Titta

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Om UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Hur skall vi träna för god hälsa och hur kan vi utnyttja den senaste gentekniken för att nå optimala resultat? Några av världens främsta forskare inom området framträder. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden : Träningskapacitet och ärftlighetDela
  1. Det här har vi funnit hos asiater.

  2. Så jag är intresserad av skillnaderna...

  3. ...mellan européer och asiater.

  4. Jag uppskattar den här möjligheten
    att få tala om min forskning-

  5. -och i dag ska jag ta upp fysisk
    prestation och genetisk polymorfism-

  6. -och jag fokuserar på
    den japanska befolkningen.

  7. Innan jag börjar
    vill jag tacka mina samarbetspartner.

  8. Jag hade inte kunnat genomföra min
    forskning utan deras och andras hjälp.

  9. Här har vi dem.

  10. Först vill jag presentera
    våra forskningsämnen.

  11. Jag forskar främst om
    vilka typer av genetisk polymorfism...

  12. ...som påverkar fysiska prestationer...

  13. ...med hjälp av GWA-studier
    och kandidatgen-metoder.

  14. Vi fokuserar även på
    sambandet mellan...

  15. ...polymorfismer
    kopplade till fysisk prestation...

  16. ...och livsstilsrelaterade sjukdomar
    och livslängd.

  17. Vi har precis börjat med kandidatgen-
    metoden och GWA-studier-

  18. -för att analysera muskelfiber
    utifrån vävnadsprover från japaner.

  19. Vi fokuserar även på-

  20. -GWA-studier
    och kandidatgen-metoden-

  21. -för idrottsskador
    som muskelsträckningar-

  22. -ledbandsskador och stressfrakturer
    hos japanska idrottare.

  23. Bilden visar människans genkarta
    för fysisk prestation.

  24. Den visar genloci för polymorfismer
    kopplade till fysisk prestation.

  25. Bland de här polymorfismerna
    ska jag i dag visa för er...

  26. ...bevis för ACTN3, alfa-aktinin-3...

  27. ...och angiotensinkonverterande
    enzym, ACE.

  28. För de här genotyperna är starka
    kandidater för genetisk polymorfism-

  29. -som påverkar fysisk prestation.
    De här används också vid gentester-

  30. -för att identifiera talanger.

  31. Den här rapporten är en första...

  32. Det här är
    den första studien inom sportgenetik...

  33. ...som visade på ett samband mellan...

  34. ...ACE I/D-polymorfism
    och fysisk prestation.

  35. Artikeln publicerades i Nature 1998.

  36. Dr Montgomery rapporterade...

  37. ...att ACE I-allelen kunde kopplas
    till fysisk uthållighet.

  38. Hans forskningsgrupp
    rapporterade även...

  39. ...att ACE I-allelen...

  40. ...var överrepresenterad
    hos långdistanslöpare.

  41. Däremot var ACE I-allelen...

  42. ...underrepresenterad
    hos sprinterlöpare.

  43. I-allelen kunde alltså kopplas
    till långdistansprestation.

  44. Men å andra sidan var D-genotypen-

  45. -kopplad till sprintprestation
    inom den europeiska befolkningen.

  46. Men hos asiater
    var förhållandet det omvända.

  47. Som ni ser i figuren till vänster...

  48. ...var II-genotypen överrepresenterad...

  49. ...hos sprintsimmare på elitnivå.

  50. Och som ni ser i figuren till höger...

  51. ...gjorde maratonlöpare
    med DD-genotyper...

  52. ...bättre resultat
    än såna med II-genotyper.

  53. Så...

  54. ...II-genotyper
    kan kopplas till sprintprestationer...

  55. ...och DD-genotyper kan
    kopplas till uthållighetsprestationer.

  56. Det här har vi funnit hos asiater.

  57. Så jag är intresserad av skillnaderna...

  58. ...mellan européer och asiater.

  59. Många japanska företag
    som utför gentester hävdar...

  60. ...att ACE-II är optimalt
    för långdistanslöpare...

  61. ...och att ACE-DD...

  62. ...är optimalt för sprintprestationer.

  63. Förmodligen
    tittar nästan alla japanska företag...

  64. ...på europeiska forskningsresultat.

  65. Jag menar att deras information
    inte stämmer för asiater.

  66. Vi har samlat in muskelvävnadsprov-

  67. -från 217 japanska individer-

  68. -för att hitta genetiska polymorfismer-

  69. -som avgör
    muskelfibrernas sammansättning.

  70. Bilden visar sambandet
    mellan ACE I/D-polymorfismer-

  71. -och muskelfibrernas sammansättning.

  72. Och som ni ser
    på staplarna längst till vänster...

  73. ...hade individer
    med ID- och DD-genotyper...

  74. ...en större andel
    tunga myosinkedjor av typ 1...

  75. ...alltså långsamma muskelfibrer,
    än individer med II-genotyper.

  76. Datan stöder delvis att D-allelen...

  77. ...kunde kopplas till bättre
    uthållighet...

  78. ...och att I-allelen kunde kopplas
    till sprintprestationer hos asiater.

  79. Det vore intressant
    att se hur det ser ut hos européer.

  80. Kanske
    är förhållandet det motsatta där.

  81. De här polymorfismerna,
    alltså alfa-aktinin-3 och R577X-

  82. -är de starkaste kandidaterna-

  83. -för att avgöra
    fysisk prestation i nuläget.

  84. Det här är en studie
    genomförd av en grupp forskare-

  85. -publicerad i American Journal
    of Human Genetics 2003.

  86. Bilden här visar frekvensen
    av alfa-aktinin-3-genotypen-

  87. -bland olika grupper.

  88. I den australiska kontrollgruppen...

  89. ...är genotypfrekvensen...

  90. ...30 procent RR...

  91. ...50 procent RX...

  92. ...och 20 procent XX.

  93. Som ni ser i staplarna till vänster...

  94. ...finns det ingen
    som har XX-genotypen...

  95. ...bland olympier
    inom explosiva grenar.

  96. Resultatet indikerar
    att det krävs RR- eller RX-genotyper-

  97. -för att lyckas
    inom olympiska explosiva grenar.

  98. Liknande resultat fick man
    hos finska idrottare.

  99. Därför undersökte vi sambandet
    mellan den här genotypen-

  100. -och japanska elitsprinters
    prestationer.

  101. Den här bilden visar
    hur alfa-aktinin-3-genotypen påverkar-

  102. -personbästa på 100 och 400 m-

  103. -hos manliga japanska sprinters.

  104. Ni ser till vänster...

  105. ...alla sju sprinters
    som hade klarat av...

  106. ...kvalgränsen till OS i London
    på 100 meter.

  107. Men det finns ingen
    med genotypen XX...

  108. ...i den här gruppen.

  109. Så här ser det inte ut
    för 400-meterslöparna.

  110. De här polymorfismerna kan alltså
    kopplas till korta sprintprestationer-

  111. -men inte till de långa.

  112. Förra året fick vi samma resultat
    hos europeiska idrottare.

  113. Resultatet var exakt detsamma
    som det för japaner.

  114. Nämligen att alla...

  115. ...sprinterlöpare med XX-genotyper...

  116. ...missade OS-kvalgränsen.

  117. Men vissa av löparna...

  118. ...klarade kvalgränsen...

  119. ...och dessa
    hade RR- och RX-genotyper.

  120. Så här såg det inte ut
    för 400-meterslöparna...

  121. ...vad gäller européerna.

  122. Det här resultatet gäller alltså
    för japaner och européer...

  123. ...som är män och friidrottare.

  124. Hur det ser ut
    hos kvinnliga friidrottare vet vi inte.

  125. Den här bilden visar sambandet
    mellan alfa-aktinin-3-genotyper...

  126. ...och
    muskelfibrernas sammansättning.

  127. I den högra kolumnen ser ni...

  128. ...att individer
    med RR- och RX-genotyper har...

  129. ...en större andel
    typ II-muskelfibrer...

  130. ...alltså snabba muskelfibrer...

  131. ...i jämförelse med individer
    som har XX-genotyper.

  132. Det här kan vara en orsak...

  133. ...till att RR kopplas
    till sprintprestationer.

  134. Men för kvinnor fanns
    ingen avgörande skillnad mellan...

  135. ...alfa-aktinin-3-genotyper och
    isoformer av tunga myosinkedjor.

  136. Så det krävs vidare studier...

  137. ...sambandet mellan de här
    genotyperna och sprintprestationer...

  138. ...och sprintfenotyper hos kvinnor.

  139. Just nu rapporterar vi
    om sambandet mellan...

  140. ...den totala genotyppoängen
    och idrottarstatus...

  141. ...baserat på 21 tidigare publicerade...

  142. ...polymorfismer
    kopplade till fysisk prestation...

  143. ...och som främst rapporterats
    i europeiska populationer.

  144. Liknande studier har rapporterat...

  145. ...positiva samband mellan
    genotyppoängen och idrottarstatus...

  146. ...i europeiska populationer.

  147. De här resultaten
    lyckas vi inte återskapa.

  148. Jag känner inte till
    mekanismen bakom-

  149. -men jag tror interaktionen
    mellan gener och miljö-

  150. -skiljer sig åt mellan olika
    etniciteter.

  151. Så vi måste undersöka
    etniska skillnader...

  152. ...för sambanden mellan genetiska
    polymorfismer och prestation.

  153. I fjol undersökte vi
    med GWA-studier japaner-

  154. -och långdistanslöpare.

  155. Vi jämförde långdistanslöpare
    och en kontrollgrupp.

  156. I den här studien tittade vi
    på om polymorfism-

  157. -av typen rs558129-

  158. -i GALNTL6-genen-

  159. -var kopplad till
    uthållighetsprestation.

  160. Men vi kan inte...

  161. Vi kan inte identifiera
    andra polymorfismer-

  162. -som påverkar långdistanslöpare.

  163. Så fallkontrollstudier...

  164. ...är standard för GWA-studier,
    vilket tidigare har nämnts.

  165. Men jag menar
    att det är bättre att jämföra-

  166. -mellan
    långdistanslöpare och sprinterlöpare.

  167. För om vi jämför kontrollgrupper
    med långdistanslöpare...

  168. ...så kanske det visar sig...

  169. ...att långdistanslöpare...

  170. ...även är inkluderade
    i kontrollgruppen.

  171. Så jag ser det som bättre att jämföra
    sprinterlöpare med långdistanslöpare.

  172. För olika genotyper kan
    kopplas till olika sorters kapacitet.

  173. Till exempel har elitlångdistanslöpare-

  174. -främst långsamma muskelfibrer.

  175. Och elitsprinterlöpare
    har främst snabba muskelfibrer.

  176. Här ser vi ett manhattandiagram
    över GWA-studier...

  177. ...av 54
    internationella sprinterlöpare...

  178. ...och 60 långdistanslöpare.

  179. När p-värdet är 10 minus 5...

  180. ...ses det som signifikant.

  181. Fem alleler kopplades till...

  182. ...antingen sprinterlöpning
    eller långdistanslöpning.

  183. Den här bilden visar de tio främsta
    polymorfismerna från diagrammet.

  184. De här polymorfismerna
    finns i TGFB2...

  185. ...CNTNAP4...

  186. ...SVEP1 och PROC.

  187. Deras uppgifter är celldifferentiering,
    cellproliferation...

  188. ...cellvidhäftning, cellkommunikation
    och blodkoagulation.

  189. Nu ska jag fokusera
    på top 1-polymorfismen.

  190. Jag ska visa genotypfrekvensen
    av top 1-polymorfismen-

  191. -alltså TGFB2.

  192. Den vänstra figuren
    visar genotypfrekvensen hos...

  193. ...långdistanslöpare och sprinterlöpare.

  194. Jag har också satt in kontrolldata
    från Hapmapdatan.

  195. Som ni ser på
    den här bilden är GG-genotypen-

  196. -tydligt kopplad till
    sprintprestationer-

  197. -och AA-genotypen kan kopplas
    till långdistansprestationer.

  198. GG är alltså kopplad
    till sprintprestationer.

  199. Jag ska visa er...

  200. ...sambandet mellan
    top 1-polymorfismer...

  201. ...och handstyrka...

  202. ...hos friska,
    stillasittande japanska vuxna.

  203. Så handstyrkan var...

  204. ...bättre hos individer
    med GG-genotypen...

  205. ...som kopplas till
    sprintprestationer...

  206. ...jämfört med AG-genotypen.

  207. GG-genotypen hade...

  208. ...bättre handstyrka...

  209. ...jämfört med...
    De hade oftast bättre handstyrka-

  210. -jämfört med AA-genotypen.

  211. Den här genotypen...

  212. ...är en av polymorfismerna...

  213. ...som kan kopplas till fysisk
    prestation i den japanska befolkningen.

  214. Men vidare studier krävs...

  215. ...för bekräfta det här resultatet.

  216. Handstyrka...

  217. ...är en bra prediktor för hjärt-
    kärlsjukdomar och dödlighet.

  218. Så...

  219. ...jag tror att polymorfismerna
    relaterade till fysisk prestation...

  220. ...även kan kopplas
    till hälsorelaterade fenotyper.

  221. Så...

  222. ...det syns inte på den här bilden...

  223. ...men till exempel kan
    alfa-aktinin-3-XX-genotyper...

  224. ...också kopplas till livslängd.

  225. Till exempel kan
    vissa mitokondrie-haplogrupper-

  226. -kopplas till sprint-
    eller långdistansprestation.

  227. De här haplogrupperna kan även kopplas
    till typ 2-diabetes och livslängd.

  228. Fenotyper relaterade
    till fysisk prestation-

  229. -har en stark koppling
    till hälsorelaterade fenotyper.

  230. Så vidare studier behövs vad gäller
    fysisk prestation och genetik-

  231. -och hälsorelaterade fenotyper
    som typ 2-diabetes och livslängd-

  232. -och genetiska faktorer.

  233. Det var allt. Tack så mycket.

  234. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Träningskapacitet och ärftlighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Genetik, Humangenetik, Idrottsfysiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Från grupp till individanpassad träning

Idag önskar vi komma bort från grupptänkande och övergå till individanpassade träningsråd för den som utövar idrott, menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson. Men hur långt har den medicinska forskningen kommit och kan man dra nytta av gentesterna som erbjuds kommersiellt? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

På jakt efter ett muskelminne

Än så länge finns inget entydigt samband mellan träning och muskelminne. Vid försök på möss har man dock kunnat visa att det existerar ett minne vid hård träning. Om resultaten går att översätta till människan och vilket slags minne det handlar om vet vi inte i nuläget, berättar Malene Lindholm, forskare i kardiovaskulär medicin. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Muskelminne - från djurförsök till människa

Går det att snabbt nå goda resultat om man tränat mycket som ung och då byggde upp stor muskelmassa? Finns ett muskelminne hos människor? Idrottsforskaren Niklas Psilander är ansvarig för ett projekt där man gått vidare från djurförsök till att testa om det finns ett muskelminne hos människor. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Vikten av fysisk aktivitet i skolan

Vad ligger bakom goda idrottsresultat? Handlar det om arv, miljö eller livsstil? Colin Moran berättar om sin forskning. Han har följt en skolklass med yngre barn som har haft löpning på schemat. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Verkligheten bakom gendopning

Då genterapi blivit vanligt inom sjukvården så har frågan om huruvida samma metoder kan användas inom idrotten för att nå bättre resultat väckts. Professorn och läkaren Carl Johan Sundberg berättar om det och om att genterapi under de senaste åren blivit ett hett område för investerare. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Fördelarna med träning

Professorn och kardiologen Matthew Wheeler konstaterar att det finns åtskilliga undesökningar som pekar på fördelar med träning för att hålla hjärtat friskt. Risken för hjärtinfarkt, stroke, fetma, diabetes, högt blodtryck med mera minskar. Men hur mycket behöver man träna för att vara på den säkra sidan? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Säkrare diagnoser med gensekvensering

Professor Euan Ashley gör en historisk tillbakablick och berättar om de möjligheter som idag finns med genteknik. I en nära framtid, menar han, kommer det att vara möjligt att testa genetiskt för olika sjukdomar och skräddarsy efterföljande behandling. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Tabataträning - historia, fördelar och framtid

Möt den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata som fått en populär träningsmetod uppkallad efter sig. Det handlar om korta intensiva träningspass för att förbättra konditionen. Izumi Tabata har arbetat med skrinnare på elitnivå och utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Specialdesignad träning för hjärtat

Kardiologen Ricardo Stein presenterar här flera undersökningar där man testat olika aktiviteters betydelse för hjärtpatienter. Bland annat har man undersökt hur aerobisk träning, muskelträning, sexuell aktivitet och thai chi påverkar. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Skräddarsydda gentester inom idrotten

Är marknaden redo för gentester där man kan se vilka som kommer att nå toppresultat inom en idrott? Panelsamtal med forskaren Noriyuki Fuku, professorn Matthew Wheeler samt forskarna Emmi Helle, Malene Lindholm och Valentina Gineviciene. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest av atleter i Litauen

Forskaren Valentina Gineviciene från Litauen berättar om ett projekt där man samlat in genetiska data från framgångsrika idrottspersoner i Litauen. Projektet startade 2006 och man har samlat in 820 deltagares prover som ska jämföras och analyseras. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Genetiska variationer hos ukrainska atleter

Finns det genetiska kombinationer hos oss människor som passar vissa typer av sporter? Och går det att förutsäga vilken sportslig kapacitet ett spädbarn kommer att ha när hen blir vuxen? Det frågar sig den ukrainska forskaren Svitlana Drozdovska som i sin forskning speciellt studerat tvillingar under en period av 12 år. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Högintensiv träning och profilering

Räcker det att träna högintensivt ett par gånger i veckan för att hålla sig spänstig eller bör man lägga till längre löprundor? Panelsamtal med Marcus Moberg, expert med fokus på näring; forskaren Svitlana Drozdovska; professor Izumi Tabata och professor Tomas Venckunas. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Samtal om framtida träningsmetoder

För 20 år sedan var det science fiction att som privatperson kunna gentesta sig. Idag startas fler och fler företag som erbjuder genetisk kartläggning som en slags utökad hälsotest. Vad betyder det för professionella idrottare och kommer det att påverka framtida träningsmetoder? Panelsamtal med professor Izumi Tabata; professor Carl Johan Sundberg, forskare Mikael Mattsson; forskare Colin Moran och professor Euan Ashley. Moderator: Karin Bojs. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.