Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Föreläsningar av 2017 års Nobelpristagare. Inspelat den 7-8 december 2017.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017 : Richard Henderson, kemiDela
  1. De kommande åren
    ska man försöka tackla dessa problem-

  2. -framför allt rörelser i provet-

  3. -orsakade av antingen strålningen
    eller nedfrysningsprocessen.

  4. Kära pristagare, kollegor, vänner,
    studenter, mina damer och herrar...

  5. När vi lyssnar på musik,
    studerar världen omkring oss-

  6. -eller känner doften av nyfallen snö-

  7. -förflyttas, förändras och
    sammanbinds molekyler i våra celler.

  8. Tänk om vi kunde se det.

  9. Det är nu möjligt
    tack vare årets pristagares arbete.

  10. Nobelpriset i kemi 2017
    har tilldelats-

  11. -Jacques Dubochet, Joachim Frank
    och Richard Henderson-

  12. -för utvecklingen
    av kryoelektronmikroskopi-

  13. -för fastställning av strukturer
    av biomolekyler i lösning.

  14. Det kanske låter komplicerat,
    så vi tar nästa bild.

  15. "Cool mikroskopiteknik
    fångar livet i atomdetalj."

  16. Elektronmikroskopet uppfanns
    för nästan hundra år sen.

  17. Det dröjde innan det kunde användas
    för studier av biomolekyler.

  18. Årtiondena gick-

  19. -och man kunde bara se molekyler-

  20. -i relativt låg upplösning,
    som på bilden till vänster.

  21. Vi kunde se konturerna
    på dessa "blobbar"-

  22. -och vissa hänvisade till
    forskningsområdet som "blobbologi".

  23. På relativt kort tid ökades
    informationen i bilderna-

  24. -med tusen gånger-

  25. -och då kunde man se atomerna
    i molekylerna.

  26. Och här är vi i dag.

  27. För 25 år sen-

  28. -visade Richard Henderson för första
    gången att kryoelektronmikroskopi-

  29. -kunde användas för att visualisera
    biologiska föremål på atomnivå.

  30. Han förutspådde att tekniken-

  31. -"kunde bli en standardmetod
    för att studera dessa strukturer".

  32. Här är vi i dag.

  33. Richard ligger även bakom
    många av de senare förbättringarna.

  34. Genom åren-

  35. -har vi inte bara kunna skörda
    frukten av Richards arbete.

  36. Han har också delat med sig
    av fröna till sina kollegor-

  37. -så att de kan odla
    sin egen forskning.

  38. Det har varit mycket viktigt.

  39. Det är en ära att presentera den
    första talaren - Richard Henderson.

  40. Tack för den fina presentationen,
    Peter.

  41. Det är en stor ära
    att ha blivit utvald-

  42. -av Nobelkommittén för kemi
    och Kungliga vetenskapsakademien-

  43. -att med Jacques och Joachim få dela-

  44. -2017 års Nobelpris i kemi.

  45. Jag vill börja med att säga
    att vi tre är representanter-

  46. -för vad som nu är-

  47. -ett tätt sammanhållet och
    välorganiserat forskningsområde-

  48. -som snabbt expanderar.

  49. Jag vill börja med den här bilden.

  50. Det är den första Gordonkonferensen
    för 3D-elektronmikroskopi...

  51. ...som anordnades 1985...

  52. ...av de två inringade i gult
    - Nigel Unwin och Wah Chiu.

  53. De såg ett växande forskningsområde
    och startade denna årliga konferens.

  54. Inringade med rött
    ser ni Jacques, Joachim och jag-

  55. -och hur vi
    försöker stå nära Nigel och Wah.

  56. Det började med runt hundra personer.

  57. Jag vill nämna några personer
    som inte var på mötet.

  58. Bob Glaeser, Ken Taylor
    och Ken Downing-

  59. -sysslade med elektronmikroskopi
    i låga temperaturer-

  60. -före oss som är här. De var tidiga
    med att testa den idén.

  61. Jag är den förste talaren
    och vill ge er en överblick-

  62. -så att ni vet vad
    kryoelektronmikroskopi, kryo-EM, är.

  63. Det kan se lite olika ut.

  64. Med ett bra kryoelektronmikroskop
    kan man studera allt möjligt.

  65. Här ser ni lite olika saker
    man har studerat.

  66. Till vänster ser ni en bild...

  67. ...som visar ribosomer i amorf is
    - enskilda partiklar utan symmetri.

  68. Ni kommer att få höra mer om det
    av Joachim Frank.

  69. Här befann de sig år 2000-

  70. -enligt en sammanfattning
    som jag och Tim Baker skrev.

  71. Här har vi enskilda partiklar
    med symmetri-

  72. -från Bettina Böttchers arbete 1997.

  73. Det var den första strukturen
    under 10 ångströms upplösning.

  74. Den tredje bilden
    visar helixformade biomolekyler.

  75. Det är tunna muskelfilament
    med subenheter av myosin.

  76. Det blå är aktin,
    det gröna är tropomyosin-

  77. -och rosa, orange och gul
    är myosinets olika domäner.

  78. Allt har relativt låg upplösning.

  79. Till höger ser ni
    de tvådimensionella kristaller-

  80. -som jag kommer att prata om.

  81. Det här var den andra högupplösta
    struktur man såg med kryo-EM.

  82. Det gjordes av Werner Kühlbrandt-

  83. -i samarbete med Fujiyoshi
    i Japan 1994.

  84. Den visar en tvådimensionell kristall
    i högre upplösning.

  85. Det var en översikt.

  86. Strukturerna är sex gånger större
    än på bilderna ovanför.

  87. Det här är så mycket mer
    lättbegripligt än gravitationsvågor.

  88. Man fotograferar bara molekylerna
    och räknar ut strukturen med datorn.

  89. Vem som helst kan göra sånt här.

  90. Det här är årets Gordonkonferens,
    så det är 32 år senare.

  91. Det är en större grupp.

  92. Ni ser Bob Glaeser, Joachim och mig.

  93. Inringade med gult är de som på
    senare tid har gjort viktiga bidrag-

  94. -med att utveckla de dataprogram
    som förenklar det hela-

  95. -och är populära
    bland nybörjare på området.

  96. Fred Sigworth var tidig
    med maximum likelihood-metoden.

  97. Sjors Scheres och Niko Grigorieff...

  98. Marin van Heel har jobbat
    med Joachim. Carazo från Spanien...

  99. Inringade i ljusblått-

  100. -är Bridget Carragher
    och Helen Saibil-

  101. -som har hållit kurser och
    utbildningar, utöver egen forskning.

  102. Det är en överblick av forskarna...

  103. ...och hur den täta sammanhållningen
    inom kryo-EM...

  104. ...har antagit
    en egen kultur och identitet.

  105. Vi är bara toppen av isberget
    inom det här området.

  106. För att visa var vi är nu...

  107. Här ser ni hur antalet högupplösta
    koordinater i databanken har ökat.

  108. Tidigare fick man bara koordinater-

  109. -från röntgenkristallografi och
    kärnmagnetisk resonansspektroskopi.

  110. På 90-talet
    fanns ett osynligt antal strukturer.

  111. De senaste fem åren
    har det ökat rejält, och i år-

  112. -kan vi arkivera 700 nya strukturer
    i databanken.

  113. Vi har Gordonkonferensen.

  114. Det finns en mejlinglista
    som startades 1995 av Ross Smith.

  115. Vid den första Gordonkonferensen
    var vi 100-150 personer.

  116. Mejlinglistan
    har nu 3 000 prenumeranter.

  117. Det ger en bild av forskningsområdet
    och hur viktig forskarkåren är.

  118. Jag ska ta upp tre saker
    i mitt föredrag.

  119. Jag ska berätta om hur jag
    blev omvänd av Nigel Unwin-

  120. -från röntgenkristallograf
    till elektronmikroskop-entusiast.

  121. Vi samarbetade för att ta fram
    en struktur av bakterierodopsin.

  122. Sen gick vi
    från elektronkristallografi...

  123. ...till
    enpartikel-elektronmikroskopi...

  124. ...som har blivit populärt.

  125. Nu går jag tillbaka till 1971.

  126. Jag hörde Walther Stoeckenius
    hålla ett föredrag i San Francisco.

  127. Han hade upptäckt membran
    i en halobakterie.

  128. Det är tvådimensionella kristaller
    med tjocklek på en molekyl.

  129. Med stöd från Don Engelman
    och Tom Steitz på Yale-

  130. -kontaktade vi Stoeckenius
    och fick prover på bakterierna-

  131. -och kunde rena fram membranen.

  132. Det här är små kristaller,
    100-200 molekyler breda.

  133. Det är 20 000-30 000 identiska
    proteinmolekyler i kristallen.

  134. Min ursprungsplan var-

  135. -att göra tredimensionella kristaller
    eller analysera mönster.

  136. Här är ett pulverdiffraktionsmönster-

  137. -från pellets av samma membran ni såg
    som enskilda lager.

  138. Här ser ni en första, en andra
    och en tredje punkt och så vidare.

  139. Det här är 7 Å upplösning.

  140. Man kan indexera dem
    ända till 3 Å upplösning.

  141. De tvådimensionella kristallerna
    hade en tydlig ordning-

  142. -och var lämpliga för strukturanalys.

  143. Det var då jag hade turen
    att träffa Nigel Unwin-

  144. -som pratade om elektronmikroskopi
    med negativ färgning.

  145. På föreläsningen pratade han om-

  146. -att man inuti färgningen
    kunde se proteinet i den.

  147. Vi jobbade tillsammans i två-tre år-

  148. -med elektrondiffraktion.

  149. Det här är diffraktionspunkterna
    från molekyl-gittret i kristallen.

  150. Bilderna kunde analyseras i datorn
    eller genom optisk diffraktion-

  151. -för att få amplitud och
    fasinformation om de komponenter-

  152. -som beskriver materians utbredning.

  153. Vi såg bara punkterna
    och skrev ner siffrorna.

  154. Till vår stora glädje fick vi,
    när vi matade in värdena i datorn-

  155. -på Cambridge University-

  156. -den här densitetskartan som var
    överraskande informativ och vacker.

  157. Det var den bästa plottern
    i Cambridge-

  158. -och den kunde skriva ut
    rött, grönt och svart.

  159. Den visade
    tre av dessa proteinmolekyler-

  160. -med 10 Å mellan topparna.

  161. På röntgenmönstret
    anade vi alfahelixar.

  162. Det är Pauling-Corey-alfahelixar...

  163. ...som upptäcktes i myoglobin
    och hemoglobin på 50-talet.

  164. Här har vi dessa alfahelixar
    sedda uppifrån.

  165. Vi fortsatte, vred proverna
    och fick densitetskartor i 3D.

  166. De ritades ut på genomskinlig plast
    för hand.

  167. Plottern kunde inte skriva ut
    på plast, så man ritade för hand.

  168. Sen byggde vi en 3D-modell
    i balsaträ.

  169. Den visade de fyra alfahelixarna
    som syntes i projektionen-

  170. -och totalt sju transmembran-helixar.

  171. Det var vår första handfasta kunskap-

  172. -om membranproteiners struktur 1975.

  173. Men där körde vi fast.

  174. Vi visste att kristallerna
    var bättre arrangerade-

  175. -men vi visste inte
    hur vi skulle gå vidare.

  176. Hartmut Michel lyckades kristallisera
    ett annat membranprotein.

  177. Den första högupplösta strukturen-

  178. -var de reaktionscenter som
    Hartmut Michel och hans kollegor-

  179. -fick Nobelpriset i kemi för 1988,
    innan vi hade förbättrat det här.

  180. Vi gick vidare
    och försökte nå en högre upplösning-

  181. -där man kunde se aminosyrorna
    och sidokedjorna.

  182. Det krävde högre upplösning
    på diffraktionsmönstren.

  183. Alla prover jag hittills visat
    har varit i rumstemperatur.

  184. Vattnet som vanligtvis
    omger membranet-

  185. -har ersatts av en glukoslösning.

  186. Nu kunde vi kyla objekten
    i Cambridge-

  187. -och kunde fånga
    elektrondiffraktionsmönster på film.

  188. Den här är
    en senare elektronisk detektor.

  189. Våra mikroskop kunde inte ta bilder
    i hög upplösning av nedkylda prover.

  190. Vi inspirerades
    av en artikel av Wah Chiu-

  191. -som hade lett
    den första Gordonkonferensen.

  192. Han hade jobbat med Fritz Zemlin
    i Berlin-

  193. -som hade en avancerad prototyp
    av ett mikroskop-

  194. -med flytande helium
    i lins och objektbord.

  195. Han tog bilder
    av den här protoxinkristallen.

  196. Vi vet än i dag inte hur den ser ut.

  197. Han visade bilder
    med diffraktionspunkter-

  198. -som gick ner till 3,9 Å,
    vilket var den upplösning vi sökte.

  199. Det här och diffraktionsmönstren
    med kryotekniken-

  200. -övertygade oss om
    att göra ett försök-

  201. -med kryoelektronmikroskopi för att
    se membranproteinets struktur.

  202. Vi hade försökt på många andra sätt
    genom åren.

  203. Det röda är det som funkade.

  204. De andra tre bilderna
    visar andra idéer vi testade.

  205. Tom Ceska, David Agard
    och Joyce Baldwin försökte...

  206. Vi tog med röntgenkristallografins
    metoder till elektronkristallografin-

  207. -men de räckte inte till.

  208. Vi använde tunga atomer men fick inte
    tillräcklig fasinformation.

  209. Vi visste var helixarna var och kunde
    titta efter dem, men det räckte inte.

  210. "Molecular replacement" med fler
    kristallformer, räckte inte heller.

  211. Det som funkade var att ta bilder-

  212. -som de Wah Chiu hade tagit
    av protoxin.

  213. Vi tillbringade en vecka
    i Jacques Dubochets labb.

  214. Han var vid EMBL då.

  215. Jean Lepault arbetade i en vecka
    med ett svåranvänt mikroskop-

  216. -men vi fick en första högupplöst
    bild, vilket var uppmuntrande.

  217. Det var 1984.

  218. 1985 följde vi i Wah Chius fotspår
    och åkte till Berlin.

  219. Fritz Zemlin och Erich Beckmann
    förfinade mikroskopet under fem år.

  220. Samtidigt övertalade Bob Glaeser
    Ken Downing att ta bilder.

  221. Vi var tre olika labb som bidrog.

  222. I Cambridge lyckades vi aldrig få
    lika bra bilder.

  223. Efter de lyckade resultaten
    pressade vi mikroskoptillverkarna-

  224. -att utveckla de kommersiella
    versionerna vi använder i dag.

  225. Parallellt med problemet
    att få bra högupplösta bilder-

  226. -fanns ett antal tekniska problem.

  227. Strålens vinkel
    var ett av våra problem.

  228. På vridna prover fick vi korrigera
    för oskärpa p.g.a. höjdskillnaden.

  229. Men efter det
    fick vi bättre densitetskartor.

  230. Vi jobbade 1975-1990
    med diverse problem.

  231. Det kostade nog inte i närheten av
    projektet med gravitationsvågorna.

  232. Det här är balsamodellen
    med 7 Å upplösning 1975.

  233. "Molecular replacement"
    gör den bättre. Här ser vi inslagen.

  234. De första 50 bilderna gav oss
    en karta med bättre upplösning.

  235. Vid 70 fick vi en densitetskarta-

  236. -där man ser viktiga element
    sticka ut från alfahelixarna.

  237. När vi tolkar kartan-

  238. -med hjälp av aminosyrasekvensen
    som hade fastställts inom biokemin-

  239. -kunde man se fenylalanin, tyrosin-

  240. -tryptofan och retinal.
    Membranen var purpurfärgade.

  241. Dessa strukturer gav oss en komplett
    modell av bakterierodopsin 1990.

  242. Det var den första högupplösta
    elektronmikroskop-bilden.

  243. Vi jobbade vidare.

  244. På 90-talet
    förfinade Niko Grigorieff strukturen.

  245. Med Sriram
    isolerade vi kinetiska intermediärer.

  246. Då blev jag inblandad i utvärderingen
    av ett röntgenmikroskop-

  247. -där jag jämförde strålskadorna-

  248. -från neutroner, röntgenstrålar
    och elektroner och förstod då-

  249. -att elektronmikroskopet
    hade en enorm potential.

  250. Vi gick från elektronkristallografi-

  251. -som kräver kristaller
    oavsett om det är 2D eller 3D-

  252. -till enskilda partiklar-

  253. -och försökte gå från relativt låg
    upplösning till relativt hög.

  254. Jacques kommer att prata om det.

  255. Hans grupp på EMBL hade undersökt
    hur vatten agerade vid nedfrysning-

  256. -och hade en rad olika
    nedfrysningsapparater.

  257. Jag ska ge er en översikt.

  258. Det här är den kryo-EM-metod...

  259. ...som Marc Adrian, Alasdair McDowall
    och Jacques utvecklade på 80-talet.

  260. Man tar ett finmaskigt nät
    med Holey carbon-film...

  261. ...med en pincett...

  262. ...och applicerar den lösning
    man vill använda...

  263. ...på en bit filterpapper
    och doppar ner det...

  264. ...i flytande etan.
    Ibland belyser vi med ljus.

  265. Då får man fina bilder
    där man ser den amorfa isen.

  266. Det här provet
    gav Richard Perron oss.

  267. Peter Rosenthal tog fram provet
    och Vinothkumar tog bilden.

  268. Man ser partiklarna
    och hur de är orienterade.

  269. Det är tydligt
    att det är mycket kraftfullt.

  270. Här är det första arbetet
    med hepatit B-virus...

  271. ...gjort av Bettina Böttcher.

  272. Nikolai Kiselev hade ett prov med sig
    från Riga i Litauen 1994.

  273. De använde äldre mikroskop.

  274. De fick först en upplösning
    på 30 Å 1994.

  275. Sen köpte vi en kraftigare
    fältemissions-elektronkanon...

  276. ...som Bettina använde
    på prover i Tonys datorprogram.

  277. Det är den första strukturen
    från enpartikel-EM under 10 Å.

  278. Nu har det gått 20 år.

  279. Här är en artikel
    från Hong Zhous grupp på UCLA-

  280. -med ett kraftigare mikroskop,
    men bilderna är fortfarande på film.

  281. Upplösningen är på 3,5 Å.

  282. Det är fyra alfahelixar
    där man ser sidokedjorna.

  283. Mikroskopen har,
    efter forskarnas påtryckningar-

  284. -blivit bättre och ger bättre data.

  285. De senaste åren
    har det kommit nya detektorer.

  286. Förr använde man film.

  287. Nu når man den här nivån.
    Det här vore en perfekt detektor.

  288. Jag ska visa er två strukturer.

  289. Det här är betagalaktosidas som jag
    tror Peter visade i presentationen.

  290. Det här är en struktur
    på en halv megadalton.

  291. Det är lacZ, det första operonet
    man upptäckte.

  292. Vi jobbade med det här 1997-

  293. -när Sriram Subramaniam
    och Jacqueline Milne började.

  294. Vi trodde inte på den här strukturen
    2005. Upplösningen är låg.

  295. Här trodde vi på det.
    Det gjordes på film.

  296. Då hade vi analysmetoder
    som bevisade att det var korrekt.

  297. Med de nya detektorerna
    ökade upplösningen-

  298. -och med nya program gav samma data
    oss mycket högre upplösning.

  299. Man kunde lösa upp polypeptiderna
    i betaflaken.

  300. Sriram jobbade med
    en oberoende grupp på NIH-

  301. -på att öka förstoringen-

  302. -och nu har vi data
    för strukturer på 2,2 Å.

  303. De lär nu vara ännu bättre än 2 Å.

  304. Den andra jag ville visa är
    mitokondriekomplex 1.

  305. Niko Grigorieff jobbade med det
    i slutet av 90-talet på film-

  306. -och uppnådde 20 Å upplösning.

  307. Nyligen
    tog Judy Hirst med sig ett prov-

  308. -och det här
    är en av Vinothkumars bilder.

  309. Det är ett komplex på 1 megadalton
    med 45 olika proteiner.

  310. Det finns ingen symmetri.

  311. Vid behandling av såna bilder får man
    en sån här densitetskarta i 3D.

  312. Man ser
    de åtta järn-svavel-klustren...

  313. ...där elektroner matas
    från NADH ner i membranet.

  314. I membranet finns
    76 transmembran-helixar.

  315. Det här är 5 Å upplösning, snarlik
    bakterierodopsin vid rumstemperatur.

  316. Man ser proteinets struktur, men för
    detaljerna krävs högre upplösning.

  317. Här ser man
    det band av lipider och detergenter-

  318. -som omger membranet.

  319. Vinothkumar och Jiapeng Zhu
    som hade förberett proteinet-

  320. -förbättrade det
    tills de hade en modell-

  321. -med alla 45 polypeptider
    identifierade.

  322. Det här är en komplett atommodell
    på strukturen.

  323. I blått ser vi
    de katalytiska subenheterna-

  324. -en bakteriell motsvarighet till det
    mitokondriella membranproteinet-

  325. -som är inblandat i protontransport
    kopplad till oxidativ fosforylering.

  326. Den fastställdes av Leo Sazanovs
    grupp med röntgenkristallografi.

  327. Det är en sammanfattning från tidig
    bakterierodopsin till hög upplösning-

  328. -och sen övergången
    över till enpartikel-EM.

  329. Jag ska avsluta med en bild-

  330. -från ett arbete Chris Russo och jag
    har ägnat oss åt.

  331. Var är vi nu?

  332. Det här visar
    mängden information i bilder-

  333. -som man får med dagens utrustning.

  334. Här är exponeringen - 5, 10 och 15
    elektroner per kvadratångström.

  335. Strålningen
    tar till slut död på strukturen.

  336. Kvar blir bara fragment av proteinet.

  337. Det här är vad vi ser
    när vi analyserar datan.

  338. Vi borde se det här om vi löser
    de kvarstående problemen.

  339. De är inte lika djupgående som
    problemen med gravitationsvågor.

  340. Det röda är målet vi vill nå.
    Sen finns ett antal faktorer-

  341. -som förklarar varför vi inte lyckas
    lika bra som vi borde.

  342. De kommande åren
    ska man försöka tackla dessa problem-

  343. -framför allt rörelser i provet-

  344. -orsakade av antingen strålningen
    eller nedfrysningsprocessen.

  345. Sen kan vi göra allt det jag visade
    och mycket mer-

  346. -med mindre arbete
    och högre upplösning.

  347. Jag vill avsluta med att nämna några
    av dem som har varit inblandade.

  348. Mannen högst upp omvände mig-

  349. -från röntgenkristallografi
    till elektronmikroskopi.

  350. Jag tror vi påverkade varandra.

  351. Efter vårt samarbete
    jobbar Nigel nu med membranprotein.

  352. Det var ett viktigt vägskäl
    för våra karriärer.

  353. Sen gick det 50 år
    där vi jobbade med olika metoder.

  354. I Cambridge drev Joyce Baldwin,
    Tom Ceska och David Agard på.

  355. Bob Glaeser och Ken Downing
    tog viktiga bilder.

  356. Fritz Zemlin och Erich
    jobbade hårt i många år-

  357. -och vi arbetade i en vecka
    med Jacques och Jean Lepault.

  358. På senare år har vi försökt
    förbättra metodologin-

  359. -genom teknisk utveckling.

  360. Det är Wasi, Greg och Shaoxia
    som är här.

  361. De två personerna
    från Rutherford Appleton-

  362. -har lagt 15 år på att utveckla
    en av dagens tre detektortyper.

  363. Vad det gäller enpartikel-EM
    har jag nämnt de flesta.

  364. John Rubinstein
    har jobbat med ATPas-

  365. -och Peter Rosenthal
    tog fram ett av proverna jag visade.

  366. De senaste arbetena,
    som det med Komplex 1-

  367. -kom från Vinothkumar som har öppnat
    ett nytt labb i Bangalore.

  368. Det senaste året har Chris Russo och
    jag försökt lösa återstående problem.

  369. Andra laboratorium
    har finansierats av andra organ-

  370. -men det mesta här har finansierats
    av Medical Research Council-

  371. -ända sen Perutz och Kendrews tid.

  372. De ger långsiktigt stöd
    till projekt som tar längre tid.

  373. Därmed tackar jag för mig.

  374. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Richard Henderson, kemi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Richard Henderson om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Biokemi, Biokemister, Biologi, Fysiologi, Naturvetenskap, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Nobelföreläsning i litteratur 2017

Hur skulle den skrivna skönlitteraturen ha en chans att mäta sig med filmens och televisionens slagkraft om den inte kunde erbjuda något unikt, något som andra gestaltningar inte kunde ge? Detta frågade sig Kazuo Ishiguro tidigt i sitt författarskap. Hör 2017 års Nobelpristagare i litteratur berätta om hur han inspirerades att skriva romaner som "Återstoden av dagen", "Never Let Me Go" och "Begravd jätte". Sara Danius introducerar. Inspelat på Svenska Akademien i Stockholm den 7 december 2017. Arrangör: Nobelstiftelsen och Svenska Akademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jeffrey C Hall, medicin

Sedan länge har det varit känt att växter, djur och människor har en inre biologisk klocka. Genom experiment på bananflugor har årets tre amerikanska Nobelpristagare kartlagt de gener som ligger bakom och styr vår dygnsrytm. Jeffrey C. Hall berättar om sina upptäckter. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael Rosbash, medicin

Michael Rosbash, en av årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, berättar om sitt forskningsarbete som lett fram till upptäckten av den biologiska klocka som styr sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Hans forskning har bland annat visat på ett starkt samband mellan väl fungerande dygnsrytm och hälsa. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael W Young, medicin

2017 års Nobelpristagare i medicin, Michael W. Young, berättar om hur han byggde vidare på sina kollegors upptäckt. Jeffrey Halls och Michael Rosbash upptäckte den gen som ligger bakom dygnsrytmen som allt levande har. De tre forskarna kunde genom försök på bananflugor kartlägga och identifiera generna och mekanismerna som styr det självreglerande urverket i våra celler. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Rainer Weiss, fysik

Rainer Weiss berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Barry C Barish, fysik

Barry C. Barish berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Kip S Thorne, fysik

Kip S. Thorne berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Richard Henderson, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Richard Henderson om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jacques Dubochet, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Jacques Dubochet om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Joachim Frank, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Joachim Frank om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.