Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Vikten av fysisk aktivitet i skolanDela
  1. Om man är bättre än jag
    på att springa-

  2. -är man det för att man
    har tränat mer den senaste veckan-

  3. -eller de senaste 20 åren?

  4. Det är kul att Skottland
    vill vara en del av Europa.

  5. Det är kul att kunna få resa
    till såna här platser.

  6. Universitetet i Stirling,
    fick jag veta av en ny kollega i går-

  7. -är känt bland japaner som en plats
    där filmer har spelats in.

  8. "Braveheart" och "Rob Roy"...
    Vi är kända för våra slott.

  9. Det är Skottlands
    främsta idrottsuniversitet.

  10. Vi är stolta över våra idrottsmän.

  11. Tennisspelarna Andy och Jamie Murray
    kommer därifrån-

  12. -och det gör jag med,
    så jag är lite partisk.

  13. Om man gillar idrott eller slott
    kan man hälsa på oss.

  14. Inför det här
    gav jag, dumt nog, Mikael-

  15. -två olika ämnestitlar
    och bad honom välja en.

  16. Men han satte ihop titlarna
    och bad mig prata om båda.

  17. Jag ska försöka foga ihop dem
    men ni kanske märker skarven.

  18. Min forskning vid Stirling
    och vid Glasgow drivs av två frågor.

  19. Varför är vi alla inte är likadana?

  20. Arvsmassan kartlades för 15 år sen.
    Vi är alla olika.

  21. Och hur får vi människor friskare?

  22. Kan de två frågorna belysa varandra?

  23. Om vi förstår varför vi är olika-

  24. -kan det hjälpa oss
    få folk i bättre form?

  25. Så hur olika är vi?

  26. Ser vi oss omkring
    ser vi en massa vackra människor.

  27. Vissa är långa, vissa korta.
    Tjocka, smala...

  28. Blonda, rödhåriga och brunhåriga...

  29. De fysiska skillnaderna är tydliga.
    Vi ser dem hela tiden.

  30. Det finns också
    medicinska skillnader.

  31. Vi löper olika risker
    att få sjukdomar.

  32. Det kan vara hjärtsjukdomar,
    diabetes eller cancer.

  33. Vissa löper större risk att drabbas
    medan andra är skyddade mot dem.

  34. En sak vi sällan tänker på
    när det gäller träning är-

  35. -att vi har olika förmågor
    och talanger-

  36. -och att alla svarar olika
    på träning.

  37. Vad orsakar skillnaderna?

  38. Handlar det om livsstil eller miljö?

  39. Om man är bättre än jag
    på att springa-

  40. -är man det för att man
    har tränat mer den senaste veckan-

  41. -eller de senaste 20 åren?

  42. Det spelar in, men är det allt?

  43. Om vi låter en person från gatan
    träna i 10 000 timmar-

  44. -skulle den bli elitidrottare?
    Svaret är sannolikt nej.

  45. Man måste ha tur
    och välja rätt person.

  46. Det finns nåt som skiljer oss åt
    i våra gener och jag vill förstå vad.

  47. En sak folk ofta glömmer är-

  48. -genetikens påverkan.

  49. Ärftlighetsstudier visar-

  50. -att om folk tränar lika mycket
    i 20 veckor-

  51. -får vissa 40 % bättre
    syreupptagningsförmåga-

  52. -medan andra
    inte ser nån ökning alls.

  53. Det är det vi försöker förstå oss på.

  54. När jag började i branschen träffade
    jag en idrottsforskare från Litauen-

  55. -dr Tomas Venckunas,
    som ni kommer att få träffa senare.

  56. Vi utformade en studie
    med några andra-

  57. -för att studera de genetiska
    faktorerna hos elitidrottare.

  58. Elitidrottare är sällsynta-

  59. -och de är väldigt upptagna.

  60. Att få tillgång till att mäta dem
    under träning är inte lätt.

  61. Tomas gjorde en smart sak.

  62. Han övertalade dem att tillbringa
    2 1/2 dagar i vårt labb.

  63. Vi har syreupptagningsförmåga,
    Wingate-tester, antropometrisk data-

  64. -och hjärtdata.

  65. Det var en stor studie
    på över 400 personer.

  66. Det var omfattande.

  67. Men i GWAS tidsålder
    är inte 400 så mycket.

  68. Nu har vi samarbeten som ELITE.

  69. Den detaljerade data vi har gör
    att vi kan studera frågan länge.

  70. Utöver att vara del
    av större samarbeten-

  71. -studerar vi kohorten direkt.
    För några år sen hade jag studenter-

  72. -som ville forska på
    uthållighetsidrottares genetik.

  73. Vi tog upp vad vi visste
    om uthållighetsidrottare.

  74. De har muskler
    som inte blir uttröttade-

  75. -de är ofta korta
    och har smala ben.

  76. De har mycket hög
    syreupptagningsförmåga.

  77. De gör det med långsamma fibrer
    av typ 1 och typ 2a.

  78. Det mesta av syret
    används i mitokondrierna.

  79. De har stora
    eller många mitokondrier.

  80. Mitokondrien
    är en intressant organell.

  81. Det är cellens kraftverk.

  82. Där reagerar sockerarter
    och fettsyror med syre-

  83. -för att bilda ATP
    som är cellens bränsle.

  84. Det får en muskelcell
    att dra ihop sig.

  85. Mitokondrien har även
    en egen kromosom.

  86. Denna bit DNA räcker dock inte
    för att skapa en mitokondrie.

  87. Den är några tusen kilobaspar lång
    och vi kan sekvensera den.

  88. Vi har gjort sekvenseringar
    över hela världen.

  89. Vi kan jämföra sekvenserna
    med varandra och göra ett släktträd.

  90. Då får man nåt sånt här.

  91. Varje bokstav representerar
    ett eget mitokondriegenom.

  92. Det är subtila skillnader på dem.

  93. De används i populationsgenetik för
    att koppla till olika folkgrupper.

  94. De längst ner till höger är de som
    mestadels associeras med européer.

  95. Jag fick studenterna att identifiera
    viktiga baspar i mitokondrien-

  96. -så att vi kunde klassificera
    idrottsmännen och kontrollgruppen-

  97. -på det här trädet.

  98. Det är antingen i GT, HV, UK-

  99. -eller en fjärde kategori
    som mest bestod av X, W och I.

  100. När vi tittade på frekvensen
    hos de olika haplogrupperna...

  101. ...hos uthållighetsidrottarna
    och kontrollgruppen...

  102. ...ur den litauiska kohortstudien...

  103. ...såg vi att UK-haplogruppen...

  104. ...var vanligare hos idrottarna
    än hos kontrollgruppen.

  105. Om man är litauer
    med UK-haplogruppen...

  106. ...är det 80 % mer sannolikt...

  107. ...att man är uthållighetsidrottare
    än kontrollperson.

  108. Och det stämmer med litteraturen.
    Det här är inte den första studien.

  109. Är man intresserad
    av genetiken bakom uthållighet-

  110. -ska man kolla på mitokondrierna.

  111. Datan antyder-

  112. -att UK-haplogruppen
    ger nån sorts fördel vid uthållighet.

  113. Vi vet inte vad.
    Mitokondrierna kanske är effektivare.

  114. Man har kanske fler mitokondrier
    om man tillhör UK-haplogruppen.

  115. Det behövs fler experiment.

  116. Vad betyder då det för allmänheten?

  117. Elitidrottare pressar sin fysiologi.

  118. Förstår vi elitidrottare
    kan vi förstå-

  119. -andra delar av befolkningen
    som pressar sin fysiologi.

  120. Det kan vara nån som är sjuk eller
    nån som genomgår en behandling.

  121. Det är värdefullt för allmänheten
    att förstå elitidrottarnas genetik.

  122. Vi kommer att förstå tillräckligt
    om prestationsförmågans genetik-

  123. -och kommer att kunna ge folk
    skräddarsydda råd om träning-

  124. -och vad man har förutsättningar
    att vara bäst på.

  125. Det är inte det samma
    som det man kanske gillar mest.

  126. Men vi är inte där än.

  127. Hur gör vi allmänheten friskare
    innan vi har den informationen?

  128. Man kan fortsätta finansiera ELITE.

  129. Det var riktat
    till alla finansiärer här.

  130. Vi måste göra folk mer aktiva.
    Vi vet att motion är bra.

  131. Det är inte lika bra för alla-

  132. -men om vi kunde få alla
    att aktivera sig lite mer-

  133. -skulle hälsan öka för genomsnittet,
    men kanske inte alla individer.

  134. Men vi blir
    allt mindre fysiskt aktiva.

  135. Kroniska sjukdomar ökar.

  136. Det har gjorts investeringar
    för att gynna fysisk aktivitet-

  137. -i vissa länder.

  138. Problemet är att väldigt få
    går till idrottshallar.

  139. Jag använder dem för jag gillar sport
    och de flesta av er gör nog det.

  140. Det finns mycket information.
    Myndigheterna har rekommendationer.

  141. Problemet är att de som hör dessa
    troligen redan är fysiskt aktiva.

  142. Vi måste hitta ett sätt
    att aktivera inaktiva människor.

  143. I framtiden kanske vi ger dem
    skräddarsydda råd utifrån genetiken.

  144. Men i nuläget
    måste vi aktivera stora grupper.

  145. Det leder mig in på andra delen
    av mitt framförande-

  146. -som handlar om fysisk aktivitet
    i grundskolan.

  147. Det är ett exempel på hur
    man gör människor mer aktiva.

  148. Allt började när jag hörde om ELITE
    på väg till en konferens.

  149. Jag läste den här tidningsartikeln
    på flygplatsen.

  150. "Elever lär sig älska
    att springa för livet."

  151. Det var en skola i Stirling-

  152. -där man fastslog att eleverna
    inte var i tillräckligt bra form.

  153. De kläckte en idé-

  154. -om att lämna klassrummet under
    lektionen och gå ut och springa.

  155. På bilden ser man
    att de inte har bytt om.

  156. Det är en 15 minuters paus.
    De springer runt fotbollsplanen-

  157. -eller promenerar.
    De väljer tempo själva.

  158. Ofta springer de och promenerar
    om vartannat.

  159. Springer man under hela tiden skulle
    man tillryggalägga 1,6 km - en mile.

  160. Det kallas "The daily mile".

  161. För att gå tillbaka...

  162. Skolan som gjorde det här
    var min gamla grundskola.

  163. Den dagen skrev jag och en kollega
    till skolledaren-

  164. -och sa att vi var f.d. elever
    som forskade på fysiologi.

  165. "Vi gillar det ni gör.
    Kan vi få forska på det här?"

  166. Läraren blev glad.

  167. Hon hade nog pratat anekdotiskt
    om hur bra "the mile" var-

  168. -och ville ha vetenskapligt stöd.

  169. Vi träffade henne och såg "the mile".

  170. Hon hade redan samlat in information
    från föräldrar och barn.

  171. Det sades vara en mirakelmedicin.

  172. "The mile" gör eleverna friskare
    och minskar viktproblem.

  173. Det gör dem mer aktiva
    och mer villiga att springa.

  174. Det höjer inlärningen
    vilket lärarna gillade.

  175. Barnen var rastlösa
    under eftermiddagen-

  176. -men efter "the mile" satt de stilla.

  177. De beter sig bättre
    och sover och äter bättre.

  178. Vi undersökte det vi kunde.

  179. Vi satte samman ett expertteam.

  180. Vi rekryterade två skolor som
    aldrig hade gjort "the daily mile".

  181. En skola
    hade precis tänkt införa den.

  182. Tanken var att mäta alla
    före och efter.

  183. Barn blir äldre och därmed starkare
    och det måste vi kunna räkna med.

  184. Deras kondition mättes med beep-test-

  185. -och vi mätte BMI.
    Vi mätte även med kaliper.

  186. Vi mätte aktivitetsnivån
    med accelerometrar.

  187. För att mäta inlärningen
    tog vi in en utvecklingspsykolog-

  188. -som utförde kognitiva tester.

  189. De handlade mest om arbetsminne
    och inhibition-

  190. -vilket är tidiga steg
    i inlärningsprocessen.

  191. Vi frågade om tillfredsställelse.
    Barnen kände sig gladare.

  192. Lärarna fyllde i formulär
    om deras beteende.

  193. Vi mätte 389 barn i dessa två skolor.
    75 % hade gått med på att delta.

  194. Jag hade 50 volontärer
    till min hjälp.

  195. Det tog lite tid.
    Den här bilden var i början tom.

  196. Mina partners har tyvärr sagt att jag
    inte får dela datan med er än.

  197. Men jag kan säga att "the daily mile"
    är jättebra, enligt utsago.

  198. Hälften av Skottlands skolor
    har nu infört det.

  199. Det har gjorts i bl.a. Texas,
    Holland, Belgien och Frankrike.

  200. Det visar att det går att få in
    mer fysisk aktivitet i schemat.

  201. Lärarna styr när det sker
    och barnen väljer sitt tempo själv.

  202. Den första skolan
    har nu gjort det i fem år.

  203. Vad betyder det här för befolkningen?

  204. Skottlands regering har tagit upp
    "the daily mile" på partiprogrammet.

  205. De vill att alla skolor i landet
    inför "the daily mile".

  206. Jag vill inte vara på hjärtsjukhuset
    när sköterskorna tar sin 15 min rast.

  207. Man måste anpassa det
    och det görs redan.

  208. Det görs inte likadant på alla
    skolor. Det är en del av det fina.

  209. Kommer det att ge de fördelar man
    hävdar? Två artiklar har skrivits.

  210. Jag kommer gärna tillbaka
    efter publiceringen. Här slutar jag.

  211. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Idrottsfysiologi, Idrottsmedicin, Medicin, Skolidrott, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?