsättning
    för rätten till bistånd.

  246. Många gånger
    är uppföljningen kvantitativ.

  247. Hur många jobb har han sökt?

  248. Hur många dagar har han varit
    på sin aktivitet?

  249. Man kan också ha
    en kvalitativ uppföljning.

  250. På vilket sätt söker man arbete
    och hur funkar aktiviteten?

  251. Svarar den
    mot den enskildes behov?

  252. För en kvalitativ uppföljning måste
    behoven vara formulerade.

  253. Varför ska man delta
    i den här praktiken?

  254. Den vanligaste orsaken till att unga
    söker stöd är arbetslöshet.

  255. En kvalitativ uppföljning, har man
    sett i flera utvärderingar-

  256. -är ett effektivt sätt att arbeta med
    unga nära arbetsmarknaden.

  257. Man följer upp hur man söker jobb.

  258. Då är det extra bra
    med råd och stöd.

  259. Då blir det kontroll
    av arbetssökandet.

  260. Jag tänkte också prata lite
    om unga som särskild målgrupp.

  261. Är unga vuxna en särskild målgrupp
    eller är det vuxna i allmänhet?

  262. Synen på vad det innebär
    att vara vuxen-

  263. -ser annorlunda ut i dag
    än för 20-30 år sen.

  264. Vuxenmarkörer som att få arbete
    och bostad är inte längre linjärt.

  265. Det finns också
    mycket fler valmöjligheter i dag.

  266. Det finns mer frihet men också
    mer stress att välja rätt.

  267. Den här bilden
    visar etableringsålder.

  268. Vid vilken ålder är 75 %
    av årskullen på arbetsmarknaden?

  269. På 90-talet
    var det vid 20-årsåldern.

  270. Kvinnor något tidigare än män.
    Män är till vänster här.

  271. 2010,
    efter den stora förändringen-

  272. -är det vid 28 års ålder,
    och kvinnor senare än män.

  273. Andra saker som genomsnittsåldern
    när man får barn-

  274. -är också längre fram i tiden.

  275. Genomsnittsåldern för att få barn är
    mycket högre.

  276. Varför är det intressant
    för socialtjänsten?

  277. Man kan tänka på att normen
    är en förlängd ungdomstid-

  278. -med ganska mycket stöd
    från nätverket.

  279. Man får ekonomiskt stöd,
    råd, praktiskt stöd...

  280. Hur blir förutsättningarna
    för unga med svagare nätverk?

  281. Glappet mellan unga med starkt
    nätverk och utan blir större.

  282. Det är ofta de unga
    man möter inom socialtjänsten.

  283. Ett sätt att vara medveten
    om de behov som kan finnas-

  284. -är att fundera kring
    behovet av samhällsinformation.

  285. Nåt som ligger nära
    ekonomiskt bistånd-

  286. -är hushållsekonomisk rådgivning.

  287. Studie- och yrkesvägledning med mer
    information om möjligheter.

  288. Jag hoppar mellan olika ämnen.

  289. Jag tittar på där det skiljer sig åt
    mellan olika grupper.

  290. Till exempel mellan kvinnor och män
    är det en sak som märker ut.

  291. Föräldraskap och arbete
    är kvinnofrågor.

  292. I åldersgruppen 18-24
    som har försörjningsstöd-

  293. -är 30 % av kvinnorna föräldrar-

  294. -och det är 10 % av männen
    som är föräldrar.

  295. Av männen lever nästan alla
    i parförhållande-

  296. -medan det bland kvinnorna är lika
    vanligt att leva ensamstående.

  297. Utmaningarna
    med att kombinera föräldraskap-

  298. -och insteg på arbetsmarknaden
    kan socialtjänsten inte råda över.

  299. Barnomsorg och vilka arbeten
    det finns på orten.

  300. Nåt som socialtjänsten kan råda över
    är förhållningssättet-

  301. -till perioden
    när man har föräldrapenning.

  302. Den gruppen är en heterogen grupp
    frånsett att det mest är kvinnor.

  303. Man har olika behov
    och förutsättningar.

  304. Olika behov av vägledning
    och sånt.

  305. Hur förhåller sig socialtjänsten?

  306. Bemöter vi dem olika
    eller har vi samma bemötande-

  307. -under perioden
    med föräldrapenning?

  308. Blir det en parentes och hur länge
    blir det en parentes?

  309. Det ser säkert olika ut
    i olika kommuner.

  310. Jag tänkte också säga nåt
    om insatser som man kan se-

  311. -och också nåt om nyanlända.

  312. Det här såg sitt ursprung i de
    nyanlända som kom hit 2015-2016.

  313. Det gör att migration och
    förutsättningar för nyanlända-

  314. -att etablera sig har tagit del
    i arbetet med det här.

  315. Dels kan nyanlända möta utmaningar på
    arbetsmarknaden-

  316. -i form av att man möts
    av förutfattade meningar.

  317. Man kan också som nyanländ
    sakna språket.

  318. Nåt som är vanligt
    bland nyanlända unga-

  319. -är att det har varit lättare
    att etablera sig i Sverige-

  320. -och att man har
    ett stort ansvar för sin familj.

  321. För unga som står lite längre ifrån
    arbetsmarknaden-

  322. -behöver socialtjänsten
    vara medveten om att-

  323. -det kan finnas ett annat sätt
    att se på sociala svårigheter.

  324. Ett starkare stigma i den gruppen.

  325. På arbetsförmedlingens avdelning för
    extra stöd-

  326. -är utrikesfödda unga
    underrepresenterade.

  327. Antingen så finns
    ett lägre behov av stöd-

  328. -eller så begär man det inte
    i samma utsträckning.

  329. Socialtjänsten kan behöva ställa
    direkta frågor-

  330. -och man kan behöva arbeta mer
    med motivation-

  331. -för att få stödinsatser.

  332. När det gäller insatser för unga
    som står nära arbetsmarknaden-

  333. -så handlar det
    om stöd i arbetssökandet.

  334. Att stärka ställningen på
    arbetsmarknaden och öka kunskaper.

  335. Och att få hjälp att få
    ett utökat jobbnätverk.

  336. När det gäller unga som står
    längre ifrån arbetsmarknaden-

  337. -finns det många
    individuella stödinsatser.

  338. Där behöver man ta en helhetssyn
    på livssituationen.

  339. Supported Employment är en av få
    metoder som kan kallas metod-

  340. -där det finns forskningsbelägg
    för att det fungerar.

  341. Jag tänkte avsluta med att
    sammanfattningsvis säga...

  342. I ett förändringsinriktat arbete
    utgår man från kunskap.

  343. Kunskap om individen,
    från en bra utredning.

  344. Och kunskap om olika insatser.
    Vad man kan ge för stöd.

  345. Det kan man få genom forskning
    eller genom att skapa kunskap-

  346. -genom att följa upp de insatser man
    har lokalt tillgängliga-

  347. -på ett systematiskt sätt.
    Och där släpper jag in Jenny.

  348. Tackar.

  349. Hej. Jenny Nybom heter jag
    och min presentation ligger där.

  350. Jag jobbar på enheten
    för kunskapsutveckling.

  351. Jag ska berätta om två verktyg för
    arbetet med ekonomiskt bistånd.

  352. Bakgrunden till FIA
    som jag ska prata om är...

  353. Jag har en presentation
    med mycket bilder-

  354. -så att ni ska få
    en bild av verktygen.

  355. Jag ska gå igenom dem
    så att ni har hört mig nämna dem.

  356. Det säger så lite
    om jag pratar för mycket.

  357. Hoppas att det är okej.
    Vi testar det.

  358. FIA är en bedömningsmetod
    för bistånd.

  359. Bakgrunden till att den
    har tagits fram är att arbetet-

  360. -att bli självförsörjande
    har fått ganska lite stöd.

  361. Det riskerar
    att inte uppmärksammas.

  362. Det finns lite forskning om det, så
    det är svårare att få stöd.

  363. Det är ett komplext arbete,
    då målgruppen är heterogen.

  364. Instämmer ni?

  365. Därför har vi börjat
    med det här verktyget.

  366. FIA ska anpassa insatser
    till den enskilde.

  367. Man säger ofta mekaniskt
    vad kommunen har för krav.

  368. Vi stödjer anpassning. Målgruppen är
    där man har varit aktuell-

  369. -och det är oklart hur man ska
    gå vidare eller vilka behoven är.

  370. Det sker i ett samtal med ett
    formulär. Bilderna får ni sen-

  371. -och då kan ni minnas
    vad jag har sagt per bild.

  372. Det handlar om klientens sociala
    levnadssituation, erfarenhet-

  373. -och arbetssyn på det.

  374. Det är nåt man erbjuder för att
    individanpassa förändringsarbetet.

  375. Den sociala livssituationen
    innehåller 12 livsområden-

  376. -till exempel hälsa, beroende
    och våldsutsatthet.

  377. Det är ofta man undviker...

  378. Vissa grupper har inte
    psykiska problem-

  379. -för att man inte frågar det.

  380. I ett sånt strukturerat stöd
    frågar man alla samma sak-

  381. -som är i en målgrupp
    där man vill ställa högre krav.

  382. Så att man inte frågar killar
    om arbete och tjejer om familj.

  383. I det avsnittet
    sammanställs behoven-

  384. -och klienten får rangordna
    vilka som är viktigast.

  385. Om det är nåt man har problem med.

  386. Det finns ett avsnitt om hur barn
    påverkas av livssituationen.

  387. Delen om arbete
    handlar om mål och erfarenheter.

  388. Hur värderar man insatser?
    Är utbildning mest intressant?

  389. Vill du träna på att jobba?

  390. Man vill prata konkret om det
    för att det är lättare-

  391. -att formulera mål
    och prata om hur det går-

  392. -eftersom man vet
    varför man går där.

  393. Det är också uppfattningen
    om krav.

  394. I prövningen av FIA
    var 80 % jättepositiva till krav.

  395. Så de flesta tycker att det inte är
    konstigt att det ställs krav.

  396. Det är viktigt att se
    om det är känsligt för nån.

  397. Vi har baserat FIA på forskning.

  398. Vi hade seminarier
    om de första utkasten-

  399. -med socialarbetare.
    Sen har vi prövat det.

  400. I 200 FIA-intervjuer
    har klienter och handläggare-

  401. -besvarat formulär efteråt
    om hur det var.

  402. Vad kom fram? Visste du det förut?
    Var några frågor jobbiga?

  403. Efter att det visade sig
    att det fungerade väl-

  404. -blev det tillgängligt
    för alla som ville testa det-

  405. -om de efter ett år
    berättade hur det var.

  406. Räckte manualen till FIA
    som stöd för användning?

  407. 200 handläggare från 96 kommuner
    svarade på uppföljningen.

  408. Det visade sig
    att relevanta livsområden var med.

  409. Det var inget som saknades.
    Det fanns behov inom alla områden-

  410. -så man kan säga
    att det är bra att det är med.

  411. Det finns grupper som behöver stöd
    enbart när det gäller arbete-

  412. -eller sociala situationer, men inte
    när det gäller utbildning-

  413. -och mål och arbetserfarenheter.

  414. Det är bra för arbetsförmedlingen.
    Vem gör vad?

  415. Här är en person
    som behöver insatser från er-

  416. -medan vissa får insatser
    från socialtjänsten.

  417. Ny information kom fram enligt
    handläggare och socialtjänst.

  418. Båda uppskattade FIA som det var-

  419. -men vissa grupper
    hade svårare att förstå frågor.

  420. Man behöver hjälp med tolk.
    Såna intervjuer tar lång tid-

  421. -om man inte har pratat om det.

  422. Första gången man går igenom hela
    livssituationen ska det ta tid.

  423. Jag hoppar över till FIA.
    Går det för fort?

  424. Är det okej? Vad bra!

  425. SUE är ett datorbaserat stöd
    för att följa upp klientarbetet-

  426. -i ekonomiskt bistånd.

  427. Systematisk uppföljning är egentligen
    en klient, en rad-

  428. -och det följer ärendeprocessen.
    Man vill mäta behov-

  429. -problem, insatser,
    vad man gör och hur det går.

  430. En klient, en rad.

  431. Att göra det är stort
    men man vill börja med nåt.

  432. Vad för problem har vår målgrupp-

  433. -utöver just
    att de behöver bistånd?

  434. Vi tittar på det för hela gruppen och
    lägger ihop information-

  435. -och funderar på vad vi gör.
    Det är systematisk uppföljning.

  436. Är ni med på vad det är?

  437. Det ger beprövad erfarenhet. Då är vi
    tillbaka i den här figuren.

  438. Lokal kunskap är basen
    för bästa tillgängliga kunskap-

  439. -som behövs,
    för forskning är aldrig nog.

  440. Forskning blir mer intressant
    om man har kunskap om sig själv.

  441. Vet vi att 35 % av våra klienter
    jobbar, blir jag nyfiken-

  442. -när det kommer en studie
    om hur det är i Holland.

  443. Vet man inte att vi får ut 35 %
    i arbete är inte den lika rolig.

  444. Det får en också att intressera sig
    för annan forskning.

  445. Systematisk uppföljning kan ge
    kunskap om nya arbetssätt-

  446. -och omotiverade skillnader.

  447. Ger vi insatser likadant
    till killar och tjejer?

  448. Är vi stereotypa
    i hur vi fördelar insatser?

  449. Hur förändras klienternas situation
    och vad tycker de?

  450. Eftersom det är så viktiga frågor
    har vi tagit fram träningsverktyg.

  451. Dagens system gynnar inte att man får
    följa upp klientarbetet.

  452. För att ge en träningsmiljö,
    för det är svårt...

  453. Man behöver få prova det först.

  454. Så vi har gjort en programvara
    som heter SUreg och fyra verktyg-

  455. -där SUE är ett.
    De andra handlar om våld-

  456. -och ett heter SU-pilot och är inte
    specifikt för ett område.

  457. Det är som en pilotuppföljning-

  458. -där man själv bestämmer
    vad man lägger i insats.

  459. Gränssnittet i verktygen
    är som en webbenkät-

  460. -där man registrerar
    uppgifter en rad, en klient.

  461. Man kan göra sammanställningar.

  462. Man går in och sammanställer för alla
    klienter i ens verksamhet.

  463. Uppgifterna sparas krypterade
    i verksamhetens nätverk.

  464. Bara i kommunens nätverk
    till exempel.

  465. Man kan registrera uppgifter
    när som helst.

  466. Man kan välja hela eller delar
    av verktyget. SUE är stort.

  467. Det blir väldigt styrande
    när vi ger ut nåt-

  468. -så vi vill att man ska få börja
    testa det man är mest nyfiken på.

  469. Därför har vi en bred palett
    som följer ärendeprocessen.

  470. Bakgrund, problem, insatser,
    uppföljning och så vidare.

  471. Sen får man dölja
    det man inte vill använda.

  472. Hänger ni med? Man behöver inte se
    hur mycket uppgifter det är.

  473. Man väljer fyra frågor
    och så ser man inte de andra.

  474. En manual stödjer användningen.

  475. En bild på vyn bara.
    Det är inget flashigt program.

  476. Det är som en skolbok,
    fast den är digital.

  477. Så här ser det ut. Här ser ni alla
    innehållsrubriker som finns i FIA.

  478. Administrativa uppgifter,
    bakgrund...

  479. Det är väldigt smått men ni ska inte
    plugga in det på en minut.

  480. Sammanställning, mål och arbete.
    Man kan ha flera möjliga framme.

  481. Man klickar på en sån där...

  482. Då kommer frågan fram.
    Ni ser före insats...

  483. Vi ska titta på sammanställningen som
    kan komma från FIA-

  484. -eller från nån annan utredning.

  485. Vad är det för sociala problem
    som vi vill ge stöd för?

  486. Då finns den frågan. Här har man
    ställt sig på "Före insats".

  487. Sen registrerar man det
    för varje klient-

  488. -och sen funderar man på
    vad det huvudsakliga behovet är-

  489. -för klienterna,
    och då tar man fram en tabell.

  490. Man springer från enhetsmötet
    och gör det så här.

  491. Resultatet av FIA
    kan registreras i SUE.

  492. Nu måste jag ta vatten.

  493. Men hela FIA är inte i SUE.

  494. Många har efterlyst det,
    för så är det i ASI och BBIC.

  495. Man vill ha långa system där man kan
    kryssa i allt på en gång.

  496. Samtidigt är många kritiska
    om vad som händer med mötet.

  497. Vi tycker att mötet är viktigt
    och föreslår: Sitt och prata-

  498. -ha pappret på bordet...
    Men det landar ju i nåt.

  499. Det kokar ner om man gör en
    utredning. Det kan man följa upp.

  500. Men att kryssa "nej", "nej", "nej"
    på en massa områden...

  501. Det är ett principbeslut. Vi är emot
    överdriven dokumentation.

  502. Man kan absolut använda SUE
    fastän man inte använder FIA.

  503. Det är två fristående...

  504. SUE är inte ett handläggningsstöd.
    Det finns en handbok.

  505. Hur man ska tänka och så.

  506. Det här är mest när man vill följa
    upp resultat av klientarbete-

  507. -för verksamhetsutveckling.

  508. FIA publiceras i månadsskiftet
    oktober/november.

  509. Det ska bara skrivas in i nyhetsbrev.
    Det är beslutat-

  510. -att nu kommer det.

  511. SUE blir också tillgängligt vid samma
    tidpunkt, på införandeår.

  512. Alla får pröva. Man anmäler sitt
    intresse på socialstyrelsen.se.

  513. Då har vi en dialog. Det är
    en chef som ska anmäla intresse.

  514. Då kommer olika överenskommelser.

  515. Ni får pröva det
    och vi får höra av oss om ett år.

  516. Det är inte tvång att använda det.
    Ni ska välja om det är nåt för er.

  517. Det är vi väldigt nyfikna på.
    Om ni använder det-

  518. -fungerar manualen tillräckligt?

  519. Vad blev nyttan med att använda det
    och vad blev problematiskt?

  520. Så...

  521. Då tänkte jag... Just det.

  522. Det är en ganska stor sak
    att börja med båda de här-

  523. -framförallt SUE,
    fast båda är stora.

  524. Som stöd
    finns det andra produkter-

  525. -en webbutbildning,
    som har funnits länge-

  526. -om systematisk uppföljning,
    som ger bra exempel.

  527. Det finns en handledning till
    SU-pilot, det generiska verktyget-

  528. -som är bra stöd
    för hur man ska formulera frågor.

  529. Processen
    med att prova uppföljning.

  530. De finns på utbildningsportalen.
    Utbildning.socialstyrelsen.se.

  531. Det var sista bilden men jag har två
    till om det finns tid.

  532. Jag vill poängtera nåt
    om implementering.

  533. Om man ska börja med FIA
    kan man skicka med att-

  534. -det är ett stort förändringsarbete.

  535. En hel verksamhet borde inte bara
    börja med det.

  536. Planera ordentligt.

  537. Börja stegvis och låt några börja.

  538. Det tar flera intervjuer
    innan man kan säga hur det känns.

  539. Minst fem intervjuer tar det innan
    man är bekväm med en ASI-intervju.

  540. Då kan två eller tre handläggare
    börja med det.

  541. Låt inte en chef bestämma
    att alla ska ha det.

  542. Börja och se vad det ger er.
    Låt de första lära de andra.

  543. Gå igenom före vad ni ska ha
    för rutiner vid våldsutsatthet.

  544. Diskutera. Ska vi fråga om behov
    när det inte finns insats?

  545. Ska vi ta upp det före?
    Det kan komma oväntade behov-

  546. -och först när vi ser att de är
    återkommande kan vi möta behoven.

  547. Ska man prata om det eller inte?

  548. Det finns en del frågor
    man kan fundera över före.

  549. När det gäller SUE är medskicket
    att avgränsa.

  550. När folk har börjat använda det
    vill de ta ett helhetsgrepp.

  551. Utmaningen är att uppgifter inte
    används för uppföljning-

  552. -och det känner ni säkert igen
    i dagens dokumentation.

  553. Vi vet att väldigt lite
    av uppgifterna används.

  554. Vi vill inte alls bidra
    till mer av den saken-

  555. -utan rätt uppgifter
    där man ser hur det kan användas.

  556. Börja i så fall med nåt
    som är viktigt i verksamheten.

  557. Vad undrar vi och vad vill klienterna
    att vi tar reda på?

  558. Förankra det med de anställda.

  559. Varför följer vi upp det här?

  560. För att folk ska bli intresserade
    av att bidra.

  561. Och framförallt -
    använd uppgifterna.

  562. Planera in
    när ni ska ge återkoppling.

  563. Det här är sammanställningen
    av det vi har börjat registrera.

  564. Det är medskicken.

  565. Det var FIA och SUE
    på väldigt kort tid.

  566. Hoppas att ni fick en bild
    av produkterna-

  567. -som jag tror kan göra nåt
    för självförsörjningsuppdraget.

  568. Tack för mig.

  569. Textning: Viktor Josefsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nya kunskapsstöd för ekonomiskt bistånd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anette Agenmark, Jenny Nybom och Åse Andersson från Socialstyrelsen berättar om ett nytt kunskapsstöd som ska underlätta att väga samman kunskap om individers förutsättningar och behov. Det handlar om FIA och SUE - bedömningsmetod och uppföljningsverktyg för arbetet med biståndsmottagare. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Barn- och ungdomsvård, Försörjningsstöd, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialstyrelsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Hedersrelaterat liv, våld och mord

Sara Mohammad, grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF, föreläser om hederskultur och mekanismerna bakom hedersrelaterade brott. Hon berättar om egna erfarenheter samt om hur socialtjänsten med större kunskap om hedersförtryck skulle kunna bli bättre på att identifiera och hantera hedersrelaterade brott. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Ett hållbart arbetsliv för socialsekreterare

Tung arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser. Många socialsekreterare lämnar branschen. Vilka är bristerna? Vilka lärdomar drar man och vilka goda exempel kan inspirera och spridas? Eva Karsten och Sara Strandberg, båda vid Arbetsmiljöverket, berättar om tillsyn och lyfter fram goda exempel på hur man har arbetat för bra arbetsmiljö för socialsekreterarna. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mot våldsbejakande extremism

Vet du som arbetar inom socialtjänsten vad du ska göra när du får kännedom om ett barn som är på väg att radikaliseras eller när ett barn lever i extremistmiljöer? Olga Gislén och Helena Stålhammar från Socialstyrelsen berättar om arbetet med att stödja socialtjänsten och om socialtjänstens roll i förhållande till andra aktörer. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Spelproblem

Problem med spel om pengar är en folkhälsofråga. Från och med 1 januari 2018 ingår spelmissbruk i socialtjänstlagen på samma sätt som alkohol- och drogmissbruk. På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett kunskapsstöd om spelproblem. Jessika Spångberg från Folkhälsomyndigheten och Christina Högblom från Socialstyrelsen berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Tjejer med autism/ADHD

Tjejer med autism/adhd missas oftare än killar och de får sällan rätt behandling. Varför finns skillnader och vilka är de? Christian Möller som är specialiserad på utredning och behandling av ungdomar med NP-problematik berättar om det. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Mål och mening i liv och ledarskap

Vår nutid kännetecknas av brådska, trendkänslighet, psykisk ohälsa och krav på evidens. Erica Falkenström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om personligt existentiellt välbefinnande och om etiskt ansvarstagande i samhälle och arbetsliv. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Empatiutmattning

Hur tränar man hjärnan i glädje och trygghet för ökat lugn, fokus och prestation på jobbet? Christina Andersson, doktorand vid Karolinska institutet, berättar om begreppet compassion (självmedkänsla) och om empatiutmattning. Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående? Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Nya kunskapsstöd för ekonomiskt bistånd

Anette Agenmark, Jenny Nybom och Åse Andersson från Socialstyrelsen berättar om ett nytt kunskapsstöd som ska underlätta att väga samman kunskap om individers förutsättningar och behov. Det handlar om FIA och SUE - bedömningsmetod och uppföljningsverktyg för arbetet med biståndsmottagare. Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen

Erfarenheter och utmaningar

Utmaningar i att markera ansvar för våld i nära relationer - om bemötande av våldsutövare och offer. Marius Råkil, specialist i klinisk psykologi och chef för Alternativ till Vold, ATV, i Oslo. Brottsoffermyndighetens generaldirektör Margareta Bergström inleder den internationella brottsofferdagen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.