Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Tabataträning - historia, fördelar och framtidDela
  1. Vid intervaller springer de snabbt
    för att sen jogga.

  2. Vid cykling så cyklar man
    och slutar helt.

  3. God dag.

  4. Jag pratar...

  5. ...lite norska.

  6. Jag bodde i Norge från 1983 till 1985
    och lärde mig norska.

  7. Det är trevligt att vara här och prata.

  8. Jag borde egentligen prata norska-

  9. -men jag känner inte att jag klarar det.

  10. Därför övergår jag till engelska.

  11. I dag ska jag prata
    om högintensiv intermittent träning.

  12. Vad är då
    högintensiv intermittent träning?

  13. Högintensiv träning är ingenting nytt.

  14. Den här träningsformen
    introducerades först-

  15. -av den norska...

  16. ...den svenska professorn
    Gösta Holmér på 1930-talet.

  17. Den introducerades också
    av en tysk professor:

  18. Rudolf Harbigs tränare
    Woldemar Gerschler.

  19. Harbig satte nya världsrekord
    på 400 meter och 800 meter 1939.

  20. Hans rekord...

  21. De slogs inte förrän 1955.

  22. Det kanske mest intressanta exemplet-

  23. -är Emil Zátopek,
    en tjeckoslovakisk löpare.

  24. Han vann 5 000 meter, 10 000 meter
    och maratonloppet-

  25. -vid de olympiska spelen i Helsingfors.

  26. Det hade aldrig hänt tidigare.

  27. Det här är väldigt...

  28. Intervallträning fick ett erkännande
    som en bra träningsmetod för idrottare.

  29. Har ni provat tabataträning?

  30. Räck upp händerna.

  31. Okej. Ni känner till det.

  32. Sebastian Coe använder tabataträning.

  33. Hans far rekommenderade-

  34. -att han skulle använda sig
    av högintensiv träning.

  35. Till exempel sprang han 200 m
    40 gånger med bara 30 sekunders vila.

  36. Det är väldigt krävande för en löpare.

  37. Så...

  38. Ni kanske vet att HIIT kan anses
    stå för "högintensiv intervallträning"-

  39. -eller
    "högintensiv intermittent träning".

  40. Intervallträning utvecklades för löpare.

  41. Vår version av HIIT-

  42. -utvecklades först för cykelträning
    för skridskoåkare.

  43. För en löpare
    är det svårt att stanna helt.

  44. När de intervalltränar växlar de
    mellan att springa snabbt och att jogga.

  45. Vid cykling så cyklar man
    och slutar helt.

  46. Vid intermittent träning
    slutar man helt.

  47. Intervallträning innebär
    att man joggar lugnt.

  48. Hur som helst...
    Det här är definitionen.

  49. Här.

  50. Jag frågade...

  51. ...en expert på den här sortens träning:

  52. "Ska jag säga 'intervallträning'
    eller 'intermittent träning'?"

  53. Han sa: "Vetenskapligt sett
    är det här intermittent träning"-

  54. -"men när du pratar med allmänheten
    kan du använda vilket som."

  55. Det är alltså intervallträning
    eller intermittent träning.

  56. Hur som helst blir förkortningen IT
    mina initialer - Izumi Tabata.

  57. Den vetenskapliga...

  58. Högintensiv intervallträning
    uppfanns på 1930-talet.

  59. En som senare forskade om det
    var professor Edward Fox.

  60. Han skrev flera artiklar på 1970-talet-

  61. -men det här...

  62. Då kunde man inte göra mätningar
    av det anaeroba energisystemet.

  63. Man pratade bara om de
    aeroba fördelarna med intervallträning.

  64. Ni vet nog att vi har två motorer -
    den aeroba och den anaeroba.

  65. På den tiden var det bara effekten-

  66. -som högintensiv intervallträning
    har på det aeroba energisystemet-

  67. -som studerades.

  68. Några sätt att kvantifiera
    den anaeroba energiomsättningen-

  69. -fanns inte på den tiden.

  70. Jag ska prata
    om de här fyra punkterna.

  71. Vad tabata är, dess effekter
    på de två energisystemen-

  72. -hälsoeffekter av tabata
    och tabataträningens framtid.

  73. Vad är då tabata?

  74. Det är högintensiv intermittent träning
    med korta intervaller till utmattning.

  75. "Till utmattning" är viktigt.

  76. Jag ska visa autentisk tabataträning.

  77. Så...

  78. Tabata består av 20 sekunder
    långa intervaller och 10 sekunder vila.

  79. Sex eller sju gånger tjugo sekunder.

  80. Den första intervallen
    är inte så jobbig.

  81. Den är jobbig.

  82. Det här är den första.

  83. Under tabataträning
    känns 20 sekunder som lång tid-

  84. -och 10 sekunder vila som väldigt lite.

  85. Det ser bra ut.

  86. Han skrattar.

  87. Det är konstant hastighet -
    alltså konstant intensitet.

  88. Det är på 170 % av VO2-max.

  89. Han hejar på.

  90. Okej.

  91. Ja. Han hejar på igen.

  92. Okej.

  93. Tack.

  94. Han springer sex, sju gånger
    under ett tabatapass.

  95. Till utmattning.

  96. Det är högintensiv intermittent träning
    till utmattning.

  97. Konventionell träning
    för det aeroba systemet...

  98. Här har vi konventionell
    uthållighetsträning och tabata.

  99. "Högintensiv" innebär...

  100. Konventionellt rekommenderas
    en intensitet på 70 % av VO2-max-

  101. -för att öka maximalt syreupptag.

  102. Vi tränar på 170 %.

  103. Det är mer än dubbelt så hög intensitet
    som vid konventionell träning.

  104. Det görs under kort tid.
    Normalt rekommenderas 20 minuter-

  105. -vid konventionell löpträning.

  106. För oss är det tjugo sekunder
    gånger sex eller sju.

  107. Alltså mindre än fyra minuter.

  108. Intervallerna genomförs
    med tio sekunders vila.

  109. Den här träningsformen
    ska utföras till utmattning varje gång.

  110. Det är väldigt utmattande.

  111. Ofta rekommenderas träning
    tre gånger i veckan.

  112. Med tabata räcker två gånger i veckan
    för att öka sitt VO2-max.

  113. Tabataträning
    skiljer sig ganska mycket-

  114. -från konventionell träning
    för att öka sitt VO2-max.

  115. Jag ska prata lite om tabatans historia.

  116. Träningsformen uppfanns
    av den här personen.

  117. Det här är jag för trettio år sen,
    och platsen är Norge.

  118. Det introducerades av herr Irisawa,
    tränare för Japans skridskolandslag.

  119. Vi bodde på samma studentboende
    i Oslo i Norge under ett år 1984-

  120. -och pratade om träning
    för skridskoåkare.

  121. Det började i Sveriges grannland.

  122. Jag lärde mig att mäta anaerob
    energiomsättning som syrebrist-

  123. -av den nu avlidne Lars Hermansen
    i Oslo.

  124. Den här utvecklingen
    började alltså också i Oslo.

  125. Kunskapen möjliggjorde mätningar
    av det anaeroba energisystemet.

  126. Jag sa ju tidigare
    att mätningar av det aeroba systemet-

  127. -studerades på 1970-talet av Fox.

  128. Han mätte dock inte
    det anaeroba systemet.

  129. Man hade ingen metod-

  130. -för att kvantifiera
    det anaeroba energisystemet.

  131. Jag återvände till Japan-

  132. -och blev 1989 utsedd till fystränare-

  133. -för Japans olympiska skridskotrupp,
    med herr Irisawa som huvudtränare.

  134. Jag analyserade två träningsmetoder
    som skridskoåkarna använde.

  135. Det här träningsupplägget
    uppfanns av herr Irisawa.

  136. Det borde egentligen
    kallas Irisawaträning.

  137. Jag döpte det inte till tabata -
    det var någon annan.

  138. Det är inte mitt fel.

  139. Jag analyserade två träningsupplägg
    utifrån energiomsättningen.

  140. För att resyntetisera ATP,
    som används vid träning-

  141. -tas energi från två energisystem.

  142. Människan har ett hybridmotorsystem,
    precis som en Toyota Prius.

  143. En aerob motor för långkörning-

  144. -och en anaerob motor för att starta
    och snabbt ändra hastighet.

  145. Människan använder alltså
    två motorer-

  146. -på samma sätt
    som det komplexa system-

  147. -som finns i en Toyota Prius.

  148. Det aeroba systemet
    får kolhydrater och fetter att oxideras-

  149. -med hjälp av syre från blodet.

  150. Det anaeroba systemet producerar
    laktat och bryter ner kreatinfosfat.

  151. Det behöver inget syre.

  152. Det här är det relativa energibidraget-

  153. -från det aeroba systemet
    under 30 sekunders intensiv träning-

  154. -en minuts träning och
    två minuters träning till utmattning.

  155. Och...

  156. Under längre träningspass
    blir det aeroba bidraget större-

  157. -och vid kortare träningspass
    används mer anaerob energi.

  158. När det gäller de flesta idrotter-

  159. -bidrar både det aeroba
    och det anaeroba systemet-

  160. -till att resyntetisera den ATP
    som används vid träningen.

  161. Det är ett samarbete.

  162. Folk tror att...
    Därför måste träningen utvärderas-

  163. -utifrån hur mycket den förbättrar
    de båda energisystemen.

  164. Det är lätt att kvantifiera-

  165. -hur mycket en viss sorts träning
    utnyttjar aerob energi.

  166. Med hjälp av en mask och en påse-

  167. -kan man mäta all energiåtgång
    från det aeroba systemet.

  168. Det är väldigt lätt.

  169. En annan parameter-

  170. -när man kvantifierar
    det aerobiska energisystemet-

  171. -är maximalt syreupptag.

  172. Ni vet nog att belastningen
    på det aeroba systemet-

  173. -mäts som syreupptaget under träning
    jämfört med maximalt syreupptag.

  174. Som jag sa tidigare rekommenderar
    man att konventionell aerob träning-

  175. -ska ligga på 70 % av VO2-max.
    Man räknar med att...

  176. Så...

  177. Det har dock varit svårt att mäta...

  178. ...anaerob energiomsättning.

  179. Vi kan inte se in i muskeln
    under träningen.

  180. För att mäta metabola förändringar
    använder vi muskelbiopsier.

  181. Man tar en liten bit av en muskel -
    ungefär 3 mg-

  182. -och analyserar den.

  183. Med biopsier kan man dock bara mäta-

  184. -förändringar i koncentrationen
    av metaboliter.

  185. Det går inte att kvantifiera
    mängden frigjord anaerob energi.

  186. För att ta reda på den måste man
    ta hela muskeln och analysera den.

  187. Jag har tio hål i varje ben
    från biopsier-

  188. -men det blir bara 60 mg.

  189. Jag vill inte att de tar allt.

  190. Det är inte lätt att kvantifiera
    den anaeroba energiomsättningen.

  191. Det här...

  192. Man kan mäta anaerob energi-
    omsättning med syrebristprincipen.

  193. Den introducerades
    av Krogh och Lindhard 1920.

  194. För hundra år sen.

  195. Så här fungerar syrebristen.

  196. Vid submaximal träning
    ökar syreupptaget.

  197. Sen planar det ut.

  198. De här värdena för syreupptag-

  199. -kan ses som den mängd syre
    som behövs-

  200. -för att resyntetisera den ATP
    som används under träningen.

  201. Under träningens första sekunder...

  202. ...når syreupptaget inte upp
    till den här delen.

  203. Om man springer i konstant hastighet-

  204. -används samma mängd ATP,
    men syre...

  205. Energitillförseln från
    det aeroba systemet ser ut så här.

  206. Den här delen måste komma från
    något annat än det aeroba systemet.

  207. Alltså det anaeroba systemet.

  208. Den här delen-

  209. -anses vara den anaeroba delen-

  210. -av energiomsättningen.

  211. Vi kallar det syrebrist, som...

  212. Ja.

  213. Så här kvantifierar man...

  214. ...syrebristen
    under högintensiv träning.

  215. Det är svårt, men det går att göra.

  216. Under submaximal träning
    mäter man syrebrist så här.

  217. Om syreupptaget är två liter i minuten-

  218. -så ska den här delen-

  219. -vara två liter per minut
    gånger fyra minuter, alltså åtta liter.

  220. Vi mäter syreupptaget.

  221. Är det sju liter så är resten syrebrist.

  222. Det kan fastställas till en liter.

  223. Det här är lätt, men vid högintensiv
    träning blir det lite svårare.

  224. Man gör likadant
    som vid submaximal träning.

  225. Vi mäter syreupptaget-

  226. -och gör en uppskattning
    av den här delen.

  227. Jag säger "mäter",
    men det rör sig om en uppskattning.

  228. Det beror på att om den här mannen-

  229. -springer i 2,5 minuter till utmattning-

  230. -håller han en hastighet
    på 280 meter i minuten.

  231. Som ni ser
    vid den submaximala träningen-

  232. -fick vi ett väldigt linjärt samband-

  233. -mellan syreupptag och hastighet.

  234. Om vi...

  235. Vid submaximal träning
    kan jag göra en uppskattning...

  236. Genom att interpolera hastigheter
    för löpbandet-

  237. -kan jag göra en uppskattning
    av syrebehovet.

  238. Men vid... Så här.

  239. Vid den här hastigheten
    går det dock upp.

  240. Över VO2-max får vi ingen mätpunkt.

  241. Vi...

  242. Vi extrapolerade syrebehovet-

  243. -med hjälp av hypotesen-

  244. -att samma samband är giltigt
    även här uppe.

  245. På så sätt
    kan vi extrapolera syrebehovet här-

  246. -och på så sätt uppskatta
    det sammanlagda syrebehovet.

  247. Sen mäter vi syreupptaget,
    och det som återstår är syrebrist.

  248. Vi upptäckte att...

  249. Det här är resultatet för syrebrist-

  250. -efter 30 sekunders träning
    vid ungefär 200 meter-

  251. -och sen 400 meter, 800 meter
    och 1 500 meter.

  252. Syrebristen ökar,
    men sen planar den ut.

  253. Vi kallar det maximal syrebrist.

  254. Det finns ett samband...

  255. Den maximala syrebristen
    är olika för olika personer.

  256. Vi tror att maximal syrebrist
    är en parameter-

  257. -som avgör
    det anaeroba systemets kapacitet-

  258. -precis som med maximalt syreupptag
    och det aeroba energisystemet.

  259. Vi jämförde ATP-omsättning...

  260. ...från data från biopsierna
    och syrebrist.

  261. Det ser ut att finnas ett samband.

  262. Vi kan se förändringen
    hos metaboliterna i muskeln-

  263. -genom att mäta syrebristen.

  264. Syrebrist reflekterar metabola
    förändringar i det anaeroba systemet.

  265. Syrebristen visar alltså den anaeroba
    energiomsättningen under träning.

  266. Det här är intressant.

  267. Sen jämförde vi
    de två träningsmetoderna-

  268. -som herr Irisawa uppfann.

  269. En kallar vi IT1.

  270. 170 % av VO2-max, 20 sekunder
    träning, 10 sekunder vila, 6-7 set.

  271. Det andra är på 200 % av VO2-max.

  272. 30 sekunder träning, 2 minuter vila
    och 4-5 set.

  273. Principen är
    att effekten bör bli maximal-

  274. -när träningen belastar systemet
    maximalt.

  275. Vi mätte syrebristen...

  276. ...under den här
    intermittenta träningen.

  277. Här är syrebristen
    under de tre första intervallerna.

  278. Vi sammanställde syrebristen,
    men man måste vara försiktig.

  279. Under träningen är det inte...

  280. Vi har ingen ATP-åtgång här,
    men ett visst syreupptag.

  281. Det kan jämföras med att låna pengar-

  282. -och att man har betalat tillbaka
    den där delen.

  283. Den totala skulden-

  284. -är skillnaden
    mellan den sammanlagda...

  285. ...syrebristen vid intervallerna-

  286. -och det sammanlagda syreupptaget,
    också kallat Epoc-

  287. -under vilan.

  288. Vi såg att...

  289. Vi såg att...

  290. Vi såg att syrebristen vid IT1-

  291. -inte skiljer sig
    från personens maximala syrebrist.

  292. Det innebär att tabataträning,
    det som vi kallade IT1-

  293. -belastar det anaeroba energisystemet
    maximalt.

  294. Men det här var inte...
    Båda formerna utförs till utmattning.

  295. Det här innebär att tabata
    kan vara den bästa träningsmetoden-

  296. -för att öka belastningen
    på det anaeroba systemet-

  297. -med resultatet att
    det anaeroba systemets kapacitet ökar.

  298. En annan intressant sak är att-

  299. -syreupptaget under träning
    är lägre under den första och sen...

  300. En fråga.

  301. Tror ni att tabata är en aerob
    eller anaerob träningsmetod?

  302. Ni som har provat tabata.

  303. Aerob - räck upp händerna.

  304. Anaerob - räck upp händerna.

  305. Det trodde jag också - anaerob.

  306. Men som ni ser
    når syreupptaget VO2-max-

  307. -under passets sista intervall.

  308. Syreupptaget
    överskrider inte VO2-max.

  309. Tabata är alltså
    den bästa sortens aerob träning.

  310. Ja.

  311. Syreupptaget de sista 20 sekunderna
    är som det maximala syreupptaget-

  312. -men inte under de andra intervallerna.

  313. Tabata verkar vara anaerob träning
    men är den bästa aeroba träningen.

  314. Tabata är alltså bäst
    för aerob och anaerob träning.

  315. Före vår studie-

  316. -joggade man för att förbättra
    det aeroba systemet-

  317. -och sprang snabbt för det anaeroba.

  318. Tabata ger högsta möjliga stimuli-

  319. -för både det aeroba
    och det anaeroba systemet samtidigt.

  320. Tabata kan beskrivas-

  321. -som något som använder
    båda energisystemen maximalt.

  322. Det är en unik egenskap
    hos tabataträning.

  323. Sen testade vi vilka effekter
    tabata har-

  324. -på VO2-max och maximal syrebrist.

  325. Vi såg...

  326. VI hade en träningsperiod
    på sex veckor-

  327. -och jämförde resultatet
    med konventionell träning.

  328. Syreupptaget ökade
    med ungefär 30 %-

  329. -under bara sex veckors träning.

  330. Den maximala syrebristen
    ökade med nästan 40 %-

  331. -under sex veckors träning.

  332. Tabataträning...

  333. Tabata förbättrar både det aeroba
    och det anaeroba systemet samtidigt.

  334. Man behöver inte utföra aerob
    och anaerob träning separat.

  335. Jag upplyste herr Irisawa om det här-

  336. -och de japanska skridskoåkarna
    slutade med IT2-upplägget.

  337. Det är väldigt bra-

  338. -men det stimulerar inte
    de båda energisystemen maximalt.

  339. Jag har åtta minuter kvar.

  340. Jag vill bara prata om...

  341. Så.

  342. Med hjälp av tabataträning...
    Ni minns att...

  343. Skridskoåkaren som vann guld
    vid Nagano-OS använde tabataträning.

  344. Jag tror att-

  345. -jag bidrog med 0,01 %
    till guldmedaljen.

  346. Jag vill prata lite om hälsoeffekter
    av tabataträning.

  347. Med tabataträning blir OGTT...

  348. Resultatet på orala glukostoleranstest
    förbättras så här.

  349. Tabataträning är alltså bra för...

  350. ...att förebygga...

  351. ...diabetes.

  352. Högintensiv träning, som man inte
    trodde hade sådana effekter-

  353. -föreslogs som ett verktyg för att
    förebygga och behandla diabetes.

  354. Jag ska nu visa den senaste datan-

  355. -angående tabataträning
    och förebyggande av tjocktarmscancer.

  356. Som ni ser är det här data från Japan.

  357. Tjocktarmscancer blir vanligare
    hos både män och kvinnor över fyrtio.

  358. Det här är
    livsstilsrelaterade sjukdomar.

  359. I Japan är det nu den nästa vanligaste.

  360. Magcancer är vanligast,
    sen tjocktarmscancer och lungcancer.

  361. Jag vet inte hur det är
    i Sverige och Norge.

  362. Epidemiologiska studier visade att
    fysisk träning, även högintensiv sådan-

  363. -förebygger tjocktarmscancer.

  364. Någon biologisk förklaring-

  365. -till varför fysisk aktivitet förebygger
    tjocktarmscancer gavs dock inte.

  366. Tjocktarmscancer
    har en unik egenskap-

  367. -vad gäller hur cancern utvecklas.

  368. Det här...

  369. Det här är en normal endotelcell
    i tjocktarmen.

  370. Det här är min tjocktarm.

  371. Och...

  372. Det här är en avvikande kryptcell
    i ett förstadium till cancer.

  373. Det här är en normal cell.

  374. Kryptcellen är stor och svullen.
    Den är i ett förstadium till cancer.

  375. Sen blir den till en polyp,
    och sen till cancer.

  376. Studien visade att förekomsten
    av cancer minskar med träning.

  377. Träning kan alltså ha en effekt här,
    här, här eller där.

  378. Vi började med att titta här.

  379. Så...

  380. Vi jämförde antalet
    avvikande kryptceller-

  381. -alltså celler i ett cancerförstadium
    - i tjocktarmen.

  382. Vi såg att efter medelintensiv träning
    blev de cellerna färre.

  383. Det innebär att
    i ett senare skede av samma...

  384. Om träning minskar antalet celler
    i cancerförstadium-

  385. -så förebygger det cancer.

  386. Det här skulle innebära att
    om man tränar på medelintensiv nivå-

  387. -så kanske man minskar antalet celler
    i cancerförstadium.

  388. Den förebyggande effekten
    hos fysisk aktivitet-

  389. -beskrivs som en ökning
    av immunförsvaret-

  390. -efter låg- till medelintensiv träning.

  391. Eftersom högintensiv träning
    inte påverkar immunförsvaret-

  392. -anses det inte förebygga cancer,
    inklusive tjocktarmscancer.

  393. Som forskare kan jag hitta-

  394. -inte bara fördelar
    med högintensiv träning som tabata-

  395. -utan också nackdelar.

  396. Vi räknade DMH-orsakade avvikande
    kryptceller efter tabataträning.

  397. Vi såg, oväntat nog, att tabata
    minskar antalet avvikande kryptceller-

  398. -precis som medelintensiv träning.

  399. Vilken mekanism
    som ligger bakom det här var okänt.

  400. Och... Två minuter.

  401. Nyligen upptäckte man i Japan-

  402. -att proteinet osteonektin,
    som också kallas Sparc-

  403. -utsöndras från skelettmuskler
    och orsakar celldöd i tjocktarmen.

  404. När vi tränar utsöndras det ur muskeln.

  405. Det tar sig till tjocktarmen
    och dödar cellerna i cancerförstadium.

  406. De upptäckte att
    Sparc-koncentrationen-

  407. -ökar efter medelintensiv träning.

  408. Sparc kan alltså höra samman
    med mekanismer-

  409. -som förklarar den förebyggande
    effekten mot tjocktarmscancer.

  410. Vi genomförde en likadan studie.

  411. Som ni ser här skiljer sig utsöndringen
    av Sparc efter träning inte åt...

  412. ...mellan tabataträning
    och medelintensiv träning.

  413. Den är högre här.

  414. Vi tror alltså att även tabataträning
    förebygger tjocktarmscancer.

  415. Så...

  416. Slutligen såg vi här
    att träning har en effekt-

  417. -för att minska antalet celler
    i cancerförstadium.

  418. Övergången från avvikande kryptceller
    till cancer tar mer än tjugo år.

  419. Om vi kan minska antalet celler
    i cancerförstadium med träning-

  420. -så är det effektivt
    för att förebygga tjocktarmscancer.

  421. Idrotter som fotboll, rugby och tennis,
    som är högintensiva och roliga-

  422. -kan ha en förebyggande effekt
    mot tjocktarmscancer.

  423. Framtiden.

  424. Oväntat nog tycker många vanliga
    människor att tabata är intressant...

  425. ...och tränar för att bli friskare
    eller för att ha roligt.

  426. Vid våra första studier
    använde vi träningscyklar.

  427. Människor använder tabata vid löpning,
    burpees och knäböj-

  428. -och annan träning
    som inte kräver maskiner.

  429. Tabata nämndes av en tidning i USA.

  430. De skrev om "tabatans hemligheter".

  431. Jag har inga hemligheter.

  432. Det här är från 2004.

  433. Jag skrev om det här 1996.

  434. Efter åtta år var det någon-

  435. -som döpte den här högintensiva
    intermittenta träningen till tabata.

  436. Det var dock inte äkta tabata, med den
    här unika egenskapen, som föreslogs.

  437. Jag skulle gärna visa dem riktig tabata,
    men jag har tyvärr inte tid.

  438. Många sorters övningar
    kan utvecklas i framtiden.

  439. Är man rugbyspelare-

  440. -kan man använda den sortens rörelser
    som förekommer i rugby-

  441. -och anpassa dem till tabataträning.

  442. Är man tennisspelare
    kan man göra samma sak.

  443. 20 sekunder träning
    och 10 sekunder vila.

  444. Det ska utföras till utmattning.

  445. Men...

  446. Den här sortens träning
    kan höja blodtrycket.

  447. För äldre personer
    är det kanske inte bra.

  448. Jag är dock gammal - 61 år-

  449. -och jag tränar tabata
    utan några problem.

  450. Jag rekommenderar inte tabata för alla.

  451. Folk som gillar det kan träna tabata.

  452. Gillar man det inte
    kan man springa i stället.

  453. Fram till att man är fyrtio år-

  454. -bör man hitta någon sorts träning
    som man älskar.

  455. All träning är bra för hälsan.

  456. Att inte träna medför stora risker-

  457. -för ens hälsa och liv.

  458. Så...

  459. Tack.

  460. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Gymnastik, Idrott
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?