Titta

Det goda landet

Det goda landet

Om Det goda landet

Hur fungerar den svenska demokratin i praktiken? I sex avsnitt skildras delar av det svenska samhället där man i sin yrkesroll arbetar med nya svenskar: polisen, arbetsmarknaden, försvaret, skolan, kommunen och civilsamhället. Visat ur tjänstemännens och de civila aktörernas perspektiv beskrivs de utmaningar de ställs inför. De vill stötta individer med att skapa en meningsfull och trygg framtid, men hamnar ofta i situationer där de ställs inför svåra beslut och avvägningar. I undervisningen kan man utgå från följande teman, antingen separat eller i kombination: svenskhet, interkulturalitet, integration, etik, makt, normkritik, solidaritet, mänskliga rättigheter, barnkonventionen och anställningsbarhet.

Till första programmet

Det goda landet : Kommuntjänstemännen i FalunMaterialDela
  1. Socialförsäkringsutskottets
    betänkande: ett medborgarskap.

  2. Medborgarskapsceremonier
    är viktiga i integrationsprocessen-

  3. -i frågan om nya svenska medborgare.

  4. Det är viktigt att våra nya
    medborgare känner sig välkomnade.

  5. Vi ska visa som samhälle
    att det är stort.

  6. Vi ska hälsa alla nya svenska
    medborgare välkomna på nationaldagen.

  7. Och helst överglänsa
    Stockholms ceremoni i stadshuset.

  8. Hur kan vi få till det
    så att det känns välkomnande?

  9. Vad är syftet? Vem gör vi det för?
    Är det för våra nya falubor-

  10. -eller är det för att visa upp
    vår duktighet?

  11. Vi måste tänka på ett annat
    välkomnande. När vi har ett VM-

  12. -då gör vi en folkfest på stora
    torget och välkomnar och hyllar.

  13. Det gör vi inte
    på en medborgarceremoni.

  14. En folkfest tror jag inte att de nya
    svenska medborgarna skulle uppskatta.

  15. Det viktiga är att man kanske
    försöker efterlikna stadshuset.

  16. Ceremonin i stadshuset är högtidlig.

  17. Skulle det vara farligt att ta upp
    alla? Om det kommer 10-15 stycken-

  18. -skulle det vara farligt
    att ta upp dem på trappan?

  19. Man kanske har nånting efteråt
    där faluborna får chansen att mötas.

  20. -En folkfest eller en picknick...
    -Jag håller kvar vid det högtidliga.

  21. Man säger och sjunger nåt vackert.
    Då efterliknar vi huvudstaden.

  22. Vi leker med tanken att det blir
    högtidligt och direkt sen en fest.

  23. Då tänker jag på midsommarfirandet.
    Vi kan ha lite ringdans.

  24. Kanske inte "Små grodorna",
    men nåt annat.

  25. Efter det är alla bjudna
    till det här parkområdet.

  26. Där har vi nån form utav picknick.
    Det är också ganska svenskt.

  27. Då skulle den här punkten kunna vara
    "copy+paste" från förra året.

  28. Vid nitton års ålder
    träffade jag en pojkvän i England.

  29. Hans pappa kom från Indien.

  30. Han sa alltid att han var
    andra klassens medborgare.

  31. Det här betydde mycket för mig.

  32. Jag vill inte att vi ska ha
    andra klassens medborgare i Sverige.

  33. Det finns få riktiga rasister
    i Sverige.

  34. Däremot finns
    rädslan för det annorlunda-

  35. -som kan vara ännu mer tydlig
    ute på landsbygden.

  36. Jag är uppvuxen på landet, och bara
    det flyttade in en stockholmare-

  37. -var det misstänkt.

  38. Det kommer få till det här.
    Förra året eller för två år sen-

  39. -kom två personer av 150 stycken.
    Det tyckte vi var synd.

  40. Vi hade tänkt göra om det
    så att vi bjuder in alla-

  41. -till en liten mottagning.
    En "reception" med borgmästaren.

  42. Sen avslutar vi med dans,
    så att alla dansar efter det här.

  43. Ni är duktiga på att dansa, va? Det
    är bra för att föra ihop människor.

  44. Svenskar kommer i gång om ni
    drar i gång dem. Vi är lite blyga.

  45. Men jag är lite afrikansk, tror jag.
    Jag gillar att dansa.

  46. Vad tror ni?
    Skulle ni vilja gå på en sån fest?

  47. Så att det blir mer "party, party".

  48. Sjunger eller spelar nån av er?

  49. Vad har du hittat nu? Är det...

  50. Ja.

  51. Jag tror att vi måste öva.

  52. Ja, ni ser vad lätt det är.

  53. Det klarar vi svenskar också
    som är svenska medborgare.

  54. Härligt! Vad bra.
    Då har ni en uppgift att...

  55. Jag skulle vilja veta om och när
    ni blir svenska medborgare-

  56. -hur ni skulle vilja
    att den här dagen ser ut.

  57. Hur skulle ni vilja fira
    en sån här dag?

  58. -Vad säger du?
    -Jag tänker att jag behöver...

  59. Att medborgarna kanske har
    lite tid för att presentera sig.

  60. -Vilket land man kommer ifrån?
    -Ja.

  61. Och att tacka Sverige.
    Det är nånting viktigt.

  62. Har nån annan en idé?

  63. Man kanske längtar efter att få
    en dalahäst. Eller en svensk flagga?

  64. Ja.

  65. De vill gärna ha dansinslag,
    från olika kulturer.

  66. Men framför allt att dansa danser
    som man gör i Sverige.

  67. Sen hade vi en idé om en picknick.

  68. Det tycker man är en jättebra idé.

  69. Vi ska kanske vara nöjda med
    kanelbulle, kaffe och saft.

  70. Man kan fortfarande uppmuntra till
    picknickkorg. Det kan man fundera på.

  71. Att man gör nån form utav
    aktiv, svensk dans där.

  72. Då kanske man inte behöver vara
    så styrd på minuten.

  73. -Vad menas med svensk dans?
    -"Små grodorna". Nej, jag vet inte.

  74. Ringdans pratade du om.
    Att dansa tillsammans.

  75. Det gäller att hitta en dans
    där alla känner sig inbjudna-

  76. -och att man har musik som funkar.
    Det är funktionell dans.

  77. -"Funktionell dans"...
    -Att vara tillsammans.

  78. En dans som skulle funka är kanel-
    bulledansen, på tal om kanelbullar.

  79. En långdans där en går först.

  80. Sen bara... Det är springsteg
    eller så går man lite sakta.

  81. Man gör en kanelbulle.
    Sen öppnar den sig-

  82. -över så här, sen går man ut
    och den försvinner.

  83. Det är ett bra avslut. Förstår ni?

  84. Musik och dans är glädje för mig.

  85. Musik och att spela ett instrument
    är ett språk som alla kan.

  86. En bra väg att integrera: ja.

  87. Jag brukar öva på att integrera mig-

  88. -genom att spontanprata i hissen-

  89. -i matkön och på parkeringen.

  90. Eller så misstar jag mig fatalt
    och det är en svensk, så att säga.

  91. Jätteroligt!

  92. Man känner sig otillräcklig.
    Man skulle vilja göra mer.

  93. Jag kan tänka på vad man borde göra.

  94. Men jag måste tala om vad jag
    faktiskt gör och börja i det lilla.

  95. Det måste vara tillräckligt,
    för jag måste känna mig bekväm i det.

  96. Sen har vi en gåvoutdelning.
    Det blir en dalahäst som vi delar ut.

  97. -Hästar är rätt dyra.
    -Det har jag koll på.

  98. Ja, jag har koll. Det håller.
    Det ryms inom budgeten.

  99. Det blir ett tajt program. Jag
    utgår ifrån att vi bjuder på fika.

  100. Jag önskar fika. Det här är
    ett verktyg i integrationsprocessen.

  101. Men det finns en fara i
    att bli för vidlyftig.

  102. Det är bättre att utvidga det
    kommande år.

  103. Vi tar bort ett mingeltillfälle.
    Det kommer av en önskan-

  104. -från etablerade falubor
    att också välkomna de nya svenskarna.

  105. Nån form av delaktighet bör finnas.

  106. Det har vi inte ordnat med de här två
    programmen. Då pratar vi med dem.

  107. Medborgarskapsceremonin
    ska innehålla-

  108. -sammanhållning, delaktighet
    och mångfald.

  109. Har ni diskuterat nåt eventuellt
    inslag av internationell dans?

  110. Om man blir svensk medborgare
    vill man vara svensk medborgare.

  111. Då vill man väl inte uppmärksammas
    för sitt ursprung?

  112. Att vi ska välkomna till Sverige
    är väl det viktiga?

  113. Det har de valt att bli en del av.
    Tänker jag...?

  114. Integration handlar om
    en ömsesidighet.

  115. I integrationen får man behålla
    vissa delar som man tycker är bra-

  116. -men också ta till sig nya saker.

  117. Från början var det picknick.
    Vi har minskat det till fika.

  118. Picknick var många positiva till. Vi
    har gått från det till nåt enklare.

  119. Det här är en glädjens dag...

  120. Vi har haft tanken att
    kulturskoleelever kan vara värdar-

  121. -för dem som fått medborgarskap och
    ta med dem till firandet vid trappen.

  122. -Spelmanslaget.
    -Nån gånglåt.

  123. Kulturskolans spelmanslag.
    Det blir jättebra.

  124. Jag har tänkt mycket på dans.

  125. Man skulle kunna ta en långdans-

  126. -och göra en kanelbulle i dansen.
    Du vet.

  127. Sånt kan bli kul
    eller världens flopp.

  128. Man kanske ska ha några strategiskt
    utsatta som hjälper till...

  129. -...och tar så att säga...
    -En stomme är beredd.

  130. -Att det är tvång.
    -Nej.

  131. Jag tänker som en dans-flashmob.

  132. Strategiskt utpositionerade personer
    kan hjälpa till och dra.

  133. -Vart ska man gå sen, då?
    -Till fikabordet.

  134. Bort till grönområdet vid fikat.

  135. På slutet av den här ceremonin
    ska allt mynna ut i nåt fikaaktigt.

  136. Då vill de
    att vi ska starta nån slags långdans.

  137. Det är kanske er största uppgift,
    för vi är i Sverige.

  138. Folk kanske inte är jättesugna på
    att haka på.

  139. Ta tag i handen. Ser ni? Sen ville de
    jättegärna ha en kanelbulle.

  140. Jag har inte bestämt om det blir det.

  141. Men det här är en kanelbulle. Se
    glada ut. Annars vill ingen vara med.

  142. Vi har en skylt där.
    Museibesökare går upp där.

  143. Papperskorgen kanske vi kan flytta.

  144. Vi har diskuterat att det ska vara
    nån form utav fika när de kommer in.

  145. -Kaffe, te och saft tänker jag.
    -Ja, och bulle.

  146. Tänk om det vore så här fint väder!

  147. Jag har inga kompisar
    som är nyanlända.

  148. Jag är nog ganska dålig på det.

  149. Om man inte räknar med umgänget
    med min son. Han är ju invandrare.

  150. Jag längtade jättemycket efter barn.

  151. Jag hade ingen att bilda familj med.

  152. Då valde jag det här sättet.

  153. I tre år hade jag väntat då.

  154. Jag tänkte otroligt mycket på det.

  155. "Hur ska det bli?
    Tänk om det inte blir nåt."

  156. Vi fick faktiskt en inbjudan
    till en medborgarceremoni.

  157. Och allt som befäste att Fabian...

  158. Dels att han var svensk
    och dels att han var mitt barn...

  159. Allt sånt blev jätteviktigt.

  160. Så det betydde jättemycket
    att få den här inbjudan.

  161. Det gör det säkert för de vuxna
    nya svenskarna också, så klart.

  162. I dag skickar vi ut inbjudan.

  163. Det är fler än de andra åren. 256
    personer kommer att få en inbjudan.

  164. Vi har också kommit fram till...
    Vi har pratat om att bjuda på fika.

  165. Nu har jag och Kristina bestämt oss.

  166. När de nya svenskarna kommer till
    världsarvshuset-

  167. -blir de bjudna på fika då.

  168. Det kändes väldigt bra.
    Jag hoppas att ni tycker det.

  169. Vi får tänka till nästa år
    om man kan ha fika efteråt.

  170. Kan man inte tänka sig nåt lättare
    att dricka och lite tilltugg?

  171. Fika låter så himla mäktigt
    på nåt vis.

  172. -Hinner vi med det?
    -Ja, vi tror det.

  173. Sen ringdansen. Ni har beslutat
    att ni kör en dans med kulturskolan.

  174. -En variant av...
    -Vi är på.

  175. Vart ska de ta vägen? För de ska inte
    till nåt fikabord längre.

  176. Kan man inte dansa en slinga
    och komma tillbaka?

  177. Sen ställer musikerna sig stilla,
    spelar färdigt och sen är det slut.

  178. Jag ska hämta ut hästar
    åt Falu kommun.

  179. -Här har du broschyrer.
    -"Yes". Tusen tack!

  180. Nu bollar jag med dig,
    för jag har lite idétorka.

  181. Man är född nån annanstans. Man
    kanske har hjärtat nån annanstans.

  182. Det är där jag har hjärtat,
    men att Falun kan bli ett hem.

  183. -Att Falun har blivit hemma.
    -Där man vill bo och leva.

  184. Amel sa nåt jätteklokt om
    vad integration handlar om.

  185. Jag har det uppskrivet nånstans.
    Ett klockrent citat som han sa.

  186. Och så går man runt här och så går
    man upp och så håller man på.

  187. Man kan få med sig nån.

  188. Man går ner, håller över
    och löser upp den där.

  189. -Går man runt och in igen härifrån?
    -Ja.

  190. Backa, gå tillbaka och tacka för sig.

  191. De här hästarna
    får alla nya medborgare.

  192. Efter gåvoutdelningen blir det tempo
    utifrån hur sena vi är.

  193. Det blir väldigt mycket musik.
    Spelmanslag och sambatåg.

  194. När kommer kohorn? Det blir...

  195. Ska vi stryka spelmansmusiken
    i slutet, men gå ut tillsammans?

  196. Och att vi avslutar med en långdans?

  197. Vi har pratat om att det är viktigt-

  198. -att dansarna kommer tillbaka till
    trappen. De snurrar ihop kanelbullen-

  199. -tackar och avslutar.
    Hur ser du på det?

  200. Det tror jag inte på. Det är ju inget
    framträdande. Det är en kul grej.

  201. Skulle man inte ta publiken
    till gräsmattan?

  202. Jo, men det finns ingenstans
    att ta dansen eller publiken till.

  203. Men varför ska den då vara med?

  204. Vi skulle ha den för att vi skulle
    ta oss från A till B. Till fikat.

  205. Då hade det varit en kul grej.

  206. Jag vill väldigt gärna
    att vi har dans på slutet.

  207. Dans är en väldigt...

  208. Nånting man gärna deltar i
    om man kommer från ett annat land.

  209. Man gillar det på tillställningar.
    Alla kan vara med.

  210. Det var därifrån det kom.
    Då ska vi vara medvetna om-

  211. -att vi plockar bort ett inslag
    som kan vara inkluderande.

  212. Nu känns det som om det bara blir
    för att det ska bli.

  213. Det är dans för att det är glädje.
    Vad vill vi förmedla?

  214. Jo, men de har också visat dans
    och vi har haft sambatåg.

  215. -Jag vill inte att det blir töntigt.
    -Jag håller med dig.

  216. För så spontana är inte människor.

  217. Vad har jag att säga då?

  218. Avslut: "Gärdebylåten" på trappen.

  219. Eller framför trappan.
    Jag tror att de står framför.

  220. -256 nya svenskar i Falun 2016.
    -I Falu kommun?

  221. Precis. 50 av dem
    har anmält sig till ceremonin.

  222. Afghanistan, Syrien, Indien, Kanada
    och Colombia. Det är stor spridning.

  223. Vill du ha kaffe?

  224. Det känns självklart att det är i dag
    som vi välkomnar er nya medborgare.

  225. Det är vår dag. Det är allas dag.

  226. Ett svenskt medborgarskap medför
    rättigheter och skyldigheter.

  227. Medborgarskapet är en symbol
    för delaktighet i samhället.

  228. Vi har ett gemensamt ansvar
    för Sverige och varandra.

  229. Jag är glad att få träffa er. Ni är
    44 individer från många olika länder.

  230. Orsakerna till att ni kommit hit är
    nog lika många som antalet personer.

  231. Hjärtat finns ofta kvar
    där man är född.

  232. Men jag hoppas
    att ni har funnit ett hem i Falun.

  233. Jag är tacksam för er historia
    och att ni delar den med oss.

  234. Jag vill nu att ni kommer fram
    en och en och tar emot en gåva.

  235. Ett tack för att ni har valt
    att leva i Sverige och Falun.

  236. -Julia Wisniewskaja.
    -Varsågod! Välkommen!

  237. Papeine Rahini.

  238. Nu ska jag hem. Jag har bilen
    här borta. Jag åker hem.

  239. -Emma, vad ska du göra?
    -Min sambo grillar.

  240. Det låter toppen.
    Då får du koppla av. Upp med benen.

  241. Då ses vi om en vecka! Hej då!

  242. Jag får ett klagomål: "Var är ni?"

  243. Vi kan blanda så att de är med oss.

  244. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kommuntjänstemännen i Falun

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje kommun måste enligt lag ordna en medborgarskapsceremoni för nya svenska medborgare. Efter flera år av lågt deltagande bildar man i Falun en kommitté vars uppgift är att locka fler nya svenska medborgare till ceremonin. Men vad ska ceremonin bestå av? Några vill att den ska vara pampig, som ceremonin i Stadshuset i Stockholm. Andra tycker att fika och folkdans är det bästa.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ceremonier, Falun, Förvaltning, Immigration, Invandrare, Kommuner, Medborgarskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sveriges förvaltning
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Det goda landet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet

Polisen Ulf

Avsnitt 1 av 6

Ulf arbetar som integrationspolis i utsatta förorter i Göteborg. Genom empati och engagemang har han vunnit invånarnas förtroende. Han pratar med imamer och ensamkommande killar, han hjälper utsatta människor och han tvekar inte att höja rösten när han tycker att samhället gör fel mot individen. Ulf verkar för att skapa trygghet och öka förtroendet i områden där tilliten till myndigheter och rättsväsende är svag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet

Arbetsförmedlarna i Göteborg

Avsnitt 2 av 6

Efter nio år i Sverige är endast hälften av alla invandrare i någon form av arbete, och de politiska partierna debatterar livligt i riksdagen om hur man ska lösa utanförskapet. På Arbetsförmedlingen i Göteborg arbetar man med att få nya svenskar i arbete. En dag här kan innebära utmaningar av extraordinärt slag. Här finns människor som inte kan språket, somliga har aldrig arbetat tidigare och åter andra kan vara psykiskt sjuka eller djupt deprimerade. Alla ska få hjälp in på arbetsmarknaden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet

Major Nyström

Avsnitt 3 av 6

Military Weekend är en helg då unga personer kan prova på att vara soldat inom Försvarsmakten. Många av deltagarna har en bakgrund i andra länder. Major Nyström hälsar dem välkomna och berättar för de medverkande att alla är jämlika inom försvaret. Men är de det? Hur kommer det sig att försvaret, trots ambitiösa försök att nå ut till nya grupper, inte gör det. En helg i iskyla, med hårda övningar och fystester lockar några, men kommer de att söka till militären?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet

Läraren Maja

Avsnitt 4 av 6

Maja undervisar en skolklass som består av nyanlända ungdomar. Hon engagerar sig ofta i eleverna mer än vad hennes yrkesroll kräver. Enligt en ny regeringsproposition kan de betyg hon och de andra lärarna sätter påverka elevernas möjligheter att få stanna i Sverige. Tillsammans med sina kollegor försöker hon förstå hur de ska handla för att kunna följa regeringens uppdrag samtidigt som de har ansvar för eleverna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet

Kommuntjänstemännen i Falun

Avsnitt 5 av 6

Varje kommun måste enligt lag ordna en medborgarskapsceremoni för nya svenska medborgare. Efter flera år av lågt deltagande bildar man i Falun en kommitté vars uppgift är att locka fler nya svenska medborgare till ceremonin. Men vad ska ceremonin bestå av? Några vill att den ska vara pampig, som ceremonin i Stadshuset i Stockholm. Andra tycker att fika och folkdans är det bästa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet goda landet

Folkdansaren Lena

Avsnitt 6 av 6

Lena dansar i ett folkdanslag. Hon är orolig över folkdansens framtid och hur traditionen ska föras vidare. Samtidigt vill Tony från Hammarkullekarnevalen att Lenas folkdanslag ska delta i karnevalen. Kan Lena och Tony mötas i sin strävan att få det svenska kulturarvet att leva vidare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta MiffoTV

Kunna grejer

Kan vem som helst lära sig vad som helst? Eller finns det gränser? MiffoTV lär sig skjuta djur och köra bil.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Allmännare

Utseendeideal och självkänsla

I samhället finns en mängd olika utseendeideal som kan påverka vår självkänsla. Vilka ideal gällande kroppar och kläder finns? Hur ska man förhålla sig till idealen och kan de vara skadliga? Fyra studenter på allmän linje diskuterar olika förhållningssätt till och motståndsstrategier mot utseendeideal och normer.